Start och forskningsfrågor

qr-kod till avhandlingens startsida
2.1   QR-kod
till avhandlingen

Ekosystem för kommunikation av forskning och 'vetande' i form av uppslagsverk och avhandlingar har flera gemensamma frågor såsom trovärdighet, referensstatus och läsbarhet. Avhandlingen är i webbformat - en webbavhandling - och är dessutom en prototyp för framtida Webbavhandlingar (Kap. 7) i akademin. Det finns en Läsanvisning (Kap. 1) med fem spår och generella tips.

metafor för avhandling och BiBB Academy
2.2   Nicolas de Stael. Två båtar

Denna målning av Nicolas de Staël enW är en metafor för avhandlingen och plattformen BiBB® Academy som bland annat har ett projekt för ett nytt modernt och innovativt uppslagsverk baserat på signerade artiklar. Båtarna följs åt, den mindre rör sig i den akademiska kanalen medan den större är ett exempel på samverkan mellan forskning och socialt och innovativt entreprenörskap.

Avhandlingen är designad som en service (Kap. 7.3) för att underlätta läsningen för alla. Sajten är på svenska för att nå fler svenska läsare, få fler Kommentarer (Kap. 100) och påverka mer i Sverige. Internationell påverkan i akademi och en internationell läsekrets kräver en annan kommunikationsstrategi. Om man vill utveckla formatet för avhandlingar för att nå fler läsare, bli mer digital eller något annat man eftersträvar måste man göra ett flertal test (Kap. 0, Förord). Detta är ett. Det är i den andan denna avhandling ska läsas och förstås.

De centrala kriterierna för en avhandlings vetenskaplighet lyfts fram och diskuteras i Kunskapsutveckling i avhandlingar (Kap. 4).

Min ambition är att få denna sajt, utom kapitlen 100-102, godkänd som en avhandling - på Lunds universitet eller annan högskola - och inte disputera på en tryckt bok eller ett pdf-dokument enligt nuvarande regler för avhandlingsformat (Kap. 27b) på nästan alla högskolor i Sverige. Webbavhandlingar kan bli ett nytt Ekosystem för webbavhandlingar (Kap. 27) med stor potential att bli bättre för både forskare och läsare med olika intressen och bakgrund. Avhandlingen är "färdig" men uppdateras fram till olika formella stoppdatum (Kap. 101.3).

Inom företagsekonomi förs en diskussion om ämnets innehåll, praxis och påverkan - Tre ekosystem för avhandlingar (Kap. 26.7).

Även om det självklart finns mycket som talar för god teori har behovet av att ”utveckla teori” blivit ett villkor för publicering i våra ledande tidskrifter i större utsträckning än vad som finns i andra discipliner.

Det finns ingen parallell förväntan på att vi ska ta itu med viktiga fenomen, skriva bra, skriva för flera intressenter eller försöka påverka något utanför Akademin ('The Triumph of Nonsense in Management Studies' Tourish, 2020. s. 99) Original

Min avhandling är ett konkret bidrag till den konversationen.

2.2Tre centrala bilder i avhandlingen

A) Tre samverkande kvalitetsnivåer
kvalitetsnivåer
2.3   Samverkande kvalitetsnivåer

Webbavhandlingar har tre kvalitetsnivåer (Kap. 7.2). Observera att såväl teknisk kvalitet som användarkvalitet ingår i en webbavhandlings vetenskaplighet. De förstnämnda är mer 'osynliga' i en sedvanlig avhandling men behöver lyftas fram här då webbformatet är nytt.

 

B) Referensstatus, affärsmodeller och ekosystem
Referensstatus,  affärsmodeller och ekosystem
2.4   Referensstatus, affärsmodeller och ekosystem

Avhandlingen undersöker de komplexa sambanden mellan Referensstatus, affärsmodeller och ekosystem för uppslagsverk och forskningkommunikation. Avhandlingars format är delvis en del av det senare.

Referensstatus (Kap. 9) är mitt begrepp för någon eller någots trovärdighet och trovärdig kunskap. Det bygger på ett äldre koncept 'kognitiv auktoritet' (Wilson, 1983), men är bredare och anpassat till vår tid. Referensstatus är en valuta och är som envar sådan föränderlig, oftast långsamt men ibland abrupt.

Alla har en mer eller mindre rationell modell för vad vi tror på. För att fånga detta har jag myntat begreppet 'epistemisk närhet' (Kap. 9.3.1) och presenterar en modell med ett antal faktorer. Den geografiska faktorn är ett exempel: vi är troligen mer benägna att tro på en studie som är gjord i ett land nära oss än en på andra sidan jorden. Referensstatus skapas inte på samma sätt i en digital värld som i en analog. "Transparens är den nya objektiviteten" Weinberger, 2009 (Kap. 10.2).

