Avhandling i företagsekonomi  (Johan Schlasberg)


Affärsmodeller för uppslagsverk

Business model innovation matris - Johan Schlasberg
12.1   Business Model Matrix

Finns det affärsmodeller för uppslagsverk som som kan beskrivas och förklaras inom ramen för den etablerade teoribildningen om affärsmodeller?

Så är det troligen endast i begränsad omfattning mot bakgrund av att den forskningslitteraturen (Kap. 11) som visserligen är omfattande men har fokus på stora företag och generella beskrivningar och processer, fältet (3) i figuren. För små verksamheter som uppslagsverk (Kap. 20) är fältet Situational/Agile (2) mer relevant för att förklara dessas affärsmodeller.

Här diskuteras tre teoribildningar som bidrar till att öka förståelsen av uppslagsverks affärsmodeller. Den första om 'Affärsmodellers tysta gränser' är ett bidrag till en generell förståelse av hur affärsmodeller skapas presenteras i ett särskilt kapitel. De två övriga är intressanta inte minst för att förklara bolaget och uppslagsverket NE, avhandlingens centrala fallstudie.

12.1.1  Affärsmodellers tysta gränser

I kapitlet Affärsmodellers tysta gränser (Kap. 10) sägs att affärsmodeller i verkligheten inte skapas och utformas fullt så rationellt och logiskt som det framställs i litteraturen. De bygger inte sällan på en rad förhållanden och antaganden - ofta outtalade eller oreflekterade - som baseras på en eller ett fåtal personers uppfattning om verksamhetens situation och framtid.

12.1.2  SocioEmotionellt värde teorier

Det finns en växande forskning om på vilka grunder familjeföretag fattar strategiska beslut. Denna forskning kallas för 'SocioEmotional Wealth' teorier och diskuteras i kapitlet Bolags rätta ägare (Kap. 25.5).

Teorins grundsats är att familjeföretag styrs av en noterbart annan logik än tjänstemannastyrda företag. I denna kontext betyder detta att familjeföretagsägda NE fattar beslut efter andra kriterier än till exempel tjänstemannastyrda Store Norske Leksikon.

12.1.3  Historiebaserade teorier

I en vardaglig mening är det nog många som ser historia som något som kan, i varje fall delvis, kartläggas och förklaras. Historiker, statsvetare, arkeologer, etnologer och andra utökar och ändrar vår gemensamma förståelse av vad som 'egentligen' hände i en viss situation och vilka drivkrafterna kan ha varit?

En annan kategori är olika sätt att använda historien för att påverka sin samtid. Den aspekten begränsas här till en diskussion om hur företag använder historien för det man kan kalla 'aktuella syften'. En hypotes är att man kan säga något intressant om en verksamhets framtid genom att studera dess historia. En kompletterande hypotes är att en verksamhet ofta väljer sin historia.

Läs mer nedan om historiebaserade teorier

12.2Omvärldsfaktorer av paradigmkaraktär

Långt utanför Thomas Kuhns studieområdeexternal link enW beskrivs ofta verkligt stora förändringar som paradigmskiften. En uppdaterad artikel om Kuhn och paradigmbegreppetexternal link finns i Stanford Encyclopedia of Philosophy.

(Christensen, 1997) 'The innovator's dilemma. When new technologies cause great firms to fail' lanserade konceptet 'disruptiva förändringar' som är besläktat med paradigmskiften men applicerat i företagsvärlden. Christensens arbete kritiserades i en intressant artikel i The New Yorker 2014external link av historikern Jill Leporeexternal link enW. Artikeln är också läsbar i Pdf-arkivet via inloggning (Kap. 1).

Paradigmskiften är få och inträffar mycket sällan men får stora effekter medan disruptiva förändringar i betydelsen 'radikala förändringar' kan drabba en verksamhet inom ramen för samma paradigm. Begreppet paradigmskifte tenderar att användas till övermått men för de tryckta uppslagsverken blev utvecklingen inom telekom som medförde Google (grundades 1998) och Wikipedia (lanserades 2001) något som kan betecknas som ett paradigmskifte. Etablerade affärsmodeller slutade för alltid att fungera - bolaget NE:s VD talade om "fritt fall".

