Avhandling i företagsekonomi


Affärsmodeller för uppslagsverk

BMI-matrix - J Schlasberg
12.1   Business Model Matrix

Den helt dominerande delen av forskningslitteraturen om Business Models och BM Innovations har fokus på stora företag och relativt strukturerade och generella beskrivningar och processer. Detta motsvaras av fält (3) i figuren.

För att förstå utvecklingen för uppslagsverket NE, Store Norske Leksikon och uppslagsverket BiBB är det bra att relatera till analyserna i fält (3), men fokusera på fältet (2). Där är fokus situationella faktorer och agila förändringsprocesser. Till exempel är förklaringen situationell - ägaren är kapitalstark (rik) och hade en idé - till varför bolaget NE (Kap. 18) har fått gå med över 600 MSEK i förlust sedan förvärvet 1994.

Det ligger i forskningens natur att leta efter generella förklaringar (teorier) även när situationella faktorer kan ha större förklaringsvärde. Det generella i exemplet ovan kan vara att rika personer med avgörande inflytande kan göra investeringar efter helt egna preferenser. Det ligger utanför avhandlingen att testa den hypotesen.

Affärsmodeller för uppslagsverk är ett smalt område och frågan är hur kan man placera detta i den teoretiska litteraturen om affärsmodeller och strategi? Ny teori kräver kunskap om äldre teori. Och kan därefter i samverkan med avhandlingens 15 studier möjligen tillföra viss ny teori i en iterativ process som ibland kallas abduktivexternal link svW.

En första fråga är om litteraturens (Kap. 12) beskrivningar, ramverk och analyser i fält (3) också gäller för små företag som Store Norske Leksikon, Det Store Danske, NE, och uppslagsverket BiBBexternal link?B

Uppslagsverken i denna studie är små eller mycket små verksamheter. Det Store Danske som slutade uppdaterasexternal linkB hösten 2017 (har omstartats med nya intressenter) hade vid den tidpunkten tre anställda, Store Norske Leksikon (Kap. 22) har ungefär 10 anställda och NE hade enligt en forskarrapport 2013 under 10 personer (Kap. 17) som arbetade med uppslagsverket. Idag är NE-redaktionen troligen två-tre personer utifrån en studie 2018 av (det låga) antalet 'Nya uppslagsord i NE' (Kap. 24) och hur korta artiklarna är och att NE idag i huvudsak är ett läromedelsföretag (Kap. 18). BiBB har inga anställda.

För dessa och många andra små verksamheter talar mycket för att fältet Situational/Agile (2) är mer relevant för att förklara verksamheternas affärsmodeller. En ståndpunkt är att hävda att SME-företagen, framför allt de mindre av dessa, är så unika att det är svårt att formulera något "teoretiskt" om deras sätt att möta nya situationer. En annan ståndpunkt, som jag delar, är att det även för mindre företag går att finna begrepp och koncept utfrån vilka man kan få en mer systematiserad förståelse.

Denna sida tar upp aspekter på affärsmodeller för mindre företag och applicerarreferens sedan dessa på uppslagsverken NE, SNL och BiBB.

VEM har nytta av den teoretiska kunskapsbasen om affärsmodeller utöver forskare? Hjälper teorierna företag att hantera den digitala tsunamin eller start-ups att lyckas? Hade Nokias och Ericssons mobiltelefoner överlevt om företagsledningen och styrelsen läst och förstått mer om forskningen om affärsmodeller? Läs merreferens

12.2Om generella faktorer och situationsfaktorer

Även i mindre verksamheter finns det påverkande krafter som förslagsvis kan delas upp i Omvärldsfaktorer och det jag kallar "Situationsfaktorer".
Den hastiga digitaliseringen och sökbarheten av kunskap i form av bland annat GoogleGoogle var enligt John Doerr, se ref nedan, det 14:e företaget som lanserade en sökmotor. Google grundades 1998 och 1999 ville grundarna sälja bolagetexternal link enW för 1 MUSD, vilket de misslyckades med. och WikipediaWikipedia lanserades 2001. var generella omvärldsfaktorer som inget företag som producerade uppslagsverk kunde bortse ifrån. Förutsättningarna för dessa företag att hantera de radikalt nya omvärldsfaktorerna var dock mycket olika. Även författarna av signerade artiklar i uppslagsverk fick i denna period helt nya vägar att presentera sig och sina berättelser/artiklar.

