Avhandlingens bidrag

5.1Introduktion

En avhandling ska enligt Högskoleförordningen bland annat bidra till kunskapsutveckling, samhällets utveckling och stödja andras lärande (Kap. 4.1). Den formuleringen är intressant bredare än en alltför ensidig betoning av teoretiska bidrag.

Kapitlet Kunskapsutveckling i avhandlingar (Kap. 4) är ett bidrag till konversationen om en avhandlings design och format.

Tvärvetenskapliga ansatser

Det finns en kreativ spänning mellan att forska om avgränsade problem och den växande insikten om behovet av tvärvetenskap för att 'angripa' stora samhällsproblem. En forskare kan inte förväntas vara tvärvetenskaplig, det är en uppgift för en grupp, men en forskare kan arbeta med "tvärvetenskapliga ansatser" (Kap. 6.2). Avhandlingen har influenser från flera fält. Läsaren får en ökad förståelse av forskningsfrågorna och forskaren blir mer bildad och mer beredd inför samverkan med andra forskare och samhället.

5.2Konversationer för en resa från forskning till vetenskap

I den internationella forskningsmiljön omtalas ofta forskning som en serie kollegiala konversationer, exempel: Washington university och (Kristensson Uggla, 2019) och (Klein, 2021). Några är formella som i peer-reviewed artiklar medan andra är informella som vid konferenser och i det dagliga. Temat 'från forskning till vetenskap' och begreppet vetenskaplighet diskuteras i Kunskapsutveckling i avhandlingar (Kap. 4.2).

Min avhandlings bidrag kan hänföras till sex delvis överlappande områden:

5.3.1  Teoriutveckling

5.3.2  Forskningsmetoder

5.3.3   Forskningskommunikation och avhandlingar

5.3.4  Uppslagsverket NE som problem

5.3.5  Företag och organisationer

5.3.6  Samhälle och lärande

5.3.1 Bidrag till teoriutveckling

Mitt koncept Referensstatus (Kap. 8) är ett teoretiskt bidrag både i avhandlingens forskningfrågor om affärsmodeller, ekosystem och forskningskommunikation men också till många andras forskning då begreppet är generellt användbart. Ordet referensstatus har ett kommunikativt egenvärde då det nästan är självförklarande.

Referensstatus bygger på begreppet 'kognitiv auktoritet' (Wilson, 1983), men är modernare och bredare. Patrick Wilson enW var bibliotekarie, filosof och informationsforskare och var verksam på Berkeley School of Information.

Referensstatus är ett generellt koncept för att att analysera affärsmodeller och ekosystem där trovärdighet är en central faktor.

I denna avhandling är konceptet utvecklat och applicerat för forskningskommunikation och de företag som producerar och säljer artikelsignerade uppslagsverk. Konceptet är också användbart för hur människor söker tillförlitlig kunskap och kan användas med mitt begrepp 'Epistemisk närhet' (Kap. 8.3.1) som är en början på en teoretisk modell som kan fördjupa analyserna av en Referensstatus. Epistemisk närhet innehåller parametrar som: fysisk närhet, transparens, avsändarens tillhörighet och social närhet.

Vissa koncept blir viktiga hörnstenar i ett områdes teoretiska utveckling, till exempel koncepten affärsmodell, ekosystem, socialgrupp, stress och intressentmodellen. Konceptet Referensstatus kan bli ett mer generellt begrepp.

Affärsmodellers tysta gränser

Konceptet ' Affärsmodellers tysta gränser'' (Kap. 12) är ett bidrag till konversationen om affärsmodeller och handlar om de diffusa och oskrivna interna faktorer som omger och bidrar till att skapa en formell affärsplan. Prsonliga eller irrationella element kan vara mer avgörande för affärsmodellens utforming än den formella processen. Omvärldsfaktorer är externa faktorer.

En genomgång av ett urval av litteraturen om affärsmodeller och Business Model Innovation (BMI) (Kap. 10) visade att denna ofta handlar om formalisering av processen för att skapa affärsmodeller. Det diskuteras ramverk, processteg, resurser, marknader och produkter med mera. Forskningen är ofta riktad mot schematiska och vad man kan kalla "opersonliga" modeller. Min forskning lyfter fram vikten av de situationella faktorerna. Utmaningen är att finna en balans för att fånga både generella och situationella faktorer.

