Ekosystem för webbavhandlingar

Avhandlingen har fyra kapitel om webbavhandlingar

Webbavhandlingar kan ses som en del i Forskningskommunikationens ekosystem (Kap. 29).

Detta kapitel analyserar och diskuterar några av villkoren och drivkrafterna för ett möjligt nytt ekosystem för webb-baserade avhandlingar och annan forskning.
Tre ekosystem för avhandlingar (Kap. 25) har ett historiskt perspektiv på hur den vetenskapliga konversationen har utvecklats från samtal till brev och böcker och i våra decennier till Pdf-format och ett möjligt webbformat. Det görs en kort jämförelse mellan tre ekosystem.
I Webbavhandlingar (Kap. 26) introduceras vad webbavhandlingar är och kan bli och hur de kan anpassas till den akademiska miljön. Texten introducerar några grundläggande frågor om design och teknik utan att bli alltför teknisk. Några vanliga frågor besvaras.
I Avhandlingar och forskningskommunikation (Kap. 27) framförs att begreppet "informationsbekvämlighet" (information convenience) applicerat på webbavhandlingar tillför värde till både specialister och andra intresserade.

Forskningsmetoden i detta kapitel kan närmast kallas explorativWikipedia.

Explorativa studier, en typ av explorativ forskning, tenderar att delas in i två kategorier: de som gör en preliminär första analys av ett nytt ämne och de som föreslår nya idéer eller genererar nya hypoteser om ett gammalt ämne. Originalꜜ (Swedberg, 2020)

Här avses en metod för att utforska vilka frågor och exempel som kan bidra till att öka förståelsen av hur ett nytt ekosystem för webbavhandlingar och annan webb-baserad forskning skulle kunna utvecklas i stor skala.

Vilka forskare, rådgivare och verksamheter kan vi (man) lära av?

28.2 Webbifiering är en megatrend i samhället

Webbifiering är en megatrend inom ett mycket stort antal områden. Att även forskning och avhandlingar på flera sätt kan komma att genomgå inte bara en digital utan också en webb-baserad transformation är således inte osannolikt, tvärtom. Det är viktigt att förstå de många skillnaderna mellan digitalisering i allmänhet, pdf-formatet och webbifiering.

Den centrala frågan är om denna megatrend kan ge upphov till ett nytt ekosystem för avhandlingar och senare kanske annan forskning?

28.2.1 Timing is (everything)

Att något är en megatrend betyder inte med 'automatik' att det är lätt att lyckas utveckla en ny verksamhet, men det underlättar. Uttrycket om timing har använts inom nästan allt från en sångtitel till tips om en bättre golfsving och sannolikheten att lyckas med ett start-up företag. Ett forskningsperspektiv presenteras i 'The impact of timing in innovation management' (Beckett et al, 2016, ref+).

Figuren kommer från ett Ted talk↗ av Bill Gross, grundare av en av USA:s mest välkända 'tech incubators' Idealab↗. Han framför att Timing är den singulärt största förklaringen till varför start-up företag lyckas. Videon har 10 miljoner visningar. De andra jämförda faktorerna var: Team, Ideas, Business model och Funding. Genomförandeförmågan (the execution) av ett projekt har också stor betydelse.

Är timingen bra för ett nytt ekosystem för webb-baserade avhandlingar? Troligen lite tidigt men resan mot en 'tipping point' har börjat. En annan aspekt är vad man kan lära av forskning om timing och en entreprenörs studie och erfarenhet av timing. Detta knyter an till avhandlingens diskussion om generellt versus situationellt (Kap. 8.6).

28.3 Marknaden för akademisk publicering

Betalväggar - film — Fig. 28.2 Betalväggar

Det går inte att tala om ett nytt ekosystem för webb-baserade avhandlingar och möjligen på sikt annan forskning utan att kort beröra den stora marknaden, 25+ miljarder USD, för akademisk publicering. Bilden kommer från dokumentärfilmen Paywall - the business of scholarship↗ (2018) som är fritt tillgänglig. En recension i The Lancet↗ har titeln 'The business of academic publishing: “a catastrophe”'.

