Avhandling i företagsekonomi  (Johan Schlasberg)


Tre ekosystem för avhandlingar

Man kan betrakta tryckta avhandlingar ("avhandlingsböcker"), Pdf och webbavhandlingar som tre olika ekosystem för avhandlingar. Dessa ekosystems historia, framtid och inte minst drivkrafterna för förändring↓ diskuteras i detta kapitel.

Det finns ett samband mellan forskning som läses av alltför få och forskningens format. Lösningen är inte bättre forskning (som hävdas av Alvesson↓ med flera) utan smartare format och ett smartare ekosystem.

Litteraturen om begreppet ekosystem inom företag och samhälle är omfattande (Adner, 2017ꜜ). Både inom forskningen och i praktiken finns olika sätt att definera och använda begreppet. I denna avhandling används en definition som Adner kallar Ecosystem-as-affiliation som ...

lägger vikt vid nerbrytningen av traditionella branschgränser, ökningen av ömsesidiga beroenden och potentialen för symbiotiska relationer i produktiva ekosystem [...] I affärssammanhang, analyser som hålls på nivån "hälso-och sjukvårdens ekosystem", "Microsofts ekosystem", "Silicon Valley-ekosystemet” faller lätt in i denna kategori. (Ibid. s. 41) Originalꜜ

Exempel på forskare som diskuterar 'Business ecosystems' är (Iivari, 2016ꜜref+) som ställer frågan How and why ecosystemic business models emerge?(Ibid. s. 98) och (Lindgren, 2016ꜜref+) och (Ganco et al. 2020ꜜ).

En vanlig fråga inom området är en diskussion om olika grader av beroenden mellan företag och andra aktörer inom ett större ekosystem. I min terminologi skulle jag beskriva detta som olika grader av "Täthet".

Ledande konsultföretag skriver också om ekosystem. Do You Need a Business Ecosystem?external link och How Do You “Design” a Business Ecosystem?external link är exempel från Boston Consulting Group.

Referenserna är också intressanta då de är exempel på olika sätt att diskutera "samma" fråga. Forskarna har en mycket liten läsekrets i jämförelse med kvalificerade artiklar på sajter som Harvard Business Review, Sloan Management Review, BCG och McKinsey med flera. Artiklar på de senare är ofta skrivna av personer knutna till universitetsvärlden.

26.2  Problemet olästa artiklar och olästa avhandlingar

Ett av många omvittnat faktum och problem är att mycket få personer läser avhandlingar vare sig som bok eller Pdf. Detta sägs också om forskningsartiklar. En exponentiell tillväxt av forskning leder med nödvändighet till färre läsare per artikel men för forskaren / artikeln / avhandlingen är detta likväl ett problem.

I ett webinar 2020 "Doing Meaningful Research: Traps and Tricksexternal link" publicerat av Responsible Research in Business & Management (RRBM)external link säger Mats Alvesson (professor i företagsekonomi vid Lunds universitet och en av de mest citerade forskarna inom området management och organisation.) bland annat att det finns för många forskare och för få läsare.

Alvesson - och även andra - hävdar att om forskningen vore bättre, mer intressant, mindre formulärartad ("formulaic"), mer inriktad mot teoretiskt nyskapande och mer relevant skulle den få fler läsare och åstadkomma mer påverkan ("impact").

I samma webinar säger Alvesson om Akademin:
Contemporary academia: A hothouse of functional stupidity (Ibid. bild 4)
[Dagens Akademi: ett drivhus av funktionell dumhet, min översättning]

26.2.1  Lösningen på problemet olästa avhandlingar

Bättre forskning är säkert en del i lösningen, men den lösningsmodellen bygger inte på en tillräcklig och adekvat problematisering av frågan.

Lösningen är inte att avhandlingarna blir bättre och mer intressanta. Lösningen är att utveckla formatet och inte minst mer webbifiering↓

Varje marknadsförare vet att förpackning, design och stil är viktiga och ofta avgörande för en produkts eller en tjänsts framgång. Varför skulle inte detta - med anpassning - gälla också för Akademin och avhandlingar?

