Förord

Avhandlingen är en innovativ kombination av kunskapsutveckling i företagsekonomi, forskningskommunikation och webbifiering. Läsanvisningen (Kap. 2) är en guide för alla.

Det finns intressanta samband (Kap. 4.1) mellan ekosystemen för uppslagsverk, forskningskommunikation och avhandlingar.

Flertalet besökare på denna sajt kommer inte att vara forskare i företagsekonomi och avhandlingen är därför utformad för att tillföra värde till bägge dessa i sig variationsrika grupper (Kap. 27.4). Vetenskaplig utveckling och ny teknologi har alltid gått hand i hand och ny teknologi kommer ofta först.

Min ambition är att få denna publika sajt, kapitlen 0-34, godkänd som en avhandling i företagsekonomi och inte trycka en bok eller skapa en Pdf.

Webbifiering - att allt mer presenteras i ett webbformat - är en megatrend. Så också att mobila telefoner blivit kraftfulla plattformar för kommunikation, appar och många tjänster. Att erbjuda enkel och anpassad tillgänglighet transformerar affärsmodellerna inom allt fler områden. Avhandlingen framför att dessa förändringskrafter också kan få stor betydelse för den forskning som presenteras som avhandlingar.

Forskningskommunikationens ekosystem (Kap. 29) har växt till en megatrend som på många sätt influerar forskningens vardag och vetenskapens roll i samhället och lär komma att göra så än mer.

Min avhandling är också ett experiment för webb-baserade avhandlingar i dessa megatrenders dynamiska skärningspunkter. Formatet kräver speciellt tillstånd vilket kan ges av rektorn vid Ekonomihögskolan i Lund↗. I EHL:s nya strategi betonar Rektor vikten av innovation och experiment.
Översta blå raden visar att detta ska genomsyra alla områden. Den andra raden lyfter fram målen "digital" och "online".

LUSEM Strategic Platform — Fig. 0.1 Strategisk plattform 2024 för Ekonomihögskolan i Lund (LUSEM)

Avhandlingen är på svenska (Kap. 30.8.3) för att nå fler svenska läsare, få fler kommentarer (Kap. 100) och påverka mer i Sverige. Detta ökar avhandlingens relevans i Sverige. Internationell påverkan i akademi och annat kräver en annan strategi. Om man vill utveckla formatet för avhandlingar för att nå fler läsare, bli mer digital eller något annat man eftersträvar måste man göra ett flertal praktiska test. Detta är ett. Det är utifrån den strategin denna avhandling ska läsas och förstås.

// It is only afterward that a novel idea seems reasonable.
To begin with, it usually seems unreasonable. // Isaac AsimovWikipedia

Fyra kapitel om webbavhandlingar

Om webbavhandlingar blir vanliga i framtiden kommer det endast att behövas en kortare introduktion till hur den har designats i varje unik avhandling. Tre ekosystem för avhandlingar (Kap. 25) har ett historiskt perspektiv på de vetenskapliga konversationerna och deras relation till nya teknologier. I Webbavhandlingar (Kap. 26) utvecklas vad en webbavhandling är. Informationsbekvämlighet är ett centralt begrepp i Avhandlingar och forskningskommunikation (Kap. 27). Ekosystem för webbavhandlingar (Kap. 28) har ett framtidsperspektiv för webb-baserade avhandlingar.

0.1Kunskapsutveckling i denna avhandling

Detta stycke riktar sig i första hand till de som ska bedöma avhandlingens vetenskaplighet. I Högskoleförordningen (HSF) finns en del generella krav på en doktorsexamen och en avhandling. Då varje högskola och fakultet har rätt att formulera egna krav finns här också en introduktion till vad som gäller på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet (FEK). Enligt HSF ska doktoranden för en doktorsexamen ...

... visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar [...] - visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen [...] - bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. (Läs hela texten i HSF (Kap. 33, ref+))

Avhandlingen ska bedömas utifrån villkoren i HSF, och FEKs dokument för en doktorsexamen, punkterna nedan är ett urval. Hela dokumentet kan läsas på Ekonomihögskolans hemsida.↗ och via denna bloggpost↗.

visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer.
med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen.
visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Att väsentligt bidra till Kunskapsutveckling är ett nyckelord i bägge dokumenten.