12.2.1Förståelsehorisont och påverkan

För att bli en bättre beslutsfattare behöver man - för att använda ett koncept från filosofen Gadamerexternal link enW - vidga sin förståelsehorisont. Se 'Truth and method'. (Gadamer, 1975. ref+) och ett längre citat nedan.

Om förståelsehorisont enligt Gadamer

Every finite present has its limitations. We define the concept of "situation" by saying that it represents a standpoint that limits the possibility of vision. Hence essential to the concept of situation is the concept of "horizon." The horizon is the range of vision that includes everything that can be seen from a particular vantage point. Applying this to the thinking mind, we speak of narrowness of horizon, of the possible expansion of horizon, of the opening up of new horizons, and so forth.

Since Nietzsche and Husserl, the word has been used in philosophy to characterize the way in which thought is tied to its finite determinacy, and the way one's range of vision is gradually expanded. A person who has no horizon does not see far enough and hence over-values what is nearest to him. On the other hand, "to have a horizon" means not being limited to what is nearby but being able to see beyond it. A person who has an horizon knows the relative significance of everything within this horizon, whether it is near or far, great or small.

Similarly, working out the hermeneutical situation means acquiring the right horizon of inquiry for the questions evoked by the encounter with tradition. In the sphere of historical understanding, too, we speak of horizons, especially when referring to the claim of historical consciousness to see the past in its own terms, not in terms of our contemporary criteria and prejudices but within its own historical horizon. The task of historical understanding also involves acquiring an appropriate historical horizon, so that what we are trying to understand can be seen in its true dimensions. If we fail to transpose ourselves into the historical horizon from which the traditionary text speaks, we will misunderstand the significance of what it has to say to us. (Ibid. s. 301-302. Emphasis added.)

rain room art
12.2   Rain room

Bilden är ett konstverk "Rain Room" av Random Internationalexternal link och är en form av konceptinstallation där man kan röra sig i ett rum där det regnar utan att man blir våt. Sensorer gör att dropparna inte når dig. Se videoexternal link från utställningen i London. Konstverket kan också ses som en metafor för hur man kan "undvika" att bli påverkad även i en miljö som finns nära, mycket nära. Den digitala omvandlingen regnar ihärdigt, men många personer och verksamheter rör sig i sina egna "Rain rooms".

Det krävs en del arbete för att vidga sin förståelsehorisont. Sagans Münchausen lyfte visserligen både sig och sin häst ur ett kärr genom att dra sig i håret, men det är en i praktiken obestyrkt metod. Reflexivt tänkande (Kap. 6) anförs av några forskare som en bättre metod, men det får tillsvidare anses obestyrkt att detta teoretiska koncept ger praktiskt värde utöver IBMs välkända "THINK" som lanserades 1911 och Apples "Think differently" från 1997.

Mönster och mätdata

Om förståelse är en mer subjektiv form av kunskap är iakttagna 'Mönster' och 'Mätdata' mer objektiva om än inte i någon absolut mening. Att se mönster - engelska 'pattern recognition' och att mäta är delar i en systematisk metod som kan appliceras även i de minsta verksamheter. I det nu hastigt expanderande området AI är igenkänning av mönster i stora datamängder en central faktor.

OKRs är en akronym för Objectives and Key Results. Detta är temat i 'Measure what matters' av (John Doerr, 2018), en John Doerrexternal link enW är en av grundarna av det välkända venture capital företaget Kleiner Perkinsexternal link. Startsidans motto är 'MAKE HISTORY'. av USA:s mest framgångsrika riskkapitalister.

Bokens förord är signerat Larry Page I wish I had this book nineteen years ago, when we founded Google [...] OKRs are simple processes that helps drive varied organizations forward. We have adapted how we use it over the years. Take it is a blueprint and make it yours, based on what you want to happen. Ett av John Doerrs mantra "Ideas are easy. Execution is everything" lärde han sig av en av Intels grundare Andy Groveexternal link enW. Det är inspirerande att lyssna till Doerrs TED-föreläsning på bokens hemsidaexternal link.

Det är en grannlaga uppgift att besluta VAD man ska mäta och det bör man återkommande reflektera över. Frågan om visualisering av de mönster man ser diskuteras i kapitlet om Forskningsmetoder (Kap. 6) och där refereras bland annat till 'Visualizing Our Way through Theory Building' (Ravasi, 2017).

