Avhandling i företagsekonomi


Case Impact Studies

Här presenteras min metod 'Case Impact Studies' (CIS) som är studier av en verksamhet utan något avtal om samverkan. Den skiljer sig därmed väsentligt från det vanliga sätt att förhålla sig i motsvarande situationer.

8.1Samverkan med ett case-företag förutsätter att företaget accepterar forskningsfrågorna och att forskaren är tillfreds med genomförandemöjligheterna av sina forskningsfrågor. Detta omöjliggör inte ett kritiskt förhållningssätt och intressanta resultat, men relationen erbjuder såväl fördelar - till exempel tillgång till intervjupersoner och data - som risk för väsentliga nackdelar. I 'Access and Ethics in Case Study Research' (Farquhar, 2013) sägs att

For case study research into business phenomena, students and researchers will often need to be connected closely to organizations to understand the complexity and context of the research that they are conducting. They will be spending time at the organization and need access to a range of data sources. Negotiating access to these organizations is therefore indispensable. (Ibid. min emfas, kapitel 4.)

Forskaren har normalt en "sponsor" som hjälper till med kontakter, tillgång till material och legitimerar forskarens närvaro. Han säger ... it is helpful at this stage if:

Om etik skriver Farquhar att den vägledande principen bör vara att 'do no harm', ett ideal som återfinns inom flera områden till exempel medicin och läkekonst.

The governing principle of research ethics can be reduced to ‘do no harm’, either to the research participants or to the wider world of research and the community of researchers. The case study researcher will become fully immersed in the context of the research, which may provoke some tension, and a thorough awareness of ethical research guidelines such as the above may assist in avoiding some uncomfortable issues. (Ibid. min emfas)

8.2Fallstudier - på vems villkor?

I såväl Farquhars bok om Case Studies som en i detta sammanhang mycket ofta citerade 'Case Study Research: Design and Method' (Yin, 2014) förs ingen diskussion om vilka begränsningar i forskningsfrågorna som ovanstående "samverkanskriterier" medför. Detta ser jag som en allvarlig brist som förtjänar betydligt större uppmärksamhet och även kritik.

case matrix
13.1   Fallstudier och forskningsfrihet

För många forskningsfrågor finns det ofta ett stort antal tänkbara 'case-företag', men om det finns få aktörer - till exempel för uppslagsverk - blir urvalsmöjligheterna markant få.
I matrisrutan 2 "få case / kontroversiella forskningsfrågor" riskerar det att bli noll case-företag. På grund av den asymmetriska relationen mellan forskaren och företaget är det företaget som avgör vad som är 'kontroversiellt' eller inte. Valet står mellan att anpassa frågorna eller använda en annan metod.

8.3Analyser från utsidan

Analyser från utsidan görs av olika slag, med olika arbetsmetoder och olika syften. Journalister har sina arbetssätt och till exempel börsanalytiker har andra. Företag och deras produkter är idag "utsatta" för en helt annan genomlysning och kommentarer än förr. Konsumenter kan direkt publicera synpunkter på många företags hemsidor och det finns många sajter för utvärderingar och jämförelser. Transparensen har ökat.

Nobelpristagaren i ekonomi Daniel Kahneman enW - se också (Kahneman, 2013) - har skrivit om konceptet 'the outside view' som ett sätt att motverka naturliga och frekventa felaktiga antaganden: till exempel att vara alltför optimistisk om försäljning och projektkostnader. Bent Flyvbjerg, en internationellt ledande forskare inom planering av megaprojekt presenterar Kahnemans koncept i artikeln 'Quality Control and Due Diligence in Project Management: Getting Decisions Right by Taking the Outside View' (Flyvbjerg, 2013).

8.3.1Business Intelligence

I näringslivet görs regelbundet studier av andra verksamheter inom ramen för det som ofta kallas Business Intelligence (BI) enW. De som gör detta har ofta tillgång till större resurser än vad forskare normalt har, men de delar intresset att upptäcka mönster. Det finns flera avancerade digitala verktyg för analys och presentation av såväl interna som externa data.

Avancerade BI- och visualiseringstekniker som erbjuds av bland andra Qlick ger idag fascinerande möjligheter till dataanalys. AI kommer att få en ökande betydelse för ökad mönsterigenkänning.

Idag är det inte ovanligt att företag köper en "analys från utsidan" av sin verksamhet, som ett stresstest. Dock publiceras inte resultaten.

