Avhandling i företagsekonomi    
Johan Schlasberg


Ekosystem för webbavhandlingar

Avhandlingen har tre kapitel om webbavhandlingar

  1. Detta kapitel analyserar och diskuterar några av villkoren och drivkrafterna för ett möjligt nytt ekosystem för webb-baserade avhandlingar och annan forskning.
  2. I Webbavhandlingar (Kap. 7) introduceras vad webbavhandlingar är och hur de kan anpassas till den akademiska miljön. Texten introducerar några grundläggande frågor om design och teknik dock utan att bli alltför teknisk. Flera fördelar med webbavhandlingar presenteras.
  3. Kapitlet Tre ekosystem för avhandlingar (Kap. 26) har ett historiskt perspektiv på samverkan mellan nya teknologier och den vetenskapliga och kollegiala konversationen. Nya teknolologier är en av forskningskommunikationens drivkrafter. Inledningsvis redogörs för hur begreppet ekosystem blivit ett expanderande forskningsområde i företagsekonomi.

27.2  Webbifiering är en megatrend i samhället

Webbifiering är en megatrend inom ett mycket stort antal områden. Att även forskning och avhandlingar på flera sätt kan komma att genomgå inte bara en digital utan också en webb-baserad transformation är således inte osannolikt, tvärtom. Det är viktigt att förstå de många skillnaderna mellan digitalisering i allmänhet och webbifiering.

Den centrala frågan är om det finns förutsättningar för att denna megatrend kan resultera i ett eller fler nya ekosystem för avhandlingar och annan forskning? Vad säger den företagsekonomisk forskningen om uppkomsten av nya ekonomiska och organisatoriska ekosystem?

27.xForskning om ekosystemens drivkrafter

Forskningsmetoden i detta kapitel kan närmast kallas explorativ enW och här avses: en metod för att utforska vilka frågor och exempel som kan bidra till att öka förståelsen av hur ett nytt ekosystem för webbavhandlingar och annan webb-baserad forskning skulle kunna utvecklas.

27.xFörutsättningar för ett nytt ekosystem

Var och hur tar ett nytt ekosystem sin början? Ett ekosystem inom mobil telefoni började när Steve Jobs presenterade Apples första iPhone. Ett annat startade när de första apparna kom ut på marknaden. Branschen räknar med att det globalt inom några år finns cirka 30 miljoner apputvecklare. Det finns goda grubder att postulera att alla ekosystem i företagvärlden börjar i liten skala och flertalet iakttagare skulle i den tidiga fasen inte ens tala om ett nytt ekosystem.

27.xHistoriska exempel på ekosystem

Historien uppvisar ett flöde av nya omvälvande ekosystem. Järnvägen är ett lysande exempel som omformade res- och levnadsmönster, transporter och semestrar, industrier och industrilokalisering för att nämna några områden. I vårt årtionde fortsätter mobiltelefoner, sociala media och genteknologier och mer att rycka undan mattan för somt och att rulla ut den för annat. Nu en kort berättelse om fotografins senaste årtionden.

Silverdioxid på en bärare av plast blev guld för Kodak. Filmrullar för negativ exponerades för ljus och i en process (C41) framkallades allt det någon sett och ville bevara. För diafilmer fanns en annan kemisk process. Gemensamt var att det ofta tog några dagar att få sina filmer framkallade. Polaroid enW (konkurs 2001) hade en kort succé med klicka och se direkt som främsta användarvärde. Men något smartare väntade runt hörnet och - forskarna inom - Kodak var en av pionjärerna inom digital fotografi. Men de som styrde filmfabrikerna var starkast och nya möjligheter ratades för det man inte trodde skulle bli så revolutionerande. Kodaks oförmåga att transformera sig till en disruptiv teknologi har beskrivits av många, ett exempel är Disruptive technology: How Kodak missed the digital photography revolution Lucas et al. , 2009).