Affärsmodeller, paradigmskiften och radikala förändringar

Uppslagsverk (Kap. 28) har sedan 1700-talet haft en relativt likartad grundläggande affärmodell. Samla och organisera mycket vetande och tryck detta i ett antal volymer. I några fall kanske ett ental volymer i andra upp emot eller för till exempel Encyclopedia Britannica strax över ett trettiotal.

Effekterna av ett nytt paradigm ser olika ut bland annat beroende på en verksamhets position och situation när förändringstrycket ökar radikalt. En del uppslagsverk - som Stanford Encyclopedia of Philosophy och Wikipedia föddes digitala medan andra som Nationalencyklopedin, Encyclopedia Britannica, Brockhaus och många andra hade att hantera en situation där etablerade sanningar och mentala kartor inte längre gick att navigera efter.

12.3Förståelsehorisont och påverkan

Det är en sak att notera väsentliga omvärldsförändringar och en helt annan sak vilken djupare förståelse man har av den nya situationen. Och vilken kompetens och vilka resurser man har att hantera denna

För att bli en bättre beslutsfattare och som i denna kontext skapa bättre affärsmodeller behöver man - för att använda ett koncept från filosofen Gadamerexternal link enW - vidga sin förståelsehorisont. Se 'Truth and method'. (Gadamer, 1975. ref+)

rain room art
12.2   Rain room

Bilden är ett konstverk "Rain Room" av Random Internationalexternal link och är en form av konceptinstallation där man kan röra sig i ett rum där det regnar utan att man blir våt. Sensorer gör att dropparna inte når dig. Se videoexternal link från utställningen i London. Konstverket kan också ses som en metafor för hur man kan "undvika" att bli påverkad även i en miljö som finns nära, mycket nära. Den digitala omvandlingen regnar ihärdigt, men många personer och verksamheter rör sig i sina egna "Rain rooms".

Det krävs en del arbete för att vidga sin förståelsehorisont. Sagans Münchausen lyfte visserligen både sig och sin häst ur ett kärr genom att dra sig i håret, men det är en i praktiken obestyrkt metod. Reflexivt tänkande (Kap. 6.11) anförs av några forskare som en bättre metod, men det får tillsvidare anses obestyrkt att detta teoretiska koncept ger praktiskt värde utöver IBMs välkända "THINK" som lanserades 1911 och Apples "Think differently" från 1997.

I Kunskapsutveckling i avhandlingar (Kap. 4.4) förs en diskussion om vetenskapliga stilar och det normalas dominans och hur denna reproduceras. I ett annat språkbruk kan man säga att varje paradigm och affärsmodell har sitt 'Mindset'.

Ett närliggande exempel är att uppslagsverket NE som en digital tjänst i flera avseenden, som mina studier visar, endast i begränsad omfattning lämnat sitt analoga mindset. I kapitlet Ekosystem för avhandlingar (Kap. 26) visas att formatet 'avhandlingar' är alldeles i början av ett skifte från ett analogt Mindset till ett digitalt och webb-baserat Mindset.

En annan aspekt är med vilken hastighet en organisation tar till sig ett nytt paradigm och ett nytt Mindset. Investerare är en grupp som oftare än många verksamhetsledare drar "korrekta" slutsatser av ett pågående paradigmbyte vilket en enkel analys av de senaste årens börskurser för världens största bilföretag är ett synligt tecken (bevis?) på.

I den första figuren är 'Agilitet' en central faktor. Agilitet och iteration handlar om förändringshastighet, "sense of urgency" och vad som de facto görs. Människor - enskilda och en ledningsgrupp - har ofta mycket olika uppfattningar om vad som menas med "fuzzy concepts" som till exempel brådskande, angeläget, snart och 'detta är intressant'. Detta understryker det situationellas betydelse.