En inspirationskälla till konceptet är det som ofta kallas för 'tyst kunskap' enW och som bland annat diskuteras inom forskningsfältet Knowledge management. Hur kunde Nokias - med närmare 40% av världsmarknaden - och Ericssons 'mobila affärer' både lyckas och framför allt misslyckas?

Att ägaren av bolaget NE hittills förlorat över 600 MSEK på 'NE-projektet', oaktat alternativkostnaden, kan nog förklaras av en kombination av situationella faktor och teorierna om Socioemotional Wealth - se Bolags rätta ägare (Kap. 14.5). Familjeföretag har en annan affärslogik än tjänstemannastyrda företag.

Den normativa modellen e-Diderot för uppslagsverk

Normativa modeller är ett verktyg för att utforma nya föreställningar och ny kunskap inom ett område baserat på tidigare forskning och evidens. De är ett sätt att på ett transparent och värdebaserat sätt att kombinera vad vi anser oss veta och formulera nya riktningar.

e-Diderot är en normativ modell för uppslagsverk (Kap. 6) som anger de grundläggande kraven för ett digitalt modernt uppslagsverk baserat på signerade artiklar. Namnet är en hommage till Denis Diderot, chefsredaktör för 1700-talets ikoniska franska uppslagsverk Encyclopédie (Kap. 28.8) och dess huvudförfattare.

"e-Diderot" (Kap. 29) bygger på transparens och 'informationsbekvämlighet'. Jag har bland annat lagt till att ett uppslagsverk måste vara fritt för att vara likvärdigt för alla.

Har man konstruerat en normativ modell - som här för uppslagsverk - kan man sedan jämföra denna med både vad som redan finns på marknaden och nya tjänster och produkter. Modellen e-Diderot har bidragit till att visa att uppslagsverket NE är omodernt och har samtidigt lagt en grund för uppslagsverket BiBB B i BiBB Academy. Detta är ett bidrag inom kulturvetenskap.

Forskningskommunikationens ekosystem och avhandlingar

Det är ett bidrag att se forskningskommunikation som ett ekosystem (Kap. 9). Det finns en betydande skillnad mellan den dominerande synen på forskningskommunikation i ett 'demokratiperspektiv' och som en del i universitetens marknadsföring. I avhandlingen framförs att den senare faktorn har väsentligt högre förklaringsvärde till områdets tillväxt. Området har kopplingar till Referensstatus och olika presentationsformat.

5.3.2 Bidrag till forskningsmetoder

Forskningslitteraturen om forskares relationen med case-företag, när dessa är få, domineras av ett narrativ hur samverkan ska etableras mellan forskare och case-företag. Mitt bidrag i den konversationen är en metod för att hantera situationer där så inte är möjligt.

Case Impact Studies är mitt namn på en metod för att belysa ett antal forskningsfrågor utan samarbete med case-företag. Vanligen ingår någon form av avsikt att påverka case-företagen och andra intressenter.

matris för fallstudier
5.1   Fallstudier och forskningsfrihet

En väsentlig fördel är att man kan formulera de frågor man anser mest relevanta och intressanta utan att behöva "förhandla" med case-företagen. Flera av mina studier av uppslagsverket NE hade varit omöjliga om jag hade haft ett samarbetsavtal med bolaget NE (Kap. 16). Bland nackdelarna är bristen på dialog med företaget, möjlighet att (öppet?) intervjua personer och få tillgång till vissa data.

Figur 5.1 illustrerar att urvalet tänkbara case-företag i en forskningsstudie kan vara mycket lågt och att tänkbart kontroversiella forskningsfrågor kanske inte är möjliga inom ramen för en sedvanlig relation med case-företagen.

Metoden Case Impact Studies har stor potential inom bland annat företagskonomisk forskning.

5.3.3 Forskningskommunikation och avhandlingar

Forskningskommunikation är idag av ökande strategiskt intresse för högskolevärlden och är en viktigare del i många forskningsprojekt. Högskolor i både Sverige och internationellt lägger stora och ökande resurser på forskningskommunikation och marknadsföring.

