Förord
Det finns intressanta samband (Kap. 4.1) mellan ekosystemen för uppslagsverk, forskningskommunikation och avhandlingar.
Avhandlingen är en ny kombination av kunskapsutveckling i företagsekonomi, forskningskommunikation och webbifiering.
Flertalet besökare på denna sajt kommer inte att vara forskare i företagsekonomi. Avhandlingen är utformad för att tillföra värde till bägge dessa i sig variationsrika grupper. Läsanvisningen (Kap. 2) är en guide för alla. Vetenskaplig utveckling och ny teknologi har alltid gått hand i hand om än stegen varit ojämna. Ny teknologi kommer ofta först.
Webbifiering - att allt mer presenteras i ett webbformat - är en megatrend. Att mobila telefoner blivit kraftfulla plattformar för kommunikation och appar är också en megatrend. Att erbjuda en service istället för en produkt transformerar affärsmodellerna inom allt fler områden. Avhandlingen framför att dessa förändringskrafter också kan få stor betydelse för den forskning som presenteras som avhandlingar.
Forskningskommunikationens ekosystem (Kap. 13) har växt till en megatrend som på många sätt influerar - och lär komma att göra så än mer - forskningens vardag och vetenskapens roll i samhället.
Min avhandling är också ett experiment och en prototyp för webb-baserade avhandlingar i dessa megatrenders dynamiska skärningsspunkter.
Denna målning av Nicolas de Staël↗ enW är en metafor för avhandlingen och det innovativa och fria uppslagsverket BiBB®↗ Båtarna följs åt, den mindre rör sig i den akademiska kanalen medan den större är en symbol för samverkan mellan avhandlingens forskning och och ett pågående entreprenörskap. Passande för företagsekonomi.
Avhandlingen är designad som en service (Kap. 25.4) för att underlätta läsningen för alla. Sajten är på svenska (Kap. 14.8.3) för att nå fler svenska läsare, få fler kommentarer (Kap. 100) och påverka mer i Sverige. Internationell påverkan i akademi och en internationell läsekrets kräver en annan kommunikationsstrategi. Om man vill utveckla formatet för avhandlingar för att nå fler läsare, bli mer digital eller något annat man eftersträvar måste man göra ett flertal praktiska test. Detta är ett. Det är i den andan och utifrån den strategin denna avhandling ska läsas och förstås.
// It is only afterward that a novel idea seems reasonable.
To begin with, it usually seems unreasonable. // Isaac Asimov svW↗
Tre kapitel om webbavhandlingar
Om webbavhandlingar blir vanliga i framtiden kommer det endast att behövas en kortare introduktion till hur den har designats i varje unik avhandling. I en pionjärfas behövs lite mer omfattande förklaringar. I Webbavhandlingar (Kap. 25) utvecklas vad en webbavhandling är. Kapitel 26 har ett historiskt perspektiv på de vetenskapliga konversationerna och deras relation till nya teknologier. I Kapitel 27 diskuteras skapandet av ett nytt ekosystem för webb-baserade avhandlingar.
0.1Kunskapsutveckling i avhandlingar
Kapitlet Kunskapsutveckling i avhandlingar (Kap. 14) finns med i avhandlingen då den på så många sätt skiljer sig från hur avhandlingar i företagsekonomi skrivs, presenteras och används. Kapitlet har tillkommit som svar på ett antal frågor från handledare och andra som läst avhandlingen eller delar av den. Det blev viktigt för att inte säga nödvändigt att berätta varför avhandlingen ser ut som den gör.
Enligt Högskoleförordningen (HSF) ska doktoranden för en doktorsexamen
... visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar [...] - visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen [...] - bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.
- visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet [...] och - visa fördjupad insikt om vetenskapens [...] roll i samhället. (Ibid)
Läs hela den citerade texten om Doktorsexamen (Kap. 33) i referensen.
Kunskapsutveckling är centralt och detta är intressant bredare än ett alltför stort fokus på bidrag till den teoretiska litteraturen.