12.4Historia som val

I företagsekonomisk forskning inom den på sin tid epokgörande SIAR-skolanexternal link - där jag var konsult en kortare tid - var det viktigt att känna till och förstå ett företags mönster i form av dess historia. I Företaget och dess omvärld (Rhenman, 1969) finns ett stycke som heter "Organisationens karaktär" och där utvecklas tanken att företag formas av avgörande beslut i sin historia.

Att se en verksamhet i ett historiskt perspektiv är en forskningsinriktning som har flera nutida efterföljare. Här exemplifierat med 'History and organizational change' (Suddaby & Foster, 2017).

Suddaby et al. har konstruerat fyra olika synsätt - 'History-as-Fact', 'History-as-Power, 'History-as-Sensemaking' och 'History-as-Rhetoric' - på en verksamhets historia och hur dessa samverkar med en förändring av en organisation.

Denna modell är mer sofistikerad än tidiga modeller och understryker att en verksamhets historia är inte något som 'objektivt' finns utan olika versioner (berättelser) kan konstrueras av en intressent (ägare, ledning, kritiker).

Man kan tänka sig ett femte synsätt som inte har fokus på 'Förändring' utan skulle kunna kallas 'History-as-marketing'. Här används och anpassas historien till verksamhetens strategiska marknadsföringsplan. När Lunds universitet sjösatte ett stort projektexternal link (pdf), för att fira sitt 350 års jubileum var ett av målen att sätta extra strålkastarljus på universitetet. Bolaget NE använder sin historia som en väsentlig del i sin marknadsföring. Som visas i NE och marknadsföringslagen (Kap. 15) är enkla krav på historisk korrekthet ersatta av försäljningsretorik.

Det historiska perspektivet understryker vikten av det situationella - i flera dimensioner. Även i någon mening likartade uppslagsverk som NE och Store Norske Leksikon har så olika historia, bortsett från den digitala transformationen, att en historisk analys blir mer unik än generell.

12.5  Ägarmiljöns betydelse för uppslagsverk

ägandets betydelse
12.3   Ägandets betydelse

Det finns intressanta samband mellan ett uppslagsverks affärsmodell och vem som äger uppslagsverket. Om Wikipedia hade varit ett privatägt bolag hade det sett mycket annorlunda ut. Så också om NE - som dess motsvarighet Store Norske Leksikon (Kap. 22) - hade varit en stiftelse som 'ägts' av våra högskolor.

Det man kan kalla ett uppslagsverks 'Ägarmiljö' påverkar bland annat urvalet av innehåll, relationen till artikelförfattarna och valet av affärsmodeller. Det är sannolikt att även ett uppslagsverks Referensstatus (Kap. 9) påverkas av vem som äger det. Ägandet påverkar inte bara affärsmodellen utan också till exempel innehållet och vilka som skriver artiklar och Notiser.

För att fånga en annan dimension kan man leka med tanken att uppslagsverket NE hade ägts av IKEA, Bonnierkoncernen, SAS eller ett stort IT-bolag. Många hade frågat sig både varför något av dessa företag vill äga ett uppslagsverk men också om de var rätt ägare? Olika verksamheter är olika känsliga för vem som äger dom. Det är till exempel skillnad på ägarbetydelsen mellan bolag som säljer lingonsylt, diskmaskiner eller väderprognoser och de som säljer läromedel, uppslagsverk eller medicinsk information.

NE:s uppslagsverk ingår i Tönnesson-gruppen (Kap. 16) vars största investering de senaste åren är produktion och försäljning av vodka och gin som hittills krävt drygt 300 MSEK och gett årliga förluster de senaste tio åren på 20-40 MSEK. Andra verksamhetsområden i gruppen är bland annat försäljning av presentartiklar, en receptsajt i USA och bokklubbar för unga. Dessa områden får anses sakna samband och synergimöjligheter med läromedel och uppslagsverk.

I kapitlet 'Bolags rätta ägare' (Kap. 25) ställs frågan - Vad betyder det för företaget X att tillhöra koncernen Y?