Digitala verktyg: Smartare format kräver mer kunskap och större digital litteracitet. Man måste veta mer om vad som är möjligt i webbvärlden.

26.2.2  Studie om avhandlingsregler

I augusti 2020 gjordes en studie Avhandlingsformat i Sverige (Kap. 27) för att kartlägga reglerna för disputationsunderlaget på våra högskolor. Studiens resultat omfattar en majoritet av landets institutioner.

Studien är kopplad till forskningsfrågan om webbavhandlingar (Kap. 5.2) och detta kapitel om ekosystem. Datainsamlingen hade två huvudfrågor.

  1. Vilket är det formella underlaget vid en disputation på er institution?
  2. Finns det någon diskussion på er institution, i forskarnämnden, i fakultetsstyrelsen eller i annan beslutsfattande enhet om att enbart kräva ett digitalt underlag vid en disputation?

Resultatet sammanfattat i tabellformat (Kap. 27.3) visade att Umeå universitet var den enda - finns fler? - högskola där man disputerade på ett digitalt underlag. På alla andra högskolor disputerade man på en tryckt bok.

26.3  Tre ekosystem för avhandlingar: Böcker, Pdf och webb

Ekosystemens framväxt och aktörer

Ekosystem tar tid att utveckla och har vanligen många aktörer. Vissa ekosystem kan dock drivas av en stark central aktör - Apple är ett bra exempel - medan andra, mindre täta, växer fram i samverkan mellan ett flertal aktörer. Formatet Pdf skapades av en stark aktör (Adobe) men de insåg att ett globalt genomslag krävde att formatet frikopplades från upphovsföretaget.

Ekosystem erbjuder en intern standardisering för såväl producenter som användare. Utvecklare av appar för Apple måste följa Apples standard. För ekosystemet Androidexternal link enW gäller andra regler. Det finns en global standard för webben - World Wide Web Consortium (W3C)external link men det kan finnas flera ekosystem med egen logik och regelverk inom en standard. Exempelvis kan sägas att USA och Kina har olika "webb-ekosystem".

En grupp av ekosystem benämns ibland som walled gardensexternal link enW vilket betyder att vissa tjänster och appar endast är nåbara om man betalar inträde eller på annat sätt kommit att räknas som tillhörande. I den akademiska världen är betaltjänster som byggts av de stora förlagen för tillgång till vetenskapliga artiklar exempel på walled gardens. Förlaget Elsevier - som står för cirka 30% av BIBSAMs kostnadsbudgetꜜexternal link på närmare 500 MSEK - hade 2019 en vinst på drygt 10 miljarder SEK. external link. För att ge en volymuppfattning kan noteras att Elsevier 2019 redovisade over two million articles submitted and one billion articles consumed by researchers. Det är inte ovanligt att det kostar 30-40+ USD att läsa - (köpa en Pdf av) - en enda artikel i flertalet av Elseviers tidskrifter om man inte är knuten till ett universitet. Dock har alla rätt att besöka ett universitetsbibliotek och där fritt läsa artiklar.

Bolaget NE:s integration mellan sin läromedelstjänst och uppslagsverket NE (Kap. 29) är ännu ett exempel på ett slutet system.

26.4Ekosystem för tryckta avhandlingar

Tryckpressen revolutionerade boken och världen. Idag kan unika böcker via Print-on-Demandexternal link enW snabbt produceras i såväl enstaka som stora upplagor. Ett sätt att kategorisera böcker är att göra detta efter användarsituationer. 'Pocketböcker' och 'Coffee table books' är bra exempel. 'Avhandlingsböcker' har aldrig varit någon "storsäljare" och hamnar ofta på vindar och i källare.

