Avhandling i företagsekonomi  
(Johan Schlasberg)


Start och forskningsfrågor

2.1   Avhandling

Du läser nu en webbavhandling, en avhandling i webbformat. Den är designad som en service (Kap. 7.3), en innovation i en avhandling, för att underlätta läsningen för alla och stärka bidragen (Kap. 5) till akademi och samhälle. Läs gärna Förordet (Kap. 0) och Läsanvisningen (Kap. 1).

Det finns ett ett antal kännetecken för vetenskapligt arbete och för hur en avhandling "ska" se ut - en mall. Om man vill utveckla mallen för att nå fler läsare, bli mer digital eller något annat man eftersträvar måste man göra ett flertal test (Kap. 0, Förordet). Detta är ett. Det är i den andan denna avhandling ska läsas och förstås. Mer av detsamma flyttar sällan gränser.

Inom företagsekonomi förs en växande - och nödvändig - diskussion om ämnets innehåll, former, praxis och påverkan - Impact av forskning (Kap. 30).

Även om det självklart finns mycket som talar för god teori har behovet av att ”utveckla teori” blivit ett villkor för publicering i våra ledande tidskrifter i större utsträckning än vad som finns i andra discipliner.

Det finns ingen parallell förväntan på att vi ska ta itu med viktiga fenomen, skriva bra, skriva för flera intressenter eller försöka påverka något utanför Akademin ('The Triumph of Nonsense in Management Studies' Tourish, 2020. s. 99) Original

Min ambition är att få denna sajt godkänd som en avhandling - i Lund eller på annan högskola - och inte trycka och disputera på en bok enligt nuvarande regler för avhandlingsformat (Kap. 27) på nästan alla högskolor och universitet i Sverige. Webbavhandlingar kan bli ett nytt ekosystem för avhandlingar (Kap. 26) med stor potential och kan bli bättre för både forskare och inte minst för läsare med olika intressen och bakgrund.

Avhandlingen är "färdig" men uppdateras fram till olika formella stoppdatum (Kap. 36. Vanliga frågor).

// Tillfällig text: den formella avhandlingsprocessen går trögt då företagsekonomiska institutionen (FEK) vid Lunds universitet ännu inte accepterar webbformatet som underlag för ett slutseminarium eller något annat seminarium.
I brott mot Högskolelagen fick jag ingen handledare när jag 2016 återupptog mina doktorandstudier och fick i samma initiala beslut 2015/2016 ett skriftligt dokument signerat av prefekten med krav att leverera ett färdigt avhandlingsmanus och att institutionen skulle bekosta ett seminarium. Efter tre års arbete med avhandlingen (kurserna var redan klara) fick jag efter påtryckning från EHL:s ledning en handledare, ett halvt år senare ett första möte med handledaren och (i brott mot EHL:s regler) först då en Individuell Studieplan (ISP). En sådan kan inte initieras av en doktorand.

Dessutom kräver studierektor och prefekt på FEK idag att jag ska hålla ett Research Proposal-seminarium (som alltid hålls i avhandlingsprocessens början). Jag avser inte att hålla något RP-seminarium. Ekonomihögskolans rektor och ledningsgrupp har idag satt sig på åskådarbänken till problematiken då man delegerat forskningsfrågorna till respektive institution. När Mats Benner tillträde som rektor för EHL i januari 2021 utlovade han att EHL skulle erbjuda en "world class work environment". Att det är besvärligt och tar lång tid att försöka förändra ett universitet betyder inte att man inte ska försöka. //
Om tillfälliga texter (Kap. 1.4)

metafor för avhandling och BiBB Academy
2.2   Nicolas de Stael. Två båtar

Denna målning av Nicolas de Staël enW är en metafor för avhandlingen och uppslagsverket BiBB - en del i BiBB® Academy - som är ett nytt modernt och innovativt uppslagsverk baserat på signerade artiklar. BiBB Academy har flera resurser. Båtarna följs åt, den mindre rör sig i den akademiska kanalen medan den större är ett exempel på samverkan mellan forskning och socialt och innovativt entreprenörskap.

Denna målning av Nicolas de Staël enW är en metafor för avhandlingen och uppslagsverket BiBB - en del i BiBB® Academy - som är ett nytt modernt och innovativt uppslagsverk baserat på signerade artiklar. BiBB Academy har flera resurser. Båtarna följs åt, den mindre rör sig i den akademiska kanalen medan den större är en metafor för samverkan mellan forskning och entreprenörskap.

