Start och forskningsfrågor

Ekosystemen för "vetande" i form av uppslagsverk och avhandlingar har flera gemensamma frågor såsom trovärdighet, referensstatus, läsbarhet och nåbarhet. Avhandlingen är i webbformat - en webbavhandling - och är bland annat ett vetenskapligt och praktiskt bidrag till området Forskningskommunikation (Kap. 29). Avhandlingens Läsanvisning (Kap. 2) rekommenderas.

De centrala kriterierna för avhandlingens vetenskaplighet diskuteras i Kunskapsutveckling i avhandlingar (Kap. 30). Avhandlingen är "färdig" men uppdateras fram till olika formella stoppdatum (Kap. 101.3) inför seminarier och disputation.

Min ambition är att få denna sajt, utom kapitlen 100-102, godkänd som en avhandling - på Lunds universitet eller annan högskola - och inte disputera på en tryckt bok eller en Pdf enligt nuvarande regler för avhandlingsformat på nästan alla högskolor i Sverige. För några decennier sedan var formatet Pdf en banbrytande nyhet. Utvecklingen går vidare.

Avhandlingar i webbformat kan bli ett nytt Ekosystem för webbavhandlingar (Kap. 28) med stor potential att bli bättre för både forskare och läsare med olika förkunskaper, intressen och bakgrund.

4.2Tre samverkande kvalitetsnivåer

Avhandlingar i webbformat har tre kvalitetsnivåer (Kap. 26.2). Såväl teknisk kvalitet som användarkvalitet ingår i en webbavhandlings vetenskaplighet och de tre nivåer samverkar.

En avhandling i webbformat är idag mer avancerad att producera än en Pdf/bok men detta kommer att kunna förändras i ett nytt ekosystem.

Med en bra teknisk grund kan användarkvalitén och nyttan och läsbarheten för olika användare göras väsentligt bättre än i en Pdf/bok. Alla formaten finner efterhand sin kontextuella plats. I en avhandling och annan forskning är självklart vetenskapligheten det centrala.

4.3Avhandlingens forskningsfrågor

Forskningsfrågorna har sin bas i reella problem i affärsmodellerna för uppslagsverk och problematiserar och utvecklar nya möjligheter inom ekosystemet för forskningskommunikation där avhandlingar är en del.

Forskning som vill nå ut i en värld där konkurrensen om läsarnas tid och uppmärksamhet är grym måste stärka sitt berättande. Bengt Kristensson Uggla, professor i filosofi, kultur och företagsledning vid Finlands svenska universitet Åbo Akademi, skriver i 'Slaget om verkligheten' (Kristensson-Uggla 2002, 2012) om att vetenskap inte kan leverera "Sanningar", utan "en strävan efter sanning".

... Allt detta talar för att vetenskapen kommer att leva på nya villkor i framtiden. När vetenskapen i allt mindre utsträckning kan leverera ovedersägliga bevis, befinner vi oss i en situation där vetenskapen behöver en vetenskaplig retorik för att i stället utveckla sin förmåga att övertyga. (Ibid. s. 212)

.1Nya teknologier, trovärdighet och affärsmodeller för uppslagsverk

Finns det intressanta samband mellan nya teknologier, trovärdighet - som i avhandlingen kallas referensstatus - och affärsmodeller för uppslagsverk?

Utvecklingen inom IT, telekom, sökmotorer och Wikipedia under de senaste 20 åren har radikalt förändrat ekosystemet (Kap. 8) och affärsmodellerna (Kap. 9) för de företag som producerade tryckta Uppslagsverk (Kap. 29).

Fig. 4.2 Referensstatus, affärsmodeller och ekosystem

Referensstatus (Kap. 5) är mitt begrepp för någon eller någots trovärdighet och trovärdig kunskap. Det bygger på ett äldre koncept 'kognitiv auktoritet' (Wilson, 1983), men är bredare och anpassat till vår tid. Referensstatus är en valuta och har som envar sådan ett föränderligt värde, oftast långsamt men ibland abrupt.

