Ekosystem för forskningskommunikation

25.1   Forskningskommunikation

Allt fler talar om och arbetar med forskningskommunikation. Vad driver områdets många aktörer? Vad säger forskningen inom området?

Många arbetar med med likartade verksamhets- och affärsmodeller och sammanlagt kan man säga att dessa och andra intressenter bildar ett slags ekosystem (Kap. 11) för forskningskommunikation.

I detta kapitel framförs att drivkraften för flertalet aktörer i detta ekosystem är marknadsföring av sin egen verksamhet. Detta jämförs med ett demokrati- och läsarperspektiv.

25.2Forskningskommunikation som ekosystem

text

Här följer en lista på några vanliga svenska aktörer inom området. Fler finns säkert.

Forskningskommunikatör är en vanlig titel på svenska högskolor. Mängden tillgänglig information om och berättelser om forskning är mycket stor och växande. I en artikel i World Economic Forum - ref. ↓ - diskuteras presentationen av fakta och dess roll i ett bredare perspektiv, fakta räcker inte.

25.3Forskningskommunikation som marknadsföring

Allt fler högskolor och universitet i Sverige och internationelltB lägger stora och ökande resurser på marknadsföring. Ackrediteringar och placeringsambitioner på rankinglistor är närliggande exempel med liknande ambition. Att kommunicera forskning är en del i strategin och affärsmodellen.

Den akademiska världen är idag i tre strukturella konkurrenssituationer.

Högskolevärlden har fler utmaningar men dessa är utanför avhandlingens fokus.

Att marknadsföring är den dominerande drivkraften för forsknings-kommunikation gör den inte mindre viktig. Det är däremot bra att placera den i ett större perspektiv för att bedöma hur den kan komma att utvecklas.

Ett exempel på att forskningskommunikation och projektfinansiering har ett nära samband är hämtat från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)

Här hittar du tips och idéer kring vad du själv kan göra för att öka synligheten för dig som forskare. Målet med projektet är att skapa möjligheter för ökad finansiering av kommande forskningsprojekt, vilket tipsen indirekt syftar till. ( Tips på SLU)

25.4Demokratiperspektivet

text

Det sägs ganska ofta att man lägger energi och resurser på forskningskommunikation för att den bidrar till det demokratiska samhället och att den ökar respekten för det vetenskapliga arbetssättet. Allmänheten har rätt att kunna ta del av resultat av forskning som är finansierad med allmänna medel, (Vetenskapsrådet).

En betydande del av all forskning är så specialiserad att den kommer att ha lågt allmänt intresse. Några områden och resultat kommer att finna en större publik medan flertalet gör det inte. Detta är rimligt och kan inte 'merinformeras bort'.

Många berättelser finner en intresserad (mikro)publik. Forskning kan dessutom presenteras mycket underhållande som i TV-programmen 'Fråga Lund' och 'Vetenskapens värld'.

25.4.1Högskolans samverkansuppgift

Högskolan har under lång tid haft en ambivalent inställning till det som idag oftast benämns som 'Samverkansuppgiften' (ibland 'Tredje uppgiften'). 'Bilda och samverka: om införandet, implementeringen och förändringen av universitetens tredje uppgift 1977 - 1997' (Kasperowski, 2011, ref+). Ett annat sätt att beskriva utvecklingen är att det finns en form av pendling mellan Business och BildningB.

Vad är det som idag driver det mycket ökade intresset för forskningskommunikation inom högskolevärlden? En förklaring kan vara det ökade behovet av marknadsföring av universitet och högskolorB. Hur långt kan den drivkraften komma att påverka forskningen? Och narrativet om forskning?

Antologin 'Universitetet som medium' (Lindström & Wickberg Månsson. (red.), 2015, ref+) har flera intressanta artiklar om universitetes funktion och roll i framtiden.

Artikeln 'Shouting from the ivory tower: a marketing approach to improve communication of academic research to entrepreneurs' (Steffens et al., 2014, ref+) är en av flera som diskuterar klyftan mellan teoretiker och praktiker.

Det är allmänt erkänt inom både entreprenörskaps- [...] och managementforskning [...] att det finns betydande skillnader mellan den kunskap som genereras av akademin och den kunskapsbas som används i entreprenörers och chefers praktik. En del av dessa skillnader kan tillskrivas om hur akademiker försöker kommunicera sitt arbete till praktiker. (Ibid. s. 4, min emfas) Original

Man kan argumentera för att denna utveckling också medfört nackdelar för akademin och att den kanalen för forskningskommunikation borde stärkas.

25.5Högskoleperspektivet

excellent forskning och påverkan - av Johan Schlasberg
25.2   Modell för forskning och påverkan

Fältet (B) anger forskning som kan sägas ha både hög excellens och hög samhällspåverkan. En utmaning för forskare, högskolor och finansiärer är, att öka såväl andelen excellent forskning (A) som den forskning som har ambitioner att nå fältet (B).