Sajten är på svenska för att nå fler svenska läsare, få fler kommentarer (Kap. 35) och troligen förändra mer i Sverige. Internationell påverkan i såväl akademi som läsekrets kräver en engelsk version och andra fora.

2.2Forskningsfrågor

Valet av forskningsfrågor har sin bas i problem inom produktion och presentation av uppslagsverk och avhandlingar. Målet är att konstruktivt bidra till att "lösa" några av dessa inom ramen för Kunskapsutveckling i avhandlingar (Kap. 4). Avhandlingen är inte ett ett teoretiskt borrhål för att "fylla en lucka" i någon mer eller mindre utvecklad teoribildning. Likväl innehåller avhandlingen ett flertal intressanta bidrag (Kap. 5) till såväl teori, som metod, unika data och praktik.

Den första frågan handlar om webbformat för avhandlingar. De tre följande handlar om affärsmodeller för uppslagsverk.

  1. Hur strukturerar och designar man en avhandling i webbformat - Webbavhandlingar (Kap. 7) - för såväl en smal akademisk läsekrets som en mycket större grupp möjliga intressenter? Kan webbavhandlingar bli ett nytt och tredje ekosystem för avhandlingar (Kap. 26) parallellt med ekosystemen för avhandlingar i bokformat och som Pdf?
  2. Hur har utvecklingen inom IT och sökmotorer under de senaste 20 åren förändrat konkurrenssituationen och affärsmodellerna (Kap. 12) för de företag som producerade tryckta uppslagsverk?
  3. Trovärdighet, det jag kallar Referensstatus (Kap. 9), är ett uppslagsverks största immateriella tillgång men den skapas inte på samma sätt i en digital värld som i en analog bokvärld. Vilka är sambanden mellan Referensstatus och affärsmodeller?
  4. Kan det utvecklas en normativ basmodell för uppslagsverk (Kap. 10) - för ett modernt för alla fritt digitalt uppslagsverk baserat på signerade artiklar - utifrån vilken olika företag kan bygga egna affärsmodeller? Hur kan en sådan basmodell se ut?

Forskningsfrågorna hänger samman bland annat genom att en avhandlings innehåll med sina teorier, metoder och data formuleras och presenteras på olika sätt i olika format. Innehåll är inte formatneutralt - Kunskapsutveckling i avhandlingar (Kap. 4.4 'Den illusoriska formatneutraliteten') - vare sig när ny kunskap utvecklas och än mindre när kunskap ska presenteras och kommuniceras till andra.

2.2.1 Kunskapsutveckling i avhandlingar

Avhandlingen har en tvärvetenskaplig ansats (Kap. 6.2) med en bas i den specialitet inom affärsmodellforskning som heter Business Model Innovations (BMI) och inom IT-design. Andra områden refereras till i respektive kapitel. Ett annat exempel på avhandlingens tvärvetenskapliga ansats är studien om NE och marknadsföringslagen (Kap. 15). Ett immaterialrättsligt perspektiv bidrar till förståelsen av konceptet Referensstatus.

I kapitlet Kunskapsutveckling i avhandlingar (Kap. 4) diskuteras bland annat en avhandlings ramar, vetenskapliga stil, språk och bidrag med utgångspunkt från Högskoleförordningens krav.

2.3Tre centrala bilder i avhandlingen

A) Modell av affärsmodeller för uppslagsverk
Referensstatus och affärsmodeller
2.3   Innehåll, Referensstatus och affärsmodeller

Avhandlingen undersöker de komplexa sambanden mellan uppslagsverks innehåll, dess Referensstatus och affärsmodeller.

Referensstatus (Kap. 9) är mitt begrepp för trovärdig kunskap. Det bygger på ett äldre koncept 'kognitiv auktoritet' (Wilson, 1983), men är bredare och anpassat till vår tid. Hög Referensstatus är ett uppslagsverks största immateriella tillgång. Användbarhet är centralt för bred läsarnytta och kommersiell framgång.