27.xStudie: webbformatet i högskolevärlden

Användarintresset är en grundläggande drivkraft för framväxten av ett nytt ekosystem för webbavhandlingar och annan forskning i webbformat. Att undersöka detta ligger utanför avhandlingens ram men studien kan följas via Webbavhandlingar i högskolevärlden. Syftet är att samla in synpunkter från många discipliner, högskolor och personer.

27.xInfrastruktur

Infrastrukturen är både materiell (fysisk), immateriell och en kombination av bägge.

Utan kraftfulla servrar vore kryptovalutor som Bitcoin enbart en idé på ett papper. Utan containerhamnar som kan ta emot, hantera och vidarefördela miljontals containers vore världshandeln väsenligt mindre än idag. Utan ett globalt system för domänadresser svW som registrerar och omvandlar dessa till numeriska tal funnes inget storskaligt Internet.

KORT SAGT: Utan en bra infrastruktur skapas inget nytt ekosystem för webbavhandlingar.

27.x.x   Lagring och tillgänglighet.

Alla avhandlingar finns i en etablerad infrastruktur som både är fysisk som lagring och immateriell som bedömningssystem.

Frågan om arkivering och hantering av webbavhandlingar (Kap. 27.6) kan lösas på flera sätt. Här har universitetsbiblioteken en viktig uppgift. De avhandlingar i bokformat och i Pdf-format som idag arkiveras är att betrakta som avslutade "projekt". Man kan tänka sig att webbavhandlingar finns tillgängliga i mer än en version för att till exempel kunna innehålla uppdatering av länkar.

På ett likartat sätt som avhandlingar i Pdf-format lagras idag kan man tänka sig att ett gemensamt "bibliotekssystem", eller flera, lagrar webbavhandlingar. En sökning via Google på söktermen "archiving of websites" gav den 29 november 2019 23.000 träffar och den 23 juli 2020 61.200 träffar. Se omfattande internationell lista på Web archiving initiatives enW

Ett exempel på lagring av en sajt är EU Web archive för officiell EU information.

Högskolebibliotekens "'arkiveringsparadigm'" har haft större genomslag. Steget från att arkivera och tillhandahålla böcker till att göra nästan samma sak med pdf-filer var inte en radikal förändring i den mentala kartan utan kan ses som en utveckling inom samma arkiveringsparadigm. Arkivering 2.0.

De svenska universitetsbiblioteken (eller någon annan) kommer inom en nära framtid att erbjuda smart arkivering av webbavhandlingar.

Tidskriften Archives and Records hade 2016 ett temanummer som hette 'Born Digital'. Utgångspunkten var hur digital teknologi helt förändrat vilka data man arkiverar och hur. Förändringen återges i ett uttryck av (Terry Cook, 2007ref+)

"We have paper minds
trying to cope with electronic realities."

SND - Svensk nationell datatjänst arbetar med forskningsinfrastruktur för lagring och tillgänglighet till forskningsdata. Lunds universitet är en av medlemmarna. Kanske SND är en framtida lagringsplats för webbavhandlingar?

I utredningen 'Plikten under lupp!' (Konstenius, 2017) görs en genomgång av den svenska pliktlagstiftningen för elektroniskt och tryckt material. Utredningen anför att lagstiftningen behöver revideras på grund av det förändrade medielandskapet.

Google indexerar merparten av sina sökresultat i första hand efter en mobil version av innehållet i en text. De forskare som vill nå en större publik gör detta med automatik mycket troligare med ett responsivt svW (även läsbart i mobiler) webbformat än med ett Pdf-format. Hur ofta ser man ett söksvar på Googles första två-tre sidor som är en länk till en Pdf? Svaren länkar vanligen till en sajt.