I Kunskapsutveckling i avhandlingar (Kap. 30) belyses hur avhandlingen inkluderat flera punkter från såväl HSF som FEK. Ett tema är se en avhandling som en del i den vetenskapliga konversationen och vad som kan menas med "vetenskaplighet". Forskningens innehåll är inte formatneutralt (Kap. 30.4) ur ett läsarperspektiv. Tänk Apple utan design.

Genom att kombinera språkutveckling, ny metod och teori, intressanta data och ny modell för forskningskommunikation är Avhandlingens bidrag (Kap. 31) lite innovativa inom flera områden för både akademi och praktiker. Kapitlet Kunskapsutveckling i avhandlingar (Kap. 30) finns med i avhandlingen då det blev viktigt för att inte säga nödvändigt att utveckla varför avhandlingen ser ut som den gör.

0.2Affärsmodeller för uppslagsverk

Från analog produkt till digital tjänst, en komplex transformation.

Google, Wikipedia och mobiltelefoni blev en digital tsunami för de företag som producerade tryckta uppslagsverk. Detta tvingade fram en jakt på nya affärsmodeller för uppslagsverk-som-en-digital-tjänst. Forskningskommunikation och uppslagsverk har många beröringspunkter med trovärdighet i centrum.

Trovärdighet är grundkapitalet i uppslagsverk
Men trovärdighet etableras inte
på samma sätt i den digitala världen som i den analoga.

Trovärdighetens transformation har gett en rad nya grundläggande problem för de som producerar och marknadsför uppslagsverk. Frågan om hur trovärdighet - som i avhandlingen kallas 'Referensstatus' - för uppslagsverk idag kan etableras och upprätthållas diskuteras i kapitlet Ny modell för digitala uppslagsverk (Kap. 11).

Ekosystem och affärsmodeller (Kap. 8) har under de senare decennierna vuxit fram som centrala koncept, ekosystem något senare, i företagsekonomi och forskningslitteraturen är mycket omfattande och ökande. Koncepten diskuteras ofta i affärsmedia vilket visar att de har fått ett brett genomslag och intresserar många.

Uppslagsverk, forskningskommunikation och avhandlingar betraktas genom deras ekosystem.

Ordet affärsmodell används något förenklat för att beteckna kommersiella företags modell(er) för vad de erbjuder och hur. För offentliga myndigheter och organisationer kallas en motsvarande modell ofta en verksamhetsplan. Processerna för utveckling av strategier och 'erbjudanden' som dessa bägge typer av organisationer arbetar med har större likheter än olikheter.

I avhandlingen är verksamhetsplan synonymt med affärsmodell. Ett ekosystem är en mer eller mindre 'tät' mängd av många aktörers affärsmodeller. Det kan också beteckna ett företags vanligen sammanhängande affärsmodeller. I Apples ekosystem ingår iPhone, Mac-datorer, iPad och App Store med flera komponenter.

0.3Forskningskommunikation och avhandlingar i webbformat

Kan avhandlingar i webbformat förbättra hur avhandlingar kan produceras, användas och kommuniceras? För att testa detta har jag producerat och publicerat hela avhandlingen som en sajt. Den finns inte i något annat format.

Denna webbavhandling är också ett experiment för att utveckla ett nytt format och en design som kan bidra till att fler läsare lättare kan ta del av forskning i allmänhet och denna avhandling. Forskning som inte läses 'finns inte'.

En webbavhandling är idag mer komplicerad att producera än en traditionell avhandling i den meningen att den ska hantera tre kvalitetsnivåer (Kap. 26.2) - vetenskaplighet, användarkvalitet och teknisk kvalitet. Dessa samverkar på ett annat sätt i en webbavhandling än i en traditionell avhandling.

