Affärsmodeller för uppslagsverk
Kapitlet Ekosystem och affärsmodeller (Kap. 8) handlade om generella modeller för affärsmodeller och deras roll i en verksamhets ekosystem. Den omfattande och ökande forskningslitteraturen om affärsmodeller har störst fokus på stora (globala) företag och generella beskrivningar, processer och ramverk. Uppslagsverk är små verksamheter, ofta nationella, och de dominerande teoribildningarna om affärsmodeller kan ge lågt förklaringsvärde. Det krävs en balans mellan generella mönster (teorier) för mindre företag och mer situationella faktorer. Detta gäller för såväl "Business models" som "Business Model Innovations.".
Frågorna om affärsmodeller för uppslagsverk kan betraktas både från deras historia och nya verklighet, och från olika aspekter på teoribildningar med relevans för uppslagsverk som familjeägda NE, Store Norske Lexikon (kap. 24) och liknande.
I detta kapitel introduceras några följande kapitel som mer detaljerat tar upp olika aspekter på uppslagsverk.
9.2Uppslagsverkens historia
Tryckta uppslagsverk är en kategori av organiserat vetande som om inte sin början men i sin betydelse som europeisk konceptuell grundfigur kan sägas utgöras av den franska Encyclopédien som publicerades i mitten på 1700-talet. Huvudredaktör var den mångsidige Denis Diderot och artiklarna var organiserade i alfabetisk ordning. Köparna tecknade abonnemang på ännu inte publicerade volymer, en affärsmodell som tillämpades av flera svenska uppslagsverk under 1900-talet. Jag betalade under många studentår en mindre månatlig summa för efterlängtade nya volymer av Bonniers Lexikon.
Encyclopédien engagerade ett betydande antal tryckerier och arbetare och blev en ekonomisk framgång. Tryckeriernas roll i volymernas finansiering och innehåll var mycket större och annorlunda än i vår tid. Det var inte självklart att ett uppslagsverks innehåll skulle organiseras i alfabetisk ordning och i slutet av 1700-talet och en bit in på nästa sekel utgavs det mycket omfattande uppslagsverket Encyclopédie MéthodiqueBiBB där artiklarna var organiserade i ämnesområden. Och i alfabetisk ordning inom dessa. I digitala uppslagsverk finns fler strukturmöjligheter.
Ekonomer har ägnat ringa intressen åt uppslagsverk. Området har varit en domän för humaniora och kulturvetenskap där intresset för affärsmodeller är mindre än för uppslagsverkens historia och trovärdighet.
1980-talet erbjöd allmänhet och forskare i Sverige en helt annan informationsvärld än idag. Ett nytt svenskt uppslagsverk ansågs så viktigt att en offentlig utredning - ett SOU - blev startskottet till den tryckta Nationalencyklopedin. Verket etablerades som riktgivande i många sammanhang men blev en ekonomisk förlustaffär som dock fann en räddare (Kap. 23) när projektföretaget Bra Böcker AB hängde på repen.
Läs mer om uppslagsverkens historia (Kap. 10) och forskningen.
9.3Uppslagsverkens nya omvärld
Även långt utanför Thomas KuhnsWikipedia studieområden inom naturvetenskap beskrivs ofta (verkligt) stora förändringar som paradigmskiften. En stor artikel om Kuhn och paradigmbegreppet↗ finns i Stanford Encyclopedia of Philosophy.
'The innovator's dilemma. When new technologies cause great firms to fail' (Christensen, 1997) lanserade konceptet "disruptiva förändringar" som är besläktat med paradigmskiften men applicerat i företagsvärlden. Christensens arbete kritiserades i en intressant artikel i The New Yorker 2014↗ av historikern Jill LeporeWikipedia. Artikeln är också läsbar i Pdf-arkivet via Öppen inloggning (Kap. 2.7).
Paradigmskiften är få och inträffar sällan men får stora effekter medan disruptiva förändringar i betydelsen "radikala förändringar" kan drabba en verksamhet flera gånger inom ramen för samma paradigmskifte. Begreppet paradigmskifte tenderar att användas till övermått men för de tryckta uppslagsverken kan utvecklingen inom IT och mobiltelefoni - som sjösatte Google (1998) och Wikipedia (2001) - sägas vara ett paradigmskifte. DisruptivBiBB blev ett nytt begrepp i företagsvärlden även för de som producerade och marknadsförde uppslagsverk. De etablerade affärsmodellerna hade inte längre någon ljus framtid. Bolaget NE:s VD talade om "fritt fall".