Tryckta avhandlingar kan sägas var ett ekosystem inte enbart för att de är tryckta utan också för att de har en månghundraårig historia. I dagligt tal är en avhandling för många, även forskare och högskolor, en tryckt bok skriven av och för specialister med ett svårbegripligt språk. Webbavhandlingar-som-en-service (Kap. 7.3) kan inom vissa ämnen bidra till att ändra och modernisera den föreställningen.

I Sverige trycks avhandlingar i 20-100 exemplar. Tendensen är sjunkande upplagor och minskad användning. På Ekonomihögskolan i Lund krävs idag 20 tryckta exemplar, (EHL, 2018) (Kap. 33) mot tidigare 100. Förändringen har skett stegvis och har av berörda troligen uppfattats som okontroversiell och positiv. Den huvudsakliga användningen av tryckta avhandlingar är som underlag vid en disputation och för arkivering på bibliotek. Plus några författarexemplar.

På många högskolor finns mallar som anger vilka typsnitt och punktstorlekar som accepteras. Detta bidrar till konformism, lågt intresse för design och färre läsare.

När blir tryckta avhandlingar ett frivilligt tillval och inte ett krav? Digitala format gör nya saker möjliga. Bättre för forskarna och ännu bättre för läsarna.

26.5Ekosystem för Pdf-avhandlingar

Idag är det normala att avhandlingar skrivs i Word och sparas som en Pdf. Ekosystemet för böcker och det för Pdf-formatet är överlappande bland annat i den meningen att en Pdf är en digital kopia av en "avhandlingsbok". Den mest utmärkande skillnaden är att de har olika arkiverings- och åtkomstmodelller.

Digitala avhandlingar finns i två format. Det ena formatet är Pdf som idag används närmast synonymt för 'digitala avhandlingar'.

Det andra formatet är Webbavhandlingar (Kap. 7) som bygger på webbteknologier.

Formatet Pdfexternal link enW skapades 1993 av det amerikanska företaget Adobe och blev en öppen standard 2008. Det finns en internationell organisation - Pdf Associationexternal link - för att utveckla och marknadsföra Pdf-formaten. Det finns flera varav PDF/A är för långvarig arkivering. Flertalet aktörer från producenter till läsare kan hantera detta integrerade och etablerade ekosystem.

Pdf-formatet är inte skapat för att vara ett programspråk för läsning och användning i digitala miljöer utan är i första hand ett standardiserat underlag för tryckning. Se Adobes beskrivning av Pdfexternal link. Pdf-formatet accepterades och infördes relativt snabbt i den akademiska världen men tillräcklig uppmärksamhet har inte ägnats åt Pdf-formatets betydande svagheter och problem vid läsning och användning. Högskolebibliotekens "arkiveringsparadigm" har haft större genomslag. Steget från att arkivera och tillhandahålla böcker till att göra nästan samma sak med pdf-filer var inte en radikal förändring i den mentala kartan utan kan ses som en utveckling inom samma arkiveringsparadigm. Arkivering 2.0.

I artikeln 'PDF: Still Unfit for Human Consumption, 20 Years Later' (Nielsen, 2020external link) - som är en välkänd expert inom användarfrågor - sägs bland annat

PDF-filer är vanligtvis stora mängder av text och bilder. Formatet är avsett och optimerat för utskrift. Det är i sig oåtkomligt, obehagligt att läsa och besvärligt att navigera online. Varken tid eller förändringar i användarnas beteende har mildrat vår evidensbaserade hållning i detta ämne. Även 20 år senare är PDF-filer fortfarande olämpliga för konsumtion i det digitala miljöer. Använd inte PDF-filer för att presentera digitalt innehåll som kan och bör vara en webbsida. (Nielsen J., 2020 ref+) Originalꜜ

En Pdf är en container

En avhandling i Pdf-format är en linjär berättelse med samma kapitelordning som i en tryckt avhandling. Detta är en naturlig följd av att den, i detta sammanhang, nästan alltid är ett tryckunderlag.

En Pdf-fil kan självklart ha både interna och externa länkar, men varje ändring kräver att läsaren har tillgång till hela den senaste Pdf-filen. En Pdf är en container, där ändringar i innehållet kräver en ny container.