ENwebbavhandling ökar på ett enkelt sätt tillgängligheten till mer vetande, referenser med mera för både forskare och läsare med olika intressen i ämnet. Kort sagt: ökad informationsbekvämlighet. Jämför med hur mycket e-handlare som Amazon investerar för ökad 'customer convenience'. Avhandlingen har 400+ länkar till Wikipedia. Även många referenser har 'klickbara' resurser. Lättare för de som vill veta mer.

Nästa innovativa steg är att se och designa en avhandling för flera läsekretsar (Kap. 27.4). En avhandling blir som ett slags "Resursbank" som kan användas på ett nytt sätt - av både experter och andra - utöver att förmedla ny kunskap inom ett vanligen mycket smalt område.

Utöver innehållet har jag investerat drygt ett år enbart på design- och teknisk utveckling (programmering) av konceptet webbavhandling och denna sajt. Det bästa - och kanske enda - sättet att utveckla konceptet 'webbavhandling' var att göra en. Learning by doing har en lång och fin tradition. Sajten har genomgått flera omfattande transformationer från en blygsam start till idag.

0.3.1Avhandlingen har en kommunikationsstrategi

Vetenskapliga artiklar i samhällsvetenskap läses - och citeras - av mycket få andra forskare enligt 'Return to Meaning' (Alvesson, Gabriel och Paulsson, 2017). Avhandlingar läses av än färre. Mot bakgrund av att många nya perspektiv och teoretiska framsteg förväntas presenteras i avhandlingar kan man med fog hävda att frånvaron av läsare är ett väsentligt problem. Och ett problem för Akademin och vetenskapen som bärare av gemensam trovärdighet och Referensstatus. Redan titeln 'Management studies in crisis: Fraud, Deception and Meaningless Research' (Tourish, 2019) säger mycket om ämnets problem. Dessa bägge beskrivningar är en skarp invitation till konkret arbete för förändring och förbättringar.

Webbformatet är en central del inom min avhandlings forskningskommunikation (Kap. 29) och är ett generellt bidrag till kunskapsutvecklingen (Kap. 31) inom såväl företagsekonomisk forskning som till flertalet andra ämnen.

0.3.2Thesis cards

avhandlingskort — Fig. 0.2 QR kod till
avhandlingens startsida

"Thesis cards" (Kap. 27.6) är en liten innovation för ökad forskningskommunikation och ett av flera användningsområden är att modernisera den traditionella spikningen av avhandlingarBiBB.

Thesis cards etablerar en bro mellan den fysiska världen och den digitala världen och kan ha mer än en design. De är en länk från "From Atoms to Bits", något som man idag möter överallt i samhället.

Till skillnad från (fast)spikade avhandlingar kan man hänga några tiotal Thesis cards på en institutions vägg för nya avhandlingar. Intresserade tar ett exemplar och kan läsa via dator, padda eller mobil. Praktisk och miljövänlig forskningskommunikation som fångar tillfället.

Thesis card 0.9b, 0.9c och 9.9d (Kap. 27.6.1) om min avhandling är nu tryckta - det senare i 2.000 ex. i mars 2024 i A5-format. De sänds till flera tänkbara intressenter.

0.4Tvärvetenskapliga ansatser och kreativitet

Många har skrivit om forskningens ökade specialisering och silobeteende. Samtidigt efterfrågas mer tvärvetenskap för att skapa en bredare förståelse av komplexa problem. Min avhandling har några tvärvetenskapliga ansatser (Kap. 6.2) - som är en förberedelse till tvärvetenskap - där jag letat ganska brett efter andras kunskap och insikter för att belysa forskningsfrågorna. Tvärvetenskap kräver förförståelse och mångas insatser.

Inom flera av avhandlingens områden har jag sökt kontakt med forskare för diskussioner. Detta har sällan varit så framgångsrikt som jag önskat - inte ens inom Ekonomihögskolan i Lund - vilket visar att även ganska närliggande och "enkla" ämnesöverskridande kontakter är svåra att skapa. En risk med att ta in andra områdes synsätt och kunskap är att man "anklagas" för att försumma djupet i "det egna" området.

Är kreativitet en efterfrågad kvalitet i en avhandling i företagsekonomi? Det korta svaret är nej.

