Avhandlingens bidrag

31.1Introduktion

Avhandlingen följer Högskoleförordningens riktlinjer genom att "genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, samhällets utveckling och stödja andras lärande" (Kap. 33. ref+). Formuleringen är intressant bredare än en alltför ensidig betoning av teoretiska bidrag. Avhandlingen är på svenskaBiBB - över 90% är på engelska - för att främst bidra till det svenska samhällets utveckling och konversationer om trovärdig kunskap.

Avhandlingen exemplifierar väl Ekonomihögskolans strategiska plattform som 2024 presenterades av Joakim Gullstrand, rektor vid EHL, där Innovative & Experimental ska genomsyra alla områden. Plus "Digital, Online ...".

LUSEM Strategic Platform
Fig. 31.1 Strategisk plattform 2024 för Ekonomihögskolan i Lund (LUSEM)

31.2Från forskning till vetenskap

Forskning omtalas ofta som en serie kollegiala konversationer, exempel: Washington university och (Kristensson Uggla, 2019 med titeln 'En strävan efter sanning') och (Klein, 2021). Några är formella som i peer-reviewed artiklar medan andra är informella som vid konferenser och i det dagliga. Temat 'från forskning till vetenskap' och avhandlingens perspektiv på vetenskaplighet diskuteras i Kunskapsutveckling i avhandlingar (Kap. 30.2).

Min avhandling bidrar till fem delvis överlappande områden:

31.3.1  Teori- och metodutveckling

31.3.2   Forskningskommunikation

31.3.3  Unika data om NE och NE online

31.3.4  Samhälle och lärande

31.3.1 Teori- och metodutveckling

31.3.1.1Referensstatus

Mitt koncept Referensstatus (Kap. 5) är ett teoretiskt bidrag både till avhandlingens forskningsfrågor (Kap. 4.2) men också till många andras forskning då begreppet är generellt användbart. Ordet referensstatus har ett kommunikativt egenvärde då det nästan är självförklarande.

I denna avhandling är konceptet utvecklat och applicerat för forskningskommunikation och uppslagsverk, och deras trovärdighet och affärsmodeller. Konceptet är också användbart för hur människor söker tillförlitlig kunskap och har koppling till vad jag kallar 'Referensnärhet' (Kap. 5.6.1) om trovärdighetens geografiska och sociala närhet.

31.3.1.2En normativ modell och ett Ramverk för uppslagsverk

Figuren visar ett Ramverk för moderna digitala uppslagsverk med skribentnamn. Olika affärsmodeller kan etableras inom detta ramverk. Det bygger på standarden för vetenskapliga artiklar med transparens om bland annat författare, publiceringsdatum och referenser.

Ett genomgående tema i avhandlingen är att det ska vara lätt att få veta mer = hög informationsbekvämlighet.

Affärsmodeller och uppslagsverk
Fig. 31.2   Olika affärsmodeller inom samma ramverk

Min modell och ramverk för ett modernt digitalt uppslagsverk (Kap. 11) heter e-Diderot, en hommage till Denis Diderot "chefredaktör" och huvudförfattare för 1700-talets ikoniska franska uppslagsverk Encyclopédie (Kap. 10.9). Modellen är skapat enligt en Normativ metod (Kap. 6.5).

31.3.1.3Ny metod för relation till Case-företag

Case Impact Studies är mitt namn på en metod för att belysa ett antal forskningsfrågor utan samarbete med case-företag. Vanligen ingår någon form av avsikt att påverka case-företagen och andra intressenter.

matris för fallstudier
Fig. 31.3   Fallstudier och forskningsfrihet

En väsentlig fördel är att man kan formulera de frågor man anser mest intressanta utan att behöva "förhandla" med case-företagen. Flera av mina studier av uppslagsverket NE online hade varit omöjliga om jag hade haft ett samarbetsavtal med bolaget NE (Kap. 23).

Figur 31.3 illustrerar att urvalet tänkbara case-företag i en forskningsstudie kan vara mycket lågt och att kontroversiella forskningsfrågor kanske inte är möjliga inom ramen för en sedvanlig relation med case-företagen.

Forskningslitteraturen om forskares relationen med case-företag, när dessa är få, är helt fokuserad på hur samverkan ska etableras mellan forskare och case-företag. Mitt bidrag i den konversationen är en metod för situationer där så inte är möjligt eller eftersträvansvärt.

Metoden Case Impact Studies har stor potential inom bland annat företagsekonomisk forskning.