Även om eventuella Javascript i en Pdf-fil inte ska kunna kompromettera det egna systemet tvekar eller avstår många från att ladda ner Pdf-filer på grund av säkerhetsaspekter. Jämfört med ett avhandlingskapitel i en webbläsare är en avhandling i Pdf-format ett mycket stort dokument.

En Pdf-avhandling lämpar sig mycket dåligt för läsning och navigering i mobiler vilket är en allt vanligare användarsituation. Myndigheten för Digital Förvaltning (DiGG)external link arbetar med att ...

Offentliga aktörers webbplatser och mobila applikationer ska vara tillgängliga. Kravet finns i lagen om tillgänglighet till digital offentlig service. (Ibid. Hämtat 2020.11.16)

Webbavhandlingar kan uppfylla lagens krav på ett väsentligt lättare och bättre sätt än vad som är möjligt i Pdf-formatet. Se också Webbriktlinjer.seexternal link

Google indexerar merparten av sina sökresultat i första hand efter en mobil version av innehållet i en text. De forskare som vill nå en större publik gör detta med automatik mycket troligare med ett responsivtexternal link svW (även läsbart i mobiler) webbformat än med ett Pdf-format. Hur ofta ser man ett söksvar på Googles första två-tre sidor som är en länk till en Pdf? Svaren länkar vanligen till en sajt.

26.6  Ekosystem för webbavhandlingar

Webbifiering är en megatrend inom många områden. Att även avhandlingar kan komma att genomgå inte bara en digital utan också en webb-baserad transformation är således inte osannolikt.

Förlagen kan sägas ha besegrat universiteten i marknaden för vetenskapliga artiklar. För webbavhandlingar finns ännu inget ekosystem och då universitetsvärlden occh offentliga finansiärer vanligen är långsammare än privata aktörer är sannolikheten och risken stor att en eller flera privata aktörer - "Google web theses" - kommer att dominera även den marknaden.

I ett scenario är Google en central aktör då företaget har som vision att sprida kunskap, har enorma resurser och redan har tjänster som Google Scholar och Google Translate. Det senare betyder att alla i princip skulle kunna skriva sin avhandling på sitt modersmål och låta Google Translate översätta denna till vilket annat språk som helst på några få sekunder. Utökade abstracts kan finnas på engelska. Det kommer att finnas flera valmöjligheter.

Produktionssystem (Content Management System) (Kap. 7.5) för avhandlingar, skalbarhet, lagring, säkerhet och tillförlitlighet är bland de betydelsefulla faktorerna för genomslag av webbavhandlingar. För fler frågor se Webbavhandlingar (Kap. 7) och några invändningar Ja, men ...↓

Lagring och tillgänglighet.

På ett likartat sätt som avhandlingar i Pdf-format lagras idag kan man tänka sig att ett gemensamt "bibliotekssystem", eller flera, lagrar webbavhandlingar. En sökning via Google på söktermen "archiving of websites" gav den 29 november 2019 23.000 träffar och den 23 juli 2020 61.200 träffar. Se omfattande internationell lista på Web archiving initiativesexternal link enW

Ett exempel på lagring av en sajt är EU Web archiveexternal link för officiell EU information.

De svenska universitetsbiblioteken (eller någon annan) kommer inom en nära framtid att erbjuda smart arkivering av webbavhandlingar.

Tidskriften Archives and Records hade 2016 ett temanummer som hette 'Born Digital'. Utgångspunkten var hur digital teknologi helt förändrat vilka data man arkiverar och hur. Förändringen återges i ett uttryck av (Terry Cook, 2007ref+)

"We have paper minds
trying to cope with electronic realities."

Även om temanumret har fokus på andra ämnen än lagring och hantering av avhandlingar är det ett citat som passar även för dessa.