Avhandlingen är ett bidrag till området forskningskommunikation och ämnet 'Strategisk kommunikation'. Ökade kommunikativa möjligheter är inbyggda i avhandlingens format och design. Ett mål är att samtidigt öka läsbarheten för olika målgrupper.

Vanligen kan en avhandling sägas vara en produkt i form av en bok eller ett Pdf-dokument. En webbavhandling kan designas som en produkt men den kan också utvecklas till att bli och ses som en service (Kap. 25.4).

En webbavhandling kan göras paretooptimal (Kap. 25.4.2) - bättre för många utan att göra den sämre för andra. Ett exempel att det finns över 400 länkar i texten till Wikipedia. Att erbjuda lätt nåbar information via Wikipedia är inte samma sak som vetenskapliga citeringar men det tillför läsarvärde.

I kapitlet Tre ekosystem för avhandlingar (Kap. 26) görs bland annat en jämförelse mellan avhandlingar i formaten - bok, pdf-dokument och webb. Den visar att webbavhandlingar har många fördelar framför såväl tryckta avhandlingar som dessa som Pdf-dokument.

Studien Avhandlingsformat i Sverige (Kap. 26b) visar att tryckta avhandlingar - något undantag finns - är det formella underlaget för disputationer i Sverige. Denna grundmodell kan nog sägas vara omodern i vår allt mer digitala och miljömedvetna värld. Avhandlingen har som ett mål att bidra till att disputationsunderlaget blir digitalt och att en tryckt version blir ett frivilligt tillval, inte ett krav. Digitalt betyder ett pdf-dokument eller en webbavhandling.

Avhandling och avhandlingssajt

Webbformatet möjliggör ännu en innovation: att kapitel kan finnas på en avhandlingssajt men utanför den akademiska avhandlingen. Kapitlen 100 - 102 ingår ej i avhandlingen, se Vanliga frågor (Kap. 101.7) men de blir en del i en bredare dialog om forskningen med andra och tillför också en mer personlig dimension.

Forskning och visuell kommunikation

Visuell kommunikation har blivit allt viktigare i vår tid. Detta är en av orsakerna till att den sociala 'Onlinevärlden' är en svår utmaning (Kap. 9.10) för forskningskommunikation. Avhandlingen har över 100 Figurer och bilder (Kap. 34) för att stärka läsupplevelsen för alla via visuell kommunikation.

Utveckling av design och användargränssnitt

Om man anser att forskningens format (Kap. 4.4) inte har någon betydelse - "det är bara innehållet som är viktigt" - har man placerat sig i en gammaldags ringhörna där jag finns i en annan. Utmaningen är att utan att förlora stringens och vetenskaplighet utveckla forskningens format med bättre design, bättre språk och visuell kommunikation. Det är kombinationen av format och innehåll som ger fler läsare, bättre forskning och mer påverkan.

5.3.4 Uppslagsverket NE som problem

I flera Forskning om NE (Kap. 24) sammanfattas unika data som samlats in över flera år. Studierna är delvis inte reproducerbara på grund av låg och minskande transparens i uppslagsverket NE. Datamaterialet är ett empiriskt underlag och kunskapsbidrag som andra forskare kan ha nytta av.

Det framförs att uppslagsverket NE är ett problem och ett hinder (Kap. 24.8) för ett fritt modernt artikelsignerat uppslagsverk.

I Sverige borde vi bl. a. lära av fria Store Norske Leksikon (Kap. 20).

Att mäta förändringar i någots - ett uppslagsverks - Referensstatus är inte okomplicerat. I flera studier presenteras några faktorer som kan förklara varför Referensstatusen för uppslagsverket NE minskar kraftigt. Verkligheten har tvingat bolaget att byta affärsmodell.

En longitudinell studie har dokumenterat minskande användning och inköp av NE på folkbiblioteken (Kap. 17.2). Endast - 51 (19%) av 290 enligt senast tillgängliga data. Uppslagsverkets Referensstatus minskar mer än vad biblioteksinköpen anger då detta endast är en av tjänsterna i ett större paket (Kap. 11.7).