De kommersiella akademiska förlagen som Elsevier (heter nu Relx), Wiley och Springer med flera har etablerat en för dom mycket lönsam affärsmodell (enbart Relx hade 2021 en vinst på 25 miljarder SEK) och kan sägas ha besegrat universiteten i marknaden för vetenskapliga artiklar. De senaste 10-20 åren har det publicerats många artiklar och analyser av marknaden för akademisk publicering. Några exempel är 'How Academic Science Gave Its Soul to the Publishing Industry' (Neff, 2020, ref+), 'Big Publishing and the Economics of Competition' (de Camargo, 2014, ref+) och Turning the Supertanker: Deutsche Bank on Elsevier's excess' (Klein, 2019, ref+). Se citat från bankens rapport från 2005 nedan.

Marginalerna i tidskriftsbranschen är "extremt höga". Man skulle kunna hävda att de är omotiverat höga – rent ut sagt tror vi att de professionella förlagen tillför ringa värde till forskningsprocessen. Vi föreslår att läsarna betraktar marginalerna (bara tillfälligt) som skattebetalare snarare än som investerare. Hur glada är ni, som skattebetalare, att era regeringar gör det möjligt för privata operatörer, att med väldigt lite insatt kapital ha 40% i vinstemarginal (s. 34) Originalꜜ (Klein, 2019, ref+)

När köparna - universitetsbibliotek och indirekt forskningsfinansiärerna och forskarna - ökade kraven på Open acess-publiceringWikipedia svarade förlagen bland annat med en modell där forskarna erbjuds att friköpa artiklar för ett 'större' engångsbelopp, ofta 3-5.000 USD. Open accessBiBB har av många lovordats som en strategi för att minska kostnaderna för världens universitetsbibliotek. Trots många initiativ har detta av såväl interna akademiska sedvanor som förlagens förmåga att införliva 'OA-strategin' lett till begränsade framgångar, se till exempel 'After the Labour of Love: the incomplete revolution of open access and open science in the humanities and creative social sciences' (Butterbury et. al, 2022, ref+). Se också Approaches to an generative, open ecosystemWikipedia.

28.4 Aktörer i ekosystemet avhandlingar i Pdf-format

I ekosystemet för Pdf-avhandlingar är universiteten och förlagen för akademiska texter och tidskrifter de ledande aktörerna. Tryckeriernas roll i systemet är mer stödjande än drivande. Om än professionen - forskare, lärare och administratörer - har en central roll är denna grupp mer heterogen än talar med en röst.

En generell fråga är om ledande aktörer i ett äldre ekosystem kan bli ledande aktörer i ett efterföljande ekosystem? Finns det sådana exempel? Om än de initialt inte är de ledande innovatörerna i ett nya ekosystem kan de (några) ha kraft att återta en stark ställning. Ett exempel är om GM, Ford, Volkswagen och andra stora aktörer återerövrar en stark position inom segmentet elbilar även om Tesla var den starkast drivande innovatören i branschen.

28.5Förutsättningar för ett nytt ekosystem

om framtiden för ett ekosysystem i webbformat — Fig. 28.3 Historia och Framtid

Var och hur tar ett nytt ekosystem sin början? Vilken eller vilka innovationer, affärsmodeller och andra faktorer är tillräckliga för att etablera ett nytt ekosystem? Då frågan är mycket stor är nedanstående att se som exempel.

Det är viktigt att differentiera mellan avhandlingar/artiklar under utveckling och lagring av den 'färdiga' produkten i olika arkiv. Dessa tjänster kan drivas av helt skilda aktörer.

NYA TEKNOLOGIER

Som framgår i Tre ekosystem för avhandlingar (Kap. 25) är banbrytande teknologier som boktryckarkonsten en stor drivkraft även för förändringar i de vetenskapliga konversationerna. Mikroprocessorn som enligt Moores lagWikipedia från 1965 blivit radikalt mycket effektivare är ett exempel på en drivkrafts utveckling och upphov till många 'second-order' och 'n-order' effekter. Priset på digital minneskapacitet har sjunkit med över 99%. Även dessa teknologiers utveckling fortsätter att influera de vetenskapliga konversationerna i både smalare och bredare kretsar.