I Kunskapsutveckling i avhandlingar (Kap. 14) belyses hur avhandlingen inkluderat ett flertal punkter från Högskoleförordningen. Ett tema är en avhandling som en del i den vetenskapliga konversationen. I avhandlingen framförs att forskningens innehåll inte är formatneutralt (Kap. 14.4). Tänk Apple utan design.
Genom att kombinera språkutveckling, ny metod, intressanta data, ny teknologi, teoriutveckling och forskningskommunikation är Avhandlingens bidrag (Kap. 31) innovativa inom flera områden för både akademi och praktiker.
0.2Avhandlingens grundtema
Ekosystem och affärsmodeller (Kap. 8) har under de senare decennierna vuxit fram som centrala koncept, ekosystem något senare, i företagsekonomi och forskningslitteraturen är mycket omfattande och ökande. Koncepten diskuteras ofta i affärsmedia vilket visar att de har fått ett brett genomslag och intresserar många.
Avhandlingen betraktar uppslagverk, forskningskommunikation och avhandlingar genom deras ekosystem.
Ordet affärsmodell används något förenklat för att beteckna kommersiella företags modell(er) för vad de erbjuder och hur. För offentliga myndigheter och organisationer kallas en motsvarande modell ofta en verksamhetsplan. Processerna för utveckling av strategier och 'erbjudanden' som dessa bägger typer av organisationer arbetar med har större likheter än olikheter.
I avhandlingen är verksamhetsplan synonymt med affärsmodell. Ett ekosystem är en mer eller mindre 'tät' mängd av många aktörers affärsmodeller. Det kan också beteckna ett företags vanligen sammanhängande affärsmodeller.
I Apples ekosystem ingår iPhone, Mac-datorer, iPad med flera komponenter.
Forskningskommunikation och avhandlingar i webbformat
Kan avhandlingar i webbformat förbättra hur avhandlingar kan produceras, användas och kommuniceras? För att testa detta har jag producerat och publicerat hela avhandlingen som en sajt. Den finns inte i något annat format.
Även om det skiljer mellan länder, discipliner och universitet följer avhandlingar vanligen en etablerad mall. Tankefiguren mall versus något 'avvikande' kan jämföras med Hylmös diskussion (Kap. 14.3) om "mainstream" versus en "heterodoxi".
Denna webbavhandling är också ett experiment för att utveckla ett nytt format och en design som kan bidra till att fler läsare lättare kan ta del av forskning i allmänhet och denna avhandling. Målet är en ny modell för att förbättra forskningskommunikationen. Forskning som inte läses 'finns inte'.
En webbavhandling är idag mer komplicerad att producera än en traditionell avhandling i den meningen att den ska hantera tre kvalitetsnivåer (Kap. 25.2) - teknisk kvalitet, användarkvalitet och vetenskaplighet. Dessa samverkar på ett annat sätt i en webbavhandling än i en traditionell avhandling.
ENwebbavhandling ökar på ett enkelt sätt tillgängligheten till mer vetande, referenser med mera för både forskare och läsare med olika intressen i ämnet. Kort sagt: ökad informationsbekvämlighet. Jämför med hur mycket e-handlare som Amazon investerar för ökad 'customer convenience'. Avhandlingen har 400+ länkar till Wikipedia. Även referenserna har många 'klickbara' resurser. Detta gör det lättare för de som vill veta mer.
Nästa innovativa steg är att se och designa en-avhandling-som-en-service (Kap. 25.4). En avhandling blir som ett slags "Resursbank" som kan användas på ett nytt sätt - av både experter och andra - utöver att förmedla ny kunskap inom ett vanligen mycket smalt område.
Utöver innehållet har jag investerat drygt ett år enbart på design- och teknisk utveckling (programmering) av konceptet webbavhandling och denna sajt. Det bästa - och kanske enda - sättet att utveckla konceptet 'webbavhandling' var att göra en. Learning by doing har en lång och fin tradition. Sajten har genomgått flera omfattande transformationer från en blygsam start till idag.