Nästan samma i det långa svaret. I 'A return to Wonderland: Exploring the links between academic identity development and creativity during doctoral education' (Frick och Brodin, 2019) diskuteras denna intressanta fråga. Från egna och andras studier tecknar författarna en ganska mörk bild av såväl värdet av som intresset för kreativitet i doktorandutbildningarna.

Dessa resultat är oroande om vi överväger tanken och syftet med det framtida universitetet, akademiens roll i det och situationen för de som lämnar akademin efter att ha avslutat sin doktorsexamen. [...] Det finns alltså ett behov av att reflektera över de nuvarande förutsättningarna för doktoranders kreativitet ... (Ibid.) Originalꜜ

Citatet pekar på att inte alla som genomgår en doktorandutbildning vare sig blir eller har tänkt bli högskoleanställda forskare och lärare. På företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet med cirka 50 doktorander är utbildningen närmast ensidigt↗ fokuserad på en karriär i högskolevärlden fast man vet att cirka hälften kommer att välja helt andra banor. Man kan undra hur många av dessa 50 personer som redan från början, som jag, inte haft för avsikt att göra en karriär i akademin? En central fråga i artikeln är hur identitetsskapande sker i doktorandutbildningen och att detta ger upphov till an interesting tension between socialisation and creativity. (Ibid.)

Doktorandutbildningen beskrivs som en socialiseringsprocess för att bli en av "the research community" accepterad universitetsforskare. I den processen - med sina regler och normer varav många är 'tysta' - formas doktorandens identitet som forskare. Inom ramen för den processen kan kreativitet accepteras - om än den inte uppmuntras, men går man utanför den ... the outcome may be correction or ignorance. (Ibid.)

En bidragande förklaring till varför min avhandling medvetet vill utveckla normerna för hur en avhandling ska göras och presenteras, är att min identitet som innovatör med stort forskningsintresse och som samhällsengagerad entreprenör är starkare än en identitet som välanpassad forskare vid ett universitet.

Denna avhandling är en monografi, ett format som kan vara mer nyskapande, mer 'tvärvetenskapligt' och mer experimentellt än artiklar som eventuellt blir accepterade i de etablerade vetenskapliga tidskrifterna. Dessa har dessutom formaliakrav som kan förkasta en artikel redan i första gallringen↗ (story i BiBB Akademi).

Det finns intressanta samband mellan ordning och kreativitet. En avhandling måste följa ett antal kriterier som gör att just en sådan framställning kan kallas vetenskaplig. Kort sagt det krävs en viss ordning. I vissa texter kan ordning vara visionen, metoden och målet medan i andra avhandlingar - och forskningsstudier - är ordning ett sätt att sträva efter kreativitet. Den danske konstnären, och medlemmen i COBRA-gruppenWikipedia, Asger Jorn uttryckte det närmast aforistiskt ...

Ordning är en rörelse i en riktning för att komma i en annan.

0.5Referensstatus och affärsmodeller

Begreppet 'Referensstatus' (Kap. 5) är centralt för att beskriva en kunskapskällas - till exempel ett uppslagsverks och forskningskommunikationens - föränderliga trovärdighet. Ett tryckt uppslagsverk har sjunkande trovärdighet även om enskilda artiklar fortfarande kan vara "korrekta". Denna "uppdateringsskuld" drabbar även digitala uppslagsverk men är lättare att korrigera.

Ett uppslagsverks Referensstatus och dess affärsmodell har ett nära och komplext samband - vilket problematiseras i avhandlingen - och visas i flera studier om uppslagsverket NE. Med nödvändighet blir NE - som startades av förlaget Bra Böcker AB i Höganäs (likviderat år 2000) - och dess sedan 1994 aktuella ägare (Kap. 23) ett centralt case för att studera uppslagsverk i Sverige. Det finns inga andra svenska (och idag digitala) uppslagsverk. Wikipedia är en annan kategori som bygger på en WikimodellWikipedia.