SND - Svensk nationell datatjänstexternal link arbetar med forskningsinfrastruktur för lagring och tillgänglighet till forskningsdata. Lunds universitet är en av medlemmarna. Kanske SND är en framtida lagringsplats för webbavhandlingar?

I utredningen 'Plikten under lupp!' (Konstenius, 2017) görs en genomgång av den svenska pliktlagstiftningen för elektroniskt och tryckt material. Utredningen anför att lagstiftningen behöver revideras på grund av det förändrade medielandskapet.

Avhandlingar med multimedia ligger i tiden

British Library har en rad (exempel på avhandlingar, BL 2018 ref+) som har kompletterat textavhandlingen med olika former av multimediapresentationer.

26.7  Tryckta Thesis cards. From atoms to bits

Det är en megatrend att etablera broar mellan den fysiska världen och den digitala världen. Idag kallas detta ofta för the Internet of Things (IoT), på svenska 'Sakernas internetexternal link svW'. Jag började arbeta med detta i slutet av 90-talet och fick ett patent inom mobila tjänster (Schlasberg, 2000ꜜref+)

qr-kod till denna sida
26.1  QR-kod
till denna sida

'Thesis card' är arbetsnamnet på ett tryckt kort i storlek A5 (halv A4) som kan var vikt om man så önskar. På detta kort finns bland annat en QR-kod som lätt gör att man i en mobil eller en iPad kan - via appen 'Kamera' - kan scanna koden och då öppnas önskad sida. Den här avbildade koden gör att denna sida öppnas.

Förslag: Scanna QR-koden med en iPad. Avhandlingen kan läsas i en mobil men det är bättre i en iPad eller motsvarande.

Ett Thesis card kan innehålla en sammanfattning av avhandlingen eller annan önskad text. Den kan ersätta "spikning" av tryckta avhandlingar. I ett scenario trycks 2-300 Thesis Cards som kan finnas tillgängliga på en institution och på lämpliga fysiska platser. Ett Thesis Card kan designas och skickas med vanlig post till många. Ett Thesis card har en eller flera webbadresser och kan också tryckas som ett visitkort. Många möjligheter.

26.8  Format för avhandlingar - några faktorer och perspektiv

Tre faktorer och perspektiv är dominerande för i vilka format avhandlingar ska utvärderas och accepteras: det vetenskapliga perspektivet, läsarperspektivet och produktionsperspektivet. I den akademiska världen har läsarperspektivet hittills haft alltför liten tyngd vilket har drabbat även forskarna och forskningen.

  1. Vetenskaplig kontrollmöjlighet:
    Webbavhandlingar - som en service (Kap. 7) - ger bäst kontrollmöjligheter genom rikligt med länkar och ett smart referensssystem.
  2. Läsbarhet:
    Sämst i böcker och Pdf. Webbmiljön erbjuder mycket stora möjligheter till design av text, bilder, ljud och "rich media". Dessutom datorstödd service som automatisk översättning, intern och extern navigering - inklusive stöd för intresserade med nedsatt syn eller hörsel.
  3. Produktion:
    Pdf är enklast att producera. För webbavhandlingar krävs ett Content Management System (Kap. 7.5) liknande de i vilka journalister kan skapa en "text" utan att kunna programmering.
  4. Impact i forskarvärlden:
    Idag är Pdf bäst. Det finns såväl en kommersiell som en akademisk infrastruktur för Pdf-hantering. Böcker och Pdf är etablerade läsformat vilket inte gäller för webbavhandlingar.
  5. Impact till en bredare intressentgrupp:
    Tryckta avhandlingar har mycket liten spridning och som Pdf är de stora dokument vilket begränsar användbarheten. Unika sidor i webbavhandlingar kan hittas via sökmotorer och lätt delas via sociala media.
  6. Användar- och läsaranalys:
    För artiklar i digitala tidskrifter finns goda möjligheter att följa antalet nerladdningar och citeringar. För avhandlingar i Pdf-formatet finns flera digitala arkiv med varierande statistikservice. I ingetdera fallen kan man (till exempel författaren) få uppgift om vilka sidor som lästs.