Affärsmodeller för uppslagsverk: från analog produkt till digital tjänst
Google, Wikipedia och mobiltelefoni blev en digital tsunami för de företag som producerade tryckta uppslagsverk. Detta tvingade fram en jakt på nya affärsmodeller för uppslagsverk som en digital tjänst. Forskningskommunikation och uppslagsverk har många beröringspunkter med trovärdighet i centrum.
Trovärdighet är grundkapitalet i uppslagsverk
Men trovärdighet etableras inte
på samma sätt i den digitala världen som i den analoga.
Trovärdighetens transformation har gett en rad nya grundläggande problem för de som producerar och marknadsför uppslagsverk. Frågan om hur trovärdighet - som i avhandlingen kallas 'Referensstatus' - för uppslagsverk idag kan etableras och upprätthållas diskuteras i kapitlet Ny modell för uppslagsverk: e-Diderot (Kap. 29).
Omfattande empiriska studier om NE online
Avhandlingen har cirka 10 studier om bolaget och det digitala uppslagsverket NE. Forskning om NE (Kap. 15) är en sammanfattning. Exempel. I en studie kategoriserades alla nya uppslagsord i NE under ett år och i en annan noterades åldern för alla 264 författare inom 'Medicin'. I en studie visas hur andelen folkbibliotek som erbjuder NE (idag 40 (14%) av 290) minskar för varje år. I en studie finns en avslöjande analys av alla årsredovisningar sedan Tönnessongruppen förvärvade Bra Böcker AB i vilket NE var en del. Jämförelsen mellan NE och Wikipedia är världsunik i sin metodologi och visar att Wikipedia är mest användbar och mest trovärdig.
I avhandlingen framförs att det NE online inte är en "version" av den respekterade tryckta Nationalencyklopedin utan att NE online är en annan kategori (Kap. 15.1) av uppslagsverk och ska utvärderas som en sådan.
0.3Avhandlingen har en kommunikationsstrategi
Vetenskapliga artiklar i samhällsvetenskap läses - och citeras - av mycket få andra forskare enligt 'Return to Meaning' (Alvesson, Gabriel och Paulsson, 2017). Avhandlingar läses av än färre. Mot bakgrund av att många nya perspektiv och teoretiska framsteg förväntas presenteras i avhandlingar kan man med fog hävda att frånvaron av läsare är ett väsentligt problem. Och ett problem för Akademin och vetenskapen som bärare av gemensam trovärdighet och Referensstatus. Redan titeln 'Management studies in crisis: Fraud, Deception and Meaningless Research' (Tourish, 2019) säger mycket om ämnets problem. Dessa bägge beskrivningar är en skarp invitation till konkret arbete för förändring.
Webbformatet är en naturlig del inom min avhandlings forskningskommunikation (Kap. 13) och är ett generellt bidrag till kunskapsutvecklingen (Kap. 31) inom såväl företagsekonomisk forskning som till flertalet andra ämnen.
Forskningskommunikation och samhällspåverkan är en allt viktigare fråga för många forskningsfinansiärer. (Kap. 14.3). Avhandlingen har en kommunikationsstrategi som är väsentligt mer ambitiös och genomarbetad än vanligt i avhandlingar (i företagsekonomi). Målet är fler läsare och större påverkan i såväl Akademin som i samhället.
0.3.1Thesis cards
avhandlingens startsida
THESIS CARDS: Min ambition är att få denna sajt - kapitel 0-34 - godkänd som en avhandling och inte trycka en bok eller skapa ett Pdf-dokument. Däremot kommer det att tryckas några hundra 'Thesis cards' (Kap. 25.6). Sådana kan ha mer än en design och är förslagsvis i A5-format och etablerar en bro mellan den fysiska världen och den digitala världen. "From Atoms to Bits".
Till skillnad från (fast)spikade avhandlingar kan man hänga några tiotal Thesis cards på institutionens vägg för nya avhandlingar. Intresserade tar ett exemplar och kan läsa via dator, padda eller mobil. Praktisk och miljövänlig forskningskommunikation som fångar tillfället.
Ett Thesis card 0.9b (Kap. 25.6.1) är nu producerat och har börjat sändas till flera tänkbara intressenter. Se bilder.