12.2.2Historia som mönster och flöden

I företagsekonomisk forskning inom den på sin tid epokgörande SIAR-skolanexternal link var det viktigt att känna till och förstå ett företags mönster i form av dess historia. I Företaget och dess omvärld (Rhenman, 1969) finns ett stycke som heter "Organisationens karaktär" och där utvecklas tanken om att både personer och företag formas av sin historia. Som diskuteras längre ner är denna 'karaktärstolkning' av intresse bland annat i förståelsen av bolaget NE:s utveckling - och framtidreferens.

Om organisationers karaktär enligt Selznik

First, character is a "historical product". "The character as a whole", writes Fenichel, "reflects the individual's historical development". Character is "the ego's habitual way of reacting". In this sense every individual has a unique character.

Second, character is in some sense an "integrated" product, as is suggested by the term "character-structure". There is a discoverable pattern in the way the ego is organized; and the existence of such a pattern is the basis of character analysis. Ibid. s. 63

Det är svårt att få insikt i hur de som styr ett företag tänker och det de säger kan vara något annat än vad de gör. Vissa flöden är ofta avläsbara och de är en väg till att se mönster. Vad investerar bolaget i, hur utvecklas produkterna/tjänsterna, vilka marknader är man aktiv på och lönsamheten över en längre period är exempel på flöden som ofta är publikt nåbara.

12.2.3Agilitet och iteration

I den första figuren är 'Agilitet' en central faktor. Agilitet och iteration handlar om förändringshastighet, "sense of urgency" och vad som de facto görs. Människor - enskilda och en ledningsgrupp - har ofta mycket olika uppfattningar om vad som menas med "fuzzy concepts" som till exempel brådskande, angeläget, snart och 'detta är intressant'. Detta understryker det situationellas betydelse.

12.3Affärsmodeller i radikal förändring

hockney lamp
12.3   iPad image

David Hockneysexternal link enW  iPad-bild När Apple's Ipad kom ut började Hockney experimentera och har sedan dess haft flera utställningar med "iPad-art". Artikel på BBC.comexternal link. Bilden är en av i varje fall fem som var fritt nerladdningsbara. kastar här sitt sken över en modell med figurer, linjer och siffror och den kan ses som en metafor för att man återkommande bör granska sin affärsmodell - om man vill vara framgångsrik.

Verkligt stora förändringar beskrivs ofta med termer som paradigmskiften - efter Thomas Kuhnexternal link enW - eller som disruptiva efter (Christensen, 1997) 'The innovator's dilemma. When new technologies cause great firms to fail'.

Begreppen paradigmskiften - artikel om Kuhnexternal link i Stanford Encyclopedia of Philosophy - och disruptiva förändringar - en teori/koncept som kritiserades i en intressant artikel i The New Yorker 2014external link av historikern Jill Leporeexternal link enW - tenderar att användas till övermått. Artikeln är också läsbar i Pdf-arkivet via inloggning (Kap. 1).

Paradigm, disruption och radikala förändringar

Det är rimligt att hävda att den generella övergången från att producera och sälja tryckta (analoga) uppslagsverk till att sälja digitala abonnemang som en tjänst kan kallas för ett paradigmskifte. Digitaliseringen påverkar alla "precis" som boktryckarkonsten började göra i Europa i slutet av 1400-talet.

Den pågående övergången från analogt till digitalt är tillräckligt stor för att vara ett paradigmskifte. Andy Grove, en av grundarna av Intel, skrev bland annat "allt som kan bli digitalt blir det".

Inom ramen för den dominerande förändringskraft som paradigmskiftet framtvingar gör en verksamhet ett antal förändringar. Några överlever den erforderliga transformationen andra gör det inte. De större av dessa förändringar kallar jag "radikala förändringar". Dessa är få jämfört med de löpande mindre förändringarna.

Vilka kan de radikala förändringarna tänkas vara för uppslagsverk och deras producenter?

Affärsmodellers tysta gränser

I kapitlet affärsmodellers tysta gränser (Kap. 10) sägs att affärsmodeller i verkligheten inte är fullt så rationella och logiska som de framställs. De bygger inte sällan på en rad förhållanden och antaganden som baseras på en eller ett fåtal personers uppfattning om verksamhetens situation och framtid. Detta gäller oftare mindre - och ägardominerade - företag än större verksamheter.

