Blogg om avhandlingen

En blogg om avhandlingen och avhandlingens sajt. Jag skriver också en blogg om företagsekonomi, företagsekonomisk forskning och näringsliv↗.

2023.03.17: Är webbavhandlingar bättre?

Denna avhandling framför ett antal argument (Kap. 25) för att webbavhandlingar är bättre än avhandlingar i Pdf-format och än bättre än tryckta avhandlingar. Ordet bättre har dock många dimensioner. Här några ...

Måste eller bör avhandlingen visa att webbavhandlingar är bättre?
Hur skulle detta kunna visas?
Under vilka förutsättningar vore det bättre?

Format för avhandlingar - och de vetenskapliga konversationerna - måste sättas in i ett historiskt perspektiv. Detta görs i avhandlingen i stycket Äldre konversationer om forskning (Kap. 26.3.2). Av detta lär vi oss att formerna för denna konversation förändras över tiden. Det är viktigare att notera att de förändras än att avgöra vad som är "bättre". Detta gäller framför allt när en annorlunda konversationsform är ny och under utveckling. Och tidig i en möjlig acceptansprocess.

Inom många vetenskapliga fält är det ett flertal reproducerbara studier som ligger till grund för vad som anses som "vetenskap och beprövad erfarenhet". Detta avgörs inte av enskilda studier utan i den kollegiala konversationen (Kap. 4.2.1). Även en serie studier börjar troligen med en studie.

Inom humaniora och samhällsvetenskap är det svårare än inom flera andra fält att avgöra vad som är "bättre". Bra forskning kan göra något mer sannolikt men inte minst tillföra perspektiv och förklaringar som berikar och ökar mångfalden.

Vill man göra karriär i Akademin gäller det att få flera artiklar publicerade i högt rankade vetenskapliga tidskrifter (att publicera i Open Access tidskrifter har låg status). Att skriva böcker har lågt meritvärde. Innebär detta att det är utan värde ("sämre") att skriva böcker? Det har klart lägre meritvärde att skriva på sitt hemspråk än att skriva på engelska (se föregående bloggpost). Hur många forskningsstudier på ett hemspråk rankas högt i index som Google Scholar med flera? Är det därmed alltid "bättre" att skriva på engelska?

Således är det klart sämre att skriva artiklar eller böcker på sitt hemspråk om man vill göra akademisk karriär. De är helt enkelt fel format för det syftet. Att skriva avhandlingar i webbformat är också sämre i det perspektivet ochh dessutom för att det går utanför - eller utmanar - den gängse mallen. Formatet webbavhandlingar har i dag den väsentliga nackdelen för ökad användning - och acceptans - att det inte finns något enkelt publiceringssystem (Kap. 25.8) i vilket även icke-programmeringskunniga kan skriva en webbavhandling.

Antag trots allt att "man" vill testa om webbformatet är "bättre" än tidigare format. Hur skulle man göra?

Första utmaningen är att få ett antal personer att vilja bry sig om frågeställningen. Ska man leta personer slumpmässigt eller efter vissa - subjektiva - kriterier? Är ålder en faktor? Den reflektionen skulle kunna baseras på en hypotes att en majoritet av alla forskare över säg 50 år har begränsad kunskap om webbteknologier. Om detta är korrekt kommer man att finna fler early adopters - och referenter med en adekvat förförståelse - bland de som är mellan 30 och 40 och har växt upp i en digital värld.

I sjöfartens historia finns många exempel på spekulationer om hur man skulle komma från A till B. Dessa hypotetiska spekulationer löstes efterhand gernom att någon faktiskt seglade i verklighetens oväder och fann en väg från A till B, och hade turen att komma hem igen. Analogin med min avhandling är inte bara att jag teoretiserat om ett webb-baserat avhandlingsformat utan att jag också publicerat en version för hur detta skulle kunna göras.

Hur ska eller kan man avgöra om Wikipedia är bättre än NE? Jo, genom att först föra en diskussion om HUR man avser jämföra NE och Wikipedia (Kap. 19).

Hur ska man besvara frågan om elektriska bilar är "bättre" än andra bilar? Svaret beror självklart på ett urval av förutsättningar. En sådan är förekomsten av en laddinfrastruktur. För webbavhandlingar är förekomsten av en för sådana passande infrastruktur också en del i en utvärdering. Detta diskuteras i kapitlet Ekosystem för webbavhandlingar (Kap. 27). Prognosen för elektriska bilar är god.

Slutligen kan hävdas att tiden får utvisa vilket avhandlingformat som är "bättre" och att detta i väsentliga aspekter är en fråga om social och kommersiell organisation. Idag är svaret, som så ofta, kontextuellt.