0.4Navigering, nivåer och informationsbekvämlighet
Pyramiden är en modell för olika nivåer på en sajt och att en läsare efter eget intresse lätt ska kunna klicka sig vidare till mer information. Såväl intern som extern. I en webbavhandling kan en läsare - till exempel via Google - i princip landa på vilken sida som helst. Detta har påverkat sajtens design.
Informationsbekvämlighet (information convenience) - det ska vara lätt att få veta mer - är en central fråga i en webbavhandling. Läs mer om de viktiga koncepten informationsbekvämlighet och paretooptimalitet (Kap. 25.4).
0.5Tvärvetande och kreativitet
Många har skrivit om forskningens ökade specialisering och silobeteende. Samtidigt efterfrågas mer tvärvetenskap för att skapa en bredare förståelse av komplexa problem. Min avhandling har en ansats till tvärvetande (Kap. 6.2) - som är ett förstadium till tvärvetenskap - i så motto att jag letat ganska brett efter andras kunskap, insikter och inspiration för att belysa forskningsfrågorna.
Inom flera av dessa områden har jag sökt kontakt med några ämnesföreträdare för diskussioner. Detta har sällan varit så framgångsrikt som jag önskat - inte ens inom Ekonomihögskolan i Lund - vilket nog visar att även ganska närliggande och enkla ämnesöverskridande kontakter är svåra att skapa. En risk med att ta in andra områdes synsätt och kunskap är att man "anklagas" för att försumma djupet i "det egna" området. Den kritiken ser jag mest som en reaktion utifrån en alltför smal vetenskaplig ram. Men frågan är värd att reflektera över.
Är kreativitet en efterfrågad kvalitet i en avhandling - i företagsekonomi?
Det korta svaret är nej. Samma i det långa svaret. I 'A return to Wonderland: Exploring the links between academic identity development and creativity during doctoral education' (Frick och Brodin, 2019) diskuteras denna intressanta och viktiga fråga. Från egna och andras studier tecknar författarna en ganska mörk bild av såväl värdet av som intresset för kreativitet i doktorandutbildningarna.
Dessa resultat är oroande om vi överväger tanken och syftet med det framtida universitetet, akademiens roll i det och situationen för de som lämnar akademin efter att ha avslutat sin doktorsexamen. [...] Det finns alltså ett behov av att reflektera över de nuvarande förutsättningarna för doktoranders kreativitet ... (Ibid.) Originalꜜ
Citatet pekar på att inte alla som genomgår en doktorandutbildning vare sig blir eller har tänkt bli högskoleanställda forskare och lärare. På företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet med cirka 50 doktorander är utbildningen närmast ensidigt↗ fokuserad på en karriär i högskolevärlden fast man vet att cirka hälften kommer att välja helt andra banor. Man kan undra hur många av dessa 50 personer som redan från början, som jag, inte haft för avsikt att göra en karriär i akademin? En central fråga i artikeln är hur identitetsskapande sker i doktorandutbildningen och att detta ger upphov till an interesting tension between socialisation and creativity. (Ibid.)
Doktorandutbildningen beskrivs som en socialiseringsprocess för att bli en av "the research community" accepterad universitetsforskare. I den processen - med sina regler och normer varav många är 'tysta' - formas doktorandens identitet som forskare. Inom ramen för den processen kan kreativitet accepteras - om än den inte uppmuntras, men går man utanför den ... the outcome may be correction or ignorance. (Ibid.)
En bidragande förklaring till varför min avhandling medvetet utmanar normerna för hur en avhandling ska göras och presenteras, är att min identitet som innovatör med stort forskningsintresse och som samhällsengagerad entreprenör är starkare än en identitet som välanpassad forskare vid ett universitet.
Denna avhandling är en monografi, ett format som kan vara mer nyskapande, mer 'tvärvetenskapligt' och mer experimentellt än artiklar som blir accepterade i de etablerade vetenskapliga tidskrifterna. Dessa har dessutom formaliakrav som kan förkasta en artikel redan i första gallringen↗ (story i BiBB Academy).
