Avhandling i företagsekonomi  
(Johan Schlasberg)


Ekosystem för avhandlingar

Man kan betrakta tryckta avhandlingar ("avhandlingsböcker") och Pdf som två olika ekosystem för avhandlingar. Nu kommer kanske ett tredje ekosystem - baserat på webbteknologier - att växa fram. De har alla sin egen historia, funktion och framtid.

Det finns ett samband mellan forskning som läses av alltför få och forskningens format. Lösningen är inte bättre forskning (som hävdas av Alvesson↓ med flera) utan smartare format och ett smartare ekosystem. Av flera skäl kommer detta att baseras på webbteknologier.

Innehåll är inte formatneutralt - Kunskapsutveckling i avhandlingar (Kap. 4.4 'Den illusoriska formatneutraliteten') - vare sig när ny kunskap utvecklas och än mindre när kunskap ska presenteras och kommuniceras till andra.

// Tillfällig text: För tredje gången höll jag 14.10.2021 en presentation på FEKIS - (Föreningen Företagsekonomi i Sverige) av webbavhandlingar. //  Om tillfälliga texter (Kap. 1.4)

Litteraturen om begreppet ekosystem inom företag och samhälle är omfattande (Adner, 2017ꜜ). Både inom forskningen och i praktiken finns olika sätt att definera och använda begreppet. I denna avhandling används en definition som Adner kallar Ecosystem-as-affiliation som ...

lägger vikt vid nerbrytningen av traditionella branschgränser, ökningen av ömsesidiga beroenden och potentialen för symbiotiska relationer i produktiva ekosystem [...] I affärssammanhang, analyser som hålls på nivån "hälso-och sjukvårdens ekosystem", "Microsofts ekosystem", "Silicon Valley-ekosystemet” faller lätt in i denna kategori. (Ibid. s. 41) Originalꜜ

Exempel på forskare som diskuterar 'Business ecosystems' är (Iivari, 2016ꜜref+) som ställer frågan How and why ecosystemic business models emerge?(Ibid. s. 98) och (Lindgren, 2016ꜜref+) och (Ganco et al. 2020ꜜ).

En vanlig fråga inom området är en diskussion om olika grader av beroenden mellan företag och andra aktörer inom ett större ekosystem. I min terminologi skulle jag beskriva detta som olika grader av "Täthet".

Ledande konsultföretag skriver också om ekosystem. Do You Need a Business Ecosystem? (Pidun et al. , 2019) och How Do You “Design” a Business Ecosystem? (Pidun et al. , 2020) är exempel från Boston Consulting Group.

26.2  Tre ekosystem för avhandlingar: Böcker, Pdf och webb

Ekosystem tar tid att utveckla och har vanligen många aktörer. Vissa ekosystem kan dock drivas av en stark central aktör - Apple är ett bra exempel - medan andra, mindre täta, växer fram i samverkan mellan ett flertal aktörer. Formatet Pdf skapades av en stark aktör (Adobe) men de insåg att ett globalt genomslag krävde att formatet frikopplades från upphovsföretaget.

Ekosystem erbjuder en intern standardisering för såväl producenter som användare. Utvecklare av appar för Apple måste följa Apples standard. För ekosystemet Android enW gäller andra regler. Det finns en global - och extern - standard för webben - World Wide Web Consortium (W3C) men det kan finnas flera ekosystem med egen logik och regelverk 'inom' en standard. Exempelvis kan sägas att USA och Kina har olika "webb-ekosystem".

En grupp av ekosystem benämns ibland som walled gardens enW vilket betyder att vissa tjänster och appar endast är nåbara om man betalar inträde eller på annat sätt kommit att räknas som tillhörande. I den akademiska världen är betaltjänster som byggts av de stora förlagen för tillgång till vetenskapliga artiklar exempel på walled gardens. Förlaget Elsevier - som står för cirka 30% av Bibsams kostnadsbudgetꜜ på närmare 500 MSEK - hade 2019 en vinst på drygt 10 miljarder SEK. . För att ge en volymuppfattning kan noteras att Elsevier 2019 redovisade over two million articles submitted and one billion articles consumed by researchers. Det är inte ovanligt att det kostar 30-40+ USD att läsa - (köpa en Pdf av) - en enda artikel i flertalet av Elseviers tidskrifter om man inte är knuten till ett universitet. Dock har alla rätt att besöka ett universitetsbibliotek och där fritt läsa artiklar.