Forskning inom fältet (A) har hög excellens och liten samhällspåverkan vilket är 'olyckligt' och gör att samhället kan sägas gå miste om ökad välfärd. Fälten (C) och (D) är här mindre intressanta. Dock finns många exempel i vetenskapens historia på att forskning i fältet (D) haft stort inflytande både i forskarvärlden och i samhället.

Forskning kan således vara både intressant och excellent men ha liten eller diffus samhällspåverkan. Den kan dock ge många citeringar och hög status i de akademiska rankingsystemenB.

Impact / påverkan allt viktigare för samhällsvetenskaplig forskning

Värdet av forskningens samhälleliga relevans diskuteras vid många universitet, här exempel från Harvard respektive Groningen. Ett exempel är 'Enhancing Relevance of Research', (Toffel, 2015. ref+). Ett annat exempel är 'Evaluating the societal relevance of research', (Wilbertz, 2013. ref+).

Jag översätter engelska "impact" med 'påverkan'. Några forskare och högskolor använder ordet 'genomslag', jag föredrar 'påverkan' då har en verbform, påverka. Påverkan kan vara ringa men ordet genomslag mer konnoterar något utbrett.

I kapitlet Kunskapsutveckling i avhandlingar (Kap. 4) diskuteras hur flera forskningsfinansiärer, till exempel Vetenskapsrådet (VR) och Formas, lägger större vikt idag än tidigare vid forskningens samhällsnytta.

Frågan om hur externa engagemang påverkar forskarna diskuteras i 'Changing what researchers 'think and do': Is this how involvement impacts on research?' (Staley, 2017, ref+)

25.5.1Kurser i forskningskommunikation

Vetenskapsrådet har varit med att ta fram en utbildning i forskningskommunikation som ska testas i hösten 21 i en doktorandkurs på Örebro universitet.

I en debattartikel i Vetenskapsrådet tidning Curie i juni 2021 sägs att ...

I dagens kursutbud inom forskningskommunikation finns en hel del lokala initiativ vid olika lärosäten, men expertgruppen vill gärna se en nationell kraftsamling. Målet är också att forskningskommunikation ska bli en obligatorisk del av forskarutbildningen. (Ibid.)

Notera ordet 'obligatorisk'. Deltagarna i Vetenskapsrådets expertgrupp för forskningskommunkation presenteras här på VR.se

Örebro universitet erbjuder hösten 2021 en "pilotkurs" för doktorander i forskningskommunikation. Den är framtagen i samarbete med ovan refererade expertgrupp på Vetenskapsrådet. Institutionen för Journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet har i fler år haft kurser i forskningskommunikation för doktorander. Det finns flera andra exempel.

Högskolekursernas låga skalbarhet

När entreprenörer har sitt första möte med riskkapitalister är det en standardfråga om projektet (innovationen) är skalbar. Hur är det tänkt att tjänsten eller produkten ska få volym och nå en lönsam - och stor - marknad? Du kanske vill invända att för kurser i ämnen som forskningskommunikation och forskningsetik gäller andra regler och villkor. Men, likväl vill bägge intressenterna få stor genomslagskraft. Önskan om skalbarhet är gemensam.

25.6.1Påverkan i tid och rum

Man kan se forskningens påverkan som en spridningsprocess för innovationer. 'Diffusion of Innovations' (Rogers, 1962) är den klassiska texten enW inom området med inte minst den kända termen "early adopters" som är de cirka 2.5 första procenten som 'tar till sig' en innovation.

3D vektor
25.3   3D vektorer för påverkan

Påverkan (spridningen) drivs av i varje fall tre olika rörelser, dels den kraft som emanerar från de(n) forskande och högskolorna, och dels den som är kopplad till hur sannolikt och lätt andra hittar och tar del av forskningen.

Figuren visar ett antal vektorer. Dessa kan ha olika kraft (vektorlängd) och riktningar vilket här kan översättas till frågan hur mycket energi vill man investera - en rörelse inifrån och ut - för att påverka andra personer och organisationer?

En annan rörelse kan något förenklat sägas vara att någon hittar forskningen - en rörelse utifrån och in - via Google, sociala media eller citeringar i vetenskapliga tidskrifter. Man kan tala om forskningens 'findability' (Kap. 7.4.6). Att min avhandling är en sajt som delvis är byggd för sökmotoroptimering har ökat såväl min avhandlings findability som dess möjliga påverkan.

25.6.2Kommunikation kostar tid och pengar

När många forskningsfinansiärer vidgar de vetenskapliga cirklarna (Kap. 4) med krav på kommunikation och utvärdering av möjlig påverkan har detta kostnader för såväl forskarna som forskningsprojekten. "There is no free lunch".