31.3.1.4Ny metod för att jämföra uppslagsverk

2016 publicerade jag Sveriges första forskningsstudie som Jämför NE och svenska Wikipedia (Kap. 18). Studien inleds med en problematisering av HUR man kan jämföra uppslagsverk och skiljer också mellan faktorer som man av olika skäl kan välja att inkludera eller exkludera. Tidigare svenska och internationella jämförelser - till exempel mellan Encyclopedia Britannica och engelska Wikipedia - har använt vad jag kallar en "Ordmodell" där några experter jämfört "sakligheten" i några få enskilda uppslagsord i uppslagsverken. Min studie är mer realistisk och bygger på en 'Användarmodell' där sakligheten endast är en av parametrarna.

Studien visade att Wikipedia är en väsentligt mer användbar och dessutom mer trovärdig tjänst än betaltjänsten NE online. Ett liknande resultat hade troligen uppnåtts om jag med samma metod hade jämfört engelska Wikipedia med betaltjänsten Encyclopedia Britannica.

31.3.1.5Affärsmodellers tysta gränser

Mitt koncept om "Affärsmodellers tysta gränser" (Kap. 13) är ett bidrag till konversationen om affärsmodeller och handlar om de diffusa och oskrivna interna faktorer som omger en formell affärsplan. Personliga eller irrationella element kan vara mer avgörande för affärsmodellens utformning än den formella processen. Min forskning lyfter fram vikten av de situationella faktorerna. Utmaningen är att finna en balans för att fånga både generella och situationella faktorer.

31.3.1.6Affärsmodeller och transparens

Vem som äger ett bolag har olika stor betydelse, för användare, kunder och andra intressenter. Uppslagsverk tillhör en kategori av verksamheter där transparens av affärsmodellen (Kap. 14) har stort värde. Inkongruens mellan förväntad och reell transparens leder ofta till förlorad trovärdighet och Referensstatus. Detta får troligen negativa ekonomiska effekter för verksamheten.

31.3.2 Forskningskommunikation

Ett sammanbindande tema i avhandlingen handlar om hur forskning och inte minst den del som kallas avhandlingar kan kommuniceras bättre för att få fler läsare och påverka mer. En av vår tids ödesfrågor är kampen, för det är ofta en kamp, om vilka påståenden och vilka fakta som ska anses som mest trovärdiga. Revolutionen via generativ AIBiBB är ännu en utmaning när forskningens röster vill bli hörda i mediabruset.

31.3.2.1Forskningskommunikationens ekosystem

Forskningskommunikation är av ökande strategiskt intresse för högskolevärlden och är alltmer en viktig del i många forskningsprojekt. Högskolor i både Sverige och internationelltBiBB lägger stora och ökande resurser på forskningskommunikation och marknadsföring.

I kapitlet forskningskommunikationens ekosystem (Kap. 29) framförs att det finns en betydande skillnad mellan den dominerande synen på forskningskommunikation i ett, något diffust, "demokratiperspektiv" och som en del i högskolornas och universitetens marknadsföring.
I avhandlingen framförs att den senare faktorn har väsentligt högre förklaringsvärde till områdets tillväxt. Området har kopplingar till Referensstatus och olika presentationsformat.

Avhandlingen är ett bidrag till området forskningskommunikation och ämnet 'Strategisk kommunikation'. Forskare inom området har diskuterat och testat nya kommunikationsformat för att nå olika målgrupper. Avhandlingar i webbformat är mitt bidrag till den konversationen.

31.3.2.2Avhandlingar och avhandlingsformat

I kapitlet Tre ekosystem för avhandlingar (Kap. 25) presenteras den vetenskapliga konversationens utveckling som ekosystem för tryckta böcker, pdf-format och webbformat där vart och ett har sin historik och sin logik. Både forskning och dess format utvecklas. Det senare dock saktare.

I och genom avhandlingens format framförs att avhandlingar i webbformat har många fördelar framför såväl tryckta avhandlingar som dessa i Pdf-format. Avhandlingen har som ett delmål att bidra till att disputationsunderlaget för avhandlingar i Sverige kan vara digitalt - idag krävs att detta är en tryckt bok - och att en tryckt version blir ett frivilligt tillval, inte ett krav. Digitalt betyder i pdf-format eller i webbformat.

En avhandling är vanligen för specialister, en vetenskaplig subgrupp. En webbavhandling kan, som denna, designas både för en smal och en bredare läsekrets (Kap. 26.4).

En webbavhandling kan göras paretooptimalBiBB - bättre för många utan att göra den sämre för andra. Avhandlingen har närmare 400 länkar till Wikipedia och ett 40-tal till ORDBiBB i uppslagsverket BiBB. Att erbjuda lätt nåbar information via uppslagsverk är inte vetenskapliga citeringar men det tillför läsarvärde och ingångar till fler referenser.