Det finns intressanta samband mellan ordning och kreativitet. En avhandling måste följa ett antal kriterier som gör att just en sådan framställning kan kallas vetenskaplig. Kort sagt det krävs en viss ordning. I vissa texter kan ordning vara visionen, metoden och målet medan i andra avhandlingar - och forskningsstudier - är ordning ett sätt att sträva efter kreativitet. Den danske konstnären, och medlemmen i COBRA-gruppen, Asger Jorn uttryckte det närmast aforistiskt ...
Ordning är en rörelse i en riktning för att komma i en annan.
0.6Referensstatus och affärsmodeller
Begreppet 'Referensstatus' (Kap. 5) är centralt för att beskriva en kunskapskällas - till exempel ett uppslagsverks och forskningskommunikationens - föränderliga trovärdighet. Ett uppslagsverk som trycktes för några decennier sedan har sjunkande trovärdighet även om enskilda artiklar fortfarande kan vara 'korrekta'.
Ett uppslagsverks Referensstatus och dess affärsmodell har ett nära och komplext samband - vilket problematiseras i avhandlingen - och visas i flera studier om uppslagsverket NE. Med nödvändighet blir NE - som startades av förlaget Bra Böcker AB i Höganäs (likviderat år 2000) - och dess sedan 1994 aktuella ägare (Kap. 23) ett centralt case för att studera uppslagsverk i Sverige. Det finns inga andra motsvarande svenska (och idag digitala) uppslagsverk.
Uppslagsverket NE som problem
Nationalencyklopedin (Kap. 28.8) var en stor tillgång för Sverige när den kom ut 1989. Idag är NE online mer ett nationellt problem än en tillgång (Kap. 15.2) som försvårar skapandet av ett fritt modernt uppslagsverk baserat på signerade artiklar.
Vanligen har en avhandlingsförfattare en ganska nära relation med sitt eller sina sina case-företag när dessa är få. Min avhandling skiljer sig radikalt från denna praxis. Mina forskningsfrågor hade varit omöjliga att genomföra om jag hade samverkat med bolaget NE. Avhandlingens studier är 'analyser från utsidan' - med en metod jag kallar Case Impact Studies (Kap. 7). CIS-metoden är generellt användbar och kan behöva användas i många andra forskningsprojekt i företagsekonomi.
0.7Avhandling och early adopters
Avhandlingen är "färdig", men förbättras till överenskomna stoppdatum (Kap. 101). Den kommer att läggas fram på en högskola som vill vara en early adopter för webbavhandlingar. Kanske i Lund, kanske på din högskola?
Jag har 'på gott och ont' ignorerat Umberto Ecos↗ svW goda råd
Slutligen, kom ihåg denna grundläggande princip: "ju mer du begränsar studien, desto bättre och säkrare kommer du att kunna arbeta". Originalꜜ 'How to write a thesis' (Eco, 1997 s. 13).
Jag inser det förnuftiga i att följa den gällande modellen för avhandlingar och sedan publicera forskning i webbformat. Men den strategin skulle inte utveckla modellen för avhandlingar vilket är viktigt delmål (Kap. 101.5). Min strategi är en kalkylerad risk och har ett långsiktigt mål. Motstånd gör innovationer bättre. Man lär sig mycket om en organisation när man försöker förändra den↗.
0.8En avhandling är inte ett "körkort"
För att få ett körkort för bil krävs att man klarat en teoridel och en praktisk uppkörning. Det finns inget som helst utrymme för kreativitet utan det är inlärning av befintlig kunskap och anpassning till denna som gäller. Körkortsinnehavaren får sedan gärna köra vart som helst, men efter samma regler som vid godkännandet.
Körkort är en inte ovanlig men direkt
missvisande metafor för en en avhandling.
I 'Academics at play: Why the “publication game” is more than a metaphor' (Butler & Spoelstra, 2020ꜜ) diskuteras och kritiseras metaforen att betrakta och beskriva akademisk publicering som ett spel. Metaforen "en avhandling är ett körkort" kan analyseras och kritiseras på ett delvis likartat sätt.