    I en webbavhandling finns andra möjligheter att få information om vad som lästs med mera. Ett verktyg som Google Analytics - som jag använder på denna sajt - är ett av flera sätt att se vad besökare egentligen gör.

    En webbavhandling kan kopplas samman med kraftfulla verktyg för förbättring av forskningens kommunikation.

26.9Avhandlingar i ett miljöperspektiv

Det publiceras enligt SCB cirka 3.000 avhandlingar per år i Sverige. Kostnaden kan uppskattas till cirka 100 MSEK per år. Ju färre tryckta avhandlingar desto lägre lagrings- och transportkostnader och sammanlagd miljöpåverkan.

Författaren Göran Greider berättade i DN (2020.07.24) att han gräver ner avhandlingar i trädgårdenexternal link. Kanske en form av cirkularitet:-)

Thesis cards kan och bör tryckas av tryckerier med återplanteringssystem - se till exempel Printreleafexternal link.

26.10  Drivkrafter för förändring

Vanans och det normalas roll i ett ekosystem

Ekosystem i såväl affärsvärlden som till exempel inom Akademin har en rationell och ofta ekonomisk bas. Men det finns också en dimension där vanor och föreställning om "det normala" ingår som en viktig komponent. Det är svårt att ändra ett ekosystem enbart genom att föra fram rationella argument.

Några utmaningar i transformationen till mer digitala och webb-baserade ekosystem för avhandlingar.

  1. Tradition - Tradition - Tradition

    Tryckta avhandlingar har en lång tradition och det finns nog de som anser att en tryckt avhandling av detta skäl har ett egenvärde även i framtiden. En bok har ett symbolvärde för många författare och institutioner. Det är något substantiellt att ha en avhandling i bokyllan eller ge den till vänner.

  2. Läsmodell och spridning

    En del personer uppskattar att bläddra, läsa och anteckna i en tryckt avhandling. Kanske en tids-och generationsfråga? Att trycka en avhandling kommer i framtiden IMHO att vara en option, inte ett krav.

  3. Nya formella regler krävs

    Regelverken på landets högskolor och universitet för avhandlingars format vid en disputation och hantering måste ändras.

  4. Låg digital litteracitet
    Många behöver lära sig mer om möjligheterna i ett ekosystem för webbavhandlingar. Exempel och besvarande av frågor↓ är viktiga delar i en förändringsprocess.
  5. Formatregler
    Formatfrågan är inte (Kap. 33) reglerad i Högskoleförordningen utan beslutas oftast på fakultetsnivå, men ibland för hela respektive högskola.
Enkel övergång till Pdf

Då flertalet avhandlingar redan finns som en Pdf är de praktiska problemen kring en övergång från tryck till Pdf som krav vid en disputation mycket ringa. Tvärtom sparas kostnader för tryck, hantering och lagring. En Pdf är mer miljövänlig och ledtiderna kortas. En tryckt avhandling blir en frivillig option och inte ett krav.

Universitetsbibliotekens roll

Hur biblioteken kommer att kunna och vilja hantera en övergång från i huvudsak tryckta avhandlingar till digitala format är en intressant och viktig fråga. Det Digitala vetenskapliga arkivet (DiVA)external link med cirka 50 medlemmar, huvudsakligen högskolor är ett exempel på en lagringstjänst.

Universitetsbiblioteken har de senaste 20 åren både genomfört stora förändringar i hur deras fysiska rum används och hur de hanterar digitala flöden. De har en betydande förändringserfarenhet. Att enbart hantera digitala avhandlingar förefaller därför som en förändring de är eller kan bli väl rustade att klara.

Forskningsprojektet 'Om konsten att ignorera'

The art of ignoring and what makes it easyexternal link är titeln på ett forskningsprojekt som drivs på Handelshögskolan i Stockholm. Man ska bland annat undersöka varför och hur personer och organisationer undviker information, och varför detta är möjligt och lätt att göra. I en kort video på projektsidan förklarar intre minst forskare nummer två vad detta kan bero på. Kanske det känns igen från den egna arbetsplatsen?

