Avhandling i företagsekonomi  
(Johan Schlasberg)


Förord

Avhandlingen handlar om analys och konstruktion av affärsmodeller för uppslagsverk och avhandlingar-som-en-service i webbformat.
Den är en ny kombination av kunskapsutveckling i företagsekonomi, IT-design och kommunikation.

99% av besökarna på denna sajt kommer inte att vara forskare inom "mitt område" i företagsekonomi. Avhandlingen är utformad för att tillföra värde till bägge dessa i sig variationsrika grupper. Läsanvisningen (Kap. 1) ger en guide för alla.

0.1Kunskapsutveckling i avhandlingar

Enligt Högskoleförordningen (HSF) ska doktoranden för en doktorsexamen

... visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar [...] - visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen [...] - bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

- visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet [...] och - visa fördjupad insikt om vetenskapens [...] roll i samhället. (Ibid)

För de som utvärderar min avhanding ur ett akademiskt perspektiv är det viktigt att läsa hela den citerade texten om Doktorsexamen (Kap. 33) i Referenserna.

Kunskapsutveckling är det centrala kravet och detta är intressant bredare än ett alltför stort fokus på bidrag till den teoretiska litteraturen. I kapitlet Kunskapsutveckling i avhandlingar (Kap. 4) formuleras och diskuteras hur avhandlingen inkluderat ett flertal punkter från Högskoleförordningen. Där förs också en diskussion om olika vetenskapliga stilar och en avhandlings gränser.

Genom att kombinera språkutveckling, ny metod, intressanta data, konstruktion, kommunikation och teori presenterar avhandlingen en helhet som sammanlagt ger några innovativa bidrag (Kap. 5) till både forskningsområdet och praktiker. Webbformatet bidrar till Forskningens impact (Kap. 30), en för mig viktig fråga.

Avhandlingens första huvudämne handlar om hur krisen för uppslagsverk som en analog produkt - Google och Wikipedia blev en digital tsunami - tvingade fram en jakt på nya affärsmodeller för uppslagsverk som en digital tjänst.

Trovärdighet är grundkapitalet i uppslagsverk
Men trovärdighet etableras inte
på samma sätt i den digitala världen som i den analoga
.

Trovärdighetens transformation har gett en rad nya grundläggande problem för de som marknadsför uppslagsverk. Avhandlingen har ett flertal studier (Kap. 24) om bolaget och uppslagsverket NE som kartlägger och pekar på flera av dessa problem.

Frågan om hur trovärdighet för uppslagsverk idag kan etableras och upprätthållas diskuteras och besvaras i kapitlet Ny modell för uppslagsverk: e-Diderot (Kap. 10).

Avhandlingens andra huvudämne handlar om webbformatet för produktion och kommunikation av forskning med fokus på avhandlingar. För att testa detta i realtid har jag producerat och publicerat hela avhandlingen som en sajt - vad jag kallar en Webbavhandling (Kap. 7).

0.1   Thesis cards

Min ambition är att få denna sajt godkänd som en avhandling och inte trycka en bok. Däremot kommer det att tryckas några hundra Thesis cards (Kap. 26.7). Dessa kan ha mer än en design och är vanligen i A5- eller A6-format och etablerar en bro mellan den fysiska världen och den digitala världen. "From Atoms to Bits".

Man kan säga att det finns tre ekosystem för avhandlingar (Kap. 26). Ekosystemen för "avhandlingsböcker" och avhandlingar som Pdf har ingen eller en begränsad uppsida medan det sker en ständig utvecklingen inom olika webbteknologier.

ENwebbavhandling öppnar upp en värld av möjligheter för både forskare och läsare med olika intressen i ämnet.

Som visas i studien Avhandlingsformat i Sverige (Kap. 27) baseras idag alla disputationer i Sverige (utom på Umeå universitet) på en tryckt avhandling. Att disputera på en Pdf är ett naturligt nästa steg som nog kommer att formellt accepteras relativt snart. Har man väl tagit steget från tryck till digitalt blir en webbavhandling ett led i den allmänna webbifieringen av många produkter och tjänster. Tryckta avhandlingar kommer att bli ett frivilligt tillval och inte ett krav.