12.6Faktorer i affärsmodeller för digitala uppslagsverk

Efter att i förra stycket klarlagt ägarmiljöns betydelse för olika affärsmodeller för uppslagsverk krävs ytterligare två vattendelare för att komma till dse mer komplcerade frågorna om affärsmodeller: den första är Användarperspektivet.

Kategori A där tjänsten är fri för användaren och
Kategori B som är en betaltjänst.

Ett exempel på betydelsen av denna uppdelning är studien Jämförelse NE och Wikipedia (Kap. 19) som är en banbrytande studie för hur man kan jämföra uppslagsverk. Bland annan vidgar den jämförelsen från tidigare såväl svenska som inernationella "Ordmodeller" till en bredare "Användarmodell".

Nästa vattendelare är mellan de uppslagsverk som är

Wikimodeller och
Artikelsignerade modeller.

Affärsmodellen för Wikipedia är annorlunda än för Store Norske Leksikon och BiBB. Avhandlingen har fokus på affärsmodeller för uppslagsverk med signerade artiklar även om dessa också kan innehålla osignerade kortare "Notiser".

12.6.1 Affärsmodellers uppdateringsfrekvens

Om man googlar på bilder av affärsmodeller ser man ett stort antal sådana i form av cirklar och tabeller innehållande ett flertal faktorer. Alla dessa cirklar och tabellrutor får dock i realiteten olika uppmärksamhet över tiden. Detta leder till en diskussion om tids- och uppmärksamhetsaspekter kring affärsmodeller.

affärsmodeller i ett tidsperspektiv
12.4   Affärsmodeller i ett tids- och uppmärksamhetsperspektiv

Gemensamt för ägarfrågan och de hittills diskuterade kategorierna är att de är frågor som aldrig eller mycket sällan - kategori A i figuren ovan - blir föremål för diskussion. Frågan är av generellt intresse men kan exemplifieras med att att ledningen för Store Norske Leksikon nog aldrig diskuterar att de vill omvandla SNL till en betaltjänst eller att ledningen för bolaget NE troligen mycket sällan diskuterar att NE skulle bli en fri tjänst. Eller att styrelsen i Tönnesson-gruppen (Kap. 16.4) sällan eller aldrig diskuterar en avyttring av sin produktion och försäljning av sprit för att det skadar försäljningen av läromedel och uppslagsverk.

För att förenkla ett komplicerat mönster visar bilden fyra kategorier av frågor och placerar dessa på en tidsaxel. Då en verksamhetslednings tid är begränsad är det naturligt att olika frågor ägnas olika mycket uppmärksamhet och att frågor kommer upp till diskussion olika mycket. Frågor i kategorin D diskuteras ofta.

Utöver dessa naturliga urval är det flera andra faktorer som påverkar en verksamhets affärsmodell. En av dessa kallar jag för Affärsmodellers tysta gränser (Kap. 10) som handlar om faktorer utanför de formella och öppet diskuterade. En annan faktor handlar om hur kunskap är fördelad i en organisation - se referens till frågor om ignorans (Kap. 26.10). Såväl inom företaget Facit som Kodak fanns kunskap om det kommande disruptiva skiftet mot digitalisering men denna ignorerades av ledande beslutsfattare av olika anledningar.

Utöver de katorier om affärsmodeller för uppslagsverk som redan berörts ska ytterligare två behandlas mer ingående. Den första av dessa handlar om att uppslagsverk, i princip, antingen kan marknadsföras som en fristående tjänst - som Stanford Encyclopedia of Philosophy - eller vara en del i en Paketmodell↓. Den andra frågan handlar om Modeller för uppslagsverk↓

12.7Uppslagverk som del i paketförsäljning

unbundling circles
12.5   Paketering och unbundling

Figurens ringar symboliserar olika tjänster och produkter. Det finns en viss spänning eller ibland en motsättning mellan vad kunderna vill köpa separat eller som ett paket och vad leverantörerna vill sälja som ett paket eller separat. Ringar kan tillkomma och försvinna.