Webbformatet möjliggör ännu en innovation: att kapitel kan finnas på en avhandlingssajt men utanför den akademiska avhandlingen. Kapitlen 100 - 102 ingår ej i avhandlingen, se Vanliga frågor (Kap. 101.7) men de blir en del i en bredare dialog om forskningen med andra och tillför också en mer personlig dimension.

kvalitetsnivåer
Fig. 31.4   Samverkande kvalitetsnivåer

Webbavhandlingar har tre kvalitetsnivåer (Kap. 26.2). Såväl teknisk kvalitet som användarkvalitet ingår i en webbavhandlings vetenskaplighet (Kap. 4). Kommande publiceringssystem (Kap. 26.6) kommer att förenkla hur man kan göra avhandlingar i webbformat.

31.3.2.3Forskning och visuell kommunikation

Visuell kommunikation har blivit allt viktigare i vår tid som bland annat kan ses i den enorma tillväxten för sajter som Instagram, TikTok och Youtube. Den sociala 'Onlinevärlden' är en svår utmaning (Kap. 29.10) för forskningskommunikationen.

Avhandlingen har över 100 Figurer och bilder (Kap. 34) för att stärka läsupplevelsen för alla via visuell kommunikation. Avhandlingen har både bilder och en grafisk designprofil för att minska det som kallats för en avhandlings monotoni. Högskolebibliotekens(?) krav på grafisk utformning och medelstilldelning för tryck har bidragit till denna brist på variation.

31.3.2.4 Utveckling av design och användargränssnitt

Utmaningen är att utveckla forskningens format med bättre design, bättre språk och visuell kommunikation. Det är kombinationen av format och innehåll som ger fler läsare, bättre forskning och mer påverkan.

Om man anser att forskningens format (Kap. 30.4) inte har någon betydelse - "det är bara innehållet som är viktigt" - har man placerat sig i en ringhörna där jag finns i en annan. Att underlätta navigationen - att hitta det man vill - i en avhandling är en viktig fråga. En webbavhandling måste, som denna, vara läs- och användbar i en mobiltelefon.

31.3.3 Data om bolaget NE och NE online

I kapitlet Forskning om NE (Kap. 15) sammanfattas delvis unika data som samlats in över flera år. Vissa studierna går inte reproducerbara på grund av låg och minskande transparens i uppslagsverket NE online. Datamaterialet är ett empiriskt underlag som andra forskare kan ha nytta av.

Studierna visar att uppslagsverket NE online (Kap. 15.2) inte uppfyller Baskraven i ett Ramverk för ett modernt digitalt uppslagsverk med angivna skribenter. Att NE online är en betaltjänst förstärker att tjänsten är ett nationellt problem.

I kapitlet NE och marknadsföringslagen (Kap. 22) framförs att bolaget NE i sin reklam för uppslagsverket genom vilseledande marknadsföring bryter mot Marknadsföringslagen. Detta är extra allvarligt då en stor läsargrupp av NE online idag utgörs av skolelever.

31.3.3.1Bolags rätta ägare

Förvärvet av NE (Kap. 23.5) kostade ägaren över 500 miljoner innan bolaget blev lönsamt genom ett radikalt strategibyte till att i huvudsak bli ett läromedelsföretag.

Hur ägaren av bolaget NE hanterat 'NE-projektet' kan nog förklaras av en kombination av situationella faktor och teorierna om Socioemotional Wealth - se Bolags rätta ägare (Kap. 12.5). Familjeföretag har en annan affärslogik än tjänstemannastyrda företag.

En annan aspekt på NE online handlar om den eventuella betydelsen av NE-bolagets "Koncernmiljö" (Kap. 12.5). Bolaget ingår i en grupp där de senaste årens största investeringar är produktion och marknadsföring av vodka och gin och man lobbar för gårdsförsäljning av vin och sprit. Att vinster på läromedel och uppslagsverk idag bland annat går till att täcka förluster i spritföretaget kan man ha olika synpunkter på. Att kartlägga fakta ingår i forskningsstudierna.

31.3.4 Samhälle och lärande

Utvecklingen i USA, Kina och flera andra länder har närmast brutalt påmint oss om att trovärdig kunskap ofta är en fråga om Referensstatus och makt. Som om detta inte var nog har Rysslands angreppskrig mot Ukraina verkligen brutalt exponerat lögners räckvidd. Detta gör frågan om hur trovärdighet i olika media och format skapas och upprätthålls mycket viktig.

Uppslagsverk är en bärare av förväntat trovärdig kunskap vilket gör avhandlingen och forskningskommunikationens ekosystem (Kap. 29) relevant för många.

För företag kan det vara intressant att se logiken bakom mitt förslag att byta den mycket kända metaforen "Blue Ocean Strategy" för differentieringsstrategier mot en "Green Island Strategy" (Kap. 9.6).