27.xKommersiell uppsida

text

Uppskalning

text 'A Call for Research on the Scaling of Organizations and the Scaling of Social Impact' (Shepard & Patzelt, 2020, ref+)

27.xUniversitetsbibliotekens roll

text

Avhandlingar med multimedia ligger i tiden

British Library har en rad (exempel på avhandlingar, BL 2018 ref+) som har kompletterat textavhandlingen med olika former av multimediapresentationer.

Webbavhandlingar har en väsentligt större potential än bok och Pdf

Ekosystemet för "avhandlingsböcker" har ingen uppsida. Det finns inget som talar för att dessa blir fler och smartare. Avhandlingar som Pdf har en begränsad uppsida då de ofta baseras på Word och mallar för tryck.

Potentialen för smarta(re) avhandlingar i webbformat är mycket stor. Man kan se den kommande utvecklingen som disruptiv enW för att citera (Bower och Christensen (1995)ꜜ). Googles sökmotor är ett intressant exempel på en webbtjänst som på några år blev disruptiv för många och mycket. Tjänsten utvecklas fortlöpande och enbart 2019 gjordes (3.600 uppdateringar enligt denna videoref+)

Coronakrisen fick alla högskolor att i rekordfart övergå till undervisning via streamad video, Zoom och andra digitala tjänster. Det är möjligt att samma kris kan komma att påverka även andra delar i högskolornas verksamhet och framtid. Det ingår i såväl avhandlingen som när den är klar att inspirera Akademin till en övergång till webbavhandlingar (Kap. 27.7).

27.3  Olästa avhandlingar och olästa artiklar

Ett av många omvittnat faktum och problem är att mycket få personer läser avhandlingar vare sig som bok eller Pdf. Detta sägs också om forskningsartiklar. En exponentiell tillväxt av forskning leder med nödvändighet till färre läsare per artikel men för forskaren / artikeln / avhandlingen är detta likväl ett problem.

27.x.x  "Lösningen" på problemet olästa avhandlingar

Bättre forskning är säkert en del i lösningen, men den lösningsmodellen bygger på en otillräcklig problematisering av frågan.

Varje marknadsförare vet att förpackning, design och "convenience" är viktiga och ofta avgörande för en produkts eller en tjänsts framgång. Varför skulle inte detta - med anpassning - gälla också för Akademin och avhandlingar? Trovärdig kunskap är idag i en helt ny konkurrenssituation. En stor och intressant utmaning för Akademin är en smart anpassning för att öka olika intressenters ('information convenience') Informationsbekvämlighet (Kap. 7.3).

Digitala verktyg: Smartare format kräver mer kunskap och större digital litteracitet. Akademin - enskilda forskare, högskoleledningar och bibliotek "måste" lära sig mer om vad som är möjligt i webbvärlden.

27.x  Drivkrafter för ett nytt ekosystem

Några utmaningar i transformationen till mer digitala och webb-baserade ekosystem för avhandlingar.

  1. Tradition - Tradition - Tradition

    Tryckta avhandlingar har en lång tradition och det finns nog de som anser att en tryckt avhandling av detta skäl har ett egenvärde även i framtiden. En bok har ett symbolvärde för många författare och institutioner. Det är något substantiellt att ha en avhandling i bokyllan eller ge den till vänner.

  2. Läsmodell och spridning

    En del personer uppskattar att bläddra, läsa och anteckna i en tryckt avhandling. Kanske en tids-och generationsfråga? Att trycka en avhandling kommer i framtiden IMHO att vara en option, inte ett krav.

  3. Nya formella regler krävs

    Regelverken på landets högskolor och universitet för avhandlingars format vid en disputation och hantering måste ändras.