12.4Faktorer i affärsmodeller för uppslagsverk

Vilka är de centrala faktorer som måste analyseras och som man måste förhålla sig till vid konstruktionen och driften av en affärsmodell för uppslagsverk? Faktorerna kan i verkligheten kombineras och värderas på olika sätt, och därmed ge olika resultat.

1.  Omvärldsanalys

Alla digitala uppslagsverk, befintliga eller nya och oberoende av storlek måste förhålla sig till den nya Sökmotorvärldenexternal link.B Ett stort uppslagsverk som Wikipedia gör en annan omvärldsanalys än de som antingen är mindre, enbart lokala och specialiserade eller är en kombination av dessa faktorer.

2.  Innehåll och affärsmodell

strategy and content
12.4   Content strategy

Ett grundantagande i avhandlingen är att det för uppslagsverk finns samband mellan innehåll och affärsmodell. De streckade linjerna indikerar flexibilitet och anpassning till marknaden och nya koncept.

Vem bidrar med innehåll, hur sker uppdateringar och hur finansieras tjänsten?

En privat ägare är mer beroende av att köpa innehåll och sälja tjänsten än en stiftelse som Wikipedia, Store Norske Leksikon (Kap. 22) eller BiBB.

3.  e-Diderot - en modell för utvärdering av uppslagsverk

e-diderot
12.5   e-Diderot, modell för uppslagsverk

I kapitlet 'Uppslagsverk' (Kap. 28) finns en kort text om uppslagsverkens europeiska historia och en modell - som jag kallar "e-Diderot" som hommage till Denis Diderot - för hur man kan bedöma och idag konstruera uppslagsverk.

En central faktor är det jag kallar "Webbnivå" som är ett sammanfattande uttryck för faktorer som design, usability, navigation, länkstrategi, rich media med flera. Annorlunda utttryckt - hur bra man utnyttjar de digitala möjligheterna.

4.  Referensstatus och trovärdighet

Business model and reference status
12.6   Referensstatus och affärsmodell

Trovärdighet är grundläggande för ett uppslagsverk. Jag kallar detta för ett uppslagsverks Referensstatus (Kap. 7). Då uppslagsverk är mycket omfattande är det svårt eller näst intill omöjligt för flertalet användare att ha en rimligt uppdaterad bild av ett uppslagsverks samlade trovärdighet eller ens trovärdighet för enstaka uppslagsord.

Ett uppslagsverks - eller mycket annats - referensstatus variererar över tiden, mellan ämnen, situationer och människor. För att lättare kunna utvärdera ett uppslagsverks referensstatus och värde har jag genomfört 14 studier för att genom ett huvudsakligen kvantitativt underlag komma närmare förändringarna i uppslagsverkets NE:s referensstatus.

Transparens har blivit allt viktigare inom många områden: miljö- och hållbarhet, livsmedel och vård är exempel, men detta gäller också uppslagsverk. I modellen 'e-Diderot' (Kap. 8) diskuteras faktorer som - vad vet man om författaren av en artikel och när skrevs den. Läs mer om affärsmodeller och transparens (Kap. 11) - ett citat i det kapitlet är "Objectivity is the new transparency".

12.4.1  Paketering

unbundling circles
12.7   Paketering och unbundling

Figurens ringar symboliserar olika tjänster och produkter. Det finns en viss spänning eller ibland en motsättning mellan vad kunderna vill köpa separat eller som ett paket och vad leverantörerna vill sälja som ett paket eller separat. Ringar kan tillkomma och försvinna.

Paketering (bundling) av flera tjänster eller varor i samma erbjudande är både mycket vanligt och ett länge studerat område inom 'Marketing science' och andra områden. Artikeln 'Emerging Trends in Product Bundling: Investigating Consumer Choice and Firm Behavior', (Rao et al., 2018) är resultatet av en diskussion i ämnet från en konferens 'Choice workshop' 2016. Artikeln ger en bra överblick över olika faser i forskningens utveckling.

