Start och forskningsfrågor

Ekosystemen för "vetande" i form av uppslagsverk, forskningskommunikation och avhandlingar har flera gemensamma frågor såsom trovärdighet, referensstatus, läsbarhet och nåbarhet. Avhandlingen är i webbformat - en webbavhandling - ett vetenskapligt och praktiskt bidrag till området Forskningskommunikation (Kap. 29). Det finns en Läsanvisning (Kap. 2).

De centrala kriterierna för min avhandlings vetenskaplighet diskuteras i Kunskapsutveckling i avhandlingar (Kap. 30).

Min ambition är att få denna sajt, utom kapitlen 100-102, godkänd som en avhandling - på Lunds universitet eller annan högskola - och inte disputera på en tryckt bok eller ett pdf-dokument enligt nuvarande regler för avhandlingsformat på alla, med något undantag, högskolor i Sverige. Webbavhandlingar kan bli ett nytt Ekosystem för webbavhandlingar (Kap. 28) med stor potential att bli bättre för både forskare och läsare med olika intressen och bakgrund. Avhandlingen är "färdig" men uppdateras fram till olika formella stoppdatum (Kap. 101.3).

Inom företagsekonomi förs en diskussion om ämnets innehåll, praxis och påverkan - Tre ekosystem för avhandlingar (Kap. 28.7).

Även om det självklart finns mycket som talar för god teori har behovet av att ”utveckla teori” blivit ett villkor för publicering i våra ledande tidskrifter i större utsträckning än vad som finns i andra discipliner.

Det finns ingen parallell förväntan på att vi ska ta itu med viktiga fenomen, skriva bra, skriva för flera intressenter eller försöka påverka något utanför Akademin ('The Triumph of Nonsense in Management Studies' Tourish, 2020. s. 99) Originalꜜ

Min avhandling är ett bidrag till den konversationen.

4.2Tre samverkande kvalitetsnivåer

Webbavhandlingar har tre kvalitetsnivåer (Kap. 26.2). Såväl teknisk kvalitet som användarkvalitet ingår i en webbavhandlings vetenskaplighet. Dessa är mer "osynliga" i en vanlig avhandling men behöver lyftas fram då webbformatet är nytt.

4.3 Generella och situationella faktorer

BMI-matrix - J Schlasberg — Fig. 4.2 Generella och situationella faktorer

Figuren lyfter fram verksamheter - den gröna kvadranten (2) - där de situationella och snabbt föränderliga (agila) faktorerna är mer dominerande än de generella och strukturella för att förklara valen av affärsmodeller och strategier. Eftersom forskning letar efter generella mönster (potentiella teorier) är den ofta svagare utvecklad för beskriva och värdera det situationellas betydelse.

För att öka förståelsen av de situationella aspekterna talar jag om 'Affärsmodellers tysta gränser' (Kap. 10). Diffusa och ofta outtalade faktorer som ligger utanför utvecklingen av en formell och rationell affärsplan kan vara mer avgörande för framgång eller misslyckande än själva affärsplanen.

4.4Avhandlingens forskningsfrågor

Forskningsfrågorna har sin bas i reella problem och möjligheter inom ekosystem och affärsmodeller för uppslagsverk och forskningskommunikation. Målet är att bidra till ökad kunskap om några av dessa frågors "utmaningar" inom ramen för Kunskapsutveckling i avhandlingar (Kap. 30).

Forskning som vill nå ut i en värld där konkurrensen om läsarnas tid och uppmärksamhet är grym måste stärka sitt berättande. Bengt Kristensson Uggla, professor i filosofi, kultur och företagsledning vid Finlands svenska universitet Åbo Akademi, skriver i 'Slaget om verkligheten' (Kristensson-Uggla 2002, 2012) om att vetenskap inte kan leverera "Sanningar", utan "en strävan efter sanning".

... Allt detta talar för att vetenskapen kommer att leva på nya villkor i framtiden. När vetenskapen i allt mindre utsträckning kan leverera ovedersägliga bevis, befinner vi oss i en situation där vetenskapen behöver en vetenskaplig retorik för att i stället utveckla sin förmåga att övertyga. (Ibid. s. 212)

.1Nya teknologier, trovärdighet och affärsmodeller för uppslagsverk

Finns det strukturella samband mellan nya teknologier, trovärdighet - som i avhandlingen kallas referensstatus - och affärsmodeller för uppslagsverk?

Utvecklingen inom IT, telekom, sökmotorer och Wikipedia under de senaste 20 åren har radikalt förändrat ekosystemet (Kap. 8) och affärsmodellerna (Kap. 9) för de företag som producerade tryckta Uppslagsverk (Kap. 29).

Avhandlingen undersöker de komplexa sambanden mellan Referensstatus, affärsmodeller och ekosystem för uppslagsverk och forskningskommunikation.