Uppslagsverket NE som problem

Nationalencyklopedin (Kap. 28.8) var en stor tillgång för Sverige när den kom ut 1989. Idag är digitala NE mer ett nationellt problem än en tillgång (Kap. 15.2) som försvårar skapandet av ett fritt modernt uppslagsverk baserat på artiklar med angiven skribent.

Vanligen har en avhandlingsförfattare en ganska nära relation med sitt eller sina sina case-företag när dessa är få. Min avhandling skiljer sig radikalt från denna praxis. Mina forskningsfrågor hade varit omöjliga att genomföra om jag hade samverkat med bolaget NE. Avhandlingens studier är 'analyser från utsidan' - med en metod jag kallar Case Impact Studies (Kap. 7). CIS-metoden är generellt användbar och kan behöva användas i många andra forskningsprojekt i företagsekonomi.

Omfattande empiriska studier om digitala NE

Avhandlingen har cirka 10 studier om bolaget och det digitala uppslagsverket NE. Forskning om digitala NE (Kap. 15) är en sammanfattning.

I avhandlingen framförs att digitala NE inte är en "version" av den respekterade tryckta Nationalencyklopedin utan att Digitala NE är en annan kategori (Kap. 15.1) av uppslagsverk och ska utvärderas som en sådan.

0.6Avhandling och early adopters

Avhandlingen är "färdig", men förbättras till överenskomna stoppdatum (Kap. 101). Den kommer att läggas fram på en högskola som vill vara en early adopter för webbavhandlingar. Kanske i Lund, kanske på din högskola?

Jag har 'på gott och ont' ignorerat Umberto EcosWikipedia goda råd

Slutligen, kom ihåg denna grundläggande princip: "ju mer du begränsar studien, desto bättre och säkrare kommer du att kunna arbeta". Originalꜜ 'How to write a thesis' (Eco, 1997 s. 13).

Jag inser det förnuftiga i att följa den gällande modellen för avhandlingar och sedan publicera forskning i webbformat. Men den strategin skulle inte utveckla modellen för avhandlingar vilket är viktigt delmål (Kap. 101.5). Min strategi är en medveten risk och har ett långsiktigt mål. Motstånd gör de innovationer som överlever bättre. Man lär sig mycket om en organisation när man försöker förändra den↗.

0.7En avhandling är inte ett "körkort"

För att få ett körkort för bil krävs att man klarat en teoridel och en praktisk uppkörning. Det finns inget som helst utrymme för kreativitet utan det är inlärning av befintlig kunskap och anpassning till denna som gäller. Körkortsinnehavaren får sedan gärna köra vart som helst, men efter samma regler som vid godkännandet.

Körkort är en inte ovanlig men ganska missvisande metaforBiBB för en en avhandling.

I 'Academics at play: Why the “publication game” is more than a metaphor' (Butler & Spoelstra, 2020ꜜ) diskuteras och kritiseras metaforen att betrakta och beskriva akademisk publicering som ett spel. Metaforen "en avhandling är ett körkort" kan analyseras och kritiseras på ett delvis likartat sätt.

Butler et al. konstaterar att många forskare beskrivit akademiska publicering som ett spel man antingen kan spela med i eller möjligen försöka tänja lite på reglerna. Det är till helt övervägande del artiklar i framstående vetenskapliga tidskrifter som banar väg för en framgångsrik akademisk karriär. Detta sammanfattas i meningen

Detta säger oss att "spela publiceringsspelet" har blivit en framträdande, om än tvetydig, metafor för att beskriva strategier för akademisk publicering i dagens universitetsvärld. (Ibid. s. 2) Originalꜜ

Butler et al. intervjuade ett trettiotal professorer inom 'critical management studies' (CMS). Dessa deltar i publiceringsspelet men många tar samtidigt avstånd från tanken att de gör just det. Detta refereras till som forskarnas / spelarnas 'Lusory attitude'Wikipedia. Författarnas bekymmer är att ...

Genom att fortsätta se på publikationsspelet enbart som en metafor riskerar vi att förbise de skadliga effekter som denna spelmentalitet har på kunskapsproduktionen inom CMS-området (Ibid. s. 2, min emfas) Originalꜜ

Psykiatrikern R. D. LaingWikipedia har uttryckt något liknande i 'Knots' (Laing, 1970).