Vi möter paketering dagligen till exempel vid köp av Microsoft Office, olika Adobe-paket, mobilabonnemang, mat- och reseerbjudande med mera. En de digitala transaktionernas fördelar för säljaren är att denne relativt enkelt kan experimentera med paketinnehåll på olika sätt. Ju mer digital handeln blir, desto lättare är att det att skräddarsy paket. Men ur ett akademiskt perspektiv kan det låta så här

Data mining technologies (visualization, classification, predictive modeling) that allow for the analysis of massive datasets threaten to diminish the importance of academic research in bundle choice. (Ibid. s. 114)

Citat från artikeln om paketjämförelser

Much of the bundling literature has assumed that people perceive the value of a bundle based on the products contained in the bundle and the distribution of attribute values across those products. While that is undoubtedly true, recent research also indicates that people also consider how the bundle compares to other bundles that they have seen [92]. In effect, the other bundles seen by an individual serve as a context within which she assesses the value of a given bundle. (Ibid. s. 112)

Delarnas värde i ett paket

Det är vanligt att ett 'paket' har ett huvuderbjudande och en eller flera extra erbjudanden. Om man köper en Blu-ray spelare är medföljande "gratisfilmer" att betrakta som stödjande produkter. Paketen kan vara av olika karaktär och i forskningen skiljer man bland annat mellan Pure Bundles och Mixed Bundles beroende på hur närliggande de ingående delarna är - och erbjuds. Delarnas värde är dynamiskt och situationellt.

value of bundled parts - Johan Schlasberg
12.8   Delar i paketerbjudande

Det är närmast självklart att personer och organisationer ser olika på det relativa värdet av delarna i ett paket. För några är huvudprodukten/tjänsten tillräcklig för ett köp, för andra är det stödtjänsterna och det upplevda värdet av dessa som 'tippar över' valsituationen till förmån för ett köp.

När bolaget NE (idag via bolaget NE Sverige AB) säljer ett paket till folkbibliotek med uppslagsverket NE (huvudprodukten) är tjänsterna Korsordhjälp, Ordböcker och Världens länder att betrakta som stödjande tjänster. De omnämns också som 'sådana' i flera av dessa djuplänkade sidor (Kap. 19) till alla folkbiblioteks hemsida om Databaser.

När bolaget NE säljer ett paket till skolor och kommuner är huvudprodukten är ett eller flera läromedel och uppslagsverket är som citatet nedan visar en integrerad och stödjande del. I bolagets marknadsföring beskrivs detta som en unik kombination.

Utöver ett starkt fokus på själva faktainnehållet i varje enskilt läromedel är förlagets enorma uppslagsverk integrerat i alla NE:s produkter – med länkar, vidareläsning och fördjupning. På så sätt ger läromedlen tillgång till ett närmast oändligt kunskapsinnehåll, där elever själva enkelt kan gå vidare och fortsätta bygga sin egen faktaplattform. (NE.se, undersidaexternal link 2018.08.14)

Citatet från NE ovan säger att uppslagsverket ger "ett närmast oändligt kunskapsinnehåll". Citatets påstående är direkt felaktigt och kan jämföras med andra missvisande delar i NE:s marknadsföring (Kap. 17).

12.5  Läromedel och uppslagsverk

Det finns två grundläggande relationer mellan kommersiella läromedel och uppslagsverk. I den "slutna modellen" som representeras av bolaget NE och deras läromedel är tillgången till mer vetande i form av uppslagsverk intimt kopplat till det egna uppslagsverket NE.

I en Öppen modell är mervetande i enskilda läromedel från många producenter kopplat till fria digitala resurser

Se modeller och läs mer i kapitlet 'Läromedel och uppslagsverk' (Kap. 29).

12.6  Koncernmiljö och ägande

koncernmiljö
12.9   Koncernmiljö

I kapitlet 'Bolags rätta ägare' (Kap. 15) ställs frågan - vad är värdet för företaget X att tillhöra koncernen Y? I kapitlet diskuteras både den välkända 'Bostonmatrisen' som är ett portföljperspektiv på bolag i en koncern och det jag kallar "Koncernmiljö" som är ett underifrånperspektiv från ett dotterbolag på ägarsituationen. Det är inte osannolikt att detta finns diskuterat i forskningsslitteraturen, men jag har ännu inte hittat det.

