Affärsmodellers tysta gränser

Ett genomgående drag i litteraturen om affärsmodeller (Business Models) vare sig texterna är skrivna av forskare, konsulter eller av verksamheten, är att en affärsmodell är något systematiskt och logiskt, och att denna kan fästas "på papper". I den står ofta och bland annat något om hur man ska få intäkter, vilka värden man avser tillföra sina kunder och något om hur man ska göra detta. Affärsmodellen ses som en central del i strategin. Denna sida är närliggande kapitlet Affärsmodeller för uppslagsverk (Kap. 9).

En typisk definition är till exempel   En affärsmodell beskriver sättet för hur en organisation skapar, levererar och fångar värde. Osterwalder & Pigneur, (2010. s. 12) Originalꜜ

13.1 Vad som inte står i affärsplanen är de oskrivna faktorer, hinder och idiosynkrasier som finns i praktiken. Detta gäller inte minst i etablerade verksamheter. Denna typ av faktorer och förhållanden kan sägas vara diffusa och kan sammanfattas i konceptet "Affärsmodellers tysta gränser".

Affärsmodellers tysta gränserär   de diffusa interna faktorer som omgärdar hur affärsmodeller konstrueras och genomförs.

Affärsmodellers tysta gränser är  inte en omvärldsanalys eller en allmän analys av en organisations 'kultur'.

13.2Ordval och semantik

Inledningsvis vill jag förklara varför konceptet 'Affärsmodellers tysta gränser' fick sitt namn och till exempel inte namnet 'Invärldsfaktorer' - i motsättning till omvärldsfaktorer eller namnet 'Organisationens tysta DNA' för att anknyta till de som talar om en organisations DNAWikipedia.

Att använda analogier från andra fält kan tillföra intressanta aspekter, men har sina begränsningar. Det är mer inom konsultvärlden än inom den vetenskapliga forskningen man kommer i kontakt med uttrycket 'en organisations DNA' i betydelsen en verksamhets grundläggande kultur. Konsulter har en annan syn på värdet av paketering.

I den genetiska forskningen talade man förr om 'skräp DNA' då det fanns många komponenter i en organisms DNA som inte hade någon känd funktion. I aktuell forskning talar man om Noncoding DNAWikipedia och man har efterhand förstått att dessa komponenter har en större betydelse än man tidigare trott. Det vore dock en biologism att övertolka denna analogi.

Analogin är att det runt den officiella publicerade affärsmodellen finns en rad 'andra faktorer' och att dessa är både underforskade och inte helt enkla att observera, förstå och beskriva. Mitt intresse här är inte en organisations kultur i allmänhet, utan förhållanden som berör Affärsmodellen eller verksamhetsmodellen om det är en offentlig eller annan organisation.

Ordet 'tyst' kan här föra tankarna till den omfattande litteraturen om Tacit knowledgeWikipedia - 'Tyst kunskap' och kemisten Michael Polyani som bytte bana blev filosof och författade verk som 'Personal Knowledge' (1958) och 'The Tacit Dimension' (Polyani, 1966). 'Affärsmodellers tysta gränser' är inte tyst kunskap i den meningen att den är svår att formulera eller överföra som i uttrycket "handens tysta kunskap". Tystnaden som beskrivs nedan har andra referenser. Ordet 'gränser' för in diskussionen till ämnet kartor och modeller.

13.3Kartor och Modeller

old japanese map
Fig. 13.1   Japansk karta (1687)

Ett historiskt perspektiv

Att navigera bland sociala koder och starka intressen - och intressenter kräver god navigeringsförmåga. Långt innan vi började använda kartanalogin för mellanmänskliga frågor var kartor ritade av få och användes av få. De var avbildningar och modeller, men också berättelser som den japanska kartan ovan visar. Om man klickar på bilden öppnar sig en rik kartvärld.

13.4Kartor och makt

Kartor har länge varit förknippade med makt. För att erövra och kontrollera behövdes kartor. För att fördela bördig och annan jord behövdes kartor. För att administrera och beskatta behövdes kartor.

Idag är Geografiska InformationsSystem (GIS)Wikipedia ett mycket stort kunskapsområde. Se också About GISWikipedia. I bägge artiklarna sägs att John Snows kartläggning av kolerautbrottet i London 1848-49 var en av de tidigaste kända geografiska analyserna som dokumenterats. Jag skrev 2007 en IDstory om John Snow↗, hans kartering, vad man visste om kolera vid den tiden och kolerautbrottet i Landskrona 1853.