Butler et al. konstaterar att många forskare beskrivit akademiska publicering som ett spel man antingen kan spela med i eller möjligen försöka tänja lite på reglerna. Det är till helt övervägande del artiklar i framstående vetenskapliga tidskrifter som banar väg för en framgångsrik akademisk karriär. Detta sammanfattas i meningen
Detta säger oss att "spela publiceringsspelet" har blivit en framträdande, om än tvetydig, metafor för att beskriva strategier för akademisk publicering i dagens universitetsvärld. (Ibid. s. 2) Originalꜜ
Butler et al. intervjuade ett trettiotal professorer inom 'critical management studies' (CMS). Dessa deltar i publiceringsspelet men många tar samtidigt avstånd från tanken att de gör just det. Detta refereras till som forskarnas / spelarnas 'Lusory attitude'↗ enW. Författarnas bekymmer är att ...
Genom att fortsätta se på publikationsspelet enbart som en metafor riskerar vi att förbise de skadliga effekter som denna spelmentalitet har på kunskapsproduktionen inom CMS-området (Ibid. s. 2, min emfas) Originalꜜ
Psykiatrikern R. D. Laing↗ enW har uttryckt något liknande i 'Knots' (Laing, 1970).
De spelar ett spel. De spelar att de inte
spelar ett spel. Om jag visar dem att jag ser det , bryter
jag mot reglerna och de kommer att straffa mig.
Jag måste spela deras spel att jag inte ser spelet. (ur Knots) Originalꜜ
Författarna diskuterar den filosofiska innebörden av ordet metafor och konstaterar att den inte är det den refererar till men att den likväl i ett sociologiskt mellanmänskligt perspektiv har och ges betydelse. Vi möter metaforer i alla sammanhang: 'vi sitter i samma båt', 'arg som ett bi' eller 'en avhandling är ett körkort'. Uttolkningen skiljer mellan det figurativa och det bildliga. Metaforens användning och betydelse är ofta kontextuell.
Min uppfattning är att metaforen 'en avhandling som ett körkort' har damaging effects, för att citera Butler et al. ovan, om än dessa är andra än de som gäller för 'the publishing game'.
Å ena sidan är det vanligt att en avhandling (en doktorsexamen) ses som ett körkort medan det å andra sidan förväntas att en avhandling ska "väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen". (HSF. Se ovan)
Geographic
En avhandling som ett gesällprov är en bättre metafor.
Ett gesällprov måste vanligen visa en kombination av yrkeskunnande och kreativitet. Ett gesällprov för en möbelsnickare är mer än att förfärdiga en kopia av till exempel att skåp av Jonas Bohlin.
Rapporten 'Forskarutbildning i kulturgeografi' (Gren, 2005ꜜref+) är en i en rad analyser och inlägg om vad som avses med en avhandling. En av rapportens rubriker är just Livsverk eller körkort?
Så vilken roll och status skall forskarutbildningen ge avhandlingen? Är den ett slags examensbevis på en utbildning eller ett självständigt forskningsbidrag? Ett ”körkort” eller ett ”livsverk”? (Ibid. s. 50)
Men detta är ingen bra dikotomi då en avhandling vare sig är eller ska vara det ena eller det andra. Ett tänkbar metafor är gesällprov som öppnar upp inte bara för yrkeskunnande utan också för nytänkande, kreativitet och inte minst variation. Knappast någon gör idag akademisk karriär med enbart en avhandling - framför allt inte en monografi (på svenska) - som dominerande merit.
0.9Forskning och entreprenörskap
Avhandlingen har väsentligt bidragit till att jag utvecklat och driver det fria uppslagsverket BiBB®↗ som ingår i ekosystemet BiBB Academy. Där erbjuds flera andra tjänster och analyser, inte minst om frågor som rör högskolevärlden och dess strategiska utmaningar och förändrade konkurrenssituation.
Lunds universitet verkar för att forskning vid universitetet ska omsättas i konkreta innovationer och förbättringar i samhället. Dessa kan vara företag men också ökad förståelse av problem och möjligheter inom ett brett fält av områden.