8.3.2Sparbanken Finn i Lund - en tidig Case Impact Study

1999 gjorde jag min första "Case Impact Study", (Schlasberg, 1999. ref+), även om jag inte använde det namnet och publicerade studien som en sajt - stiftelsen-finn.org. Den finns via web.archive.com och som Pdf via referensen. Det var en analys från utsidan av Sparbanken Finn i Lund där jag bland annat föreslog att banken skulle omvandlas till ett aktiebolag, ägas av "Stiftelsen Finn" och säljas för att skapa en stor Skånebaserad riskkapitalfond. Jag bedömde att banken inte skulle klara de omfattande och nödvändiga IT-investeringarna. Banken hade också under några år dolt sin sjunkande lönsamhet genom att upplösa dolda reserver.

10 år senare genomfördes flera av mina förslag, men då var värdet av banken minst 1-2 miljarder lägre. Bankens ledning och styrelse var tyvärr ointresserade av att föra en dialog om andra strategier än den - more of the same - som man följde till dess att verkligheten tvingade fram en radikal kursändring.

8.4Case Impact Studies som forskningsmetod

Case Impact Studies är en generell metod som kan användas för många forskningsfrågor i både företag och andra verksamheter. Ambitionen att påverka (Kap. 16) kan variera i olika forskningsprojekt, men ett viktigt mål för en case-studie från utsidan är att tillföra värde. Frågan till vem och hur har ett situationsbetingat svar. Forskningsperspektivet i denna avhandling diskuteras i 'Forskningsfrågor och bidrag' (Kap. 5). Det samhälleliga värdet diskuteras i kapitlet 'Vision och vinnare'B.

Case Impact Studies är inte aktionsforskning

Handbook of Action Research (Bradbury, 2015) är en aktuell och omfattande sammanfattning om aktionsforskning. Den innehåller 80 artiklar som diskuterar AR ur både teoretiska och praktiska perspektiv. I inledningen beskriver Bradbury Aktionsforskning ...

Action research is a democratic and participative orientation to knowledge creation. It brings together action and reflection, theory and practice, in the pursuit of practical solutions to issues of pressing concern. Action research is a pragmatic co-creation of knowing with, not on, people. Introduction (Bradbury, 2015 ref+ s. 1)

CIS och AR delar intresset för att interagera med ett konkret problem eller situation. AR är tydligt participatoriskt och ofta initierat av de som är i en viss situation medan en Case Impact Study initieras och drivs av någon eller några utanför ett problem eller en situation. Detta är en väsentlig skillnad. Det finns andra skillnader.

Avhandlingen har ett dominerande case - uppslagsverket NE och bolaget NE.
En jämförelse görs också med Wikipedia (Kap. 21). Det finns kompletterande texter (Kap. 22) om Store Norske Lexikon (SNL), Den Store Danske, uppslagsverket Finland, Stanford Encyclopedia of Philosophy, Wikipedia och uppslagsverket BiBB.

I paragraf 6 i Högskolelagen står:

För forskningen skall som allmänna principer gälla att
1. forskningsproblem får fritt väljas, 2. forskningsmetoder får fritt utvecklas och 3. forskningsresultat får fritt publiceras.

Hur förhåller man sig till ett 'case-företag' vars tjänst man uppfattar som "omodern" (Kap. 10), dess marknadsföring som vilseledande (Kap. 17) och vars affärsmodell man tvivlar på? (Kap. 12)

Efter flera kontakter med bolaget NE:s ledning framkom att det inte fanns förutsättningar för en samverkan med utgångspunkt från mina forskningsfrågor och min syn på ett modernt allmänt uppslagsverk. Detta är ingen kritik av bolaget endast ett konstaterande av faktum. Om jag fortsatt skulle arbeta med frågor om uppslagsverk och NE återstod två möjligheter: att anpassa forskningsfrågorna så att de kunde accepteras av bolaget eller arbeta utifrån en annan relation till detta case-företag. Jag valde den senare modellen och kallar den för "Case Impact Studies".

8.5Har företag och organisationer nytta av Case Impact Studies?

Är forskning från utsidan bra eller dåligt för företag och verksamheter? Kanske en bättre fråga är om den är intressant? Intressant kan till exempel betyda att verksamheten fördjupar sin interna diskussion om sin strategi, miljöpåverkan eller någon annan fråga. Min grundsyn är att en analys från utsidan baserad på ett vetenskapligt arbetssätt sannolikt är av värde för en organisation.

Företag och än mer så en koncern är en organism med många och inte sällan motstridiga intressen. Några välkomnar förändringar - och analys utifrån - medan andra känner sig hotade. Vissa effekter kan vid publiceringstillfället vara "besvärliga" men kan leda till förbättringar i ett längre perspektiv.

