Avhandlingar och forskningskommunikation
Avhandlingen har fyra kapitel om webbavhandlingar
- I detta kapitel diskuteras hur webbavhandlingar kan bidra till ökad kommunikation av forskning genom att göra det enklare både för specialister och andra att förstå mer och läsa vidare. Om "rätt enkelhet".
- Tre ekosystem för avhandlingar (Kap. 25) har ett historiskt perspektiv på hur den vetenskapliga konversationen har utvecklats från samtal till brev och böcker och i våra decennier till Pdf-formatet och ett möjligt webbformat. Det görs en jämförelse mellan tre ekosystem.
- I Webbavhandlingar (Kap. 26) introduceras vad webbavhandlingar är och kan bli och hur de kan anpassas till den akademiska miljön.
- I kapitlet Ekosystem för webbavhandlingar (Kap. 28) diskuteras några av villkoren och drivkrafterna för ett möjligt nytt ekosystem för webb-baserade avhandlingar och inte osannolikt annan forskning.
27.2 Convenience - bekvämlighet
Convenience förekommer som begrepp och forskningsfält inom många områden från "criminal convenience theory" till "convenience food"Wikipedia,
e-handel och statskunskap där man forskar om convenience votingWikipedia.
Hur skulle en utvidgad convenience och servicifiering av avhandlingar kunna se ut? Denna avhandling har som ambition att vara ett exempel och en referens i en sådan utveckling inom Akademin.
Artikeln 'Organizing for digital servitization: A service ecosystem perspective' (Sklyar et al. 2019 ref+) är ett bland flera exempel på den växande forskningen om servicetransformationen inom industrin. Forskningen inom området beskrivs trots ökande intresse som otillräcklig och författarna understryker att en sådan transformation kräver ...
en djup förståelse av ekosystemet och förmåga att påverka det, liksom viljan och förmågan att förändra den interna organisationsstrukturen. (Ibid. s. 456) Originalꜜ
Det engelska ordet "servitization" - ses ibland på svenska som "servicifiering" - antyder en process där något övergår till att i ökande omfattning bli eller (enbart) erbjudas som en service.
27.3 Informationsbekvämlighet
Informationsbekvämlighet (information convenience) är ett bra koncept för att diskutera grader av service och servicifiering av avhandlingar. En avhandling i bokformat har en relativt låg servicegrad då det inte finns något enkelt sätt att få veta mer om ett okänt ord, en referens eller en källa. Man kan till exempel inte heller förstora texten eller läsa på valfritt språk. I den meningen kan man säga att en 'avhandlingsbok' är en produkt. Att en tryckt avhandling kan vara tillföra värde i andra dimensioner som fysisk bärare och markör av en prestation är en annan fråga.
Att trycka avhandlingar var den dominerande möjligheten som fanns intill för några decennier sedan för att sprida avhandlingar i många länder till exempel i Sverige. Med introduktionen av ordbehandlingsprogram och Pdf kunde informationsbekvämligheten öka för både författare och läsare. De digitala teknikerna har i ökande utsträckning eliminerat fysiskt avstånd som friktionsfaktor. De grundläggande teknologiska faktorerna driver utvecklingen vidare, somliga skulle säga framåt andra inte. Webbteknologier möjliggör nya modeller och har potential att väsentligt påverka de institutionella ramarna och hur avhandlingar skrivs och läses.
27.4 Paretooptimalitet och 'ease of use' för många
Hur kan informationsbekvämlighet för avhandlingar se ut och efter vilken logik ska denna 'ease of use' drivas? Är målgruppen given? Ett viktigt mål med ökad informationsbekvämlighet är att göra den bättre för fler utan att göra den sämre för andra. Detta är ett exempel på ParetooptimalitetBiBB efter den italienske sociologen och ekonomen Vilfredo ParetoWikipedia
Således ger en avhandling högre total nytta - är mer paretooptimal - om den kan ge fler högre informationsbekvämlighet utan att göra det sämre för andra. För de som känner till Pareto och paretooptimalitet gör det inte texten sämre att det finns förklarande länkar till en för alla fritt nåbar källa - om Pareto - medan länkarna tillför värde till de som vill veta mer.
27.5Navigering, nivåer och informationsbekvämlighet
Pyramiden är en modell för olika nivåer på en sajt och att en läsare efter eget intresse lätt ska kunna klicka sig vidare till mer information. Såväl intern som extern. I en webbavhandling kan en läsare - till exempel via Google - i princip landa på vilken sida som helst. Detta har påverkat sajtens design.
27.6Möjligheter i webbavhandlingar
27.6.1 Fler läsare och större impact
Flera forskare (Alvesson et al., 2017) har visat att flertalet forskningsstudier inom samhällsvetenskap har mycket få läsare (Kap. 25.7). För att få fler läsare och intressenter av avhandlingar och mycket annan akademisk forskning krävs i första hand större sannolikhet att många hittar den. Att googla för att få veta mer görs idag regelbundet av många, både forskare och andra.