De spelar ett spel. De spelar att de inte
spelar ett spel. Om jag visar dem att jag ser det , bryter
jag mot reglerna och de kommer att straffa mig.
Jag måste spela deras spel att jag inte ser spelet. (ur Knots) Originalꜜ

Författarna diskuterar den filosofiska innebörden av ordet metafor och konstaterar att den inte är det den refererar till men att den likväl i ett sociologiskt mellanmänskligt perspektiv har och ges betydelse. Vi möter metaforer i alla sammanhang: 'vi sitter i samma båt', 'arg som ett bi' eller 'en avhandling är ett körkort'. Uttolkningen skiljer mellan det figurativa och det bildliga. Metaforens användning och betydelse är ofta kontextuell.

Min uppfattning är att metaforen 'en avhandling som ett körkort' har damaging effects, för att citera Butler et al. ovan, om än dessa är andra än de som gäller för 'the publishing game'.

Å ena sidan är det vanligt att en avhandling (en doktorsexamen) ses som ett körkort medan det å andra sidan förväntas att en avhandling ska "väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen". (HSF. Se ovan)

Bokskåp av Jonas Bohlin. Källemo — Fig. 0.4 National
Geographic

En avhandling som ett gesällprov är en bättre metafor.
Ett gesällprov måste vanligen visa en kombination av yrkeskunnande och kreativitet. Ett gesällprov för en möbelsnickare är mer än att förfärdiga en kopia av till exempel att skåp av Jonas Bohlin.

Rapporten 'Forskarutbildning i kulturgeografi' (Gren, 2005ꜜref+) är en i en rad analyser och inlägg om vad som avses med en avhandling. En av rapportens rubriker är just Livsverk eller körkort?

Så vilken roll och status skall forskarutbildningen ge avhandlingen? Är den ett slags examensbevis på en utbildning eller ett självständigt forskningsbidrag? Ett ”körkort” eller ett ”livsverk”? (Ibid. s. 50)

Är detta en bra dikotomi då en avhandling nog varken ska vara det ena eller det andra? Ett tänkbar metafor är gesällprov som öppnar upp inte bara för yrkeskunnande utan också för nytänkande, kreativitet och inte minst variation. Ingen gör idag akademisk karriär med enbart en avhandling - framför allt inte en monografi (på svenska) - som dominerande merit.

0.8Forskning och entreprenörskap

Avhandlingen har väsentligt bidragit till att jag utvecklat och driver det fria uppslagsverket BiBB®↗. I BiBBs ekosystem ingår andra tjänster och analyser, inte minst om frågor som rör högskolevärlden och dess strategiska utmaningar, och förändrade konkurrenssituation.

I mars 2020 inleddes officiellt ett visst samarbete med LU Innovation för att stödja etableringen av uppslagsverket BiBB. LU Innovation↗ är en organisation inom Lunds universitet för att stödja forskningens kommersialisering. Detta ska ses i ljuset av den kritik (Kap. 7.6) som EHLs dåvarande rektor och Företagsekonomiska institutionen riktade mot att avhandlingen skulle kunna bidra till att skapa en entreprenöriell verksamhet.

Entreprenörskap är ett viktigt område i företagsekonomi som borde uppmuntras även som aktivitet i forskarutbildningen. Min avhandling är ett exempel på forskning som parallellt stärker ett innovativt entreprenörskap. Jag har en Blogg↗ om företagsekonomisk forskning.

BiBB↗ är i en snabb utvecklingsfas och har en unik modell - med just nu cirka 500 artiklar i ORD och IDstories - för ett modernt innovativt uppslagsverk med angivna skribenter. Utvecklingen av modellen för ORD↗ i BiBB har stärkt min forskning. BiBB är endast en möjlig affärsmodell utifrån en normativ modell och ett Ramverk (Kap. 11).