För både företag och inte minst högskolevärlden visar avhandlingen - med exemplet uppslagsverk - hur komplext det är att gå från ett i huvudsak analogt Mindset till ett digitalt och webbifierat Mindset.

Avhandlingen bidrar till det akademiska lärandet genom att föra en behövlig, i varje fall i företagsekonomi, metadiskussion om Kunskapsutveckling i avhandlingar (Kap. 30)..

31.4Vidare forskning och begränsningar

31.4.1Avhandlingens begränsningar

Litteraturen om Ekosystem och affärsmodeller (Kap. 8) är så omfattande att det krävdes en urvalsstrategi baserad på ett satisfierande antal referenser. På grund av speciella omständigheter har avhandlingsprocessen tagit väsentligt längre tid än förväntat vilka gjort att en del studier om NE online - om än korrekta - baseras på något äldre basdata.

31.4.2Vidare forskning

Att fånga läsares intresse blir allt viktigare när mångas uppmärksamhetstid "attention span" blir kortare - vilket visas i 'Stolen Focus, why you can't pay attention' (J. Hari, 2022) - och när kraven på forskningens samhällsnytta ökar. Vilka förändringskrafter kan komma att verka för ökad webbifiering inom forskning och avhandlingar? Webbavhandlingar är ett format som inte blir disruptivt enW - i (Clayton Christensens, 1997ꜜ) mening på länge - men öppnar upp nya möjligheter. Vidare forskning inom detta fält blir en kombination av utveckling av formatet Webbavhandlingar (Kap. 26) och kommersiella och andra möjligheter i ett Ekosystem för webbavhandlingar (Kap. 28).

Metoden Case Impact Studies (Kap. 7) kan - och kanske måste - användas i många situationer där önskemål om ökad relevans och eventuellt mer kontroversiella forskningsfrågor är nödvändiga. Fler konkreta studier skulle öka metodens erfarenhetsbas. Behovet av djärvare forskning om den globala miljöomställningen är ett av flera exempel på användningsområden.

Begreppet Referensstatus (Kap. 5) har en möjlig framtid både i de allmänna samtalen och inom många forskningsområden. Det vore intressant att få mer kunskap om hur någots Referensstatus förändras över tiden och i olika sammanhang.

Forskningskommunikationens ekosystem (Kap. 29) kan ses som en inledning till flera intressanta forskningsfrågor om betydelsen av format - inklusive webbformatet - och design för bättre forskningskommunikation.

31.5Avhandling och företagande

metafor för avhandling och BiBB Akademi
Fig. 31.5   Nicolas de Stael. Två båtar

Denna målning av Nicolas de Staël enW är en metafor för avhandlingen och det innovativa och fria uppslagsverket BiBB® Båtarna följs åt och är en symbol för ömsesidig positiv influens mellan avhandlingens forskning och ett pågående entreprenörskap.

Det talas och forskas alltmer om "det entreprenöriella universitetet" vilket kräver fler forskare som är intresserade av entreprenörskap och ökad acceptans inom högskolevärldens alla fakulteter för att kombinera forskning och entreprenörskap. Ett exempel är Chalmers ...

På Chalmers är entreprenöriellt tänkande en viktig del av allt vi gör. För oss innebär det någonting mer. Det innebär öppenhet, medskapande och flexibilitet. Det innebär att tackla verkliga problem, testa nya djärva idéer och göra skillnad för världen. (Chalmers hemsida: hämtad 2021.09.01)  (Uppdaterad hemsida, hämtad 2024.03.20)

Avhandlingen har bidragit till etableringen av det fria innovativa uppslagsverket BiBBBiBB. Lärdomar från den processen har gjort avhandlingen bättre i en bra växelverkan, inte minst under 2023.

Att avhandlingar inom teknik och medicin leder till företag är sedan länge välbekant och respekterat inom Akademin. En liknande utveckling för en avhandling i företagsekonomi är så ovanlig att detta måste understrykas.

2023 accelererade utvecklingen av uppslagsverket BiBB. Avhandlingen har inte använt ChatGPT. Däremot är generativ AI en av resurserna i en del svar i BiBBs ORD. ChatGPT - som till skillnad från tidigare "uppslagsverkstjänster" är en "conversational service" - har förtydligat att uppslagsverken roll förändras och att de måste utvecklas. Logiken i detta ligger utanför avhandlingen men diskuteras ganska ingående på BiBB i bland annat kapitlet Uppslagsverk och AIBiBB

Publicerades: augusti 2018.   
Uppdaterad: 14 maj 2024

Kunskapsutveckling i avhandlingar ← 30
Avhandlingens bidrag
→ 32 Summary



12 kommentarer.  Din är välkommen.   Dela denna sida

Innehållsförteckning med alla underrubriker finns på - webbavhandling.se/innehall/