Ett nytt ekosystem inom mobil telefoni - och mobila tjänster - började när Steve Jobs presenterade Apples första iPhone. Ett annat startade när de första apparna kom ut på marknaden. Branschen räknar med att det globalt inom några år finns cirka 30 miljoner apputvecklare. Det finns goda grunder att postulera att alla ekosystem i företagsvärlden börjar i liten skala och flertalet iakttagare skulle i den tidiga fasen inte ens tala om ett nytt ekosystem.

NÄTVERKSEFFEKTER

En svala gör ingen sommar och inte heller EN faxmaskin. Detta formulerades i början på 1980-talet i Metcalfe's lawWikipedia som matematiskt visar att det ökade värdet av varje ny nod i ett nätverk är större än ett. Denna 'lag' kan till exempel appliceras på värdet av att finnas på Facebook, Linkedin eller att vara med i Rotary.

Hur kan det uppstå nätverkseffekter för avhandlingar i webbformat?

REGULATORISKA OCH INSTITUTIONELLA FAKTORER

Lagstiftning som förhindrade skråväsende och monopol har inom många områden varit kraftfulla drivkrafter för förändring. Ur ett svenskt perspektiv har somliga avregleringar - som inom telekom - varit framgångsrika medan andra som bilbesiktning↗ tillfört begränsat användarvärde.

Det har delats ut flera Nobelpris för forskning som lyfter fram institutionella faktorer - läs till exempel Ronald Coase Nobelföreläsning 1991↗. Enhetligt tillämpad lagstiftning, rättvis myndighetsutövning och säkra betalningar är alla fundament för uppkomsten av stabila moderna ekosystem.

Ett nytt ekosystem för webbavhandlingar i Sverige kräver en modernisering av universitetens regler för avhandlingar. Förändringstrycket är lågt. Man ska dock veta att det inte finns några överordnade legala krav utan varje högskola bestämmer sina former.

Det finns inget formellt hinder mot webbavhandlingar i Högskoleförordningen. Reglerna beslutas lokalt på varje universitet, högskola och ibland institution.

I en fas före en bredare acceptans kan webbavhandlingar komma att accepteras som en form av experiment. Framsteg kräver oftast experiment.

AFFÄRSMODELLER FÖR INNOVATIONER

Det finns en omfattande litteratur inom området där - Clayton ChristensenWikipedia är en av de mest kända och citerade. Hans bok 'The innovators dilemma' (Christensen, 1997), som introducerade begreppet 'disruptiva innovationer', handlar om hur nya affärsmodeller har fått nya bolag och ekosystem att växa och gamla att krympa eller gå under. Se också omvärldsfaktorer av paradigmkaraktär (Kap. 9.2).

Aktörer i ett ekosystem för webb-baserade avhandlingar kommer att olika affärsmodeller, om än med kopplingar till en större helhet.

ANVÄNDARFAKTORER

Ett framgångsrikt ekosystem måste presentera användarna, kunderna och aktörerna ett intressant värdeerbjudande (value proposition).

Vilka aspekter på webbavhandlingar kan vara mest attraktiva för olika intressenter - och varför?

28.6 Aktörer i ekosystemet webbavhandlingar

Man kan anta att de stora förlagens intresse av avhandlingar och forskningsartiklar i webbformat enbart är aktuellt om detta kan bibehålla eller ökas deras lönsamhet och om deras nuvarande modell utmanas mer än marginellt.

Universiteten och deras inköpsorganisationer är mer intressanta aktörer för tillkomsten av ett nytt ekosystem. Som organisationer är de separata enheter även om viss samverkan sker vilket gör att inititativ inom detta område inledningsvis nog bli mer separata än samordnade.

Nya aktörer är en intressant möjlighet.