Bolaget NE:s integration mellan sin läromedelstjänst och uppslagsverket NE, Läromedel i skolan och uppslagsverk (Kap. 29) är ett exempel på ett slutet system till skillnad från ett öppet system.

Här har texten fokus på avhandlingar, som diskuteras nedan, men man kan använda samma modell för annan vetenskaplig produktion och presentation.

26.3Ekosystem för tryckta avhandlingar

Tryckpressen revolutionerade boken och världen. Idag kan unika böcker via Print-on-Demand enW snabbt produceras i såväl enstaka som stora upplagor. Ett sätt att kategorisera böcker är att göra detta efter användarsituationer. 'Pocketböcker' och 'Coffee table books' är bra exempel. 'Avhandlingsböcker' har aldrig varit någon "storsäljare" och många exemplar hamnar ofta på vindar och i källare. Författaren Göran Greider berättade i DN (2020.07.24) att han gräver ner avhandlingar i trädgården. Kanske en form av cirkularitet:-)

Tryckta avhandlingar kan sägas var ett ekosystem inte enbart för att de är tryckta utan också för att de har en månghundraårig historia med olika tryckteknologier, mängder av leverantörer och distributörer. Användarna har hög kunskap om hur man kan använda en bok. I dagligt tal är en avhandling för många, även forskare och högskolor, en tryckt bok skriven av och för specialister med ett svårbegripligt språk. Webbavhandlingar-som-en-service (Kap. 7.3) kan inom nog alla ämnen bidra till att ändra och modernisera den föreställningen.

I Sverige trycks avhandlingar i 20-100 exemplar. Tendensen är sjunkande upplagor. På Ekonomihögskolan i Lund krävs idag 20 tryckta exemplar, (EHL, 2018) (Kap. 33) mot tidigare 100. Förändringen har skett stegvis och har av berörda troligen uppfattats som okontroversiell och positiv. Den huvudsakliga användningen av tryckta avhandlingar är som underlag vid en disputation (Kap. 27) och för arkivering på respektive institution (?) och ett fåtal högskolebibliotek. Plus några författarexemplar.

På många högskolor finns mallar som anger vilka typsnitt och punktstorlekar som accepteras. Detta bidrar till konformism, lågt intresse för design och färre läsare.

När blir tryckta avhandlingar
ett frivilligt tillval och inte ett krav?

26.3.1  Tryckta Thesis cards. From atoms to bits

Det är en megatrend att etablera broar mellan den fysiska världen och den digitala världen. Idag kallas detta ofta för the Internet of Things (IoT), på svenska 'Sakernas internet svW'. Jag började arbeta med detta i slutet av 90-talet och fick ett patent inom mobila tjänster (Schlasberg, 2000ꜜref+)

qr-kod till denna sida
26.1  QR-kod
till denna sida

'Thesis card' är mitt namn på ett tryckt kort som är en ingång, en bärare, till en avhandling. På detta kort finns bland annat en QR-kod som lätt gör att man via appen 'Kamera' kan scanna koden och då öppnas önskad sida. // Scanna QR-koden med en mobil eller iPad. // Den här avbildade koden gör att denna sida öppnas. Avhandlingen är kodad för att kunna läsas i en mobil men det är bättre i en läsplatta eller i ett större format.

Ett Thesis card kan innehålla en kort sammanfattning av avhandlingen eller annan önskad text. Det kan ersätta "spikning" av tryckta avhandlingar, en tradition som kan uppgraderas i ett nytt webb-baserat ekosystem. I ett scenario trycks säg 300-500 Thesis Cards där en del finns tillgängliga - och kan spikas på institutionen - och finnas på andra lämpliga fysiska platser. En intresserad person kan ta med sig ett Thesis Card eller scanna en kod. Ett Thesis Card kan designas, ha en eller flera webbadresser och ha en QR-kod och/eller en NFC tag till en video med mera. Ett Thesis card och kan också skickas med vanlig post och tryckas som ett visitkort eller förslagsvis i A-5 format. Många möjligheter.

26.4Ekosystem för Pdf-avhandlingar

Pdf-formatet är inte skapat för att vara ett programspråk för läsning och användning i digitala miljöer utan är i första hand ett standardiserat underlag för tryckning. Se Adobes beskrivning av Pdf. Pdf-formatet accepterades och infördes relativt snabbt i den akademiska världen men tillräcklig uppmärksamhet har inte ägnats åt Pdf-formatets betydande svagheter och problem vid läsning och användning.