Vi lever i en tid av eskalerande informationskonkurrens. Människor söker information och fakta på nya sätt och generativa AI-tjänster som ChatGPTBiBB från USA-företagen OpenAI och Claude från AnthropicBiBB är en början på ett nytt informationslandskap. Att reflektera över detta går utanför denna avhandling men diskuterasBiBB i uppslagsverket BiBB.
Wikipedia som berörs i Uppslagsverk (Kap. 10.5) bröt ny mark med sin wikimodell. Tack vare digitala tekniker, nya verktyg, programutveckling och nya användarmodeller kan både wikibaserade uppslagsverk och de, som denna avhandling har fokus på, som bygger på signerade artiklar utvecklas efter sina förutsättningar.
9.4Normativ modell för artikelsignerade Uppslagsverk
En normativ modell för moderna artikelsignerade uppslagsverk presenteras i Ny modell för uppslagsverk (Kap. 11). Grundtanken är att affärsmodeller för den typen av uppslagsverk för långsiktig hållbarhet måste vara i samklang med de nya förutsättningar som den digitala utvecklingen skapat och uppfylla vissa Baskrav. De är formulerade utfrån vad som är standard för artiklar i vetenskapliga tidskrifter. Kravet på metadiskussion är unikt för uppslagsverk.
- Författarinformation
- Publiceringsdatum och uppdateringar
- Referenser
- Interna och externa länkar
- Metadiskussion om uppslagsverkets design och logik
- Transparens och enkel nåbarhet
Huruvida ett uppslagsverk uppfyller alla sex kriterierna är inte en fråga om ja eller nej för uppslagsverket i sin helhet eller i enskilda aretiklar eller ORD. Kraven är större på längre uppslagsord. Hur innehåller presenteras i andra avseenden är en fråga om val av strategi och affärsmodell.
Även om en ny produkt eller tjänst inledningsvis är - ett "framstegens tillbakablickande" (Kap. 11.5) - och kan ses som (och kanske är) en kopia, en återspegling, av det gamla är utmaningen att tillföra mer värde till fler på bättre sätt.
Det är naturligt att inköpare av uppslagsverk på bibliotek, skolor, universitet och andra kunder blickar bakåt, men det gör också ofta de som bryter ny mark. En mobiltelefon var i början en mobil telefon för samtal och inte för tjänster och appar.
Namnet e-Diderot för min normativa modell för moderna artikelsignerade uppslagsverk är en hommage till Denis Diderot, huvudförfattaren till den franska Encyclopedien (Kap. 10.10) i mitten på 1700-talet.
Hur hade Diderot tänkt idag om han - i en kontrafaktisk historiaBiBB - hade fått skapa ett nytt uppslagsverk?
Läs mer om en normativ modell för uppslagsverk (Kap. 11).
9.5Baskrav, ramverk och affärsmodeller
En normativ modell för uppslagsverk med ett antal baskrav är ett ramverk inom vilken ett flertal olika affärsmodeller är möjliga. Inom samma ramverk kan ett uppslagsverk vara stort eller litet, gammalt eller nytt, allmänt eller specialiserat, privatägt eller ideellt för att visa några variationsmöjligheter. Om det är fritt tillgängligt eller är en betaltjänst, eller om det har reklam och sponsrat innehåll ligger utanför ramverket.
I denna avhandling jämförs digitala NE med Store Norske Leksikon (Kap. 24) utifrån de sex Baskraven.
9.6Green Island Strategy för uppslagsverk
Gamla och nya uppslagsverk har mycket olika förutsättningar. De tryckta verken tillhör en annan kategori (Kap. 15.1) än digitala uppslagsverk. Digitala NE bygger på det tryckta uppslagsverket NationalencyklopedinBiBB och bolaget har som huvudstrategi valt att bli ett läromedelsföretag där uppslagsverket har en mindre och stödjande roll men inte utvecklas.
Att skapa ett nytt uppslagsverk - i Sverige - som är likt digitala NE är vare sig eftersträvansvärt (Kap. 15) eller en intressant strategi. Ett nytt Wikipedia har ingen potential och behövs inte. Ett nytt uppslagsverk kräver att man skapar en innovativ strategi och affärsmodell utifrån dagens digitala förutsättningar och användarmönster. Det är den analysen och den normativa modellen som har styrt utvecklingen av uppslagsverket BiBB↗.