Ordmodell versus Användarmodell

2016 publicerade jag Sveriges första forskningsstudie som Jämför NE och svenska Wikipedia (Kap. 19). Studien inleds med en problematisering av HUR man kan jämföra uppslagsverk och skiljer också mellan faktorer som man av olika skäl kan välja att inkludera eller exkludera. Tidigare svenska och internationella jämförelser - till exempel mellan Encyclopedia Britannica och engelska Wikipedia - har använt vad jag kallar en "Ordmodell" där några experter jämfört "sakligheten" i några få enskilda uppslagsord i uppslagsverken. Min studie är bredare och bygger på en 'Användarmodell' där sakligheten endast är en av parametrarna.

En liknade forskningsdesign har inte tidigare gjorts vare sig i Sverige eller internationellt och är ett nytt sätt att jämföra uppslagsverk. Studiens metodik är generellt användbar.

Studien visade att Wikipedia är en väsentligt mer användbar och dessutom mer trovärdig tjänst än betaltjänsten NE. Jag förväntar att ett liknande resultat hade uppnåtts om jag hade jämfört engelska Wikipedia med betaltjänsten Encyclopedia Britannica.

I Vem skriver i NE (Kap. 21) visas att cirka 90% av de nya uppslagsorden i NE skrivs av den egna redaktionen och inte av externa experter. Stor skillnad mot flertalet texter i den tryckta NE.

I NE och marknadsföringslagen (Kap. 15) framförs att bolaget NE i sin reklam för uppslagsverket bryter mot Marknadsföringsslagen. 2020 anmälde jag bolaget NE till Konsumentombudsmannen för vilseledande marknadsföring. Syftet med anmälan var att få en extern utvärdering av NE:s marknadsföring.

5.3.5 Företag och organisationer

Avhandlingen är skriven av en person med flera decenniers praktisk erfarenhet av strategifrågor inom ett stort antal branscher och som dessutom, idag på deltid, driver rådgivning, företag (bland annat inom storytelling) och projekt.

Coronakrisen och andra kriser - idag också det 'Rysk-europeiska kriget' - tvingar fram nya strategier och affärsmodeller i ett stort antal verksamheter. Många affärsmodeller baseras på vad några få personer med stort inflytande "tror" om framtiden. En ökad medvetenhet om Affärsmodellers tysta gränser (Kap. 12) kan i många verksamheter bli avgörande för framgång eller en resa med röda siffror.

I Bolags rätta ägare (Kap. 14) diskuteras ägarfrågan i ett nerifrån-och-upp perspektiv till skillnad från det vanliga motsatta perspektivet. Är det idealiskt för ett bolag som säljer uppslagsverk och utbildning till skolelever, att ingå i en koncern vars största investering de senaste åren är produktion och försäljning av sprit?

Kapitlet lyfter också fram forskningen om Socioemotional Wealth (SEW) (Kap. 14.5) som ger rimliga förklaringar till hur familjeföretag tänker, och agerar i krislägen.

5.3.6 Samhälle och lärande

Utvecklingen i USA och flera andra länder har närmast brutalt påmint oss om att trovärdig kunskap ofta är en fråga om Referensstatus och makt. Som om detta inte var nog har Rysslands angreppskrig mot Ukraina verkligen brutalt exponerat lögnernas räckvidd. Detta gör frågan om hur trovärdighet i olika media och format skapas och upprätthålls mycket viktig.

Uppslagsverk är en bärare av förväntat trovärdig kunskap vilket gör avhandlingen och forskningskommunikationens ekosystem (Kap. 9) relevant för många.

Drygt 90% av alla avhandlingar i Sverige publiceras på engelska. Avhandlingen är en monografi på svenska för att nå en bredare krets i Sverige och bidra till ett nytt modernt fritt artikelsignerat uppslagsverk och modernare regler för avhandlingar i Sverige.

5.4Vidare forskning och utveckling

Avhandlingens begränsningar

Det vore i huvudsak överflödigt att i avhandlingen referera den forskningslitteratur som generellt beskriver att digitalisering, ny kommunikationsteknologi och webbifiering har medfört radikalt nya villkor för många verksamheter.