Nästa innovativa steg är att se och designa en-avhandling-som-en-service (Kap. 7.3). En avhandling blir som ett slags "Resursbank" som kan användas på ett nytt sätt - av både experter och andra - utöver att förmedla ny kunskap inom ett vanligen mycket smalt område. Avhandlingen har över 1.000 externa länkar, varav cirka 400 till Wikipedia, vilket gör det lätt för de som vill veta mer, via en dator eller mobil.

Webbavhandlingar kan i framtiden komma att se mycket olika ut.

Vetenskapliga artiklar i samhällsvetenskap läses - och citeras - av mycket få andra forskare enligt 'Return to Meaning' (Alvesson, Gabriel och Paulsson, 2017). Avhandlingar läses av än färre. Mot bakgrund av att många nya perspektiv och teoretiska framsteg förväntas presenteras i avhandlingar kan man hävda att frånvaron av läsare är ett väsentligt problem. Redan titeln 'Management studies in crisis: Fraud, Deception and Meaningless Research' (Tourish, 2019) säger mycket om ämnets problem. Dessa bägge beskrivningar är en invitation till många för konkret arbete för förändring.

Avhandlingens webbformat är en viktig del inom min avhandlings vetenskapliga ram och ett centralt bidrag till kunskapsutvecklingen (Kap. 4) inom såväl mitt eget område som avhandlingar inom flertalet ämnen.

0.1.1Avhandlingen har en kommunikationsstrategi

Den dominerande akademiska publiceringsmodellen - artiklar på engelska bakom en betalvägg - gör det svårt för en intresserad allmänhet att ta del av aktuell forskning. Avhandlingen har en tydlig kommunikationsstrategi (Kap. 30.6) för att få fler läsare och få större påverkan i såväl akademin som i samhället. Detta kan exemplifieras med att den är på svenska och har ett webbformat. Det finns också ett stycke om redan uppnådd påverkan (Kap. 30.7)

Det är svårt att veta om en avhandling får någon påverkan då formerna för detta är ganska outvecklade. Citeringar är ett ganska grovt verktyg och säger utöver de välkända inomvetenskapliga problemen mycket lite om forskningens samhällspåverkan. Avhandlingen har en extern "uppföljningsplattform" - Att förändra ett universitet - för att bidra till att besvara frågan "vad hände sedan?" Där introduceras också några analyser och idéer om universitetens utmaningar.

0.2Navigering, nivåer och informationsbekvämlighet

site navigation grid
0.2   Navigation

Pyramiden anger olika nivåer på en sajt och en läsare ska efter eget intresse lätt kunna klicka sig vidare till mer information. Såväl extern som intern. I en webbavhandling kan en läsare - till exempel via Google - i princip landa på vilken sida som helst. Detta har påverkat sajtens design.

Informationsbekvämlighet (information convenience) - det ska vara lätt att få veta mer - är en central fråga i en webbavhandling. Läs mer om de viktiga koncepten informationsbekvämlighet och paretooptimalitet (Kap. 7.3)

0.3Tvärvetande och kreativitet

Många har skrivit om problem som en följd av forskningens ökade specialisering och silobeteende. Samtidigt efterfrågas tvärvetenskapliga studier (Kap. 6.2) för att skapa en bredare förståelse av komplexa problem. Min avhandling har en ansats till tvärvetande - som är ett förstadium till tvärvetenskap - i så motto att jag letat ganska brett efter andras kunskap, insikter och inspiration för att hantera forskningsfrågorna och avhandlingens mål.

Inom flera av dessa områden har jag sökt kontakt med några ämnesföreträdare för diskussioner. Detta har sällan varit så framgångsrikt som jag önskat vilket nog visar att även ganska enkla ämnesöverskridande kontakter är svåra att skapa. En risk med att ta in andra områdes synsätt och kunskap är att man "anklagas" för att försumma djupet i "det egna" området. Den kritiken ser jag mest som en reaktion utifrån en alltför smal vetenskaplig ram. Men frågan är värd att reflektera över.

Är kreativitet en efterfrågad kvalitet i en avhandling - i företagsekonomi?
Det korta svaret är nej. I 'A return to Wonderland: Exploring the links between academic identity development and creativity during doctoral education' (Frick och Brodin, 2019) diskuteras denna i mitt tycke intressanta och viktiga fråga. Från egna och andras studier tecknar författarna en ganska mörk bild av såväl värdet av som intresset för kreativitet i doktorandutbildningarna.