En känd teoribildning om nya affärsmodeller heter 'Blue Ocean Strategy: From Theory to Practice' (Kim och Mauborgne, 2005, ref+). Den är en av de mest omtalade nya strategierna för att etablera mer unika och differentierade affärsmodeller - "Blue oceans". Målet är att undvika att konkurrera på 'Red Oceans' där man har svårt att etablera bestående fördelar och istället skapa "Blue Oceans". En Googlesökning på "blue ocean strategy" i februari 2024 gav över en miljon svar. Läs mer om konceptet på Wikipedia↗.
I sitt utbildningsmaterial anger Kim och Mauborgne, som är knutna till managementskolan INSEAD i Frankrike, Wikipedia som en Blue Ocean↗ som exempel på en affärsmodell som är svår att imitera. Företrädare för Wikipedia har dock skrivit om konkurrenshotet från generativ AI.
Men en "Blue ocean" i en "Röd ocean" är INTE en bra metaforBiBB för differentiering. En metafor är en form av bild, en image, av det man jämför med eller beskriver som. Metaforen är självklart inte exakt men ger en genväg till ökad förståelse, om den är bra.
Utgångspunkten för konceptet jag kallar "Green Island Strategy"BiBB är att det endast finns temporära marknader där konkurrensen är svag. Här bortses från monopol och oligopolliknande situationer. Marknader är i grunden "röda" och det man genom innovation och en rad andra väl utformade faktorer kan uppnå är öar där konkurrensen är mindre, vilket ökar möjligheterna till överlevnad, bättre lönsamhet och framgång.
Metaforen en grön ö i en röd ocean är en mer sannolik bild av verkligheten än metaforen om blå oceaner. Att etablera och stärka en grön ö är lättare än att skapa och försvara en blå ocean.
Uppslagsverket BiBBBiBB har en Green Island Strategy.
9.7 Bolags rätta ägare
Det finns intressanta samband mellan ett uppslagsverks affärsmodell och vem som äger uppslagsverket. Om Wikipedia hade varit ett privatägt bolag hade det sett mycket annorlunda ut. Så också digitala NE om det hade varit ett uppslagsverk som "ägts" av en ideell stiftelse som dess norska motsvarighet Store Norske Leksikon (Kap. 24).
Det man kan kalla ett uppslagsverks 'Ägarmiljö' påverkar bland annat urvalet av innehåll, relationen till artikelförfattarna och valet av affärsmodeller. Det är sannolikt att även ett uppslagsverks Referensstatus (Kap. 5) påverkas av vem som äger det. Ägandet påverkar inte bara affärsmodellen utan också till exempel innehållet och vilka som skriver artiklar och Notiser.
Digitala NE ingår i Tönnesson-gruppen (Kap. 23) vars största investering de senaste åren är produktion och försäljning av sprit som hittills krävt drygt 300 MSEK och gett betydande årliga förluster de senaste tio åren. Andra verksamhetsområden i gruppen är bland annat försäljning av presentartiklar - stora förluster de tre senaste åren, ett logistikföretag, en receptsajt i USA och bokklubbar för unga. Dessa områden får anses sakna samband och synergimöjligheter med uppslagsverk. Och läromedel.
I kapitlet Bolags rätta ägare (Kap. 12) ställs den generella frågan - Vad betyder det för företaget X att tillhöra koncernen Y? Det finns en hel del forskningslitteratur om familjeföretag - se till exempel 'The History of Family Business, 1850–2000' (A. Collini, 2005, ref+) med flera referenser till ekonomhistorikern Alfred ChandlerWikipedia med flera. Här är fokus på en relativt ny teoribildning om kallas Socioemotial wealth theories som diskuteras i kapitlet Bolags rätta ägare (Kap. 12.5).
Teorins grundsats är att familjeföretag styrs av en noterbart annan logik än tjänstemannastyrda företag. I denna kontext betyder detta att familjeföretagsägda NE fattar beslut efter andra kriterier än till exempel tjänstemannastyrda Store Norske Leksikon.
I företagsekonomisk forskning inom den på sin tid epokgörande SIAR-skolan↗ - där jag var konsult en kortare tid - var det viktigt att känna till och förstå ett företags mönster i form av dess historia. I Företaget och dess omvärld (Rhenman, 1969) finns ett stycke som heter "Organisationens karaktär" och där utvecklas tanken att företag formas av avgörande beslut i sin historia.
Att se en verksamhet i ett historiskt perspektiv är en forskningsinriktning som har flera nutida efterföljare. Här exemplifierat med 'History and organizational change' (Suddaby & Foster, 2017).