28.6.1 Webbavhandlingar är en nichemarknad

Jämfört med marknaden för artiklar i vetenskapliga tidskrifter är marknaden för webbavhandlingar en liten niche i den totala akademiska publiceringsmarknaden.

28.7 Tjänst för avhandlingsprojekt

Universitetsbibliotek eller en portal som DiVA lagrar färdiga tryckta avhandlingar och avhandlingar i Pdf-format. Som diskuterats ovan är det tekniskt enkelt att därtill lagra färdiga avhandlingar i webbformat.

Att hantera och lagra pågående avhandlingsprojekt är en annan typ av tjänst och kan nog med fördel drivas av andra (kommersiella) aktörer. Ett nytt ekosystem som ger etablerade eller nya aktörer intressanta affärsmöjligheter har större chans att etableras än om det enbart är beroende av organisationer som universitet och universitetsbibliotek.

28.7.1 Google och webbavhandlingar?

För webbavhandlingar finns ännu inget ekosystem och då universitetsvärlden vanligen är långsammare än privata aktörer är sannolikheten stor att en eller flera privata aktörer - "Google web theses" - kommer att dominera även den marknaden. Är detta en risk eller en möjlighet? Google har mycket stor kompetens i webbvärlden och alla erforderliga resurser.

I ett scenario är Google en dominerande aktör då företaget har som vision att sprida kunskap, har enorma resurser och redan har tjänster som Google Scholar och Google Translate. Det senare betyder att alla i princip skulle kunna skriva sin avhandling på sitt modersmål och låta Google Translate översätta denna till vilket annat språk som helst på några få sekunder. Utökade abstracts kan finnas på engelska. Detta ska ses som exempel, det kommer att finnas flera valmöjligheter.

28.8Uppskalning och 'innovativa öar'

En del ekosystem måste vara stora för att deras potential ska realiseras. Elbilar är ett bra exempel. Ett annat koncept är att tänka 'innovativa öar' där många lokala exempel och lösningar etableras.

Det globala konsultföretaget Accenture publicerade 2018 en studie 'Cornerstone for Future Growth:Ecosystems' (Lyman et al., 2018. ref+) som handlar om senare faser i framväxten av ett nytt ekosystem.

Riskkapitalister - people who enter to exit - intresserar sig (endast) för projekt med stor kommersiell uppskalningspotential. Sponsorer kan se på en verksamhet med ett annat synsätt.

EARLY ADOPTERS

Alla innovationer behöver 'hitta' sina tidiga kunder och användare. I 'Crossing the chasm' (Moore, 1991) diskuteras problemet att 'ta sig över klyftan' från de första kunderna till nästa fas i tillväxten. Se en video↗ (5 min.) som sammanfattar konceptet. 'Inside the tornado' (Moore, 1995) handlar om marknadsstrategier för att nå bredare kundgrupper. Användare är första steget.

Ett möjligt ekosystem för webbavhandlingar kan i sin tidigaste fas jämföras med de utmaningar som uppstartföretag möter.

EXEMPEL PÅ WEBBAVHANDLINGAR

En intressant fråga handlar om hur och vad som krävs för att det publiceras fler webbavhandlingar? En utmärkt förutsättning är att doktoranden i ett tidigt skede har fått acceptans för formatet av såväl handledare som sin institution. Ibland kan behövas acceptans på universitetsnivå. Det finns inga regler i Högskoleförordningen i Sverige som hindrar formatet webbavhandling.

Denna avhandling är en prototyp för webbavhandlingar. Kommande iterationer som andra skapar kommer att se annorlunda ut och efterhand utvecklas några olika modeller baserat på ämne och fokus.

KÄNNEDOM och UTBILDNING

Framväxten av ett ekosystem för avhandlingar och artiklar i webbformat förutsätter ökad kännedom om möjligheterna. Apple hade i en tidig fas en person med titeln 'Chief evangelist'. Influencer är en modern variation på det temat.