Formatet Pdf enW skapades 1993 av det amerikanska företaget Adobe och blev en öppen standard 2008. Det finns en internationell organisation - Pdf Association - för att utveckla och marknadsföra Pdf-formaten. Det finns flera varav PDF/A är för långvarig arkivering. Flertalet läsare kan hantera en Pdf-fil via den fria appen Adobe Reader men betydligt färre använder Pro-versionen för producenter av text, formulär med mera som kräver redigeringsmöjligheter.

I artikeln 'PDF: Still Unfit for Human Consumption, 20 Years Later' (Nielsen, 2020) - som är en välkänd expert inom användarfrågor - sägs bland annat

PDF-filer är vanligtvis stora mängder av text och bilder. Formatet är avsett och optimerat för utskrift. Det är i sig oåtkomligt, obehagligt att läsa och besvärligt att navigera online. Varken tid eller förändringar i användarnas beteende har mildrat vår evidensbaserade hållning i detta ämne. Även 20 år senare är PDF-filer fortfarande olämpliga för konsumtion i det digitala miljöer. Använd inte PDF-filer för att presentera digitalt innehåll som kan och bör vara en webbsida. (Nielsen J., 2020 ref+) Originalꜜ

Idag är det normala att avhandlingar skrivs i Word och sparas som en Pdf. Ekosystemet för böcker och det för Pdf-formatet är överlappande bland annat i den meningen att en Pdf är en digital kopia av en "avhandlingsbok". Den mest utmärkande skillnaden är att de har olika arkiverings- och åtkomstmodeller.

En Pdf är en container

En avhandling i Pdf-format är en linjär berättelse med samma kapitelordning som i en tryckt avhandling. Detta är en naturlig följd av att den, i detta sammanhang, nästan alltid är ett tryckunderlag.

En Pdf-fil kan självklart ha både interna och externa länkar, men varje ändring kräver att läsaren har tillgång till hela den senaste Pdf-filen. En Pdf är en container, där ändringar i innehållet kräver en ny container.

Även om eventuella Javascript i en Pdf-fil inte ska kunna kompromettera det egna systemet tvekar eller avstår många från att ladda ner Pdf-filer på grund av säkerhetsaspekter. Jämfört med ett avhandlingskapitel i en webbläsare är en avhandling i Pdf-format ett mycket stort dokument.

En Pdf-avhandling lämpar sig mycket dåligt för läsning och navigering i mobiler vilket är en allt vanligare användarsituation. Myndigheten för Digital Förvaltning (DiGG) arbetar med att ...

Offentliga aktörers webbplatser och mobila applikationer ska vara tillgängliga. Kravet finns i lagen om tillgänglighet till digital offentlig service. (Ibid. Hämtat 2020.11.16)

En 'digital' avhandling är idag, men inte imorgon, synonymt med en Pdf.

26.5  Ekosystem för webbavhandlingar

Webbifiering är en megatrend inom ett mycket stort antal områden. Att även avhandlingar kan komma att genomgå inte bara en digital utan också en webb-baserad transformation är således inte osannolikt, tvärtom. Utmaningen är att göra det jag kallar webbavhandlingar på ett sätt som uppfyller en rad krav på såväl teknik och användarperspektiv som akademiska krav. I den meningen är denna avhandling ett gesällprov (Kap. 0.6). Idag är det svårare att göra en webbavhandling men det kommer att bli väsentligt lättare när det finns ett Content Management System (CMS-system) (Kap. 7.6.1) för avhandlingar.

Webbavhandlingar (Kap. 7) bygger på webbteknologier - html, CSS, javascript med flera - och är ett betydligt mer avancerat digitalt format än Pdf. Eftersom formatet webbavhandlingar är i ett mycket tidigt skede är denna avhandling en del i en längre utvecklingsprocess innan man på allvar kan tala om att det finns ett ekosystem för webbavhandlingar.

Webbavhandlingar kan uppfylla lagens krav på ett väsentligt lättare och bättre sätt än vad som är möjligt i Pdf-formatet. Se också Webbriktlinjer.se

Lagring och tillgänglighet.