Referensstatus (Kap. 5) är mitt begrepp för någon eller någots trovärdighet och trovärdig kunskap. Det bygger på ett äldre koncept 'kognitiv auktoritet' (Wilson, 1983), men är bredare och anpassat till vår tid. Referensstatus är en valuta och har som envar sådan ett föränderligt värde, oftast långsamt men ibland abrupt.

Referensstatus skapas inte på samma sätt i en digital värld som i en analog. "Transparens är den nya objektiviteten" Weinberger, 2009 (Kap. 11.2). Detta bidrar till att digital NE beskrivs som att tillhöra en annan kategori (Kap. 15.1) av uppslagsverk snarare än att beskrivas som en digital version av det tryckta verket.

Alla har en mer eller mindre rationell modell för vad vi tror på. För att fånga detta har jag myntat begreppet 'Referensnärhet' (Kap. 5.6.1) och presenterar en modell med ett antal faktorer. Den geografiska faktorn är ett exempel: vi är troligen mer benägna att tro på en studie som är gjord i ett land nära oss än en på andra sidan jorden.

Hög Referensstatus är ett uppslagsverks största tillgång och användbarheten är en central parameter för bred läsarnytta och framgång. Detta kräver Affärsmodeller för uppslagsverk (Kap. 9) som är anpassade efter sin tids förutsättningar.

Det är stor skillnad mellan uppslagsverk i kategorin WikisWikipedia där användarna själv kan redigera en text och kategorin uppslagsverk där flertalet artiklar har en eller flera angivna skribenter.

Avhandlingens största fallstudie om uppslagsverk baseras på Forskning om digitala NE (Kap. 15). Slutsatsen är att det är ett nationellt problem (Kap. 15.2) att Sverige inte har ett för alla fritt artikelsignerat uppslagsverk, vilket exempelvis finns i Norge. NE av idag är ett hinder för att alla ska få en bättre svensk "mervetandetjänst" - ett i flera dimensioner modernt uppslagsverk (Kap. 11). Om inte annat anges refererar "NE" till den digitala tjänsten ne.se.

.2Ramverk för digitala uppslagsverk

Kan en normativ modell och ett Ramverk för uppslagsverk bidra till strategier för morgondagens uppslagsverk? Hur skapar man en sådan modell?

Affärsmodeller och uppslagsverk — Fig. 4.4 Olika affärsmodeller inom samma ramverk

Frågorna om moderna digitala uppslagsverk artiklar med angiven skribent diskuteras i kapitlet Ny modell för digitala uppslagsverk (Kap. 11).

Figuren visar ett Ramverk (Kap. 9.5) där flera olika affärsmodeller är möjliga inom ett normativt ramverk för moderna digitala uppslagsverk med artiklar av angivna skribenter. Baskraven är baserade på standarden för vetenskapliga artiklar och presenteras i en Ny modell för uppslagsverk (Kap. 11).

Affärsmodeller är delar i ett eller flera dynamiska ekosystem. Vad som är strategiskt, smart eller "livshotande" för en verksamhet är också dynamiskt. Detta gäller för de som marknadsför en "mervetandetjänst" som uppslagsverk och de som, hittills med dålig framgång, plöjt ner miljarder dollar i självkörande bilar. Läs om Affärsmodeller och ekosystem (Kap. 8.2) och områdets forskningslitteratur.

.3Nya teknologier och forskningskommunikation

Kan avhandlingar i webbformat bli ett nytt och Tredje ekosystem för avhandlingar (Kap. 25) parallellt med ekosystemen för avhandlingar i bokformat och i Pdf-format?

Historien visar att nya teknologier (Kap. 30.2.3) regelbundet har drivit fram stora förändringar inom vetenskap, hur forskning kommuniceras och de vetenskapliga konversationerna.

Forskningskommunikation (Kap. 29) är en allt viktigare fråga i högskolevärlden. Nästan ingen forskning är 'formatneutral' (Kap. 30.4) utan formatet har - utöver innehållet - stor betydelse för framgångsrik kommunikation. Tänk bolaget Apple utan smart design. Kan avhandlingar i webbformat - Webbavhandlingar (Kap. 26) - bidra till ökad kommunikation, dialog och nytta?

.4Prototyp för avhandlingar i webbformat

Hur kan en prototyp till en webbavhandling för såväl en liten akademisk grupp som en bredare läsekrets se ut? Och hur kan prototypen skalas upp så att den blir användbar för många forskare inom många discipliner?

Publicerades: 2016.
Uppdaterad senast: 13 oktober 2024

Innehåll ← 3
Start och forskningsfrågor
→ 5 Referensstatus

12 kommentarer. Din är välkommen.

Innehållsförteckning med alla underrubriker finns på - webbavhandling.se/innehall/