Innan snickaren och senare klockmakaren John HarrisonWikipedia med briljans och stor uthållighet hade löst longitudproblemet i mitten av 1700-talet fick man "navigera" efter stjärnorna. Att kunna navigera till havs var en fråga om makt och så blev också frågan om longitudproblemets lösningBiBB. Idag är hela jorden ständigt observerad och serverad för alla intresserade. Kartorna har - i varje fall över viss områden - utvecklats från grova, inte sällan hemliga, modeller till en närmast realtidsfångad verklighet. Nu kan via satellitbilder se detaljer i så slutna områden som Nordkoreas kärnvapenanläggningar↗.

Som uttrycket 'maktens korridorer' låter oss ana behövs även kart- och navigeringskunskap på kontor och i samhället.

13.5Mentala kartor

the new yorker-steinberg
Fig. 13.2   The New Yorker
S. Steinberg (1976)

Saul Steinbergs berömda bild 'View of the World from 9th Avenue' av hur en person i New York ser på världen har idag blivit mer verklighet än vad vi trodde vara möjligt.

Saul Steinbergs berömda bild 'View of the World from 9th Avenue' av hur en person i New York ser på världen har idag blivit mer verklighet än vad vi trodde vara möjligt.

Vi har mentala kartor / bilder av otroligt många saker. De är oftast förenklade - som när Donald Trump, enligt nobelpristagaren i ekonomi Paul Krugman i NewYork Times, har bild av internationell handel där en nation antingen vinner eller förlorar. Mentala kartor är inte opåverkbara, men klart svårpåverkbara och det är inte alls givet att rationella faktorer har den avgörande betydelsen. Jag skrev här↗ om mentala kartor för många år sedan.

Begreppet mentala kartor har sitt ursprung inom geografiWikipedia och Kevin LynchWikipedia 'The Image of the City' (1960) brukar räknas som den första boken inom ämnet. En annan centralfigur inom området är Peter Gould. En av hans mest kända böcker heter Mental Maps (1966).

Omslaget på The New Yorker ovan visar en spatial mental karta och sådana studier görs fortfarande inom geografi, men jag, och andra, vanligen använder det i en betydelse som är närliggande till begrepp som world view, weltanschaung, social reality med flera.

Nationalekonomi och företagsekonomi har under nu ganska många år uppvisat ett ökande intresse för vad vi kan kalla det mellanmänskliga samspelet. Redan Herbert SimonWikipedia, nobelpriset i ekonomi 1978, talade om människors begränsade rationalitet och så gör också Daniel KahnemaWikipedia, nobelpriset i ekonomi 2002. Richard ThalerWikipedia, nobelpriset 2017, med bland annat sin forskning om 'nudging' är ännu en beteendeorienterad ekonom. Det tidigare vanliga ekonometriska - och allt mer sofistikerade - modellbygget värderas inte längre lika högt som det beteendeorienterade och komplexa.

The Image K. Boulding
Fig. 13.3   The Image

Boken The Image Boulding (1956) publicerades av en annan gränsöverskridande forskare Kenneth BouldingWikipedia.

Boulding skriver i denna bok bland annat om hur vi ser världen och hur vårt seende kan eller inte kan förändras. Peter Gould och Kenneth Boulding hade haft mycket att samtala om.

Kunskapen om eller bilden av en individ eller en organisation består inte bara av "fakta" utan också av värderingar. Dessa bilder handlar om hur vi betygsätter de olika delarna i vår världsbild enligt någon skala av "bättre eller sämre". Vi har alla en eller flera av dessa måttstockar. (Ibid. s. 11) Originalꜜ

Boulding menar att det finns en hierarki av värdeskalor och det är utifrån dessa som alla meddelande (ny information) utvärderas. Om ett meddelande är neutralt påverkar det inte "the Image" medan om det uppfattas som fientligt kommer det att mötas av motstånd. Originalꜜ

Stabiliteten eller motståndet mot förändring av och i en kunskapsstruktur beror också på dess konstruktion och interna konsistens. Det verkar finnas någon form av princip för att minimera ett förändringsarbete som gör vissa föreställningar och bilder stabila och andra instabila av rent interna skäl. (Ibid. s. 12) Originalꜜ

Diskussionen och referenserna ovan är några exempel på hur andra utforskat mig närliggande frågor och utgör en bakgrund till det jag kallar tysta gränser och mer precist här diskuterar som 'Affärsmodellers tysta gränser'. Citaten från Boulding bidrar till att förklara mitt koncept Referensstatus (Kap. 5) och den långa halveringstiden - trögheten - med vilken till exempel uppfattningen om uppslagsverket NE förändras.

