Affärsmodellers transparens

transparens
Fig. 14.1  Grader av transparens

För vilka företag är transparens en viktig fråga?

I frågan ligger ett antagande att den inte är lika viktig i alla branscher och för alla företag. Den är inte heller en lika viktig fråga för alla användare / kunder. Transparens är som bilden illustrerar ofta en fråga om grader. Reflekterar IKEAs kunder över vem som producerat en stol, en bokhylla eller en säng och hur detta går till? Reflekterar kunderna i ICA:s och Coops fiskavdelningar över hur fiskarna fångats och transporterats innan de hamnar i frysdisken. Är grönsakerna ekologiska eller närodlade och vilka leveranskedjor ingår de i? Det är inte sällan svårt att få svar på och utvärdera redan ganska enkla frågor. Om ökad transparens är ett av svaren på frågor vi alla - kanske - ställer, kräver detta både tillgång till fakta och en enkelt tillgänglig presentation av dessa. Ofta måste olika aspekter vägas "mot" varandra vilket gör att många svar inte enkelt kan färgkodas som svarta, vita, röda eller gröna.

TID:  Det kräver tid och arbete att lära sig om transparens och att utöva källkritik.

Det är skillnad mellan att själva affärsmodellen är transparent och till exempel frågor om varors ursprung, transportvägar och ekologiska påverkan eller tjänsters trovärdighet och källgranskningsmöjlighet.

14.2"Fakta" och otransparens

Det är dyrt att skicka raketer mot motståndarna, att manipulera fakta är mycket billigare. Aldrig har så många ägnat sig åt att producera och sprida "fakta" / faktoiderBiBB som har ett annat syfte än att "säga som det är", något som är en vanlig ambition i vetenskapligt arbete. "Fakta" har idag inte minst på grund av Internet blivit "weaponized". Ett när detta skrivs aktuellt exempel är konflikten i februari 2019 mellan Indien och Pakistan. Vem började och vad hände? I en artikel i New York Times 2019.03.06 'The India-Pakistan Conflict Was a Parade of Lies' berättas om de många avsändarna av oriktiga "fakta" och hur mycket tid och källkritik det kan krävas för att bilda sig en rimligt korrekt uppfattning även om en så relativt begränsad händelse.

President Trump är ett lika tydligt som tragiskt exempel på "weaponized" media. Enligt Washington Posts ständigt uppdaterade 'Fact checker' har aldrig någon amerikansk president ljugit eller vilselett allmänheten så mycket. Över 30.000 gånger innan han förlorade valet, nej det var inte "stolen". En dyster iakttagelse av detta är att det inte eroderade väljarbasen mer än marginellt. Det förefaller som om "källtro" har större genomslag än källkritik. Att även forskarsamhället ofta förlorar i sin presentation av fakta syns till exempel i stora gruppers uppfattning om vaccinering och klimatfrågor. En bidragande orsak kan vara att forskningskommunikation (Kap. 29) inte är en merit av större värde i vare sig en akademisk framställning eller en karriär i Akademin.

14.3Transparens och uppslagsverk

För uppslagsverk är trovärdigheten själva grundprodukten och transparens är en av de faktorer som medverkar till att bygga upp trovärdigheten.

Innebörden av ett uppslagsverks transparens är inte konstant.

En av de kraftigast påverkande faktorerna är Internet och hyperlänkarnas centrala funktion i den digitala världen. Citatet nedan är från 'Trust and context in cyberspace' (Yeo, 2013), men kommer ursprungligen från en blogpost av (Weinberger, 2009) med samma rubrik som citatet.

"Transparency is the new objectivity"

I artikeln säger Weinberger David WeinbergerWikipedia är en av författarna av 'The ClueTrain Manifesto'. Se personlig sida på Harvard Berkman Klein Center for Internet & Society

Objektivitet presenterades tidigare som ett tillräckligt kriterium för tilltro: om källan är objektiv och välinformerad har du tillräcklig anledning att tro ... Vi trodde att det var så kunskap fungerar, men det visade sig att det egentligen var så tryckt kunskap fungerar. Transparens är framgångsrik i ett länkat medium, för man kan verifiera trådarna mellan det slutliga textens påståenden och de bakomliggande idéerna. (Ibid. Emphasis added.) Original

Weinberger avslutar

Objektivitet utan transparens kommer alltmer att se ut som arrogans. Och sedan dårskap. Varför ska vi lita på vad en person - om än med de bästa avsikter - insisterar på är sant när vi istället kan få ett nät av bevis, idéer och argument? Kort sagt: Objektivitet är en förtroendemekanism som du litar på när ditt medium inte kan erbjuda länkar. Nu kan vårt medium detta. (Ibid.) Original

Hela artikeln är mycket läsvärd och visar också något som beskrivits av Marshall McLuhanWikipedia om att medier har sina unika karakteristika genom vilka de påverkar oss oberoende av deras innehåll. Den maskinskrivna texten flyttar sig bort från handstilens personliga närvaro och media sägs vara "hot" eller "cool" i relation till vilken grad de involverar oss, de senare mer så. (McLuhan, 1964)

Om artikeln 'Trust and context in cyberspace'

I inledningen citerar Geoffrey Yeo filosofen John LockeWikipedia som redan 1663 skrev att "Trust is the bond of society". Det finns en omfattande forskning om trust / tillit och hur denna förändras. Många anser att den minskar. Yeo refererar en omfattande forskning om tillit av forskare inom arkiv- och biblioteksvärlden. Frågan om transparens har många aspekter varav en är informationens proveniens och kontext där några anser att det inte finns en neutral kontext utan att denna skapa och återskapas, ett anfört exempel är hälsodata. Detta för tanken till att en artikel i ett uppslagsverk om sjön Vättern är mindre provenienskänslig än en artikel om säg diabetes eller antioxidanter.

Tilliten kan omfatta ett uppslagsverk som helhet eller delar av den.

Tillit är en fråga om val. Jag kan välja att lita på en viss källa och du kan välja att inte lita på den, även om vi får samma information om dess härkomst ... Det är inte sannolikt att vi någonsin får en allmän överenskommelse om vad som kan anses pålitligt. Original

Så här långt hoppas jag att läsaren är 'övertygad' om att ett uppslagsverks trovärdighet är ett centralt värde för ett uppslagsverk och att detta direkt eller indirekt påverkar affärsmodellen och verksamhetens framgång. För uppslagsverk kallar jag denna trovärdighet för Referensstatus (Kap. 5).

Publicerades: april 2018.   
Uppdaterad senast: den 5 mars 2024


Affärsmodellers tysta gränser ← 13
Affärsmodeller och transparens
→ 15 Forskning om digitala NE



12 kommentarer.  Din är välkommen.

Innehållsförteckning med alla underrubriker finns på - webbavhandling.se/innehall/