8.6Case Impact Studies och NE Nationalencyklopedin AB

Sajten BiBBB publicerades första gången i december 2011. Jag träffade och informerade mycket tidigt bolaget NE:s företagsledning om BiBB som de tyckte var intressant. De hade gjort en analys liknande min, men såg en annan framtid än den modell jag föreslog. Jag hade då inga tankar på att skriva denna avhandling.

God relation med bolaget NE i flera år, men 2016 ...

Om mina tidigare kontakter med "NE-sfären"

När jag i oktober 2011 startade arbetet för ett fritt och modernt tänkbart NE3 hade jag tidigare inte haft kontakt med någon inom "NE-sfären". Endast publik information användes. Jag har inget uppdrag för NE, men träffade NE:s VD och chefredaktör 29 december 2011 för att informera om denna sajt.

De delade väsentliga delar av min analys av framtiden för uppslagsverket NE, men ansåg att "de hade ett par år på sig för att anpassa bolaget till en ny strategi".

Den 6 december 2011 fick jag ett brev undertecknat Philip Larsson, bolagsjurist inom Tönnesson-gruppen (Kap. 18). I detta stod bland annat ...

NE Nationalencyklopedin AB har noterat att Du på eget initiativ och utan NE:s medverkan ... tagit fram en strategi för företagets fortsatta utveckling ... Från NE:s sida tycker vi att Dina funderingar är intressanta och vi har förstås inga synpunkter på att Du sysselsätter dig med detta .... Även om du påpekat detta på din hemsida vill vi be dig att vara särskilt tydlig i offentliga sammanhang med att Du inte företräder NE på något sätt och att Du inte agerar på företagets uppdrag. För din kännedom vill vi också passa på att meddela att NE inte är aktuellt för försäljning ...

Jag har därefter haft tre/fyra kontakter med bolagets VD. Det har under dessa fem år inte framförts någon kritik från bolaget till mig mot BiBB, förrän den 27 oktober 2016 cirka två veckor efter publiceringen av min studie Jämförelse mellan NE och Wikipedia (Kap. 21). En av bolaget anlitad jurist hotade med stämning om jag inte avstod från att kalla projektet NE3 (som det hette då) och använda domänadressen ne3.se. Efter en kortare korrespondens valde jag att byta namn och webbadress.

Tjänsten bytte i december 2016 namn och webbadress från NE3 till ett sedan länge planerat namn: BiBB® och webbadressen Bibb.se.

Efter namnbytet till BiBB i december 2016 hördes inget från bolaget NE förrän i november 2018, men då inte till mig utan tilll rektorn för Ekonomihögskolan i Lund.

I slutet av december 2018 fick jag ett ampert mejl från studierektorn och prefekten på Företagsekonomiska institutionen där det meddelades att det inkommit kritik mot min avhandling. Jag anklagades för att ha brutit mot god forskningssed och sammanblandning av min forskning och mina kommersiella intressen, men informerades inte om vare sig mejlets innehåll eller om dess ursprungliga avsändare. Jag tvingades begära ut mejlkonversationen enligt offentlighetsprincipen för att kunna producera och leverera ett fullständigt svaromål.

När jag fått ut mejlkonversationen visade det sig att kritiken ursprungligen kom från Fredrik Bengtsson, VD i NE Sverige AB som i ett flera sidor (vid utskrift) långt mejl till Ekonomihögskolans rektor Fredrik Andersson, bland annat skriver att avhandlingens syfte är "grumligt och och innehållet, i min mening, saknar vetenskaplig eller verklig förankring". Som kommentar till studien NE: abonnemang (Kap. 19) skriver Bengtsson att "Påstående att 15 bibliotek sagt upp NE är en kraftfull överdrift". Som statistiken i studien visar är den korrekta siffran för 2018 att 18 folkbibliotek sade upp NE det året. Året därpå var det 20 som upphörde med NE. Under 2020 är det 66 (23%) av 290 folkbibliotek som abonnerar på NE-paketet. Jag anklagades också för att försöka leda NE:s kunder till mitt projekt BiBB.

Mindre än en vecka efter mejlets ankomst fick NE svar från rektor - utan att jag visste att kritik inkommit eller blivit kontaktat av någon - att jag brutit mot god forskningssed och han (rektorn) tackade för "att du hörde av dig" och hälsade honom välkommen att återkomma med andra frågor i ärendet.