Dessa resultat är oroande om vi överväger tanken och syftet med det framtida universitetet, akademiens roll i det och situationen för de som lämnar akademin efter att ha avslutat sin doktorsexamen. [...] Det finns alltså ett behov av att reflektera över de nuvarande förutsättningarna för doktoranders kreativitet ... (Ibid.) Originalꜜ

Citatet pekar på att alla som genomgår en doktorandutbildning vare sig blir eller har tänkt bli universitetsanställda forskare och lärare. På min institution med cirka 50 doktorander är utbildningen närmast ensidigt fokuserad på en karriär i högskolevärlden fast man vet att cirka hälften kommer att välja helt andra banor. Man kan undra hur många av dessa 50 personer som redan från början, som jag, inte haft för avsikt att göra en karriär i akademin? En central fråga i artikeln är hur identitetsskapande sker i doktorandutbildningen och att detta ger upphov till an interesting tension between socialisation and creativity. (Ibid.)

Doktorandutbildningen beskrivs som en socialiseringsprocess för att bli en av "the research community" accepterad universitetsforskare. I den processen - med sina regler och (tysta) normer - formas doktorandens identitet som forskare. Inom ramen för den processen kan kreativitet accepteras - om än den inte uppmuntras, men går man utanför den ... the outcome may be correction or ignorance. (Ibid.)

En bidragande förklaring till varför min avhandling medvetet utmanar normerna för hur en avhandling ska göras och presenteras, är att min identitet som innovatör med stort forskningsintresse och som samhällsengagerad entreprenör är starkare än en identitet som välanpassad forskare vid ett universitet.

Som noterats är denna avhandling en monografi, ett format som passar extra väl för de som inte avser att göra akademisk karriär. En monografi kan ofta vara mer nyskapande än vad som accpeteras i de etablerade vetenskapliga tidskrifterna.

0.4Referensstatus och affärsmodeller

Begreppet 'Referensstatus' (Kap. 9) är centralt för att beskriva och reflektera över en kunskapskällas - ett uppslagsverks - trovärdighet och dennas föränderlighet.

Ett uppslagsverks Referensstatus och dess affärsmodell har ett nära och komplext samband - vilket problematiseras i avhandlingen - och visas i flera studier om uppslagsverket NE. Med nödvändighet blir NE - som startades av förlaget Bra Böcker AB i Höganäs (likviderat år 2000) - och dess senare ägare (Kap. 16) sedan 1994 ett centralt case för att studera uppslagsverk i Sverige.

Vanligen har en avhandlingsförfattare en ganska nära relation med sitt eller sina sina case-företag när dessa är få. Min avhandling skiljer sig radikalt från denna praxis. Mina forskningsfrågor hade varit omöjliga att genomföra om jag samverkat med bolaget NE. Avhandlingens studier är 'analyser från utsidan' - en metod jag kallar Case Impact Studies (Kap. 8). Den är generellt användbar och kan behöva, och borde, användas i många andra forskningsprojekt i företagsekonomi.

0.5Avhandling och early adopter

Avhandlingen är "färdig", men förbättras till överenskommen stoppdag. Den kommer att läggas fram på ett universitet eller högskola som vill vara en early adopter för webbavhandlingar. Kanske i Lund, kanske på din högskola?

Formalia för avhandlingar i företagsekonomi på EHL       Visa mer vertical arrows

Företagsekonomiska institutionens riktlinjer för forskarutbildningen vid Ekonomihögskolan i Lund (EHL) Pdf 12 s. ehl.dnr.styr 2018.1589

Se en studie om Avhandlingsformat i Sverige (Kap. 27).

Företagsekonomiska institutionen i Lund har en text om - Riktlinjer för forskarutbildningen (Pdf 2017.06.21) och en Studieplan för doktorander (Pdf 2018-10-19), som utöver krav på självständigt tänkande och kreativitet (totalt sex punkter) bland annat betonar vikten av att doktoranden kan ...

- visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,
- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt
- med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen
- visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. (Dnr U 2018/592)

Jag har 'på gott och ont' ignorerat Umberto Ecos svW goda råd
Slutligen, kom ihåg denna grundläggande princip: "ju mer du begränsar studien, desto bättre och säkrare kommer du att kunna arbeta". Original 'How to write a thesis' (Eco, 1997 s. 13).