  4. Låg digital litteracitet
    Många behöver lära sig mer om möjligheterna i ett ekosystem för webbavhandlingar. Exempel och besvarande av frågor↓ är viktiga delar i en förändringsprocess.
  5. Formatregler
    Formatfrågan är inte (Kap. 33) reglerad i Högskoleförordningen utan beslutas oftast på fakultetsnivå, men ibland för hela respektive högskola.
Enkel övergång till Pdf

Då flertalet avhandlingar redan finns som en Pdf är de praktiska problemen kring en övergång från tryck till Pdf som krav vid en disputation mycket ringa. Tvärtom sparas kostnader för tryck, hantering och lagring. En Pdf är mer miljövänlig och ledtiderna kortas. En tryckt avhandling blir en frivillig option och inte ett krav.

Universitetsbibliotekens roll

Hur biblioteken kommer att kunna och vilja hantera en övergång från i huvudsak tryckta avhandlingar till digitala format är en intressant och viktig fråga. Det Digitala vetenskapliga arkivet (DiVA) med cirka 50 medlemmar, huvudsakligen högskolor är ett exempel på en lagringstjänst.

Universitetsbiblioteken har de senaste 20 åren både genomfört stora förändringar i hur deras fysiska rum används och hur de hanterar digitala flöden. De har en betydande förändringserfarenhet. Att enbart hantera digitala avhandlingar förefaller därför som en förändring de är eller kan bli väl rustade att klara.

27.xFöljder av ett nytt ekosystem

text

27.x  Vinner Google?

De stora globala förlagen kan sägas ha besegrat universiteten i marknaden för vetenskapliga artiklar. För webbavhandlingar finns ännu inget ekosystem och då universitetsvärlden vanligen är långsammare än privata aktörer är sannolikheten stor att en eller flera privata aktörer - "Google web theses" - kommer att dominera även den marknaden. Är detta en risk eller en möjlighet? De globala förlagen har på ett för dom lönsamt sätt inkorporerat Open Access tidskrifter i sina affärsmodeller. Men Google har större kompetens i webbvärlden.

I ett scenario är Google en dominerande aktör då företaget har som vision att sprida kunskap, har enorma resurser och redan har tjänster som Google Scholar och Google Translate. Det senare betyder att alla i princip skulle kunna skriva sin avhandling på sitt modersmål och låta Google Translate översätta denna till vilket annat språk som helst på några få sekunder. Utökade abstracts kan finnas på engelska. Detta ska ses som exempel, det kommer att finnas flera valmöjligheter.

x.x.x   Aktörer och utbildning i ekosystemet webbavhandlingar

Ekosystem är komplicerade nätverk av många aktörer och kompetenser. Kommer det att bli lokala (nationella) aktörer som blir centrala aktörer i ett nytt ekosystem eller om det blir globala aktörer som Google och de stora förlagen.

Det kommer att behövas en grundkurs för forskare och studenter för att förklara vad en webbavhandling är eller kan vara. För de som direkt väljer att skapa en webbavhandling krävs utbildning i såväl i CMSr som flera andra aspekter. Högskolorna behöver utveckla ny kompetens för bistå doktorander och studenter. Särskild utbildning bör riktas mot lärare, forskare och administratörer som kan behöva stärka sin digitala litteracitet.

27.x  Aktiviteter för ett nytt ekosystem

Lunds universitet
26.2  Lunds universitet och en klassisk Mac-skärmbild

Mina och andras aktiviteter för att bidra till ett (kommersiellt) ekosystem för webbavhandlingar och annan forskning ligger utanför avhandlingen.

Uppdateringar görs i ett kapitel på min personliga hemsida Ecosystems for webb-based research.

Publicerades: augusti 2020.   
Uppdaterad senast: 29 april 2022

Ekosystem för avhandlingar← 26
Ekosystem för webbavhandlingar
→ 28 Uppslagsverk: historia och framtid



Ingår i Johan Schlasbergs avhandling
'Forskningskommunikation, webbavhandlingar och affärsmodeller för uppslagsverk'.

12 kommentarer.  Din är välkommen.   Om delning av en sida i avhandlingen (Kap. 1.6).

Innehållsförteckning med närmare 300 underrubriker finns på - webbavhandling.se/innehall/