Koncernmiljön för uppslagsverket och bolaget NE

NE:s uppslagsverk ingår i Tönnesson-gruppen (Kap. 18) grundad av en framgångsrik entreprenör som tack vare tidigare vinster hittills haft finansiell uthållighet att hantera betydande förluster. Gruppens största investering de senaste åren är produktion och försäljning av vodka som hittills krävt cirka 300 MSEK och gett årliga förluster de senaste åren på 20-40 MSEK. Investeringen i Nationalencyklopedin har hittills medfört förluster på över 600 MSEK (Kap. 18). Andra verksamhetsområden är bland annat försäljning av presentartiklar, en receptsajt i USA och bokklubbar för unga. Även dessa områden saknar samband och synergimöjligheter med läromedel och uppslagsverk.

Är Tönnesson-gruppen rätt långsiktig koncernmiljö för uppslagsverket NE?

12.7Prediktion

I naturvetenskap har bra modeller och teorier ofta ett prediktivt värde vilket ökar statusen och trovärdigheten för den naturvetenskapliga forskningsmodellen. Att denna sol dock har sina fläckar kan man lära av historien men även i nutid. Ett exempel på det senare är partikelfysikernas dåliga prediktioner om de förväntade resultaten av världens största accelerator, the Large Hadron Collider på CERN i Genève. Se artikel (Kap. 1) i New York Times i januari 2019.

I samhällsvetenskap är forskningsmålet ofta att öka förståelsen av komplexa samband och problematisera det skenbart normala. Samhällsvetenskapens ambitioner att bli-mer-lik-naturvetenskap har diskuterats och kritiserats av många.

Det finns många områden där prediktion är en central fråga: försäkringspremier, pensionssystem, hälsofrågor och väder för att nämna några. Men kan man säga att prediktioner inom dessa områden är vetenskap eller bygger på vetenskap? Om vädret kan man här läsaexternal link enW att det är en kombination av vetenskap och teknologi.

12.7.1Prediktion i företagsekonomi

fuzzy predictions - Johan Schlasberg
12.10   Fuzzy predictions

Det är intressant att försöka kombinera teori, förståelse och data för att göra prediktioner.

Figuren 'Fuzzy predictions' bygger på det väletablerade begreppet Fuzzy conceptsexternal link enW". Koncept som 'Referensstatus' och 'Affärsmodellers tysta gränser' och modeller som e-Diderot (Kap. 10) är inte entydigt definierbara utan är kontextuella och skiftande över tiden. Men de är likväl både användbara och nödvändiga för såväl förståelse av komplexitet som prediktioner.

Kunde man utifrån företagsekonomisk forskning ana, säga eller göra trovärdigt att Nokias och Ericssons mobilaffärer skulle komma att haverera innan det skedde? Var det någon forskare i ämnet företagsekonomi som gjorde sådana analyser innan kurvorna vände? Att det kom många studier ex post är mindre överraskande.

Prediktioners resultat kan i detta sammanhang vara av två slag: negativa eller positiva. En negativ prediktion har fel riktning, medan en positiv prediktion har rätt riktning men ett mer eller mindre felaktigt värde.

I många konkreta beslutssituationer i företag är det viktigare att inte komma helt fel än att ha exakt rätt. Således vill man undvika att fatta beslut i "fel riktning".

12.7.2Prediktioner om uppslagsverk

Kan man utifrån företagsekonomisk teoribildning och en analys av publikt tillgängliga data om bolagen NE, SNL, Den Store Danske, SEP och BiBB säga något dessa uppslagsverks framtid?

Prediktion om Store Norske Leksikon, Den Store Danske och SEP

Store Norske Leksikon och Stanford Encyclopedia of Philosophy (Kap. 22) har stabila ägarsituationer och bra modeller för innehållsproduktion och hållbara affärsmodeller.

SNL och SEP kommer att finnas kvar i många år.

Den Store Danske (Kap. 22) upphörde med alla uppdatering hösten 2017external linkB, men i december 2018 meddelades att danska staten beslutat tillskjuta 23 MDKK för att skapa ett nytt fritt forskarbaserat uppslagsverkexternal link.B Detta kommer att go live under 2020 och ha ett annat namn än Den Store Danske.

Det nya (Store Danske) uppslagsverket kommer att ha en solid ägarbild och en bra affärsmodell.