När kraven på forskningskommunikation ökar blottlägger detta en rad problem inom akademin, ett exempel är 'Achieving impact: exploring the challenge of stakeholder engagement' (Huzzard, 2020, ref+).

Det är välkänt att akademikers arbete och resultat ofta ignoreras eller åtminstone inte används i någon större utsträckning av praktiker utanför akademin (Pettigrew, 2011). Detta dilemma ifrågasätter oundvikligen den vetenskapliga kunskapens natur och sätten på vilken den produceras och för vem. (Ibid. s. 379) Original

Påverkan i ett tidsperspektiv

I många vetenskapliga tidskrifter och en del databaser finns en årsfördelad och kumulativ graf över hur ofta en viss artikel laddats ner eller citerats. Att den modellen för mätning av influens och kvalitet har sina begränsningar har visats av bland andra (Seglen, 2019. ref+) i artikeln 'Tidsskrift-impakt: Et villedende mål på vitenskapelig kvalitet' och ska inte diskuteras här.

För påverkan utanför forskarsamhället gäller andra villkor och aspekter. Påverkan kan vara något som i allt väsentligt inträffar efter att forskningen (avhandlingen) publicerats men också något som initieras i och blir en del i forskningen inom en avhandlings tidsram.

Men forskningens påverkan beror alls inte enbart på forskningens möjliga excellens och samhällnytta utan i hög grad också på ett ämnes institutionskultur, uppfattning om 'normalitet', byråkrati och publiceringskanaler. Det finns otaliga exempel i den akademiska världen på hur nya idéer och nya synsätt möter motstånd. Ett aktuellt exempel är hur Katalin Karikós forskning om mRNA - som bland annat är grunden för Modernas och Pfizers Covid-19 vacciner - under många år avfärdades av kollegor och finansiärer. Härmed inte sagt att allt 'udda' blir bra.

Man kan också lyfta fram fredsforskaren och sociologen Johan Galtungs diskussion om, i varje fall vissa, forskares "desire to participate, to practice, to be relevant" (Kap. 6.4.1).

25.6Forskarsperspektivet

text

25.7Läsararperspekivet

Läsartid är en bristvara. Konkurrensen om uppmärksamhet är stor och ökar då allt fler forskar och litteraturen sväller. Situationen är generell men i denna avhandling är situationen inom managementforskning både ett exempel och i centrum.

Om att Sända och bli Hittad

Det får anses klarlagt att allt fler producerar och publicerar allt mer om forskning. Detta görs i många media och kanaler och blir i huvudsak allt bättre. Om denna genomgång hade inkluderat icke-svenska sajter hade volymen ökat mångfalt.

Man kan anta att flertalet av de personer som är intresserade av att mer än tillfälligt läsa om forskning kan engelska tillräckligt bra för att läsa och lyssna på exempelvis de referenser som finns nedan. Man kan prenumera på newsletters och följa forskningskanaler på YouTube med mera. För att låna en fras från en svensk TV-sketch "Det är mycket nu".

Läsning av ett antal hemsidor om kommunikationaspekter på högskolor och universitet visar att man samlar in statistik på ett projekts sidvisningar på webben och närvaro i sociala kanaler med mera.

På kort tid har kommunikation av ett forskningsprojekt gått från att vara en liten fråga till att bli ett krav. Så här säger forskningsfinansiären FORMAS ...

Vi vill understryka att samhällsnytta och kommunikation hör ihop. Du behöver därför beskriva på vilket sätt du kommer att kommunicera kring projektet under den tid som projektet pågår och vilka dina målgrupper är. Vi vill också att du berättar hur du tänkt att kommunicera när projektet är avslutat eller får en eventuell fortsättning. (Ibid. "Stöd för att besvara bedömningsgrunden samhällsnytta och kommunikation", Pdf.)

Liknande skrivningar kommer troligen att bli allt vanligare. Dessa aspekter - om än viktiga - kommer att ta tid, kräva utbildning och resurser. "There is no free lunch".

Tiden är den trånga sektorn. Kampen om uppmärksamhet.

Det finns troligen studier och statistik som visar hur personer kom att läsa en viss sida, se en pressrelease eller se ett visst forskningsprogram. Min tro är att det är "minst" lika viktigt att bli hittad som att sända. Sökmotorer är viktiga och redaktörer kommer att bli allt viktigare.

Om det är avgörande att en forskningsberättelse blir hittad måste den ha ett format som underlättar detta. Idag är det fler som når Internet via mobilen än via en dator och Google indexerar sidor utifrån en sidas rendering i en mobiltelefon. "Mobile first".

Viljan och tiden att läsa forskning är tyvärr mindre än vad många forskare tror. Detta gäller också forskare inom den egna disciplinen av områden som vederbörande inte har direkt intresse eller nytta av.

