Jämförelse e-Diderot, NE, SNL, SEP och BiBB

24.1Introduktion

I detta kapitel jämförs den normativa modellen e-Diderot (Kap. 11) för moderna uppslagsverk med skribentnamn och uppslagsverken NE, Store Norske Leksikon (SNL), Stanford Encyclopedia of Philosophy (SEP) och BiBB.

24.1.2 Om att jämföra (uppslagsverk)

Kapitlet om forskningsmetoder har två stycken som tar upp frågor om hur man kan göra jämförelser. Jämförelsemetoder vid få case (Kap. 6.9) och Tre jämförelser i avhandlingen (Kap. 6.10).
I det senare refereras till ett bokkapitel om skillnader mellan jämförelser som är Juxtapositional (sida vid sida) och de som är Perspectival (perspektivskapande). Jämförelserna i detta kapitel kombinerar de bägge modellerna.

24.2 Jämförelse e-Diderot, NE, SNL, SEP och BiBB

Denna jämförelse berör endast det som jag kallar artikelsignerade uppslagsverk (eller uppslagsverk med skribentnamn) då dessa är inom avhandlingens område till skillnad från wikis som Wikipedia.

Kort introduktion till e-Diderot

Affärsmodeller och uppslagsverk — Fig. 24.1 Olika affärsmodeller inom samma ramverk

Den normativa modellen och ramverket e-Diderot presenteras mer ingående i Ny modell för uppslagsverk (Kap. 6.9). Modellen har sex baskrav: 1) Information om artikelförfattare, 2) datum för när en artikel skrevs och uppdaterades, 3) referenser, 4) interna och externa länkar, 5) metadiskussion om uppslagsverket design och logik och 6) transparens och enkel nåbarhet. Flertalet punkter bygger på kraven för publicering i vetenskapliga tidskrifter. Med e-Diderot som bas kan man skapa ett flertal olika affärsmodeller. SNL har en, BiBB har en annan. Y kanske en tredje?

Skilj mellan enskilda ord och helheten

Det är viktigt att skilja på en jämförelse och utvärdering av hela tjänsten och de enskilda uppslagsorden och artiklarna.

A) Egenskaper för uppslagsverken som helhet

	e-Diderot	NE	SNL	SEP	BiBB
1Hög volym av artiklar/ORD	ej krav	Ja	Ja	Ja*	Nej
2fritt för alla läsare	ej krav	Nej	Ja	Ja	Ja
3 om inom vilka områden uppslagsverket har artiklar och hur många	ej krav	Nej	Ja	(Ja)	Ja
4en sakkunnig redaktion som granskar artiklarna	Ja	?	Ja	Ja	?
5en metadiskussion om uppslagsverkets strategi, innehåll och policy	Ja	Nej	Ja	Ja	Ja

*=inom sitt specialområde

B) Egenskaper för enskilda artiklar/ORD

	e-Diderot	NE	SNL	SEP	BiBB
1att man ser vem som skrivit den och kan få mer information om hen	Ja	Nej	Ja	Ja	Ja
2information när den skrevs och uppdaterades	Ja	Nej	Ja	Ja	Ja
3ett rimligt antal (aktuella) referenser	Ja	Nej	Ja	Ja	Ja
4externa länkar för att underlätta vidare kunskapssökning och källkritik	Ja	Nej	Ja	Ja	Ja

24.3Kommentarer om jämförelsen

Jämförelserna visar att Store Norske Leksikon, SEP och BiBB väl uppfyller kraven i e-Diderot, om än det finns saker att förbättra. Digitala NE saknar flertalet egenskaper enligt modellen e-Diderot.

Ja i jämförelsen innebär inte att något inte kan bli bättre. Ett artikelbaserat uppslagsverk måste vara så transparent och ha så hög webbnivå (Kap. 11.4.2) som möjligt och gärna innehålla funktioner som är nyskapande och unika i jämförelse med till exempel Google och Wikipedia för att få genomslag.

24.4Om uppslagsverken i jämförelsen

Här följer en (kort) beskrivning av de uppslagsverk som ingår i jämförelsen.

24.4.1 NE digital

Avhandlingen innehåller ett flertal studier om digitala NE - se Forskning om digitala NE (Kap. 15). I kapitlet understryks bland annat att och varför Analoga (bokutgåvan) och Digitala NE är olika kategorier och att den senare inte är en version av den förra.

Enligt en forskarrapport 2013 (Kap. 23.2) arbetade då under 10 personer med uppslagsverket. Idag är NE-redaktionen troligen reducerad till två-tre personer och bolaget NE är i huvudsak omvandlat ett läromedelsföretag (Kap. 23).