Uppslagsverk behöver ha hög Referensstatus och vara fritt tillgängliga för att vara användbara för många. Referensstatus skapas inte på samma sätt i en digital värld som i en analog. "Transparens är den nya objektiviteten" Weinberger, 2009 (Kap. 10.2). Detta kräver nya affärsmodeller för uppslagsverk (Kap. 12). Och för många andra verksamheter. Trovärdighet är en valuta. Vi har alla en mer eller mindre rationell modell för vad vi tror på och för att fånga detta har jag myntat begreppet 'Epistemisk närhet' (Kap. 9.3.1) och presenterar en modell för detta med ett antal faktorer. Ett exempel - den geografiska faktorn: vi är troligen mer benägna att tro på en studie som är gjord i ett land nära oss än en på andra sidan jorden.


B) Tre kvalitetsnivåer
kvalitetsnivåer
2.4   Tre kvalitetsnivåer i webbavhandlingar

Webbavhandlingar har tre kvalitetsnivåer (Kap. 7.2). Basen är en modern teknisk grund där sidorna kan läsas i både datorer, paddor och mobiltelefoner. Användarperspektivet är en annan utmaning. Finner läsarna - som har olika bakgrund och intressen - vad de (vi) önskar på ett bra sätt? Är språket begripligt och levande? Stödjer figurerna och bilderna (Kap. 34) texten? Den tredje nivån är när en avhandling utvärderas som ett akademiskt forskningsprojekt (Kap. 4). Observera att såväl Teknisk kvalitet som Användarkvalitet ingår den Akademiska kvaliteten. De två första är oftast mer 'osynliga' i en sedvanlig avhandling.

Webbifiering är en megatrend i samhället som närmast obönhörligt förändrar såväl privata som offentliga verksamheter. Teknologier som 5G-kommunikation och Artificiell intelligens är andra faktorer som driver omstruktureringar. Coronakrisen blev som förändringsbensin. Det är rimligt att tro att dessa krafter kommer att skapa både problem och möjligheter för universiteten som organisationer. Men även forskningen och dess presentationsformer kommer att påverkas. Kan man jämföra med elbilarnas framfart i bensinbilsindustrin?


C) Generella och situationella faktorer
BMI-matrix - J Schlasberg
2.5   Generella och situationella faktorer

Figuren lyfter fram verksamheter - den gröna kvadranten (2) - där de situationella och snabbt föränderliga (agila) faktorerna är mer dominerande än de generella och strukturella för att förklara valen av affärsmodeller och strategier. Eftersom forskning letar efter generella mönster (potentiella teorier) är den ofta svagare utvecklad för beskriva och värdera det situationellas betydelse.

För att öka förståelsen av de situationella aspekterna talar jag om 'Affärsmodellers tysta gränser' (Kap. 11). Diffusa och ofta outtalade faktorer som ligger utanför utvecklingen av en formell och rationell affärsplan kan vara mer avgörande för framgång eller misslyckande än själva affärsplanen.

2.4Omfattande datainsamling och modell för uppslagsverk

Sverige har ETT stort kommersiellt uppslagsverk - Nationalencyklopedin (NE), som ägs av Tönnesson-gruppen (Kap. 16). NE och jag har olika syn på NE:s kvalitet, marknadsföring och framtid vilket omöjliggjorde en normal samverkan med ett för avhandlingen centralt case-företag. Jag har därför använt en metod jag kallar 'Case Impact Studies' (Kap. 8) - forskning utan avtal om samverkan.

Avhandlingen har ett omfattande och unikt dataunderlag om NE. Se en sammanfattning av studierna om NE (Kap. 24). Studien Jämförelse NE och Wikipedia (Kap. 19) har en, även i ett internationellt forskningsperspektiv, unik och ny metod för att jämföra uppslagsverk.

Tönnesson-gruppens förvärv av NE kan beskrivas som en stor felsatsning med ackumulerade förluster på över 600 MSEK. Koncernens totala omsättning 2019 var cirka 600 MSEK. Mot bakgrund av forskningen inom området Socioemotional Wealth diskuteras frågan om bolags rätta ägare ? (Kap. 25)

Den normativa modellen 'e-Diderot' (Kap. 10) är en generell bas för moderna uppslagsverk med signerade artiklar. Olika affärsmodeller kan skapas med e-Diderot som grund. Ett exempel är uppslagsverket BiBB i BiBB Academy.

Publicerades: 2016.   Uppdaterad: 1 november 2021



Ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Webbavhandlingar och affärsmodeller för uppslagsverk'.

10 kommentarer.  Din är välkommen.

Innehållsförteckning med närmare 300 underrubriker finns på - webbavhandling.se/innehall/