27.6.2 Ökad 'Findability' och format
Ju högre upp bland resultaten en sökfråga om något i en avhandling visas vid en Googlesökning desto fler läsare. Ökad 'Findability'Wikipedia är ett nyckelbegrepp för att via sökmotorer komma 'högt upp' bland svaren. Detta kräver utöver bra innehåll en design som uppfyller ett flertal av sökalgoritmens villkor. Googles sökmotor läser en källas mobila presentation (rendering) vilket är ett naturligt format i en webbavhandling men inte i en Pdf. Testa att i en mobiltelefon läsa min avhandling jämfört med vilken Pdf-avhandling som helst (i företagsekonomi). En webbavhandling kan läsas överallt av nästan alla.
27.6.3 Om läsning och delning av kapitel till andra
Det är mycket mer sannolikt att en läsare intresserar sig för ett fåtal kapitel i en avhandling än läser allt. Designen i en webbavhandling lämpar sig utmärkt för den 'läsmodellen'. I Läsanvisningen (Kap. 2.3) visas att det är mycket enkelt att dela ett kapitel / en sida i en webbläsare till andra. Eller att skriva ut den del av en text man vill ha eller spara ner.
27.6.4 Större potential än bok och Pdf
Avhandlingar i bokformat har ingen "uppsida". Tvärtom har de tyvärr efterhand reducerats till uniforma verk med låg design och ofta typografiska inskränkningar i typsnitt och annat. Avhandlingar i Pdf-format (Kap. 25.6) har också en begränsad "uppsida" då formatet har låg teknisk utveckling och är nära kopplat till bokformatet.
Webbformatet har de senaste åren utvecklats i snabb takt och nya möjligheter (Kap. 27) kommer att utvecklas under många år framåt.
Det hade varit möjligt att i avhandlingen använda betydligt mer 'multimedia', javascript och dynamiska inslag. Huvudskälet till att detta inte gjorts är att det inte - av situationella faktorer - hade underlättat möjligheterna att få min webbavhandling formellt accepterad.
27.6.5 Högre 'Webbnivå' och bättre Design
Idag är Designvetenskap ett omfattande och variationsrikt ämne på ett stort antal universitet. Design har många facetter från funktioner till varumärkesidentiter, från resursoptimering till estetik. Det är ett rimligt antagande att en mer inbjudande och intressant design av avhandlingar har (stor) betydelse för att nå fler läsare och få ökad impact. Tänk Apple utan design. Läs mer om den skenbara formatneutraliten (Kap. 30.4).
Tack vare webbkodning och annan utveckling kan såväl avhandlingar som uppslagsverk nå en högre vad jag kallar "Webbnivå" (Kap. 30.4.1). Begreppet handlar om hur väl en tjänst använder webbens möjligheter. Webbnivån är en av de kritiska faktorerna för ett uppslagsverks affärsmodell (Kap. 9).
27.6.6 Analyser av läsandet
Den som inte har olästa böcker i bokhyllan kan räcka upp handen nu. Det går inte heller att mäta om och vad någon läst i en avhandling som någon laddat ner från en sajt eller ett digitalt arkiv. Läsningen av en webbsida sätter däremot spår som kan registreras och följas. Det är lätt att se vilka kapitel i denna avhandling som har flest visningar och hur länge någon stannar på en sida. Det går också att följa 'the customer journey', som det kallas i digital marknadsanalys. i vilken ordningen besöktes en sida och så vidare. Denna avhandling använder tjänsten Google Analytics.
Analysdata är en grund för att förbättra en webbavhandling på ett helt annat sätt än som är möjligt i en Pdf. Antalet sidvisningar på en sajt följer en ZipffördelningBiBB med få sidor med många visningar och många med få visningar.
27.6.7 Smartare referenser och referenslista
I en webbavhandling kan referenserna och referenslistan göras smartare och mer användbara för många än i tryckta avhandlingar och avhandlingar i Pdf-format. Detta ökar såväl den vetenskapliga analysmöjligheten av avhandlingen som referensernas värde i andra sammanhang.
Flera exempel på en mer avancerad referensmodell än vanligt och som används i denna avhandling finns i kapitlet Läsanvisningar (Kap. 2). Nedan några exempel.
I avhandlingens Referenser (Kap. 33) anger "| Kontext |" en länk till det eller de kapitel och ofta stycke där referensen nämns. Ofta anges om referensen finns i en betaltjänst och eller om det finns en länk till nerladdning eller en fri resurs - kallad 'Online' eller 'Local'. Det senare anger att filen finns på samma server som sajten. Några filer finns bakom ett 'öppet lösenord'- se Läsanvisningar (Kap. 2.7).
27.6.8 Språklig stil och översättningar
Avhandlingar skrivna på författarens eget språk kan tack vare fria tjänster som Google Translate läsas allt bättre på engelska och andra språk. Här finns en form av motsättning mellan att skriva för en smal i första hand akademisk publik och en större nationell krets av intressenter. Många har troligen även ett mer levande "akademiskt språk" när det baseras på det egna språket. I min avhandling har stor vikt fästs vid språk och design och figurer (Kap. 30.8)
Om citat. I en webbavhandling är det enkelt att både presentera en svensk version och via en mouse-over en originalversion av ett citat, se till exempel citatet i stycket Convenience i detta kapitel. I denna avhandling fungerar detta även i en mobiltelefon genom att klicka på ordet "Original".