Bengtsons mejl till rektor ska uppfattas som ett grovt och oblygt försök att stoppa och misskreditera mig och min forskning. Det är inte givet att ledande företrädare för Tönnesson-gruppen hade valt Fredrik Bengtssons metod för "återkoppling". Öppenhet för konstruktiv kritik och nya perspektiv är alltid ojämnt fördelad i alla organisationer.

Bengtssons kritik var helt felaktig vilket var lätt att visa. Min analys av påhoppet från NE är att man inte alls är bekymrade över att BiBB kan bli en konkurrent till NE - vilket det för övrigt inte är eller blir - utan att man är klart irriterade över att avhandlingens studier, via insamling av offentliga data, visar en lång rad problem i och om NE.

Om denna avhandling hade varit en bok eller en Pdf. i ett avhandlingsarkiv är det osannolikt att NE:s VD hade attackerat mig på det sätt som nu skedde. Enskilda delar i en Webbavhandling (Kap. 7) är däremot lätt nåbara, kommunicerbara och "findable" via Gooogle. Episoden visar betydelsen av en avhandlings kommunikativa design.

Vad avser brott mot god forskningssed hade jag använt de i statsvetenskap mycket välkända studierna om "The Backfire effect" och dess motsats, den senare av mig kallad "Facts effect" (Kap. 6). Vad avser kritiken om kommersiella aspekter på min forskning ska påpekas att det inom Lunds universitet finns en organisation, LU Innovation, med uppdrag att just stödja kommersialisering av forskning vid universitet. Uppslagsverket BiBB blev i mars 2020 (Kap. 1) ett projekt inom LU Innovation.

NE:s utfall med knölpåk snarare än med florett blev övervägande positivt för avhandlingen även om detta alls inte var den avsedda effekten. Min analys av bolaget NE:s årsredovisningar (Kap. 18) fördjupades. Jag har bland annat förtydligat och styrkt att NE kostat ägaren över 600 miljoner sedan förvärvet och att beskrivningen av Bra Böcker AB (i en lång period ägare av NE) i uppslagsverket NE var (är?) felaktig och vilseledande.

En annan positiv effekt av kritiken härrör från VD-mejlets text om det jag skrivit om NE:s vilseledande marknadsföring som kallas:

ett enormt övertramp på sanningen. Inget av NE:s påståenden - historiskt eller nuvarande - har anmälts eller prövats rättsligt och NE har därför aldrig bemött det med faktaunderlag.

Detta inspirerade till en särskild studie om NE och marknadsföringslagen (Kap. 17). Den visar att NE med stor sannolikhet medvetet bryter mot marknadsföringslagen.

Metoden Case Impact Studies har som ovanstående visar sina risker och understryker bland annat att metoden kräver noggrannhet i såväl datainsamling som analyser. Och beredskap för kritik av olika kvalitet och sätt.

I takt med att kraven ökat på att samhällsvetenskaplig forskning ska vara "relevant" och behandla aktuella komplexa samhällsfrågor ökar sannolikheten att olika makthavare blir upprörda och vill stoppa eller försvåra sådan forskning.

8.7Konsekvenser av Case Impact Studies

Det kan i en studie framkomma resultat som ifrågasätter vad ägare och företagsledning gör eller inte gör, eller visar att något man utlovar inte är korrekt. I denna avhandling finner man sådana exempel i mina analyser av NE (Kap. 30).

Det är möjligt att en eller flera studiers resultat kan komma att påverka såväl företaget som några personers ställning. Detta kan anses vara en acceptabel konsekvens, men situationen får bedömas i varje enskilt fall. Man måste också skilja mellan möjliga kortsiktiga och långsiktiga effeketr. Antag att man vill studera någon miljöfråga, missbruk i organisationer, mutor, kartellbildningar, insidesaffärer etc etc, då är det inte lätt att få organisationer att acceptera fallstudier med fokus på dessa och en lång rad andra troligen kontroversiella frågor.

Grunden i Case Impact Studies är en systematisk inhämtning och bearbetning av offentliga uppgifter. Att använda metoder som inte tål dagens ljus är inte acceptabelt, men finns det en diffus zon? En sådan kan finnas i urvalet av studier och vid insamlingen av data, men kanske också i spridningen av resultaten. Man måste vara uppmärksam på detta.

En avgörande skillnad mellan en forskares och tidigare nämnda aktörers utsidesanalyser, är att forskaren måste vara transparent om sina källor och följa andra etiska regler och konventioner.