Om att göra forskningen mer intressant

Ofta tar det bara några få minuter, om ens det, innan en läsare avgör om en artikel, en avhandling eller en sida i en avhandling är intressant. Troligen kan inte alla, men många avhandlingar göras mer intressanta och få fler läsare. Det har ett värde att försöka göra detta. Några sätt, utöver analyserna, är att arbeta mer med språket (Kap. 4.8.1), rubrikerna, multipla sammanfattningar, navigationen, den grafiska designen och figurer och bilder (Kap. 34).

"That's interesting" är huvudrubriken i den klassiska artikeln 'That's interesting! Towards a phenomenology of sociology and a sociology of phenomenology'. (Davis, 1971. ref+). Det är lockande att citera långa stycken, men läs via referensen.

Davis skriver om behovet av en 'Sociology of the Interesting' som komplement till en 'Sociology of Knowledge'.

... ”skapandet” av intressanta teorier borde vara föremål för lika mycket uppmärksamhet som ”verifieringen” av intetsägande. (Ibid. s. 344) Original

25.xKommunikation av avhandlingar

Avhandlingar är ett exempel på forskningsresultat - i Pdf-format - som lagras i ett arkiv typ DiVA, men läses av mycket få som flera forskare skrivit om.

För att öka sannolikheten att fler skulle i varje fall läsa något eller några kapitel i min avhandling producerade jag den som en sajt - Webbavhandlingar och affärsmodeller för uppslagsverk. Den finns endast som sajt. För att göra avhandlingen mer läsbar för många har den cirka 400 länkar till Wikipedia som ger en bakgrund, ordförklaring eller kan inspirera till vidareläsning - på önskat språk. Avhandlingar i Pdf-format är inte ägnade att bli lästa i en mobiltelefon vilket en webbavhandling är. Läsare kommer att via till exempel Google - i en mobil - att hitta enskilda kapitel som de kan vara intresserade av. Mycket arbete har lagts ner på design, språk, bilder och figurer (över 100) och (strategisk) kommunikation. Vilket meritvärde ger en sådan investering i forskningskommunikation en avhandling? Idag inget, imorgon förhoppningsvis lite mer.

25.9Forskning om forskningskommunikation

I en rapport 'Forskning om forskningskommunikation i Sverige' ↓ (Vetenskapsrådet, 2020) sägs bland annat ...

Den digitala utvecklingen har också på ett genomgripande sätt förändrat förutsättningarna för hur utbildning och forskning bedrivs, forskningsresultat kommuniceras samt hur samverkan sker med det omgivande samhället. (Ibid. s. 94)

I denna artikel i tidningen Curie hävdar fyra forskare från Chalmers att ...

Utbildning i forskningskommunikation bör istället använda sig av den mycket omfattande forskning som finns om skrivutveckling och genrepedagogik. (Ibid.)

Att det finns forskning om forskningskommunikation är föga förvånande - se referens nedan ↓ men för vem har den betydelse i praktiken?

Strategisk kommunikation

I 'Strategic Communication - an introduction' (Falkheimer och Heide, 2018) tar författarna bland annat upp skillnaden mellan "strategic communication" och "planned communication" där den senare är mer traditionell envägskommunikation och den förra defineras som ... studier av hur organisationer medvetet använder kommunikation för att uppnå sina övergripande mål. Frandsen & Johansen, (2017). (Ibid. sid. 57). Original

Forskningsrådet Formas är en av de forskningsfinansiärer som arbetar aktivt med att utveckla en strategi för forskningskommunikation. De har bland annat finansierat rapporten 'Forskningskommunikation – från medielogik till kommunikationslogik' (Heide och Rasmusson, 2018. ref+). I rapporten står bland annat

Det är nödvändigt att problematisera forskningskommunikation. (Ibid. s 4)

Detta görs i hög grad i denna avhandling.

Om kommunikationslogiken [till skillnad från en 'transmissionslogik', min anm.] styr hur vi förstår och arbetar med forskningskommunikation medför det en annan förståelse av kommunikationsprocessen. Då kan inte forskningskommunikationen ske efter det att ett forskningsprojekt har genomförts, utan under hela processen – från början till slut. (Ibid. s 17)

De föreslår således ett radikalt nytänkande.

Publicerades: 2018.   
Uppdaterad: 3 juli 2022

Studier om NE: sammanfattning ← 24 Ekosystem för forskningskommunikation
→ 26 Tre ekosystem för avhandlingar



Ingår i Johan Schlasbergs avhandling
'Ekosystem för uppslagsverk, forskningskommunikation och avhandlingar'

12 kommentarer.  Din är välkommen.   Om delning av en sida i avhandlingen (Kap. 1.6).

Innehållsförteckning med alla underrubriker finns på - webbavhandling.se/innehall/