Vi är 2.000 smarta personer här och vad du än har kommit på, kommer vi för eller senare att komma på något liknande och då kommer vårt möte med dig att vara ett hinder. Skulle jag få bestämma skulle vi aldrig samtala med dig.

R&D-chefen skrev på sekretessavtalet enligt min önskan och sa att "nu skulle vi bygga ett stort bolag tillsammans", men vad som sedan hände är en annan historia.

13.6Antecipatorisk socialisation och koder

Det är både en allmän erfarenhet och ett väl beforskat område att snart sagt alla mellanmänskliga situationer formas av sociala koder. Den amerikanske sociologen Robert MertonWikipedia - han anses bland annat som grundare av området 'sociology of science' - gjorde strax efter andra världskriget en studie om hur blivande amerikanska soldater redan innan de blev soldater anpassade sitt beteende till deras bild av hur det var att vara soldat. Han kallade detta för antecipatorisk socialisationWikipedia.

Att skriva en predikan har sina former (koder) och de samspelar med vad flertalet kyrkbesökare förväntar sig höra. En forskarkonferens har sina koder och en vetenskaplig artikel har en figur som stärker sin vetenskaplighet och samspelar med såväl tidskriftens status som läsares förväntningar. Listan behöver nog inte göras längre för att stärka tanken att även en affärsplan har sin logik, sitt sociala mönster och sina tysta gränser.

13.7Det konstruktiva tvivlet

Nokia hade 2007 enligt analysföretaget Gartner cirka 40%↗ av världsmarknaden för mobiltelefoner. Några år tidigare hade Ericsson Mobile Phones tjänat över fem miljarder på ett år. Bägge försvann och det finns en omfattande litteratur om detta, inte minst om Nokia - se 'Explanations of success and failure in management learning: what can we learn from Nokia's rise and fall?' Laamenen et al. (2016).

I en utmärkt artikel 'Making doubt generative: rethinking the role of doubt in the research process' Locke et al. (2008) diskuteras med utgångspunkt från filosofen Charles Peirce vikten av konstruktivt tvivel i forskningsprocessen. Att utveckla och förändra en verksamhets affärsplan har - bortsett från det specifikt akademiska - likheter med de frågor, de aningar och de reflektioner som ofta omger en bra affärsmodell(sprocess). När detta inte lyckas och det formella helt dominerar över det informella och de 'tysta gränserna' kan det bli mycket fel.

13.8Affärsmodell som story

Storytelling som koncept och praxis har under senare år blivit mycket stort. Storyn har blivit en del i Affärsmodellen och används ofta som en marknadsföringsversion av affärsmodellen. Detta gör det intressant även ur ett forskningsperspektiv att se hur dessa hänger ihop.

13.9Affärsmodellers tysta gränser och uppslagsverket NE

Som beskrivits på sidan om bolaget NE Nationalencyklopedin AB (Kap. 23) ingår bolaget i en privatägd koncern med verksamhet inom ett antal vitt skilda områden. I avhandlingen ställs en rad frågor och görs datainsamlingar som har både den styrkan och ibland den svagheten att jag inte har något samarbete med bolaget NE eller dess ägare. Premisserna för studierna beskrivs i strategin och konceptet Case Impact Studies (Kap. 7).

Framtiden för bolaget NE och uppslagsverket NE är inte så tydlig som bolaget ger sken av. För det första ägs moderkoncernen av en person, Alf Tönnesson, som är 80+ år (f. 1940) och som 'fortfarande' anger koncernens strategiska mål och de strategiska prioriteringarna. Stor framgång inom direktmarknadsföring lade grunden till en förmögenhet som gjort det möjligt att investera i NE - ett projekt som kostat flera hundra miljoner kronor. Vad sker i generationsskiftet?

Frågan om affärsmodellen för bolaget NE diskuteras mer i detalj på sidan Affärsmodeller för uppslagsverk (Kap. 9).

Publicerades: juni 2018.   
Uppdaterad senast: den 5 mars 2024

Bolags rätta ägare ← 12
Affärsmodellers tysta gränser
→ 14 Affärsmodeller och transparens



12 kommentarer.  Din är välkommen.

Innehållsförteckning med alla underrubriker finns på - webbavhandling.se/innehall/