8.8Forskaren som influencer

Influencer är ett tidstypiskt ord i den sociala mediasfären. Men något liknande förekommer i företagsekonomisk forskning under rubriken 'Critical performativity'. I artikeln 'Risky business: reflections on critical performativity in practice' (Butler, Delaney och Spoelstra, 2018) presenteras en studie om forskares kluvenhet i sina relationer med företag och den vetenskapliga identiteten. Artikeln kritiserar också idén att forskare genom dialog med högre chefer ska få dessa att bli mer medvetna, bli bättre chefer och indirekt - do more good. En grupp forskare hävdar att Critical Performativity (CP) är en viktig del i Critical Leadership Studies (CLS).

The key proposal of CP is that researchers should seek to stimulate an affirmative engagement with managers at close quarters rather than a purely negative — or ‘non-performative’ (Fournier and Grey, 2000) — one based on critique at a distance. Such discussions are also becoming commonplace in critical leadership studies (CLS) (Alvesson and Spicer, 2012), where skepticism toward leadership is tempered by an ethic of care toward individual leaders. (Ibid. s. 429)

Studien visar övertygande att relationen mellan forskaren och praktiken är betydligt mer komplicerad än vad förespråkarna för 'CP' hävdar. Tanken att forskaren genom critical guidance och övningar med chefer i reflexivt tänkande ska kunna påverka dessa är enligt denna avhandlings författare i huvudsak odokumenterat. I studien sägs vidare ...

We fear that the CP literature may encourage critical academics to reflect less upon their practitioner engagements, rather than more, by reproducing the myth of the heroic-transformational academic who is able to effortlessly generate critical reflection among practitioners and enact radical change in organizations. (Ibid. s. 440-441)

Det är ett rimligt antagande att en dialog mellan en forskare och en chef på en högre nivå i huvudsak förs på den senares villkor även om dessa inte alltid är tydliga. Oberoende av "insiktsnivå" är det ett rimligt antagande att flertalet chefer kommer att följa sin organisations ekonomiska intressen. Eventuell influence / påverkan är mycket situationsbetingad och inte en generell metod för forskare.

I metoden Case Impact Studies är det en offentlig - och av många nåbar - presentation av dokumenterade fakta och analyser som är den potentiella förändringsfaktorn, inte en dialog med chefer även om en sådan kan ha värde.

8.9Case Impact Studies i framtiden

Det vore nog lätt att hitta verksamheter såväl privata som offentliga där en CIS-analys från utsidan troligen skulle ge andra och inte osannolikt mer intressanta svar än traditionell case-metodik.

Som diskuteras i kapitlet Affärsmodellers tysta gränser (Kap. 13) kan outtalade faktorer avgöra vilka frågor som får ställas och av vem. Många skulle nog hålla med om att förändringstakten i många branscher har ökat under säg senaste tjugo åren. Detta ökar kraven på att både anpassa sig och tänka om. Ledningarna för Nokia och Ericsson Mobile Communications (mobiltelefoner) gjorde inte detta tillräckligt bra - kanske på grund av(!) många års framgång - och i rätt tid. (Som utvecklare av den mobila tjänsten IDstories har jag haft projekt med bägge företagen.).

Det är en intressant hypotes att 'forskning från utsidan' i form av Case Impact Studies kanske hade kunnat bidra till nödvändiga förändringar i Ericsson och Nokia. 'Explanations of success and failure in management learning: what can we learn from Nokia's rise and fall?' (Laamenen et al., 2016) visar att det inte fanns några forskningsstudier om potentiellt disruptiva marknadsbetingade finansiella kriser i Nokia före den stora nergången. Däremot kom det många ex-post analyser.

I 'Reflecting on Reflexivity: Reflexive Textual Practices in Organization and Management Theory' (Alvesson et al., 2008) presenteras - mer om artikeln (Kap. 6) i kapitlet 'Forskningsmetoder' - två typer av reflexivitet: D-reflexivity och R-flexivity. Den första har karaktären av att utmana och ibland dekonstruera dominerande föreställningar och teorier, medan den senare har en annan ambition ...

R-reflexivity is about developing and adding something; the R-reflexivist is in the construction rather than demolition industry. (Ibid.).

Metoden Case Impact Studies kan innehålla bägge reflexivitetsmodellerna och gör det i hög grad i denna avhandlings kombination av studier och den normativa modellen e-Diderot (Kap. 10) för moderna artikelsignerade uppslagsverk.

Publicerades: 9 april 2018.   Uppdaterad: 11 oktober 2020



Ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Webbavhandlingar och affärsmodeller för uppslagsverk'.
Feedback: 9 kommentarer.  Din är välkommen.

Innehållsförteckning med närmare 300 underrubriker finns på - bibb.se/avhandling/innehall/