Jag inser det förnuftiga i att följa gällande modeller för avhandlingar och sedan publicera forskning i webbformat. Men den strategin skulle inte utveckla modellen för avhandlingar. Förändring kräver experiment och mitt är en kalkylerad risk och en långsiktig möjlighet. Motstånd är intressant och gör att innovationer blir bättre.

0.6En avhandling är inte ett "körkort"

För att få ett körkort för bil krävs att man klarat en teoridel och en praktisk uppkörning. Det finns inget som helst utrymme för kreativitet utan det är inlärning av befintlig kunskap och anpassning till denna som gäller. Körkortsinnehavaren får sedan gärna köra vart som helst, men efter samma regler som vid godkännandet.

Körkort är en inte ovanlig men direkt missvisande metafor för en doktorsexamen och en avhandling.

I 'Academics at play: Why the “publication game” is more than a metaphor' (Butler & Spoelstra, 2020ꜜ) diskuteras och kritiseras metaforen att betrakta och beskriva akademisk publicering som ett spel. Som senare visas kan metaforen "en avhandling är ett körkort" analyseras och kritiseras på ett delvis likartat sätt.

Butler et al. konstaterar att många forskare beskrivit akademiska publicering som ett spel man antingen kan spela med i eller möjligen försöka tänja lite på reglerna. Det är till helt övervägande del artiklar i framstående vetenskapliga tidskrifter som banar väg för en framgångsrik akademisk karriär. Detta sammanfattas i meningen

Detta säger oss att "spela publiceringsspelet" har blivit en framträdande, om än tvetydig, metafor för att beskriva strategier för akademisk publicering i dagens universitetsvärld. (Ibid. s. 2) Originalꜜ

Butler et al. intervjuade ett trettiotal professorer inom 'critical management studies' (CMS). Dessa deltar i publiceringsspelet men många tar samtidigt avstånd från tanken att de gör just det. Detta refereras till som forskarnas / spelarnas 'Lusory attitude' enW. Författarnas bekymmer är att ...

Genom att fortsätta se på publikationsspelet enbart som en metafor riskerar vi att förbise de skadliga effekter som denna lekmentalitet har på kunskapsproduktionen inom CMS-området (Ibid. s. 2, min emfas) Originalꜜ

Psykiatrikern R. D. Laing enW har uttryckt något liknande i 'Knots' (Laing, 1970).

De spelar ett spel. De spelar att de inte
spelar ett spel. Om jag visar dem att jag ser det , bryter
jag mot reglerna och de kommer att straffa mig.
Jag måste spela deras spel att jag inte ser spelet. (ur Knots) Originalꜜ

Författarna diskuterar den filosofiska innebörden av ordet metafor och konstaterar att den inte är det den refererar till men att den likväl i ett sociologiskt mellanmänskligt perspektiv har och ges betydelse. Vi möter metaforer i alla sammanhang: 'vi sitter i samma båt', 'arg som ett bi' eller 'en avhandling är ett körkort'. Uttolkningen skiljer mellan det figurativa och det bildliga. Metaforens användning och betydelsen är ofta kontextuell.

Min uppfattning är att metaforen 'en avhandling som ett körkort' har damaging effects, för att citera Butler et al. ovan, om än dessa är andra än de som gäller för 'the publishing game'.

Å ena sidan är det vanligt att en avhandling (en doktorsexamen) ses som ett körkort medan det å andra sidan förväntas att en avhandling ska "väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen". (HSF. Se ovan)

I kapitlet Forskningsfrågor och bidrag (Kap. 5) visar jag att teoribidragen enbart är ett av fem områden i min avhandling som bidrar till kunskapsutveckling och en bredare samhällsnytta.

Bokskåp av Jonas Bohlin. Källemo
0.3   National
Geographic

En avhandling som ett gesällprov är nog en bättre metafor.
Ett gesällprov måste vanligen visa en kombination av yrkeskunnande och kreativitet. Ett gesällprov för en möbelsnickare är mer än att förfärdiga en kopia av till exempel att skåp av Jonas Bohlin.

Rapporten 'Forskarutbildning i kulturgeografi' (Gren, 2005ref+) är en i en rad analyser och inlägg om vad som avses med en avhandling. En av rapportens rubriker är just Livsverk eller körkort?