Man kan argumentera för att en lämpligare forskningstitel skulle kunna ha varit 'The power of ignoring'. Makten bryr sig om det som makten vill bry sig om. Det är närliggande att säga att en övergång från tryckta avhandlingar till 'Digital first' berör frågor om reell ignorans, vald ignorans - jämför med konceptet "Rain rooms" (Kap. 12.3) och ignorans i ett maktperspektiv.

26.11  Prediktion om avhandlingar: Digital first

Prediktioner som baseras på megatrender och mångas uppfattning eller agerande är sannolikare än de som baseras på tro, önskan eller tyckande. Att allt mer blir digitalt och att flertalet verksamheter måste anpassa sig till detta är en megatrend. Sökmotorvärlden styrs av Google och när de bestämde sig för att rangordna resultat efter kriteriet 'Mobile first' fick detta enorma konsekvenser. Sajter behövde kodas om - göras responsiva - och texter anpassas till mobiltelefoner.

Om denna text hade stått på sidan XX i en Pdf ett arkiv hade färre hittat den än när någon idag googlar ordet avhandlingsformat. Testa gärna.

Min prediktion är att även avhandlingar inom några år kommer att följa formatet 'Digital first' och att tryckta avhandlingar blir en option. Det kommer att ta ytterligare några år innan avhandlingar blir 'Web first' och - som denna - läsbara i mobiltelefoner. Det hade varit intressant med en Delphi-studie om detta för att etablera en tidshorisont.

26.12Ja, men ... frågor och invändningar om webbavhandlingar

Det är både normalt och rimligt att nya idéer möts av frågor, stora och små. Bland annat har ett antal specialister i DiVA tillfrågats om sin syn på hantering av webbavhandlingar. Här listas några frågor som inkommit. De anges utan avsändare. Se Kommentarer (Kap. 35) och Vanliga frågor (FAQ) (Kap. 36) om hela avhandlingen.

1Vem har upphovsrätt till en webbavhandling?

I en tryckt avhandling eller en Pdf-avhandling ställs inte den frågan. Det beror på att texterna vanligen är skrivna i Word och att den manuella hanteringen på ett tryckeri anses vara så standardiserad att någon delad upphovsrätt inte är aktuell. Tryckeriets och andras bidrag kan likväl ha varit värdefulla. Att artiklar i en sammanläggningsavhandling kan ha medförfattare är en annan sak. För detta finns andra regler.

Om en webbavhandling skrivs i ett Content Management System (Kap. 7.5) kan det jämföras med beskrivningen ovan. Om det krävts manuell design och kodning i större omfattning skulle detta i ett fåtal fall kunna vara en grund för en självständig immateriell rättighet utöver det vetenskapliga innehållet. Detta kan behövas avtalas i projektets inledning. Målet är att ett CMS-system för avhandlingar ska vara så bra att doktoranden själv i analogi med en Pdf-avhandling ska kunna göra en webbavhandling.

2Ska alla webbavhandlingar bedömas lika?

Konstnärliga avhandlingar har redan idag regler som skiljer sig från till exempel reglerna i samhällsvetenskap och humaniora. Tiden får utvisa hur webbavhandlingar ska utvärderas. Efterhand kommer det att växa fram en eller några dominerande modeller.

3Hur ska en sajt "låsas" inför examination och efter en disputation?

Idag finns inte ett sätt att optimalt kombinera flexibilitet och kravet på att ett innehåll (en sajt) fixeras i tiden. I någon form av standard växer fram är det rimligt att det regleras i en överenskommelse mellan doktoranden, handledaren och institutionen / fakulteten.

En Pdf-avhandling som idag läggs in i DiVA är som "ett lagt kort ligger". Webbavhandlingar kommer på ett säkert att kunna lagras i olika versioner. Dessa kan vara publika eller inte. Webbavhandlingars sökbarhet och eventuella uppdateringar efter en disputation är bland flera andra frågor där man måste testa olika lösningar.