Paketering (bundling) av flera tjänster eller varor i samma erbjudande är både mycket vanligt och ett länge studerat område inom 'Marketing science' och andra områden. Artikeln 'Emerging Trends in Product Bundling: Investigating Consumer Choice and Firm Behavior', (Rao et al., 2018) är resultatet av en diskussion i ämnet från en konferens 'Choice workshop' 2016. Artikeln ger en bra överblick över olika faser i forskningens utveckling.

Vi möter paketering dagligen till exempel vid köp av Microsoft Office, olika Adobe-paket, mobilabonnemang, mat- och reseerbjudande med mera. En de digitala transaktionernas fördelar för säljaren är att denne relativt enkelt kan experimentera med paketinnehåll på olika sätt. Ju mer digital handeln blir, desto lättare är att det att skräddarsy paket.

Delarnas värde i ett paket

Det är vanligt att ett 'paket' har ett huvuderbjudande och en eller flera extra erbjudanden som man kan att betrakta som stödjande produkter. Paketen kan vara av olika karaktär och i forskningen skiljer man bland annat mellan Pure Bundles och Mixed Bundles beroende på hur närliggande de ingående delarna är - och erbjuds. Delarnas värde är dynamiskt och situationellt.

värde av olika serviceerbjudanden - Johan Schlasberg
12.6   Servicekostnader och köpbenägenhet

Figuren visar att såväl producenten/säljaren av ett paket som köparen har att göra en samlad bedömning av sina intressen. Är en extra service värd sin produktionskostnad? Bidrar en extra service till ett inköp? I en kunds köpbeslut är en eller flera extra tjänster enbart en del i ett ofta mer komplext beslutsfattande. Faktorer som tradition, Referensstatus och kunskap om konkurrerande alternativ kan vara de dominerande faktorerna.

När bolaget NE Sverige AB idag säljer ett paket till folkbibliotek är uppslagsverket NE huvudtjänsten och Korsordhjälp, Ordböcker och Världens länder att betrakta som stödjande tjänster. De omnämns också som 'sådana' i flera av dessa djuplänkade sidor (Kap. 17) till alla folkbiblioteks hemsida om Databaser.

När bolaget NE säljer ett paket till skolor och kommuner är huvudtjänsten är ett eller flera läromedel och uppslagsverket är som citatet nedan visar en integrerad och stödjande del. Bolagets beskriver detta som en unik kombination.

Utöver ett starkt fokus på själva faktainnehållet i varje enskilt läromedel är förlagets enorma uppslagsverk integrerat i alla NE:s produkter – med länkar, vidareläsning och fördjupning. På så sätt ger läromedlen tillgång till ett närmast oändligt kunskapsinnehåll, där elever själva enkelt kan gå vidare och fortsätta bygga sin egen faktaplattform. (NE.se, undersidaexternal link 2018.08.14. Min emfas.)

Citatet kan jämföras med andra missvisande delar i NE:s marknadsföring (Kap. 15).

12.7.1  Läromedel och uppslagsverk

Det finns två grundläggande relationer mellan kommersiella läromedel och uppslagsverk. I den "slutna modellen" som representeras av bolaget NE och deras läromedel är tillgången till Mervetande i form av uppslagsverk intimt kopplat till det egna uppslagsverket NE.

I en Öppen modell är Mervetande i läromedel från många producenter kopplat till fria digitala resurser. Läs mer i 'Läromedel och uppslagsverk' (Kap. 29).

12.8Modeller för uppslagsverk och e-Diderot

Det är ingen överdrift att säga att Diderots Encyclopedie (Kap. 28.8) format vår bild av vad ett uppslagsverk är. Wikimodellen med Wikipedia (Kap. 28.5) bröt ny mark och nu finns det två olika grundmodeller för uppslagsverk.

Bägge modellerna kommer att (kunna) utvecklas tack vare digitala tekniker och programutveckling. Exempel för Wikpedia beskrivs i Uppslagsverk (Kap. 28.5).