På ett likartat sätt som avhandlingar i Pdf-format lagras idag kan man tänka sig att ett gemensamt "bibliotekssystem", eller flera, lagrar webbavhandlingar. En sökning via Google på söktermen "archiving of websites" gav den 29 november 2019 23.000 träffar och den 23 juli 2020 61.200 träffar. Se omfattande internationell lista på Web archiving initiatives enW

Ett exempel på lagring av en sajt är EU Web archive för officiell EU information.

Högskolebibliotekens "'arkiveringsparadigm'" har haft större genomslag. Steget från att arkivera och tillhandahålla böcker till att göra nästan samma sak med pdf-filer var inte en radikal förändring i den mentala kartan utan kan ses som en utveckling inom samma arkiveringsparadigm. Arkivering 2.0.

De svenska universitetsbiblioteken (eller någon annan) kommer inom en nära framtid att erbjuda smart arkivering av webbavhandlingar.

Tidskriften Archives and Records hade 2016 ett temanummer som hette 'Born Digital'. Utgångspunkten var hur digital teknologi helt förändrat vilka data man arkiverar och hur. Förändringen återges i ett uttryck av (Terry Cook, 2007ref+)

"We have paper minds
trying to cope with electronic realities."

SND - Svensk nationell datatjänst arbetar med forskningsinfrastruktur för lagring och tillgänglighet till forskningsdata. Lunds universitet är en av medlemmarna. Kanske SND är en framtida lagringsplats för webbavhandlingar?

I utredningen 'Plikten under lupp!' (Konstenius, 2017) görs en genomgång av den svenska pliktlagstiftningen för elektroniskt och tryckt material. Utredningen anför att lagstiftningen behöver revideras på grund av det förändrade medielandskapet.

Google indexerar merparten av sina sökresultat i första hand efter en mobil version av innehållet i en text. De forskare som vill nå en större publik gör detta med automatik mycket troligare med ett responsivt svW (även läsbart i mobiler) webbformat än med ett Pdf-format. Hur ofta ser man ett söksvar på Googles första två-tre sidor som är en länk till en Pdf? Svaren länkar vanligen till en sajt.

Avhandlingar med multimedia ligger i tiden

British Library har en rad (exempel på avhandlingar, BL 2018 ref+) som har kompletterat textavhandlingen med olika former av multimediapresentationer.

26.6  Problemet olästa artiklar och olästa avhandlingar

Ett av många omvittnat faktum och problem är att mycket få personer läser avhandlingar vare sig som bok eller Pdf. Detta sägs också om forskningsartiklar. En exponentiell tillväxt av forskning leder med nödvändighet till färre läsare per artikel men för forskaren / artikeln / avhandlingen är detta likväl ett problem.

I ett webinar 2020 "Doing Meaningful Research: Traps and Tricks" publicerat av Responsible Research in Business & Management (RRBM) säger Mats Alvesson (professor i företagsekonomi vid Lunds universitet och en av de mest citerade forskarna inom området management och organisation.) bland annat att det finns för många forskare och för få läsare.

I samma webinar säger Alvesson om Akademin:
Contemporary academia: A hothouse of functional stupidity (Ibid. bild 4)
[Dagens Akademi: ett drivhus av funktionell dumhet.] (min översättning)

Alvesson - och även andra - hävdar att om forskningen vore bättre, mer intressant, mindre formulärartad ("formulaic"), mer inriktad mot teoretiskt nyskapande och mer relevant skulle den få fler läsare och åstadkomma mer påverkan ("impact").

26.6.1  "Lösningen" på problemet olästa avhandlingar

Bättre forskning är säkert en del i lösningen, men den lösningsmodellen bygger på en otillräcklig problematisering av frågan.

Varje marknadsförare vet att förpackning, design och "convenience" är viktiga och ofta avgörande för en produkts eller en tjänsts framgång. Varför skulle inte detta - med anpassning - gälla också för Akademin och avhandlingar? Trovärdig kunskap är idag i en helt ny konkurrenssituation. En stor och intressant utmaning för Akademin är en smart anpassning för att öka olika intressenters ('information convenience') Informationsbekvämlighet (Kap. 7.3).

Lösningen är inte att avhandlingarna blir bättre och mer intressanta. Lösningen är att utveckla formatet och inte minst mer webbifiering↓

Digitala verktyg: Smartare format kräver mer kunskap och större digital litteracitet. Akademin - enskilda forskare, högskoleledningar och bibliotek "måste" lära sig mer om vad som är möjligt i webbvärlden.