Så vilken roll och status skall forskarutbildningen ge avhandlingen? Är den ett slags examensbevis på en utbildning eller ett självständigt forskningsbidrag? Ett ”körkort” eller ett ”livsverk”? (Ibid. s. 50)

Men detta är ingen bra dikotomi då en avhandling vare sig är eller ska vara det ena eller det andra. Ett tänkbar metafor är gesällprov som öppnar upp inte bara för yrkeskunnande utan också för nytänkande, kreativitet och inte minst variation. Knappast någon gör idag akademisk karriär med enbart en avhandling - framför allt inte en monografi (på svenska) - som dominerande merit.

Även om gesällprov är en klart bättre metafor för en avhandling än körkort, finns det kanske någon som är än bättre? Metaforer är inte bara en "lek med ord", de styr - och ställer ibland till det.

0.7Forskning och entreprenörskap

LU Innovation är en organisation inom Lunds universitet som har till uppgift att stödja forskningens kommersialisering. I mars 2020 inleddes en projektsamverkan med LU Innovation för att stödja etableringen av det nya uppslagsverket BiBB.B

0.8Om Johan Schlasberg

Min profilsida på Lunds universitet.

Jag har några decenniers erfarenhet som strategirådgivare. Jag driver bland annat BiBB Academy som är en plattform för ett antal Kunskapsresurser med ett nytt uppslagsverk, analyser av högskolor och universitet och några propejekt. Jag driver ett mindre företag inom mobila tjänster baserat på egna patent (Schlasberg, 2000ꜜref+) - en metod för att bygga broar mellan den fysiska och den digitala världen - och innovationer. Jag har kodat sajten med i första hand webbdesignprogrammet Adobe Dreamweaver.

Jag skriver en Blogg om företagsekonomisk forskning och näringsliv


Digitala uppslagsverk
0.4   Modell för uppslagsverk

Redan ett spritt läsande i hemmets halvfranska Nordisk familjebok grundlade mitt intresse för uppslagsverk.
På skolans lektionstimmar om franskt 1700-tal talades dock mer om monsieur Guillotin och skräckväldet än om 'Les Lumières'↗ frW och encyklopedisterna med bland andra Denis Diderot (Kap. 28) och hans banbrytande Encyclopédie och kamp för upplysning. Vilken funktion och status har uppslagsverk idag och vilken kan de få i framtiden? Bilden visar uppslagsverkens resa från 1700-talet till e-Diderot, en normativ modell (Kap. 10) för ett modernt fritt artikelsignerat uppslagsverk för 2020-talet och framåt.

0.9Tack

Det finns en grupp personer som kanske inte vill bli omnämnda med namn, men inte desto mindre har de bidragit till att göra denna webbavhandling mycket bättre. Jag tänker på de som mer eller mindre öppet, mer eller mindre kunskapsbaserat och mer eller mindre etiskt kritiserat avhandlingens ämnesval, avhandlingsformatet, avhandlingsprocessen, forskningsmetoderna, innehållet, akademiska formalia och min kompetens. Er kombination av ibland ointresse, okunskap, ibland rädsla för något annorlunda, ovilja eller upprördhet har sammantaget gjort denna avhandling klart bättre. Jag har tvingats formulera om, tänka och skriva tydligare och inse, om än motvilligt, att saker och ting tar ännu längre tid än jag först trodde. Det som för vissa är självklart har ännu inte hunnit bli det för andra, för att andas optimism om framtiden.

Fler vanliga tack kommer senare.
Men redan nu måste jag nämna min kära ogifta hustru sedan ungefär 30 år - Birgitta Arneklo-Nobin, docent i kirurgi med en avhandling om 'The White Cold Hand'. Utan Birgitta hade jag nog fått kalla fötter och inte skrivit någon avhandling:) Birgittas läsning av många svaga texter har lett till många bättre texter. Att leva med avhandlingsförfattare har sina sidor som ni som vet, vet.

Jag har många vänner som med intresse och glada tillrop följer avhandlingsprocessen.

Publicerades: 8 februari 2020.   Uppdaterad senast: 5 juni 2021

BiBB Academy
Avhandling - start



Ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Webbavhandlingar och affärsmodeller för uppslagsverk'.

10 kommentarer.  Din är välkommen.

Innehållsförteckning med närmare 300 underrubriker finns på - webbavhandling.se/innehall/