LU Innovation↗ är en organisation inom Lunds universitet som har till uppgift att stödja forskningens kommersialisering. I mars 2020 inleddes officiellt ett visst samarbete med LU Innovation för att stödja etableringen av uppslagsverket BiBB. Detta ska ses i ljuset av den kritik (Kap. 7.6) som EHLs dåvarande rektor riktade mot att avhandlingen skulle kunna bidra till att skapa en extern entreprenöriell verksamhet.
Entreprenörskap är ett viktigt område i ämnet företagsekonomi som borde uppmuntras även som aktivitet i forskarutbildningen. Det är ett värde - i enlighet med strategin för Lunds universitet - som man kan utgå ifrån delas och stöds av Företagsekonomiska insitutionen vid Ekonomihögskolan i Lund - och ett positivt bidrag i avhandlingen att den bidragit till utvecklingen av uppslagsverket BiBB↗
BiBB är nu inne i en relativt snabb utvecklings- och kommersialiseringsfas.
0.10Om Johan Schlasberg
Idag är jag främst innovatör och forskare och driver några mindre egna företag↗. Har några decenniers erfarenhet som strategirådgivare i ett stort antal fackliga organisationer och företag. IDstories.se↗ (som jag startade 1997) är ett mindre företag inom mobil storytelling delvis baserat på egna patent (Schlasberg, 2000ꜜref+) - en metod för att bygga broar mellan den fysiska och den digitala världen - och innovationer. Jag har kodat sajten med Adobes webbdesignprogram Dreamweaver och Photoshop.
Forskarstudierna har helt finansierats via mitt egenföretagande.
Min profilsida↗ på Lunds universitet.
Redan ett spritt läsande i hemmets halvfranska Nordisk familjebok grundlade mitt intresse för uppslagsverk.
På skolans lektionstimmar om franskt 1700-tal talades dock mer om monsieur Guillotin och skräckväldet än om 'Les Lumières'↗ frW och encyklopedisterna med bland andra Denis Diderot (Kap. 28.8) och hans banbrytande Encyclopédie och kamp för upplysning. Bilden visar uppslagsverkens resa från 1700-talet till e-Diderot, en normativ modell (Kap. 29) för ett modernt fritt artikelsignerat uppslagsverk för 2020-talet och framåt.
// Tillfällig text: den formella avhandlingsprocessen går trögt då företagsekonomiska institutionen (EHL) vid Lunds universitet ännu inte accepterar webbformatet som underlag för slutseminarium och disputation.
// Om tillfälliga texter (Kap. 2.4)
0.11Tack
Fler tack kommer senare.
Men redan nu måste jag nämna min kära ogifta hustru sedan ungefär 30 år - Birgitta Arneklo-Nobin↗, docent i kirurgi med en avhandling om 'The White Cold Hand'. Utan Birgitta hade jag nog fått kalla fötter och inte skrivit någon avhandling:) Birgittas läsning av många svaga texter har lett till många bättre texter. Att leva med avhandlingsförfattare har sina sidor som ni som vet, vet.
Hösten 2021 höll jag min tredje session på Företagsekonomernas ämneskonferens FEKIS. Därigenom kom jag i kontakt med Bengt Kristensson Uggla ↗, professor på Åbo Akademi (Finlands svenskspråkiga universitet) och blev inviterad att våren 2022 hålla två högre seminarier vid Å A - ett med fokus på min avhandlings innehåll och ett med fokus på avhandlingens format. Hans bok 'En strävan efter sanning: vetenskapens teori och praktik' (Kristensson Uggla, 2019) blev en ny bekantskap som nu kom att påverka avhandlingen.
Jag har många vänner som med intresse följer avhandlingsprocessen.
Publicerades: 8 februari 2020.
Uppdaterad senast: 22 augusti 2023
→ 2 Läsanvisning
Förord
→ 1 Sammanfattning
12
kommentarer. Din är välkommen. Om delning av en sida i avhandlingen (Kap. 1.3).
Summary