Prediktion om BiBB

BiBB är i en startup-fas. Affärsmodellen för BiBB är osäkert bra men idag alltför personberoende. Det starkaste argumentet för att BiBB kommer att lyckas är förekomsten av det universitetsägda uppslagsverket Store Norske Leksikonexternal link och det ovan presenterade projektet om ett nytt stort fritt uppslagsverk i Danmark.

Uppslagsverket BiBB finns i en testversion men har god sannolikhet att utvecklas eller att etableras i en liknande form. Jag kontaktade 2011 såväl Kulturdepartement som Utbildningsdepartementet om konceptet BiBB. Se kommentarexternal linkB

12.2.3Prediktioner om uppslagsverket NE och bolaget NE

Underlag

1.  Utifrån den ovan refererade forskningen om vikten av ett bolags historia (Rhenman, 1969) har ägaren demonstrerat stor finansiell uthållighet med sitt förvärv av uppslagsverket NE - som ingick i bolaget Bra Böcker AB som likviderades (Kap. 18) efter förluster på cirka 500 MSEK. Uppslagsverket överfördes till det nya NE Nationalencyklopedin AB och har erhållit fortsatt nödvändigt koncernstöd, per räkenskapsåret 2017/18 cirka 140 MSEK.

2.  Huvudägaren blir 80 år 2020 och ett lednings- och ägarskifte närmar sig. Detta kan komma att medföra en ny strategi för Tönnesson-gruppen. Gruppens finansiella resurser är såvitt kan bedömas utifrån minskande (Kap. 18) och den spretiga verksamhetsstrategin kan komma att fokuseras i nu okänd riktning.

3.  Bolaget NE går med relativt stora underskott (Kap. 18) (2017 cirka 16 MSEK, 2018 cirka 20 MSEK) och utlandsexpansionen är ett kostsamt men oskrivet blad.

4.  Studien om 'Nya uppslagsord i NE' (Kap. 24) visar tydligt att bolaget NE övergått till det jag kallar en "Notismodell". Detta avviker väsentligt från den strategi som givit uppslagsverket dess Referensstatus (Kap. 9).

5.  Allt färre folkbibliotek (Kap. 19) - 66 (23%) av 290 - köper NE-paketet. En central orsak till detta är biblioteksbesökarnas minskande intresse för NE vilket ger (alltför) höga kostnader per sidvisning. För samtliga delar i NE-paketet finns fria alternativexternal linkB som är likvärdiga eller bättre. Se till exempel en studie som jämför NE och Wikipedia (Kap. 21).

6.  En konsekvens av allt färre folkbibliotek och privatpersoner köper NE-paketet är sjunkande varumärkeskännedom och därmed sjunkande 'Referensstatus' (Kap. 9). Parallellt blir Wikipedia allt bättre och får ökande Referensstatus. Dessa trender lär fortsätta.

Det är mycket sannolikt - baserat på lagtext och domslut i liknande fall - att bolaget NE bryter mot bryter mot marknadsföringslagen (Kap. 17) när påstår att NE är "Sveriges främsta uppslagsverk". Bolaget kommer inte att kunna styrka detta.

I september 2020 anmäldes NE Sverige AB till Konsumentombudsmannen (KO) för vilseledande marknadsföring.

Det får stor konsekvenser för såväl uppslagsverket NE som bolaget NE om man tvingas att överge sin centrala marknadsföringsreklam. Lite som att Volvo skulle tvingas upphöra med att hävda att deras bilar har hög säkerhet.

7.  Vikten av transparens ökar i ett samhälle där många, och nog allt fler, är osäkra på vilken information de ska betrakta som trovärdig. Ett uppslagsverk som är designat enligt min modell e-Diderot med hög transparens och hög webbnivå har större chans att bli framgångsrik. Uppslagsverket NE lever inte upp till den kravbilden.

8.  Intresset från samhället för ett fritt nationellt uppslagsverk kommer troligen att öka de kommande åren. Ett sådant finns redan i Norge i form av Store Norske Leksikon (Kap. 22) och kommer 2020 i Danmarkexternal link.B Utvecklingen i grannländerna talar för en liknande modell i Sverige även om det är svårt att bedöma när.

12.  Det ökande hotet mot vår demokrati och behovet av bildning och kunskapsinhämtning ger ett nytt skolpolitiskt landskap om hur allas vårt vetande ska vidgas. Är det hållbart att erbjuda en tjänst som NE till skolorna där eleverna inte har fri tillgång till uppslagsverket (till skillnad från andra NE-tjänster) när de slutar skolan?