Det finns betydande utrymme för olika affärsmodeller och affärsmodellsinnovation inom respektive kategori men de har olika förutsättningar och olika mål.

12.8.1  En ny modell för artikelsignerade uppslagsverk
e-diderot
12.7   e-Diderot, modell för uppslagsverk

I kapitlet Modell för uppslagsverk (Kap. 10) presenteras en normativ (Kap. 6.4) modell för moderna artikelsignerade uppslagsverk. Grundtanken är att affärsmodeller för den typen av uppslagsverk för långsiktig hållbarhet bör (måste?) vara i samklang med de nya förutsättningar som den digitala utvecklingen skapat och medger.

Även om en ny produkt eller tjänst inledningsvis - ett 'framstegens tillbakablickande' (Kap. 10.5) - kan ses som (och kanske är) en kopia, en återspegling, av det gamla är utmaningen att komma på nya möjligheter och tillföra mer värde till fler på bättre sätt.

Det är naturligt att inköpare av uppslagsverk på bibliotek, skolor och andra kunder blickar bakåt, men det gör också ofta de som bryter ny mark. En mobiltelefon var i början en mobil telefon för samtal och den mentala bilden av en avhandling är ännu några år en tryckt bok (Kap. 26) som läses av mycket få.

Min normativa modell för moderna artikelsignerade uppslagsverk heter
e-Diderot som en hommage till Denise Diderot huvudförfattaren till den franska Encyclopedien (Kap. 28.8) i mitten på 1700-talet. Hur hade Diderot tänkt idag om han 'än en gång' hade önskat skapa ett uppslagsverk för att sprida mycket vetande till många? Man kan bara gissa och spekulera, men gott så.

12.9Prediktioner

I naturvetenskap har bra modeller och teorier ofta ett prediktivt värde vilket ökar statusen och trovärdigheten för den naturvetenskapliga forskningsmodellen. Att denna sol dock har sina fläckar kan man lära av historien men även i nutid. Ett exempel på det senare är partikelfysikernas dåliga prediktioner om de förväntade resultaten av världens största accelerator, the Large Hadron Collider på CERN i Genève. Se artikel (Kap. 1) i New York Times i januari 2019.

I samhällsvetenskap är forskningsmålet ofta att öka förståelsen av komplexa samband och problematisera det skenbart normala. Samhällsvetenskapens ambitioner att bli-mer-lik-naturvetenskap har diskuterats och kritiserats av många.

Det finns många områden där prediktion är en central fråga: försäkringspremier, pensionssystem, hälsofrågor och väder för att nämna några. Kan man säga att prediktioner inom dessa områden är vetenskap eller bygger på vetenskap? Om vädret kan man här läsaexternal link enW att det är en kombination av vetenskap och teknologi.

12.9.1Prediktion i företagsekonomi

fuzzy predictions - Johan Schlasberg
12.8   Fuzzy predictions

Det är intressant att försöka kombinera teori, förståelse och data för att göra prediktioner om företag och organisationer. Börsanalytiker och investerare gör detta dagligen men det är också ett sätt att testa hållbarheten i en akademisk text.

Figuren 'Fuzzy predictions' bygger på det väletablerade begreppet Fuzzy conceptsexternal link enW". Koncept som 'Referensstatus' och 'Affärsmodellers tysta gränser' och olika komponenters uppmärksamhet i en affärsmodell är kontextuella och skiftande över tiden. Men även utan att vara exakt definierade är koncepten användbara för såväl förståelse som prediktioner.

Kunde man utifrån företagsekonomisk forskning ana, säga eller göra trovärdigt att Nokias och Ericssons mobilaffärer skulle komma att haverera innan det skedde? Var det någon forskare i ämnet företagsekonomi som gjorde sådana analyser innan kurvorna vände? Ingen. Att det kom många studier ex post är mindre överraskande.

Prediktioners resultat kan i detta sammanhang vara av två slag: negativa eller positiva. En negativ prediktion har fel riktning, medan en positiv prediktion har rätt riktning men en mer eller mindre felaktig storlek.