2022.11.02: Om att skriva på svenska

Ett stycke i avhandlingen heter Forskning på svenska (Kap. 4.8.3). Där finns referenser till intressanta och viktiga artiklar om förståelsekostnaderna när forskare skriver och kommunicerar på ett annat språk än sitt eget.

Det finns dom som hävdar att all forskning ska vara på engelska, av principskäl, för att 'bidra' till en IMHO diffus gemensam forskningsbas. Vill en forskare göra kariär är receptet ganska enkelt - men svårt: skriv artiklar på engelska och försök få dom publicerade i så prestigefyllda tidskrifter som möjligt. Då sannolikheten att få in din artikel är under 5% är det mer en fråga om att hantera hård motvind än att komma i hamn.

Att skriva monografier på sitt eget språk är det minst meriterande man kan göra om man vill göra karriär. Samhällsvetenskap och humaniora har i detta avseende blivit allt mer likt miljön inom naturvetenskap.

[Uppdaterat:] 22.11.0 publicerades en spaning i BiBB Academy - Mer svenska på unversiteten. Bakgrunden är en artikel (på engelska) i Econ Journal Watch av nationalekonomerna Eva Forslund och Magnus Henrekson om balansen mellan hemspråk och engelska i högre utbildning och forskning.

2022.10.02: Teknisk kvalitet och underhåll

Det är viktigt att förstå att en webbavhandling har tre nivåer.

I grunden finns en teknisk kvalitet (Kap. 25.2.3) som gör att sajten fungerar i olika miljöer och format som dator, padda och mobiltelefon. Denna teknik är bara några år gammal och kallas för 'responsiv design'. Det finns ett internationellt ramverk, en community, W3C↗ som utvecklar standarden för webben.

Liten teknikvarning: När nobelpristagaren i ekonomi Paul Krugman i sina krönikor i New York Times ska förklara någon som är lite mer teoretiskt eller tekniskt har rubriken ofta en liten varning kallad "Wonking out".

En avhandling är idag - kommer att förändras - tekniskt mycket mer komplicerad att skapa än en vanlig avhandling. Ett av skälen är att webbteknologierna hela tiden utvecklas. Det grundläggande programspråket för webben heter html som finns i flera generationer där det senaste heter HTML5. Denna sajt följer den standarden. En tidigare version hette XHTML och i den skulle man i koden till exempel avsluta en radbrytning eller en bild med />. I HTML5 är snedstrecket eliminerat. När man testar koden i valideringsverktyget i W3C↗ ger XHTML-versionen sedan september 2022 en varning för den äldre versionen. Således har alla kapitel uppdaterats tekniskt och följer nu helt aktuell standard. Det blev några hundra ändringar:)

Alla har erfarit att man klickar på en länk på en sajt som inte fungerar och så är det ibland också i denna avhandling. Detta kan man hantera på minst två sätt. Man kan ladda upp en så kallad 'config-fil' som är två-tre rader kod som anger att den gamla länken nu automatiskt ska omdirigeras till en ny sida. Det finns flera sådana omdirigeringar på denna sajt. Då sajten har mer än 1.000 länkar behövs ett verktyg som automatiskt kollar alla länkar. Jag kör ett sådant månadsvis för att minska och uppdatera länkfelen. En del fel kommer alltid att finnas.

2022.08.31: Min avhandling som Preprint

Pandemin accentuerade och påskyndade en utveckling av att för samhället viktiga forskningsresultat skulle kunna finnas tillgängliga fortare än via den traditionella och långsammare peer-review processen. Detta och andra faktorer har lett till en omfattande publicering av 'Preprints' - se List of preprint repositories↗ enW. Främst inom naturvetenskap och medicin.

Då min avhandling ännu inte är godkänd kan den betraktas som en Preprint. I en artikel i Elsevier 'The future of research revealed'↗ (Mulligan, 2022) sägs att

Around two-thirds (67%) of researchers globally now consider preprints a valued source of communication, up from 43% before the pandemic. (Ibid)

2022.08.20: Hur NE blev ett problem

Uppslagsverket NE (Nationalencyklopedin) är ett av förlagsvärldens större och mest kostsamma projekt. Och inte osannolikt ett av de mest olönsamma. De tryckta volymerna innehöll många lärda akademikers och experters vetande i kondenserat format. Verket fick snabbt hög Referensstatus (Kap. 8) och har det än i dag i breda kretsar. Något förvånande inte minst i skolvärlden (Kap. 30). Ett skäl är att det är komplicerat att utvärdera uppslagsverk, ett annat att just detta bidrar till att en uppnådd hög Referensstatus tenderar att hänga kvar länge. I det här fallet bland lärare och kommmunernas inköpare av läromedel.