Vad som talar för NE:s affärsmodell är den betydande tröghet som finns i beslutsfattandet i offentliga organisationer, men det kan ifrågasättas om detta gör affärsmodellen tillräckligt hållbar.

10. Om uppslagsverket NE i någon form - ett uppslagsverk 'Kort' för unga och läsovana eller en version 'Lång' - skulle utgöra basen i ett nytt nationellt fritt uppslagsverk, med offentlig finansiering av betydelse, kommer det inte att kunna heta NE då bolaget NE valt att integrera uppslagsverket med försäljningen av läromedel. Det skulle troligen kosta 25-50 MSEK att uppdatera NE, vilket kan vara ett av skälen till att bolaget NE inte gör det. Det strategiska valet att Tönnesson-gruppen prioriterat investeringar i bland annat produktion och försäljning av vodka är en fråga utanför denna avhandling.

Man kan argumentera för att alla bör ha en likvärdig tillgång till ett grundläggande allmänt artikelsignerat uppslagsverk. Detta måste då vara fritt som Wikipedia och Store Norske Leksikon (Kap. 22).

Om NE vore fritt kunde man säga att det vore en 'nationell encyklopedi', men det finns faktorer som talar emot att så kommer att ske

  1. Bolaget NE (Kap. 18) skulle gå miste ett okänt antal miljoner som de idag får för abonnemangsförsäljning av NE (Kap. 19) till bibliotek, myndigheter, företag och privatpersoner.
  2. Bolaget NE säljer uppslagsverket som en del i erbjudandet till skolor och kommuner om bolagets läromedel. Ett fritt NE skulle troligen påverka prisbilden och marknadsföringen av dessa läromedel (Kap. 29).
  3. Men det som också talar emot att uppslagsverket NE blir fritt är de stora kostnader som skulle krävas för att uppdatera innehållet. NE har en betydande Uppdateringsskuld (Kap. 21). I kapitlet 'Vem skriver i NE' (Kap. 23) visas att mellan 20-30% av uppslagsverkets författare är avlidna. En studie gjord 2019 visade att medelåldern på de 264 författarna inom området 'Medicin' var 75 år. En studie om 'Nya uppslagsord i NE' (Kap. 27) visar att NE idag övergått till en "Notismodell" med korta artiklar i aktuella ämnen varav cirka 30% är musikrelaterade.

    Ett fritt NE skulle kräva en ny affärsmodell (Kap. 18) för såväl uppslagsverket som bolaget NE.

Ett fritt NE skulle efter en omställningsperiod dock kunna erbjuda inte bara fördelar för användarna utan även för bolaget NE. Det ligger utanför avhandlingen att utveckla detta ämne.

Affärsmodellen för uppslagsverket NE är inte hållbar.

Affärsmodellen för bolaget NE är osäker

Uppdatering den 2 april 2019 gällande mina prediktioner om NE: Sedan prediktionerna gjordes har årsresultaten 2017/2018 (Kap. 18) för NE Sverige AB (2 MSEK) och NE Nationalencyklopedin AB (minus - 20 MSEK) blivit offentligt tillgängliga. Resultaten är tecken i linje med prediktionen. Men framtiden är inte skriven i sten.

12.8  Diskussion

Det mest intressanta ur ett forskningsperspektiv är inte den konkreta prediktionen om NE:s framtid utan att det är intressant med prediktioner och hur man kan eller bör strukturera ett underlag för en prediktion. Man kan kalla det för en prediktionsmodell.

En prediktionsmodell har en generell bas och situationsanpassade faktorer. Att ägaren och den dominerande beslutsfattaren fyllde 80 år 2020 är en situationell faktor. Att bolaget ganska nyligen bytt affärsmodell är exempel på en mer generell faktor. Precis som man prognosticerar konsekvenserna för de som drabbats av Covid-19 utifrån en rad riskfaktorer kan man göra en risk/framtids/bedömning av ett företag eller en bransch.

Publicerades: augusti 2018.   Uppdaterad senast: 3 oktober 2020



Ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Webbavhandlingar och affärsmodeller för uppslagsverk'.
Feedback: 9 kommentarer.  Din är välkommen.

Innehållsförteckning med närmare 300 underrubriker finns på - bibb.se/avhandling/innehall/