I många situationer i företag är det viktigare att undvika att fatta beslut i "fel riktning" - jag kallar detta "negativ planering" - än att ha 'exakt' rätt. Historien visar att detta ofta inte är lätt. Begreppet har likheter med konceptet MiniMaxexternal link enW som används in AI, beslutsteori med flera områden där det bland annat betyder att man ska minimera den maximala förlusten.

Prediktioners betydelse

I princip är alla världens klimatforskare - SMHIexternal link, är Sveriges nationella kontaktpunkt för IPCC, FN:s mellanstatliga klimatpanel - överens om att vi måste minska de av människor orsakade temperaturförhöjningarna. I olika prediktioner / scenarios beskrivs vad som händer om vi inte vänder utvecklingen.

Inom många företag sker nu en radikal omvandling för att förhålla sig till och anpassa sig till dessa övergripande prediktioner. Man kan och bör diskutera olika modellers antaganden och vetenskaplighet men prediktionerna har och får stor betydelse för mångas agerande.

Prediktioner för enskilda branscher och företag är ofta inte så väl dokumenterade som den övergripande klimatfrågan men kan likväl få stor betydelse. Det kan vara en forskares uppgift och bidrag att presentera sin modell och sitt underlag för en prediktion. Vad en bransch eller ett företag väljer att göra är en annan diskussion.

12.9.2Prediktioner om uppslagsverk

Kan man utifrån företagsekonomisk teoribildning och en analys av publikt tillgängliga data om bolagen NE, SNL, Den Store Danske, SEP och BiBB säga något dessa uppslagsverks framtid?

Prediktion om Store Norske Leksikon, Den Store Danske och SEP

Store Norske Leksikon och Stanford Encyclopedia of Philosophy (Kap. 20) har stabila ägarsituationer och hållbara affärsmodeller.  SNL och SEP kommer att finnas kvar i många år och bli allt bättre.

Den Store Danske (Kap. 20) upphörde med alla uppdatering hösten 2017, men i december 2018 meddelades att danska staten beslutat tillskjuta 23 MDKK för att skapa ett nytt fritt forskarbaserat uppslagsverkexternal link.B Detta kommer att go live under 2020 och ha ett annat namn än Den Store Danske.  Det nya (Store Danske) har en solid ägarbild och en bra affärsmodell och kommer att bli allt bättre.

Prediktion om uppslagsverket BiBB

BiBB är i en startup-fas. Affärsmodellen för BiBBexternal linkB baseras på den normativa modellen e-Diderot (Kap. 10). Det starkaste argumentet för att BiBB kommer att lyckas är förekomsten av det universitetsägda uppslagsverket Store Norske Leksikon och det ovan presenterade projektet om ett nytt stort fritt uppslagsverk i Danmark.  BiBB finns i en testversion men har god sannolikhet att utvecklas i den eller en liknande form. Tiden är mogen.

12.9.3Prediktioner om uppslagsverket NE och bolaget NE

Bakgrundsfaktorer och risker

1.  Huvudägaren blev 80 år 2020 och ett lednings- och ägarskifte närmar sig. Detta kan komma att medföra en ny strategi för Tönnesson-gruppen. Gruppens finansiella resurser är såvitt kan bedömas utifrån minskande (Kap. 16.4) och den spretiga verksamhetsstrategin kan komma att fokuseras i nu okänd riktning vilket stärks av punkterna två och tre.

2.  Förvärvet och driften av bolaget NE har hittills genererat förluster (Kap. 16.6) på över 600 miljoner SEK. Förlusterna 2016-19 var närmare 50 MSEK. Resultaten av utlandsexpansionen är ett kostsamt men oskrivet blad.

3.  Ett exempel på Tönnesson-gruppens spretiga strategi är en kostsam investering i produktion och försäljning av sprit. Det projektet har hittills genererat förluster (Kap. 16.4.1) på över 300 miljoner SEK.