26.2.2  Studie om avhandlingsregler

I augusti 2020 gjordes en studie Avhandlingsformat i Sverige (Kap. 27) för att kartlägga reglerna för disputationsunderlaget på våra högskolor. Studiens resultat omfattar en majoritet av landets institutioner.

Studien är kopplad till forskningsfrågan om webbavhandlingar (Kap. 2.2) och detta kapitel om ekosystem. Datainsamlingen hade två huvudfrågor.

  1. Vilket är det formella underlaget vid en disputation på er institution?
  2. Finns det någon diskussion på er institution, i forskarnämnden, i fakultetsstyrelsen eller i annan beslutsfattande enhet om att enbart kräva ett digitalt underlag vid en disputation?

Resultatet sammanfattat i tabellformat (Kap. 27.3) visade att Umeå universitet var den enda - finns fler? - högskola där man disputerade på ett digitalt underlag. På alla andra högskolor disputerade man på en tryckt bok.

26.7  Format för avhandlingar - några faktorer och perspektiv

Tre faktorer och perspektiv är dominerande för i vilka format avhandlingar ska utvärderas och accepteras: det vetenskapliga perspektivet, läsarperspektivet och produktionsperspektivet. I den akademiska världen har läsarperspektivet hittills haft alltför liten tyngd vilket har drabbat även forskarna och forskningen.

  1. Vetenskaplig kontrollmöjlighet:
    Webbavhandlingar - som en service (Kap. 7) - ger bäst kontrollmöjligheter genom rikligt med länkar och ett smart referensssystem.
  2. Läsbarhet:
    Sämst i böcker och Pdf. Webbmiljön erbjuder mycket stora möjligheter till design av text, bilder, ljud och "rich media". Dessutom datorstödd service som automatisk översättning, intern och extern navigering - inklusive stöd för intresserade med nedsatt syn eller hörsel.
  3. Produktion:
    Pdf är enklast att producera. För webbavhandlingar krävs ett Content Management System (Kap. 7.5) liknande de i vilka journalister kan skapa en "text" utan att kunna programmering.
  4. Impact i forskarvärlden:
    Idag är Pdf bäst. Det finns såväl en kommersiell som en akademisk infrastruktur för Pdf-hantering. Böcker och Pdf är etablerade läsformat vilket inte gäller för webbavhandlingar.
  5. Impact till en bredare intressentgrupp:
    Tryckta avhandlingar har mycket liten spridning och som Pdf är de stora dokument vilket begränsar användbarheten. Unika sidor i webbavhandlingar kan hittas via sökmotorer och lätt delas via sociala media.
  6. Användar- och läsaranalys:
    För artiklar i digitala tidskrifter finns goda möjligheter att följa antalet nerladdningar och citeringar. För avhandlingar i Pdf-formatet finns flera digitala arkiv med varierande statistikservice. I ingetdera fallen kan man (till exempel författaren) få uppgift om vilka sidor som lästs.

    I en webbavhandling finns andra möjligheter att få information om vad som lästs med mera. Ett verktyg som Google Analytics - som jag använder på denna sajt - är ett av flera sätt att se vad besökare egentligen gör.

    En webbavhandling kan kopplas samman med kraftfulla verktyg för förbättring av forskningens kommunikation.

26.8Avhandlingar i ett miljöperspektiv

Det publiceras enligt SCB cirka 3.000 avhandlingar per år i Sverige. Kostnaden kan uppskattas till cirka 100 MSEK per år. Ju färre tryckta avhandlingar desto lägre lagrings- och transportkostnader och sammanlagd miljöpåverkan.

Thesis cards kan och bör tryckas av tryckerier med återplanteringssystem - se till exempel Printreleaf.

26.9  Drivkrafter för och emot förändring

Några utmaningar i transformationen till mer digitala och webb-baserade ekosystem för avhandlingar.

  1. Tradition - Tradition - Tradition

    Tryckta avhandlingar har en lång tradition och det finns nog de som anser att en tryckt avhandling av detta skäl har ett egenvärde även i framtiden. En bok har ett symbolvärde för många författare och institutioner. Det är något substantiellt att ha en avhandling i bokyllan eller ge den till vänner.

  2. Läsmodell och spridning

    En del personer uppskattar att bläddra, läsa och anteckna i en tryckt avhandling. Kanske en tids-och generationsfråga? Att trycka en avhandling kommer i framtiden IMHO att vara en option, inte ett krav.