24.4.2 Store Norske Leksikon (SNL)

Store Norske LeksikonBiBB startade 1978 och dess historia har flera paralleller med utvecklingen i de andra nordiska länderna. Man börjar med tryckta böcker men dessa överlevde inte konkurrensen från Google och Wikipedia. Man testade olika nya affärsmodeller, inklusive betalversioner, som alla misslyckades och man tvingades göra mer radikala förändringar.

Ägaren av SNL, Kunnskapsforlaget, lanserade 2000 SNL som en digital abonnemangstjänst. Detta misslyckades och en ny affärsmodell baserades på reklamfinansiering. Även detta misslyckades. Efter ytterligare försök och "turer" ägs Store Norske Leksikon↗ sedan 2013 av en stiftelse där Norges universitet är centrala intressenter - se intressentlista↗.

Årsberättelse 2016 för Store Norske Leksikon. Pdf, 20 sidor.↗. Årsberättelsen för 2018↗. SNL har idag cirka 10 heltidsanställda. Om SNL på WikipediaWikipedia.

SNL har en blogg om sin verksamhet - Leksikonbloggen↗. SNL är med i ett europeiskt nätverk↗ (encyclopedias.eu) med ett tjugotal intressenter av uppslagsverk. AI och uppslagsverk var ett av ämnena i konferensen 2024. Se länken till nätverket.

2015 var det första hela verksamhetsåret för Store Norske Leksikon (SNL)↗. Årsbudget på cirka 17 miljoner norska kronor. Se nyckeltal nedan för 2020.

Motsvarande bild för 2021 är hämtad från Årsrapporten för 2021↗. Kurvorna visar ökande aktivitet i alla parametrar med någon minskning för 'uppdaterade artiklar'. Dock gjordes under året cirka 60.000 uppdateringar av äldre ord och artiklar. Se Årsrapport för 2023↗.

Dessa imponerande siffror "döljer" att kännedomen om snl.no i en undersökning 2019 visade att endast 33% av personer i 30-års åldern kände till SNL. I gruppen 40-49 var igenkänningen 23% och den minskade än mer i högre åldrar. Stor potential således. Man kan följa nyheter om SNL via deras blogg↗. Kännedomen om SNL har enligt senaste årsredovisningen ökat väsentligt. I Sverige är kännedomen om SNL mycket låg. Även bland de ganska många bibliotekarier jag frågat.

I Store Norske Leksikon: Defining a New Role for an Edited Encyclopaedia↗, 2014, (pdf), skriver (Georg Kjøll & Anne Marit Godal, 2014. ref+) SNL är ett redigerat online-uppslagsverk som strävar efter radikal öppenhet. Originalꜜ I artikeln förklaras bland annat hur innehåll skapas och hanteras i SNL.

24.4.3Stanford Encyclopedia of Philosophy (SEP)

Stanford Encyclopedia of Philosophy (SEP)↗ är ett fritt uppslagsverk med fokus på filosofi. Artikel om SEP i tidskriften Quartz 'This free online encyclopedia has achieved what Wikipedia can only dream of' (Sonnhad, 2015). Intressant, men att direkt jämföra SEP med cirka 1.500 artiklar med Wikipedias miljontals artiklar är inte rättvisande. Hade Wikipedia sett ut som SEP hade den varit oanvändbar för de flesta.

Its creators have solved one of the internet’s fundamental problems: How to provide authoritative, rigorously accurate knowledge, at no cost to readers. It’s something the encyclopedia, or SEP, has managed to do for two decades. Källa: Quartz 2015.07.21

Stanford Encyclopedia of Philosophy har en analys av problemen↗ om de hade blivit en betaltjänst.

Stanford Encyclopedia of Philosophy (SEP) är intressant för att det är fritt, har hög Referensstatus (Kap. 5) och hög webbnivå (Kap. 11.4.2). SEP är "born digital" vilket har stor betydelse för ett uppslagsverks modernitet.

Det finns en kort artikel om SEPWikipedia på svenska Wikipedia och en längreWikipedia på engelska Wikipedia. Se också Stanford Encyclopedia of PhilosophyBiBB.

24.4.4 Uppslagsverket BiBB

BiBB↗ är fritt innovativt uppslagsverk med skribentnamn. Det bygger på den normativa modellen e-Diderot och har en för sin vision och strategi unik affärsmodell. Idag har BiBB cirka 200 ORD och räknar med att växa fortare när fler skribenter medverkar. BiBB har en Green Island StrategyBiBB.