När jag började avhandlingen hade också jag en positiv syn på NE även om jag ansåg att en sådan resurs borde vara fritt nåbar för alla. Jag tog tidigt kontakt med bolaget NE för att diskutera hur detta skulle kunna gå till. Man var inte intresserad. Men ett frö hade såtts. Initialt accepeterade bolaget NE mitt projekt men blev senare mer kritiska (Kap. 7.6) när de ogillade min analys.

Efter att ha gjort ett flertal detaljerade studier av NE (Kap. 24) kom jag, med icke ringa förvåning, fram till att den digitala versionen av NE inte alls var i samma klass som den fysiska versionen. Detta berodde till icke ringa del på att man inte förstått eller velat ta till sig de nya krav som den digitala världen ställer på trovärdighet, uppdatering och inte minst transparens.

NE har gått från att vara en bra resurs till att bli ett problem och ett hinder för ett nytt, modernare och bättre uppslagsverk. Detta klargörs mycket explicit i avhandlingen.

2022.07.24: Forskningskommunikationens risker

I grunden är forskningskommunikation bra men den har sina - mycket undervärderade - risker. Ett nu aktuellt exempel är en stor artikel i Expressen i juli 2022 "Akademiskt snömos löser inte Malmös problem". Den refereras i kapitlet Forskningskommunikationens ekosystem (Kap. 9.9)

Min uppfattning är att en sådan artikel inte bara skadar den enskilda forskarens trovärighet utan att den också drabbar Malmö universitet. Detta förstärks av att Kerstin Tham på universitetets hemsida säger att hon är stolt över att vara rektor för "Sveriges mest samhällsrelevanta universitet". Kanske detta är ett utslag av den malmöitiska 'humorn' "Har du sett Malmö har du sett världen". Hur länge har Malmö universitet varit universitet?

2022.07.02: Presentationsordning i vetenskapliga texter

Två faktorer har gjort att det inte längre är lika 'självklart' som förr i vilken ordning olika delar i en akademisk text ska presenteras. Volymen artiklar och andra vetenskapliga texter har ökat enormt inom alla områden vilket medfört att många skaffat sig nya lässtrategier. För det andra sker allt mer läsning i olika digitala media snarare än i tryckta.

En journalist som skriver i The New York Times vill gärna, precis som en forskare, att många läser hans eller hennes artikel. Journalisten och tidningen har skaffat sig stor kunskap om hur man kan fånga läsarens intresse från rubrik till inledningen och till berättelsens senare delar. I en digital miljö är steget från 'click-in' till 'click-out' ofta kort. Bör forskare idag använda mer av en seriös tidnings presentationsmodell?

En professor som läste ett av kapitlen i min avhandling skrev Du kan ju inte avslöja resultatet redan i kapitlets inledning, det ska ju komma sist. Således först en omfattande redogörelse för tidigare forskning, sedan annat och avsluta med resultaten. Uppräkningen av för nästan alla okända namn som publicerat sig inom området är viktigt men nästan enbart för specialister. En möjlig slutsats är att det minskar 'click-out' sannolikheten om det avsnittet kommer längre ner i texten. I en analog och sekventiell text skulle jag nog skriva 'längre fram' i texten:)

Kapitlet Ekosystem och affärsmodeller (Kap. 10) är ett test på en digital- och intresseanpassad presentationsordning med nerflyttade litteraturreferenser.

2022.06.20:Ny avhandlingstitel

Avhandlingens nya titel 'Ekosystem för uppslagsverk, forskningskommunikation och avhandlingar' lyfter fram ett genomgående tema om ekosystem och affärsmodeller. Alla företag har någon form av affärsmodell som kan vara mer eller mindre uttalad, medveten, tydlig och kommunicerad. I den offentliga sektorn kallas en sådan ofta för en verksamhetsmodell. Enskilda företags och organisationers affärsmodeller är ofta en del i någon form av ekosystem. I avhandlingen appliceras denna grundidé inom områdena uppslagsverk, forskningskommunikation och avhandlingar. Den nya titeln framgår högst upp på avhandlingens alla sidor.

2022.05.19: Avhandlingens påverkan i akademi och samhälle

Det är svårt att veta något om en avhandlings påverkan i akademin och i samhället. En sådan uppföljning sker naturligen efter en avhandlings godkännande, i mitt fall dock delvis under avhandlingsprocessen. Avhandlingen har en extern epilog↗ för att bidra till att besvara frågan "vad hände sedan?" Ett av målen i min avhandling var en önskan om observerbar påverkan. Det finns en del att berätta.