En webbavhandling erbjuder tack vare "tagging" av enskilda sidor möjlighet för någon att informera andra om ett kapitel, en YouTube video, en pod med mera via sociala media som Facebook, Linkedin och Twitter om det de finner intressant.
27.6.9 Ökar forskningsfinansiärers intresse för en avhandling
Som bland annat diskuteras i kapitlen Kunskapsutveckling i avhandlingar (Kap. 30.2) och Forskningskommunikationens ekosystem (Kap. 13) ökar intresset och kraven bland forskningsfinansiärer för att forskningen sprids och får en ökad impact i samhället. En viktig del i den processen är ökad och enkel tillgänglighet till forskningen vilket ger fler läsare.
27.6.10 Ökar näringslivets intresse för en avhandling
Det är mycket få personer i näringslivet som läser en avhandling i företagsekonomi. En avhandling som en service ökar möjligheten att få fler läsare i näringslivet vilket skulle bidra till ökad korsbefruktning mellan Akademi och praktik och Högskolans lagstadgade samverkansuppgiftBiBB.
27.6.11 Läsardialog och Vanliga frågor
I en avhandlingsprocess hålls seminarier där kritik och synpunkter välkomnas. I de ämnen och på sätt som är lämpliga kan även läsare utanför en smal krets inviteras att komma med frågor och framföra synpunkter. Detta kan göras på olika sätt med olika grader av öppenhet. Jag har valt en öppen process med redovisning av Kommentarer (Kap. 100) och möjlighet att besvara en del Vanliga frågor (Kap. 101) och har en Blogg om avhandlingen (Kap. 102). Dessa tre kapitel ingår inte i avhandlingen.
27.7Thesis cards, en innovation
Det är en megatrend att etablera broar mellan den fysiska världen och den digitala världen. Idag kallas detta ofta för the Internet of Things (IoT), på svenska Sakernas internetWikipedia. Jag började arbeta med detta i slutet av 90-talet och fick två patent inom mobila tjänster (Schlasberg, 2000ꜜref+) kopplade till nya sätt att etablera smarta broar mellan 'atomer' och 'bitar'.
'Thesis card' är mitt namn på ett tryckt kort som är en ingång, en bärare, till en avhandling. På detta kort kan det finnas en QR-kod som lätt gör att man via appen 'Kamera' kan scanna koden och då öppna den länkade sidan.
( Scanna QR-koden med en mobil eller iPad. Den här avbildade QR-koden gör att min avhandlings startsida kan öppnas.) Avhandlingen är kodad för att också kunna läsas i en mobil men det är bättre i en läsplatta eller i en dator.
Tryckt Thesis card 0.9b
Ett Thesis card kan designas på flera sätt och innehålla några "highlights" i avhandlingen och inspirera till vidare läsning och att främja forskningskommunikation. Om man trycker säg 500 Thesis Cards kan en del finns tillgängliga på institutionen och andra fysiska platser. Det kan också användas som "spikning"BiBB när den interna vetenskapliga utvärderingen är klar. Thesis cards är bättre för miljön än tryckta avhandlingar. En intresserad person kan ta med sig ett Thesis Card eller scanna en QR-kod. Ett Thesis card och kan också skickas med vanlig post.
Mitt Thesis card 0.9b är 21x9 centimeter kan användas för att etablera en bro mellan den fysiska världen och den digitala. "Visitkortsdelen" kan lätt avskiljas via en perforering. Detta Thesis card trycktes i 500 exemplar och skickas eller delas ut till potentiella intressenter inom och utom högskolevärlden. Om min webbavhandling en dag ska spikas kommer det finnas en version 1.0 med två eller fyra hål för upphängning på spikar och arkivering.
Baksidan på ett Thesis card kan vara några "key findings" i avhandlingen, några nyckelbegrepp eller en sajtkarta som i mitt Thesis card 0.9c.
Tryckt Thesis card 0.9d
Thesis cards kan göras på olika sätt. Nedan är en variant jag tryckte i 2.000 exemplar (A5 med runda hörn) i mars 2024. Baksidan är den då aktuella sajtkartan. Kortet är avsett att delas ut och skickas till ett personer inom och utom Akademin för att väcka intresse för min avhandling och formatet.
Thesis cards kan idag användas av alla även för marknadsföring och spikning av traditionella avhandlingar i pdf- och bokformat.
Att trycka och sprida Thesis cards redan innan en inplanerad disputation är en del i en strategi för lite bredare uppmärksamhet i och utanför Akademin då avhandlingen skiljer sig från dagens modell och regler. Hör av dig om du vill ha ett eller flera Thesis cards sända till dig.
Publicerades: november 2023.
Uppdaterad senast: den 19 mars 2024
Webbavhandlingar ← 26
Avhandlingar och forskningskommunikation
→ 28 Ekosystem för webbavhandlingar
12 kommentarer. Din är välkommen.