0.8.1Uppslagsverkens relevans

Att uppslagsverk har en lång historia (Kap. 10.10) och de historiska verken har format vår bild - varit normerande - för senare tiders uppslagsverk. Framför allt de tryckta. Som visas i referensen fanns det redan på 1700-talet olika modeller för uppslagsverk, alfabetiska och ämnesorganiserade. Wikipedia (Kap. 10.11) är en egen kategori som inte mer än marginellt diskuteras i avhandlingen

Det jag kallar "framstegens tillbakablickande" gör det till en intrikat process att utifrån vår digitala och mediatunga värld undersöka om och på vilket sätt uppslagsverk möjligen kan transformeras till en för många idag relevant tjänst för trovärdigt vetande. AI-revolutionen är definitivt en av de starkt påverkande faktorerna i en sådant scenario. AI och generativ AI, som ChatGPT, Claude, Bard och Gemini, är exponentiella teknologier med hög utvecklingshastighet. Dessa frågor diskuteras inte i avhandlingen utan analyseras och konkretiseras i Uppslagsverk och AI↗ i BiBB.

0.9Om Johan Schlasberg

Idag är jag främst innovatör, forskare och skribent, och driver några mindre egna företag↗. Har några decenniers erfarenhet som strategirådgivare i ett stort antal fackliga organisationer och företag. IDstories.se↗ (som jag startade 1997) är ett mindre företag inom mobil storytelling delvis baserat på egna patent (Schlasberg, 2000ꜜref+) - en metod för att bygga broar mellan den fysiska och den digitala världen - och innovationer. Jag har kodat sajten med Adobes webbdesignprogram Dreamweaver och Photoshop.

Forskarstudierna har helt finansierats via mitt egenföretagande.

Min profilsida↗ på Lunds universitet.

Digitala uppslagsverk — Fig. 0.5 Uppslagsverkens resa
till e-Diderot. Remix. (JS)

Redan ett spritt läsande i hemmets halvfranska Nordisk familjebok grundlade mitt intresse för uppslagsverk.
På skolans lektionstimmar om franskt 1700-tal talades dock mer om monsieur Guillotin och skräckväldet än om 'Les Lumières'↗ frW och encyklopedisterna med bland andra Denis Diderot (Kap. 28.8) och hans banbrytande Encyclopédie och kamp för upplysning. Bilden visar uppslagsverkens resa från 1700-talet till e-Diderot, en normativ modell (Kap. 29) för ett modernt fritt uppslagsverk för 2020-talet och framåt.

// Tillfällig text: den formella avhandlingsprocessen går trögt då företagsekonomiska institutionen (EHL) vid Lunds universitet ännu inte accepterar webbformatet som underlag för slutseminarium och disputation. // Om tillfälliga texter (Kap. 2.4)

0.10Tack

Fler tack kommer senare.
Men redan nu måste jag nämna min kära ogifta hustru sedan ungefär 30 år - Birgitta Arneklo-Nobin↗, docent i kirurgi med en avhandling om 'The White Cold Hand'. Utan Birgitta hade jag nog fått kalla fötter och inte skrivit någon avhandling:) Birgittas läsning av många svaga texter har lett till många bättre texter. Att leva med avhandlingsförfattare har sina sidor som ni som vet, vet.

Hösten 2021 höll jag min tredje session på Företagsekonomernas ämneskonferens FEKIS. Därigenom kom jag i kontakt med Bengt Kristensson Uggla ↗, professor på Åbo Akademi (Finlands svenskspråkiga universitet) och blev inviterad att våren 2022 hålla två högre seminarier vid Å A - ett med fokus på min avhandlings innehåll och ett med fokus på avhandlingens format. Hans bok 'En strävan efter sanning: vetenskapens teori och praktik' (Kristensson Uggla, 2019) blev en ny bekantskap som nu kom att påverka avhandlingen.

Jag har många vänner som med intresse följer avhandlingsprocessen.

Publicerades: 8 februari 2020.
Uppdaterad senast: 27 mars 2025

→ 2 Läsanvisning
Förord
→ 1 Sammanfattning

12 kommentarer. Din är välkommen.

Innehållsförteckning med alla underrubriker finns på - webbavhandling.se/innehall/