Referensstatus skapas inte på samma sätt i en digital värld som i en analog. "Transparens är den nya objektiviteten" Weinberger, 2009 (Kap. 11.2). Detta bidrar till att digitala NE beskrivs som att tillhöra en annan kategori (Kap. 15.1) av uppslagsverk snarare än att beskrivas som en digital version av det tryckta verket.

Alla har en mer eller mindre rationell modell för vad vi tror på. För att fånga detta har jag myntat begreppet 'Referensnärhet' (Kap. 5.6.1) och presenterar en modell med ett antal faktorer. Den geografiska faktorn är ett exempel: vi är troligen mer benägna att tro på en studie som är gjord i ett land nära oss än en på andra sidan jorden.

Hög Referensstatus är ett uppslagsverks största tillgång och användbarheten är en central parameter för bred läsarnytta och framgång. Detta kräver Affärsmodeller för uppslagsverk (Kap. 9) som är anpassade efter sin tids förutsättningar.

Det är stor skillnad mellan uppslagsverk i kategorin WikisWikipedia där användarna själv kan redigera en text och kategorin uppslagsverk där flertalet artiklar har en eller flera angivna skribenter. Avhandlingen omfattar inte wikibaserade uppslagsverk.

Avhandlingens största fallstudie om uppslagsverk baseras på Forskning om digitala NE (Kap. 15) och dess affärsmodell.

.2Normativ modell och ramverk för digitala uppslagsverk

Kan en normativ modell och ett Ramverk för uppslagsverk bidra till affärsmodeller för morgondagens uppslagsverk?

Affärsmodeller och uppslagsverk — Fig. 4.3 Olika affärsmodeller inom samma ramverk

Figuren visar ett Ramverk (Kap. 9.5) där flera olika affärsmodeller är möjliga för moderna digitala uppslagsverk med artiklar av angivna skribenter. Baskraven är baserade på standarden för vetenskapliga artiklar och presenteras i en Ny modell för uppslagsverk (Kap. 11).

Affärsmodeller är delar i ett eller flera dynamiska ekosystem. Vad som är strategiskt, smart eller "livshotande" för en verksamhet är också dynamiskt. Detta gäller för de som marknadsför en "mervetandetjänst" som uppslagsverk och de som, hittills med dålig framgång, plöjt ner miljarder dollar i självkörande bilar. Läs om Affärsmodeller och ekosystem (Kap. 8.2) och områdets forskningslitteratur.

.3Nya teknologier och forskningskommunikation

Kan avhandlingar i webbformat bidra till bättre forskningskommunikation och nytta och på sikt bli ett Tredje ekosystem för avhandlingar? (Kap. 25)

Figuren visar en analog (blå) cirkel och två (röda) digitala cirklar. Även om de bägge röda är digitala är de mycket olika och har olika historik.

Historien visar att nya teknologier (Kap. 30.2.3) regelbundet har drivit fram stora förändringar inom vetenskap, hur forskning produceras och kommuniceras och de vetenskapliga konversationerna.

Forskningskommunikation (Kap. 29) är en allt viktigare fråga i högskolevärlden. Nästan ingen forskning är 'formatneutral' (Kap. 30.4) utan formatet har - utöver innehållet - stor betydelse för framgångsrik kommunikation. Tänk bolaget Apple utan smart design.

.4Prototyp för avhandlingar i webbformat

Hur kan en prototyp till en webbavhandling för såväl en liten akademisk grupp som en bredare läsekrets se ut? Kan den skalas upp så att den blir användbar för många forskare inom många discipliner?

html och css — Fig. 4.5 "Språk" för avhandlingar i webbformat

Ambitionen har inte bara varit att teoretiskt och hypotetiskt diskutera frågan om avhandlingar i webbformat utan att konkret utforma (Kap. 26) en sådan avhandling för fördjupad insikt i frågor som en sådan prototyp och ett sådant projekt ställs inför i vid mening. Jag har designat och kodat sajten.

Framsteg kräver experiment och helst en miljö med förståelse av detta.

Publicerades: 2016.
Uppdaterad senast: 15 oktober 2024

Innehåll ← 3
Start och forskningsfrågor
→ 5 Referensstatus

12 kommentarer. Din är välkommen.

Innehållsförteckning med alla underrubriker finns på - webbavhandling.se/innehall/