I en enkel (digital) grundkurs kan forskare och studenter få veta mer om vad en webbavhandling är och hur den kan skapas - och bli accepterad. Universitet och högskolor behöver finna sätt att bistå doktorander och inte minst äldre forskare som vill stärka sin digitala litteracitet.

28.9Infrastruktur

Infrastrukturen är både materiell (fysisk) och immateriell (regler).

Utan kraftfulla servrar vore kryptovalutor som Bitcoin enbart en idé på ett papper. Utan containerhamnar som kan ta emot, hantera och vidarefördela miljontals containers vore världshandeln väsentligt mindre än idag. Utan ett globalt system för domänadresserWikipedia som registrerar och omvandlar dessa till numeriska tal funnes inget storskaligt Internet.

Utan en bra infrastruktur skapas inget nytt ekosystem för webbavhandlingar.

28.9.1 Universitets-och högskolebibliotekens roll

Nästan alla avhandlingar finns på en eller flera platser i högskolebibliotekens infrastruktur, som trycksak och/eller som en datafil.

När avhandlingar i bokformat skulle kompletteras med avhandlingar i Pdf-format utvecklade man ett generellt system för detta. På ett likartat sätt kan man tänka sig att ett gemensamt "bibliotekssystem", eller möjligen flera, lagrar webbavhandlingar. Att arkivera och tillhandahålla webbavhandlingar är inte en radikal förändring i den mentala kartan utan kan ses som en utveckling inom samma arkiveringsparadigm. Arkivering 3.0.

Web archivingWikipedia är ett snabbt växande område vilket också visas via denna omfattande lista på Web archiving initiativesWikipedia

Ett exempel på lagring av en sajt är EU Web archive↗ för officiell EU information.

De svenska universitetsbiblioteken (eller någon annan) kommer inom en nära framtid att erbjuda smart arkivering av webbavhandlingar. De tekniska 'problemen' är ringa.

Tidskriften Archives and Records hade 2016 ett temanummer som hette 'Born Digital'. Utgångspunkten var hur digital teknologi helt förändrat vilka data man arkiverar och hur. Förändringen återges i ett uttryck av (Terry Cook, 2007ꜜref+)

"We have paper minds
trying to cope with electronic realities."

SND - Svensk nationell datatjänst↗ arbetar med forskningsinfrastruktur för lagring och tillgänglighet till forskningsdata. Lunds universitet är en av medlemmarna. Kanske SND är en framtida lagringsplats för webbavhandlingar?

I utredningen 'Plikten under lupp!' (Konstenius, 2017) görs en genomgång av den svenska pliktlagstiftningen för elektroniskt och tryckt material. Utredningen anför att lagstiftningen behöver revideras på grund av det förändrade medielandskapet.

En svensk aktör för hantering av webbavhandlingar blir troligen lagringstjänst det Digitala vetenskapliga arkivet (DiVA)↗ med cirka 50 medlemmar, huvudsakligen högskolor och universitet.

Universitetsbiblioteken har de senaste 20 åren både genomfört stora förändringar i hur deras fysiska rum används och hur de hanterar digitala flöden. De har en betydande förändringserfarenhet. Att också hantera digitala avhandlingar förefaller därför som en förändring de är eller kan bli väl rustade att klara på ett bra sätt.

28.10 Aktiviteter för ett nytt webbbaserat ekosystem

Mina och andras aktiviteter för att bidra till ett (kommersiellt) ekosystem för webbavhandlingar och på sikt möjligen annan forskning ligger utanför avhandlingen. Användarintresset är en grundläggande drivkraft för framväxten av ett nytt ekosystem för avhandlingar och annan forskning i webbformat. Ett mål är att samla in synpunkter från många discipliner, högskolor och personer. Uppdateringar i frågan publiceras på johanschlasberg.com↗.

Publicerades: augusti 2020.
Uppdaterad senast: 23 april 2024

Avhandlingar och forskningskommunikation ← 27
Ekosystem för webbavhandlingar
→ 29 Forskningskommunikationens ekosystem

12 kommentarer. Din är välkommen.

Innehållsförteckning med alla underrubriker finns på - webbavhandling.se/innehall/