4.  I ett teoretiskt perspektiv är teorierna om SocioEmotional Wealth (SEW) (Kap. 25.5) en stark grund för att förklara Tönnesson-gruppens acceptans för dessa betydande förluster. SEW är också en god grund för en prediktion om bolaget NE och uppslagsverket NE.

5.  En konsekvens av allt färre folkbibliotek (Kap. 17) och privatpersoner köper NE-paketet är sjunkande varumärkeskännedom en naturlig följd. Parallellt blir Wikipedia allt bättre och får ökande Referensstatus. Dessa trender lär fortsätta.

6.  Studien om 'Nya uppslagsord i NE' (Kap. 22) visar tydligt att bolaget NE sedan några år övergått till det jag kallar en "Notismodell" för nya artiklar. Detta avviker väsentligt från den strategi som gav uppslagsverket dess Referensstatus (Kap. 9).

7.  Det är mycket sannolikt - baserat på lagtext och domslut i liknande fall - att bolaget NE bryter mot bryter mot marknadsföringslagen (Kap. 15) när man påstår att NE är "Sveriges främsta uppslagsverk" vilket man inte kan styrka.

I september 2020 anmäldes NE Sverige AB till Konsumentombudsmannen (KO) för vilseledande marknadsföring. Om KO tar upp ärendet kan det få stora konsekvenser.

8.  Vikten av transparens ökar i ett samhälle där många, och nog allt fler, är osäkra på vilken information de ska betrakta som trovärdig. Ett uppslagsverk som är designat enligt min modell e-Diderot med hög transparens och hög webbnivå har större chans att bli framgångsrik. Uppslagsverket NE lever inte upp till den kravbilden.

9.  Det ökande hotet mot vår demokrati och behovet av bildning och kunskapsinhämtning ger ett nytt skolpolitiskt landskap om hur allas vårt vetande ska vidgas. Är det hållbart att erbjuda en tjänst som NE till skolorna där eleverna inte har fri tillgång till uppslagsverket (till skillnad från andra NE-tjänster) när de slutar skolan?

Man kan argumentera för att alla bör ha en likvärdig tillgång till ett grundläggande allmänt artikelsignerat uppslagsverk. Detta måste då vara fritt som Wikipedia och Store Norske Leksikon (Kap. 20).

Om NE vore fritt kunde man säga att det vore en 'nationell encyklopedi', men det finns faktorer som talar emot att så kommer att ske så länge NE ägs av Tönnesson-gruppen. Det ligger utanför avhandlingen att utveckla detta ämne.

Affärsmodellen för uppslagsverket NE är inte hållbar.

Affärsmodellen för bolaget NE är osäker

Uppdatering den 2 april 2019 gällande mina prediktioner om NE: Sedan prediktionerna gjordes har årsresultaten 2017/2018 (Kap. 16) för NE Sverige AB (2 MSEK) och NE Nationalencyklopedin AB (minus - 20 MSEK) blivit offentligt tillgängliga. Resultaten är tecken i linje med prediktionen. Men framtiden är inte skriven i sten.

12.10  Diskussion

Det mest intressanta ur ett forskningsperspektiv är inte den konkreta prediktionen om NE:s framtid utan att det är intressant med prediktioner och hur man kan eller bör strukturera ett underlag för en prediktion, en prediktionsmodell. En sådan har en generell bas i form av en eller flera teorier och troligen några situationsrelaterade faktorer.

Prediktioner har givetvis en tidsaspekt. Hur länge ska man följa en grupp Covid-19 drabbade, men 'friska', för att kunna säga något generellt om eventuella konsekvenser? Eller hur många år ska man ha som underlag för att kunna säga att prediktionen om bolaget NE och NE var mer eller mindre korrekt?

Publicerades: augusti 2018.   Uppdaterad senast: 25 januari 2021



Ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Webbavhandlingar och affärsmodeller för uppslagsverk'.

9 kommentarer.  Din är välkommen.

Innehållsförteckning med närmare 300 underrubriker finns på - webbavhandling.se/innehall/