24.5Om några andra uppslagsverk

På engelska Wikipedia finns en omfattande lista med Online encyclopediasWikipedia.

24.5.1Store Danske Leksikon (SDL)

Den Store Danske Encyklopædi (DSDE) utkom i 22 band från 1994 till 2001. 2009 lanserades en fri nätversion 'Store Danske Leksikon↗' som baserades på det tryckta uppslagsverket. Trots att sajten var en av Danmarks tio mest besökta beslutade ägaren, Gyldendals förlag, i oktober 2017 att upphöra med utvecklingen av SDL, vilket ledde till en stor debatt i danska media. Om uppslagsverket SDEWikipedia.

I maj 2020 fick Danmark ett nytt fritt digitalt uppslagsverk, Den Store Danske↗. Det finansieras med stöd av danska staten↗ och har ett antal partners inklusive de danska universiteten. Det danska uppslagsverket använder den norska databasteknologin vilket man kan läsa i denna historiebeskrivning↗. Samma bloggpost berättar att ...

Det tog fem år i Norge för att finna en bra organisations- och finansieringsform för SNL; danskarne behövde bara några månader – de kopierade och lånade det bästa från SNL-modellen.

I september 2019 bildades Föreningen lex.dk↗ - information om grundarna. Danska staten har gått in med närmare 25 MDKK för att säkra en fortsatt digital utgivning och utveckling av SDL. Missionen för lex.dk är

lex.dk kommer att vara en levande, kontinuerligt uppdaterad samlingspunkt för historien om vad som binder samman danskarna och Danmark. Ge direkt tillgång till historien om vårt ursprung, natur, historia, kultur, samhälle och yrke. www.lex.dk bildar en digital grund som kan bli en mötesplats för dem som vill ha en bredare syn och större insikt i vårt språk, litteratur, vetenskap, arkitektur, konst och mycket mer. Källa: Ibid.↗ Originalꜜ

24.5.2 Finland

'Uppslagsverket Finland' är svenskspråkigt och utkom i sin första tryckta upplaga 1969. Sedan 2009 är det fritt tillgängligt på uppslagsverket.fi/sv/start/↗. Innehållet uppdateras inte för närvarande och det finns inga publicerade planer på att återaktivera tjänsten.

Om uppslagsverket Finland på WikipediaWikipedia

24.6 Lärdomar från de nordiska uppslagsverkens historia och transformation

Den första lärdomen är att alla verksamheter som hade sin bas i analog kunskaps- och nyhetsproduktion fick allvarliga problem. Flertalet gjorde ett antal kostsamma och misslyckade försök att finna en finansiellt långsiktigt affärsmodell i den nya digitala världen. Av dessa har bolaget NE (Kap. 23) gjort de i särklass största förlusterna, över 600 MSEK.

Den andra lärdomen är att ägare och företagsledningar underskattade utmaningen i den digitala transformationen. En orsak är att de "gamla" företagsledarna och ägarna saknade tillräcklig kompetens om de digitala villkoren och möjligheterna. Man byggde i alltför hög grad på etablerade föreställningar om uppslagsverk och hur trovärdighet etableras i en digital värld. Man såg de digitala uppslagsverken som en "version" av de tryckta verken när det de facto handlade om en ny kategori (Kap. 15.1). Affärsmodellerna var inte tillräckligt radikala för den nya miljön.

Uppslagsverkens ägare och företagsledningarna höll på till dess att pengarna tog slut. Först då skedde mer radikala förändringar. I Danmark och Finland upphörde uppslagsverkens uppdateringar och tjänsterna frystes i befintligt skick. I Danmark och Norge mobiliserades krafter som resulterade i ett "offentligt" ägande av uppslagsverkstjänsterna. Man såg det som en del i det nationella kulturarvet och den nationella kulturen och dialogen. I Sverige valde ägaren av bolaget NE att göra uppslagsverket till en stödtjänst till den nya inriktningen att i grunden bli ett läromedelsföretag. Då ägaren hade ekonomiska resurser att hantera betydande förluster blev det inget nationellt krismedvetande om uppslagsverk som i Danmark och Norge.

Uppslagsverk har en intressant historia (Kap. 10.9).

Publicerades: 2016.
Uppdaterad senast: 8 augusti 2024

Om NE Nationalencyklopedin AB ← 23
Jämförelse e-Diderot, NE, SNL och BiBB
→ 25 Tre ekosystem för avhandlingar

12 kommentarer. Din är välkommen.

Innehållsförteckning med alla underrubriker finns på - webbavhandling.se/innehall/