Litteraturen om Ekosystem och affärsmodeller (Kap. 10) är så omfattande att det krävdes en urvalsstrategi baserad på ett satisfierande antal referenser. På grund av Ekonomihögskolans motstånd och ointresse av avhandlingens webbformat har avhandlingsprocessen tagit väsentligt längre tid än förväntat vilka gjort att en del studier om NE - om än korrekta - baseras på något äldre basdata.

Vidare forskning

Att fånga läsare och läsarnas intresse blir allt viktigare när mångas uppmärksamhetstid - "attention span" - är kort och kraven på forskningens samhällsnytta ökar. Vilka förändringskrafter kommer att driva en "paradigmexpansion"? Begreppet antyder att något tillkommer snarare än att något ersätts. Webbavhandlingar är ett format som inte blir disruptivt enW - i (Clayton Christensens, 1997ꜜ) mening - utan öppnar upp nya möjligheter. Vidare forskning inom detta fält blir en kombination av utveckling av formatet Webbavhandlingar (Kap. 25) och ett möjligt Ekosystem för webbavhandlingar (Kap. 27).

Många nya teknologier har tidiga applikationer som ofta har likheter med tidigare teknologier, ett framstegens tillbakablickande (Kap. 29.5). Det tar lite tid innan de nya teknologiernas potential upptäcks och används i skala.

Metoden Case Impact Studies (Kap. 7) kan - och kanske måste - användas i många situationer där önskemål om ökad relevans och mer kontroversiella forskningsfrågor är nödvändiga. Fler konkreta studier skulle öka metodens erfarenhetsbas. Behovet av djärvare forskning om den globala miljöomställningen är ett av flera exempel på användningsområden.

Konceptet Referensstatus (Kap. 8) har en möjlig framtid både i de allmänna samtalen och inom många forskningsområden. Det vore intressant att få mer kunskap om hur den förändras i olika sammanhang.

Ett hållbart samhälle är ofta en fråga om att se och värdera saker och förhållanden i ett större perspektiv. Inom företagsekonomi kan detta undersökas som en relation mellan Ekosystem och affärsmodeller (Kap. 10). Detta perspektiv inbjuder till forskning som har hög relevans.

Forskningskommunikationens ekosystem (Kap. 9) kan ses som en inledning till flera intressanta forskningsfrågor om forskningskommunikation som marknadsföring av universitet och högskolor.

Vidare utveckling

Det talas och forskas alltmer om "det entreprenöriella universitetet" vilket kräver fler forskare som är intresserade av entreprenörskap och ökad acceptans inom högskolevärlden för att kombinera forskning och entreprenörskap. Ett exempel är Chalmers ...

På Chalmers är entreprenöriellt tänkande en viktig del av allt vi gör. För oss innebär det någonting mer. Det innebär öppenhet, medskapande och flexibilitet. Det innebär att tackla verkliga problem, testa nya djärva idéer och göra skillnad för världen. Chalmers hemsida hämtat 2021.09.01

Avhandlingen har bidragit till etableringen av BiBB AcademyB och uppslagsverket BiBB. Sedan mars 2020 har jag ett officiellt samarbete med LU Innovation - en organisation inom Lunds universitet för att främja kommersialisering av forskning - för att kommersialisera uppslagsverket BiBB.

Avhandlingen har också bidragit till att jag arbetar med ett projekt för att bidra till framväxten av ett Ekosystem för webbavhandlingar (Kap. 27) och på sikt kanske annan webb-baserad forskning. Hur detta utvecklas i framtiden ligger utanför avhandlingen men kan följas på BiBB Academy

Publicerades: augusti 2018.   
Uppdaterad: 22 augusti 2022

Kunskapsutveckling i avhandlingar ← 4
Avhandlingens bidrag
→ 6 Forskningsmetoder



12 kommentarer.  Din är välkommen.   Om delning av en sida i avhandlingen (Kap. 1.3).

Innehållsförteckning med alla underrubriker finns på - webbavhandling.se/innehall/