26.13Diskussion

Genom att identifiera avhandlingböcker, avhandlingar i Pdf-format och webbavhandlingar som tre delvis sammanhängande men olika ekosystem synliggörs faktiska förhållanden på ett nytt sätt.

Drivkrafterna för att ändra formaliakraven från tryck till digitala format är svaga. Man kan säga att de är uppenbart svaga då en förändring knappast formulerats som en fråga eller diskuterats i beslutsfattande fora. En traditionens långa historia och makt över den mentala kartan.

Det är en väsentlig skillnad på att disputera på en tryckt bok och ett digitalt underlag vare sig detta är en Pdf eller en webbavhandling. Kommer en del högskolor att acceptera en Pdf som disputationsunderlag i ett första steg och sedan en webbavhandling eller kommer man att acceptera bägge formaten?

Bortsett från underlaget för själva disputationen är det en väsentlig skillnad mellan en avhandlingsbok och en Pdf å ena sidan och en webbavhandling-som-en-service å den andra. Som inom många andra områden kommer de äldre formaten att finnas kvar länge. Nyckelorden är parallellitet och valfrihet.

Webbavhandlingar har en väsentligt större potential än bok och Pdf

Ekosystemet för "avhandlingsböcker" har ingen uppsida. Det finns inget som talar för att dessa blir fler och smartare. Avhandlingar som Pdf har en begränsad uppsida då de ofta baseras på Word och mallar för tryck.

Potentialen för smarta(re) avhandlingar i webbformat är mycket stor. Man kan se den kommande utvecklingen som disruptivexternal link enW för att citera (Bower och Christensen (1995)ꜜ). Googles sökmotor är ett intressant exempel på en webbtjänst som på några år blev disruptiv för många och mycket. Tjänsten utvecklas fortlöpande och enbart 2019 gjordes (3.600 uppdateringar enligt denna videoref+)

Coronakrisen fick alla högskolor att i rekordfart övergå till undervisning via streamad video, Zoom och andra digitala tjänster. Det är möjligt att samma kris kan komma att påverka även andra delar i högskolornas verksamhet och framtid. Det ingår i såväl avhandlingen som när den är klar att inspirera Akademin till en övergång till webbavhandlingar (Kap. 27.7).

Om epistemisk närhet - om kunskapens närhet

Jag har myntat begreppet "Epistemisk närhet" (Kap.9.3.1) som är en modell med sju faktorer för vad som gör oss mer eller mindre benägna att bedöma om något är tillförlitligt. Bland faktorerna finns: känner vi personen X, geografisk närhet, vilken tillhörighet har X och vilken förförståelse har vi av frågan?

Hur ska du som läser detta kapitel avgöra om min framställning är trovärdig? Är webbavhandlingar ett framtidsformat med potential att radikalt ändra hur avhandlingar skrivs, läses och utvärderas? Vilken förförståelse av IT/webb behöver man för att kunna värdera värdet av och sannolikheten för utvecklingen av webbavhandlingar?

26.14  Blogg om aktiviteter för förändring

Lunds universitet
26.2  Förändringsprojekt

Det kommer att ta tid innan högskolevärlden släpper sina analoga rötter och blir mer digital och webborienterad vad avser avhandlingar. Detta ämne följs upp löpande på min personliga hemsida Att förändra ett universitetexternal link (3 poster).

Där noteras olika typer av aktiviteter och kontakter för att åstadkomma en modernisering av disputationer vid svenska högskolor. Och några andra projekt med universitetsanknytning.

Publicerades: augusti 2020.   Uppdaterad senast: 22 januari 2020



Ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Webbavhandlingar och affärsmodeller för uppslagsverk'.

9 kommentarer.  Din är välkommen.

Innehållsförteckning med närmare 300 underrubriker finns på - webbavhandling.se/innehall/