Suddaby et al. har konstruerat fyra olika synsätt - 'History-as-Fact', 'History-as-Power, 'History-as-Sensemaking' och 'History-as-Rhetoric' - på en verksamhets historia och hur dessa samverkar med en förändring av en organisation.
Läs mer bolags rätta ägare (Kap. 12).
9.8 Affärsmodellers tysta gränser
I kapitlet Affärsmodellers tysta gränser (Kap. 13) sägs att affärsmodeller i verkligheten inte skapas och utformas fullt så rationellt och logiskt som det framställs i litteraturen. De bygger inte sällan på en rad förhållanden och antaganden - ofta outtalade eller oreflekterade - som baseras på en eller ett fåtal personers uppfattning om verksamhetens situation och framtid.
Läs mer Affärsmodeller tysta gränser (Kap. 13).
9.9 Affärsmodeller och transparens
Affärsmodeller är olika beroende av transparens i den meningen att köparna känner till verksamhetens bakgrund, affärsmodell och andra faktorer. En plattform för denna typ av frågor är Environmental, social, and corporate governance (ESG)Wikipedia.
För uppslagsverk är trovärdighet ett centralt kapital. En grundläggande tes i avhandlingen och i den normativa modellen är att trovärdighet skapas på olika sätt i tryckta och digitala uppslagsverk.
Läs mer affärsmodeller och transparens (Kap. 14).
9.10Uppslagverk som del i paket och ekosystem
Uppslagsverk kan både säljas som paket med andra tjänster som digitala NE eller ingå i ett ekosystem som Wikipedia, Store Norske Lexikon och BiBB.
Figurens ringar symboliserar olika tjänster och produkter. Det finns en viss spänning eller ibland en motsättning mellan vad kunderna vill köpa separat eller som ett paket och vad leverantörerna vill sälja som ett paket eller separat. Ringar kan tillkomma och försvinna.
Paketering (bundling) av flera tjänster eller varor i samma erbjudande är både mycket vanligt och ett länge studerat område inom 'Marketing science' och andra områden. Artikeln 'Emerging Trends in Product Bundling: Investigating Consumer Choice and Firm Behavior', (Rao et al., 2018) är resultatet av en diskussion från en konferens 'Choice workshop' 2016. Artikeln ger en bra överblick över olika faser i forskningens utveckling.
Vi möter paketering till exempel vid köp av Microsoft Office, olika Adobe-tjänster, mobilabonnemang, mat- och reseerbjudande med mera. En av de digitala transaktionernas fördelar för säljaren är att denne relativt enkelt kan experimentera med olika paketinnehåll.
Delarnas värde i ett paket
Det är vanligt att ett "paket" har ett huvuderbjudande och ett eller flera extra erbjudanden som man kan att betrakta som stödjande. Paketen kan vara av olika karaktär och i forskningen skiljer man bland annat mellan Pure Bundles och Mixed Bundles beroende på hur närliggande de ingående delarna är - och erbjuds. Delarnas värde är dynamiskt och situationellt.
När bolaget NE Sverige AB idag säljer ett abonnemang till folkbibliotek och privatpersoner är uppslagsverket digitala NE huvudtjänsten och Korsordhjälp, Ordböcker och Världens länder betraktas dessa av bolaget som stödjande tjänster. De omnämns också som sådana i flera av dessa djuplänkade sidor (Kap. 20) i många folkbiblioteks hemsida om Databaser.
Utöver ett starkt fokus på själva faktainnehållet i varje enskilt läromedel är förlagets enorma uppslagsverk integrerat i alla NE:s produkter – med länkar, vidareläsning och fördjupning. På så sätt ger läromedlen tillgång till ett närmast oändligt kunskapsinnehåll, där elever själva enkelt kan gå vidare och fortsätta bygga sin egen faktaplattform. (NE.se, undersida↗ 2018.08.14. Idag 404. Min emfas.)
Citatet kan jämföras med andra missvisande och självöverskattande delar i NE:s marknadsföring (Kap. 22).
Uppslagsverk i ekosystem
Uppslagsverket Wikipedia ingår i ett ekosystem - Wikimedia Foundation - med ett dussintal andra tjänster som till exempel WikiversityBiBB med länkar till långt över 100.000 vetenskapliga referenser. Även om BiBB är ett ekosystem är det mycket ringa i jämförelse.
Publicerades: augusti 2018.
Uppdaterad senast: 4 augusti 2024
Ekosystem och affärsmodeller ← 8
Affärsmodeller för uppslagsverk
→ 10 Uppslagsverk
12
kommentarer. Din är välkommen.
Summary