  3. Nya formella regler krävs

    Regelverken på landets högskolor och universitet för avhandlingars format vid en disputation och hantering måste ändras.

  4. Låg digital litteracitet
    Många behöver lära sig mer om möjligheterna i ett ekosystem för webbavhandlingar. Exempel och besvarande av frågor↓ är viktiga delar i en förändringsprocess.
  5. Formatregler
    Formatfrågan är inte (Kap. 33) reglerad i Högskoleförordningen utan beslutas oftast på fakultetsnivå, men ibland för hela respektive högskola.
Enkel övergång till Pdf

Då flertalet avhandlingar redan finns som en Pdf är de praktiska problemen kring en övergång från tryck till Pdf som krav vid en disputation mycket ringa. Tvärtom sparas kostnader för tryck, hantering och lagring. En Pdf är mer miljövänlig och ledtiderna kortas. En tryckt avhandling blir en frivillig option och inte ett krav.

Universitetsbibliotekens roll

Hur biblioteken kommer att kunna och vilja hantera en övergång från i huvudsak tryckta avhandlingar till digitala format är en intressant och viktig fråga. Det Digitala vetenskapliga arkivet (DiVA) med cirka 50 medlemmar, huvudsakligen högskolor är ett exempel på en lagringstjänst.

Universitetsbiblioteken har de senaste 20 åren både genomfört stora förändringar i hur deras fysiska rum används och hur de hanterar digitala flöden. De har en betydande förändringserfarenhet. Att enbart hantera digitala avhandlingar förefaller därför som en förändring de är eller kan bli väl rustade att klara.

26.10  Vinner Google?

De stora globala förlagen kan sägas ha besegrat universiteten i marknaden för vetenskapliga artiklar. För webbavhandlingar finns ännu inget ekosystem och då universitetsvärlden vanligen är långsammare än privata aktörer är sannolikheten stor att en eller flera privata aktörer - "Google web theses" - kommer att dominera även den marknaden. Är detta en risk eller en möjlighet? De globala förlagen har på ett för dom lönsamt sätt inkorporerat Open Access tidskrifter i sina affärsmodeller. Men Google har större kompetens i webbvärlden.

I ett scenario är Google en dominerande aktör då företaget har som vision att sprida kunskap, har enorma resurser och redan har tjänster som Google Scholar och Google Translate. Det senare betyder att alla i princip skulle kunna skriva sin avhandling på sitt modersmål och låta Google Translate översätta denna till vilket annat språk som helst på några få sekunder. Utökade abstracts kan finnas på engelska. Detta ska ses som exempel, det kommer att finnas flera valmöjligheter.

26.11Ja, men ... frågor och invändningar om webbavhandlingar

Det är både normalt och rimligt att nya idéer möts av frågor, stora och små. Bland annat har ett antal specialister i DiVA tillfrågats om sin syn på hantering av webbavhandlingar. Här listas några frågor som inkommit. De anges utan avsändare. Se också Kommentarer (Kap. 35) och i Vanliga frågor (FAQ) (Kap. 36) om hela avhandlingen.

1Vem har upphovsrätt till en webbavhandling?

I en tryckt avhandling eller en Pdf-avhandling ställs inte den frågan. Det beror på att texterna vanligen är skrivna i Word och att den manuella hanteringen på ett tryckeri anses vara så standardiserad att någon delad upphovsrätt inte är aktuell. Tryckeriets och andras bidrag kan likväl ha varit värdefulla. Att artiklar i en sammanläggningsavhandling kan ha medförfattare är en annan sak. För detta finns andra regler.

Om en webbavhandling skrivs i ett Content Management System (Kap. 7.5) kan det jämföras med beskrivningen ovan. Om det krävts manuell design och kodning i större omfattning skulle detta i ett fåtal fall kunna vara en grund för en självständig immateriell rättighet utöver det vetenskapliga innehållet. Detta kan behövas avtalas i projektets inledning. Målet är att ett CMS-system för avhandlingar ska vara så bra att doktoranden själv i analogi med en Pdf-avhandling ska kunna göra en webbavhandling. Och därmed blir de upphovsrättsliga frågorn enkla att hantera.

2Ska alla webbavhandlingar bedömas lika?

Konstnärliga avhandlingar har redan idag regler som skiljer sig från till exempel reglerna i samhällsvetenskap och humaniora. Tiden får utvisa hur webbavhandlingar ska utvärderas. Efterhand kommer det att växa fram en eller några dominerande modeller. Att de ska bedömas på ett likartat sätt betyder inte att de kommer att se likadant sätt.