Hög Referensstatus är ett uppslagsverks största tillgång och användbarheten är en central parameter för bred läsarnytta och framgång. Detta kräver Affärsmodeller för uppslagsverk (Kap. 12) som är anpassade efter sin tids förutsättningar.

Det är stor skillnad mellan uppslagsverk som bygger på en Wikimodell svW där användarna själv kan redigera en text och artikelsignerade uppslagsverk där flertalet artiklar har en eller flera angivna författare. Det är den senare modellen som är avhandlingens fokus även om det ibland refereras till Wikipedia.


C) Generella och situationella faktorer
BMI-matrix - J Schlasberg
2.5   Generella och situationella faktorer

Figuren lyfter fram verksamheter - den gröna kvadranten (2) - där de situationella och snabbt föränderliga (agila) faktorerna är mer dominerande än de generella och strukturella för att förklara valen av affärsmodeller och strategier. Eftersom forskning letar efter generella mönster (potentiella teorier) är den ofta svagare utvecklad för beskriva och värdera det situationellas betydelse.

För att öka förståelsen av de situationella aspekterna talar jag om 'Affärsmodellers tysta gränser' (Kap. 11). Diffusa och ofta outtalade faktorer som ligger utanför utvecklingen av en formell och rationell affärsplan kan vara mer avgörande för framgång eller misslyckande än själva affärsplanen.

2.3Avhandlingens forskningsfrågor

Valet av forskningsfrågor har sin bas i reella problem och möjligheter inom forskningskommunikation, avhandlingsformat och affärsmodeller för uppslagsverk. Målet är att konstruktivt bidra till ökad kunskap om några av dessa frågors 'utmaningar' inom ramen för Kunskapsutveckling i avhandlingar (Kap. 4).

Forskning som vill nå ut i en värld där konkurrensen om läsarnas tid och uppmärksamhet är grym måste stärka sitt berättande. Bengt Kristensson Uggla, professor i filosofi, kultur och företagsledning vid Finlands svenska universitet Åbo Akademi, skriver i 'Slaget om verkligheten' (Kristensson-Uggla 2002, 2012) om att vetenskap inte kan leverera 'Sanningar', utan "en strävan efter sanning".

... Allt detta talar för att vetenskapen kommer att leva på nya villkor i framtiden. När vetenskapen i allt mindre utsträckning kan leverera ovedersägliga bevis, befinner vi oss i en situation där vetenskapen behöver en vetenskaplig retorik för att i stället utveckla sin förmåga att övertyga. (Ibid. s. 212)

  1. Forskningskommunikation (Kap. 25) är en allt viktigare fråga i högskolevärlden men vilka drivkrafter har den? Nästan ingen forskning är 'formatneutral' (Kap. 4.4) utan formatet har - utöver innehållet - stor betydelse för framgångsrik kommunikation. Tänk bolaget Apple utan smart design. Kan avhandlingar i webbformat - Webbavhandlingar (Kap. 7) - bidra till ökad kommunikation och nytta? Hur kan en prototyp till en webbavhandling för såväl en liten akademisk grupp som en bredare läsekrets se ut?

  2. Teknologi, forskningskommunikation och organisation
    2.6 Tech och forskningskommunikation.
    Historien visar att nya teknologier (Kap. 4.2.3) regelbundet har drivit fram stora förändringar inom vetenskap, hur forskning kommuniceras och de vetenskapliga konversationerna. Webb-baserade teknologier är mycket kraftfulla och spridda. Kan webbavhandlingar bli ett nytt och tredje Ekosystem för avhandlingar (Kap. 26) parallellt med ekosystemen för avhandlingar i bokformat och som Pdf-dokument?
  3. Utvecklingen inom IT, telekom, sökmotorer och av Wikipedia under de senaste 20 åren har radikalt förändrat konkurrenssituationen och affärsmodellerna (Kap. 12) och ekosystemet (Kap. 11) för de företag som producerade tryckta Uppslagsverk (Kap. 28). Finns det strukturella samband mellan nya teknologier, referensstatus och affärsmodeller för uppslagsverk?
  4. Vilken roll kan normativa modeller ha i företagsekonomisk forskning? Kan det utvecklas en ny normativ Modell för uppslagsverk: e-Diderot (Kap. 10) - för ett modernt och för alla fritt digitalt uppslagsverk baserat på signerade artiklar? Hur kan en affärsmodell och ett ekosystem se ut som baseras på en sådan modell?

Publicerades: 2016.   
Uppdaterad senast: 24 juni 2022

Läsanvisning ← 1
Start och forskningsfrågor
→ 3 Innehåll



Ingår i Johan Schlasbergs avhandling
'Ekosystem för uppslagsverk, forskningskommunikation och avhandlingar'

12 kommentarer.  Din är välkommen.   Om delning av en sida i avhandlingen (Kap. 1.6).

Innehållsförteckning med alla underrubriker finns på - webbavhandling.se/innehall/