Då uppföljning av vetenskapliga artiklar och böcker i en del aspekter är mer anekdotiska och tillfälliga än 'vetenskapliga' - men ofta inte mindre intressanta - vore det intressant om fler i forskarsamhället hade testat en sådan modell.

2022.02.27:'Kommentarer', 'Blogg' och 'Vanliga frågor' är ej delar i avhandlingen

Som framgår i menyn längst ner på varje sida ingår inte kapitlen 'Kommentarer' (100 ), 'Vanliga frågor' (101) och Bloggposter (102) i avhandlingen.
En avhandlingssajt med en avhandling i webbformat ger möjlighet att redovisa andras kommentarer och frågor utan att dessa ingår i det vetenskapliga arbetet och dess 'normala regler'. Olika former av 'extrainformation' kan tillföra värde till avhandlingen, lite som bakgrundsdata till en målning på ett museum. Modellen kan bidra till fler läsare, att läsaren läser mer och kanske berättar för andra.

I en artikel i en vetenskaplig tidskrift finns inte vare sig acceptans eller utrymme för innehåll av dessa slag. Som jag fått det berättat är det vetenskapliga meritvärdet av böcker väsentligt lägre än för artiklar i 'top-tier journals'. Det kan vara så att detta motverkar den vetenskapliga konversationens förnyelse. Många böcker av forskare har idag en sajt eller en blogg parallellt med boken (böckerna).

2021.09.22: Presentation av webbavhandlingar på FEKIS 2021

För tredje gången under min avhandlingsprocess har jag en presentation på FEKIS↗ - (Föreningen Företagsekonomi i Sverige) av webbavhandlingar och ekosystem för avhandlingar. Konferensen är i år digital och deltagandet är fritt↗. Min presentation är den 14 oktober kl. 09.50 - 10.30.

2021.09.01: Uppdatering inför hösten 2021

Ett flertal kapitel har uppdaterats under sommaren och fler är i en förändringsfas. Under sommaren har det skett en betydande utveckling av sajten BiBB som numer heter BiBB Academy↗. Det är intressant och bra för denna avhandling att parallellt arbeta med en ny plattform för kunskap i vilket ett nytt uppslagsverk är en del. De förstärker varandra. Företagsekonomiska institutionen kräver fortfarande - mot tidigare skriftliga beslut - att jag ska hålla ett Research Proposal seminarium. Juridisk konflikt i antågande.

2020.12.30: Översättning av alla citat till svenska

Alla citat i avhandingen är nu översatta till svenska. Originalcitaten kan läsas genom en mouse-over - eller för iPad och mobil via klick - på ordet "Original".

2020.11.16:Nytt kapitel: Tre ekosystem för avhandlingar (26)

Kapitlet sätter in formatet och konceptet webbavhandlingar i ett historiskt och tekniskt perspektiv. Diskuterar drivkrafter för förändring och tillämpar det jag i kapitlet Referensstatus kallar "epistemisk närhet". Man behöver en viss förförståelse av webbvärlden för att kunna utvärdera webbavhandlingars ekosystemiska potential.

2020.10.16: Förbättrad navigering på sajten

Nyligen infördes att det efter varje intern länk finns ett kapitelnummer som visar vart länken leder. I en webbavhandling är det viktigt att göra det lättare för Läsarna (Kap. 25.2.2) att hitta det man är intresserad av. Flera användarstudier visar att "klickbenägenheten" ökar om man får mer information om vart en länk leder.

2020.10.12: Avhandlingen finns nu på denna domänadress

Avhandlingen finns nu endast på webbavhandling.se. Uppslagsverket BiBB finns kvar på bibb.se. Tiden var mogen för denna uppdelning där avhandlingen länge varit en undersajt på bibb.se. Förändringen kommer att göra det lättare för 'Akademin' att hantera avhandlingen och är ett vältimat steg för den vidare kommersialiseringen av uppslagsverket BiBB.

2020.10.04: KO-anmälan av NE Sverige AB

13 september 2020 anmälde jag NE Sverige AB till Konsumentombudsmannen för vilseledande marknadsföring - se studien NE och marknadsföringslagen (Kap. 15).

Publicerades: 2020.
Uppdaterad senast: 2 oktober 2022

Vanliga frågor ← 101
Blogg om avhandlingen
→ 0 Förord

12 kommentarer. Din är välkommen. Om delning av en sida i avhandlingen (Kap. 1.3).

Innehållsförteckning med alla underrubriker finns på - webbavhandling.se/innehall/