3Hur ska en sajt "låsas" inför examination och efter en disputation?

Idag finns inte ett sätt att optimalt kombinera flexibilitet och kravet på att ett innehåll (en sajt) fixeras i tiden. I någon form av standard växer fram är det rimligt att det regleras i en överenskommelse mellan doktoranden, handledaren och institutionen / fakulteten.

En Pdf-avhandling som läggs in i DiVA är som "ett lagt kort ligger". Webbavhandlingar kommer på ett säkert att kunna lagras i olika versioner inklusive en slutlig version. Dessa kan vara publika eller inte. Webbavhandlingars eventuella uppdateringar - till en annan sajt eller dokument - efter en disputation är bland flera andra frågor där man måste testa olika lösningar.

26.12Diskussion

Genom att identifiera avhandlingböcker, avhandlingar i Pdf-format och webbavhandlingar som tre delvis sammanhängande men olika ekosystem synliggörs faktiska förhållanden på ett nytt sätt.

Drivkrafterna för att ändra formaliakraven från tryck till digitala webbformat är svaga. De är uppenbart svaga då en förändring knappast ens formulerats som en fråga eller diskuterats i beslutsfattande fora såvitt jag känner till. En traditionens långa historia och makt över den mentala kartan även när omvärlden förändrats. Reglerna behöver uppgraderas till vår tid. Det är inte osannolikt att digital kompetens och praxis snart blir en del i kraven för en (fortsatt) ackreditering B - till exempel av Ekonomihögskolan i Lund.

Det är en väsentlig skillnad på att disputera på en tryckt bok och ett digitalt underlag vare sig detta är en Pdf eller en webbavhandling. Kommer en del högskolor att acceptera en Pdf som disputationsunderlag i ett första steg och sedan en webbavhandling eller kommer man att acceptera bägge formaten?

Bortsett från underlaget för själva disputationen är det en väsentlig skillnad mellan en avhandlingsbok och en Pdf å ena sidan och en webbavhandling-som-en-service å den andra. Som inom många andra områden kommer de äldre formaten att finnas kvar länge. Nyckelorden är parallellitet och valfrihet.

Webbavhandlingar har en väsentligt större potential än bok och Pdf

Ekosystemet för "avhandlingsböcker" har ingen uppsida. Det finns inget som talar för att dessa blir fler och smartare. Avhandlingar som Pdf har en begränsad uppsida då de ofta baseras på Word och mallar för tryck.

Potentialen för smarta(re) avhandlingar i webbformat är mycket stor. Man kan se den kommande utvecklingen som disruptiv enW för att citera (Bower och Christensen (1995)ꜜ). Googles sökmotor är ett intressant exempel på en webbtjänst som på några år blev disruptiv för många och mycket. Tjänsten utvecklas fortlöpande och enbart 2019 gjordes (3.600 uppdateringar enligt denna videoref+)

Coronakrisen fick alla högskolor att i rekordfart övergå till undervisning via streamad video, Zoom och andra digitala tjänster. Det är möjligt att samma kris kan komma att påverka även andra delar i högskolornas verksamhet och framtid. Det ingår i såväl avhandlingen som när den är klar att inspirera Akademin till en övergång till webbavhandlingar (Kap. 27.7).

26.13  Aktiviteter för förändring

Lunds universitet
26.2  Lunds universitet och en klassisk Mac-skärmbild

Det kommer att ta tid innan högskolevärlden släpper sina analoga rötter och blir mer webborienterad vad avser avhandlingar. Detta och flera andra idéer om modernisering diskuteras i ett kapitel - Att förändra ett universitet på johanschlasberg.com.

Avhandlingens impact och aktiviteter för att åstadkomma en förändring anses nog ligga utanför en avhandling. Således sker en sådan uppdatering i ett kapitel på min personliga hemsida Avhandlingens epilog. Där noteras bland annat aktiviteter för en modernisering av avhandlingsformat och disputationer vid svenska högskolor.

Publicerades: augusti 2020.   Uppdaterad senast: 31 oktober 2021



Ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Webbavhandlingar och affärsmodeller för uppslagsverk'.

10 kommentarer.  Din är välkommen.

Innehållsförteckning med närmare 300 underrubriker finns på - webbavhandling.se/innehall/