Forskning om NE
Detta kapitel är en sammanfattning av ett antal studier om uppslagsverket NE. Studierna visar att NE av idag är ett problem ↓ och ett hinder för att Sverige ska få ett för alla fritt artikelsignerat uppslagsverk. Ett sådant finns exempelvis i Norge (Kap. 20). Det är också ett problem att NE är omodernt i flera dimensioner (Kap. 29).
Varför just dessa studier och hur passar de in i forskningsfrågorna om uppslagsverk?
Studierna är valda både för att förstå hur uppslagsverket NE:s Referensstatus (Kap. 8) skapades, om och i så fall hur innehållet i NE förändrats under senare år och hur affärsmodellen förändrats när NE blev en digital tjänst.
Det omfattande dataunderlaget är inte insamlat som under en promenad på en blomsteräng. Data är genererade utifrån forskningsfrågorna, men är i en del fall svåra att reproducera då bolaget NE minskat sin transparens under senare år.
Det finns inga tidigare vetenskapliga studier av eller om uppslagsverket NE av företagsekonomer utan uppslagsverk har varit en domän för forskare inom i första hand bibliotekskunskap. Se Uppslagsverk (Kap. 28.9).
Som visats i flera studier är det allt färre folkbibliotek som abonnerar på NE-tjänsten. Detta kan bero på uppslagsverkets sjunkande referensstatus men också av andra skäl som pris, service och bristande transparens. Kunderna kommer då i en situation som framgår redan av titeln i det klassiska verket 'Exit, Voice, and Loyalty: Responses to Decline in Firms, Organizations, and States' (Hirschman, 1970).
24.1NE och marknadsföringslagen
Studien redovisas i kapitlet NE och marknadsföringslagen (Kap. 15).
Bolaget NE har länge marknadsfört NE som "Sveriges främsta uppslagsverk, baserat på vetenskapliga principer och värdeneutralitet." En central fråga om trovärdighet och marknadsföring.
Studien visar att bolaget NE bryter mot marknadsföringslagen då man inte skulle kunna styrka att uppslagsverket NE vare sig är "främst" eller "främst, baserat på vetenskapliga principer och värdeneutralitet". Det är en tidsfråga innan bolaget tvingas ändra sin marknadsföring och ta bort dessa påståenden.
I september 2020 anmäldes NE Sverige AB till Konsumentombudsmannen (KO) för vilseledande marknadsföring. Se underlaget (Kap. 15.9).
24.2Jämförelse NE och Wikipedia
Studien redovisas i kapitlet Jämförelse NE och Wikipedia (Kap. 19).
Studien är Sveriges första forskningsstudie av den frågan. Diskussion och analys av HUR man kan jämföra dessa uppslagsverk och en analys av 150 ord baserad på min analysmodell. Vilka faktorer ska inkluderas eller exkluderas?
Studien visade att Wikipedia är mer användbar och mer trovärdigt än NE.
24.3Om bolaget NE Nationalencyklopedin AB
Studien redovisas i kapitlet Om NE Nationalencyklopedin AB (Kap. 16).
Studie av bolaget NE Nationalencyklopedin AB och betydelsen av vem som äger uppslagsverket NE.
NE Nationalencyklopedin AB med dotterbolag (bolaget NE) ingår i en privat koncern med verksamhet inom bland annat produktion och försäljning av vodka och gin, heminredning och presentartiklar och matrecept med mera.
Bolaget NE har sedan Tönnessongruppens förvärv 1994 av förlaget Bra Böcker, som startade utgivningen av uppslagsverket, gått med sammanlagda förluster på över 600 miljoner kronor (Kap. 16). Detta är nästan lika mycket som koncernmoderbolagets bruttotillgångar (balansomslutning) 2019.
Studien visade att en transformation från ett 'uppslagsverksföretag' till ett läromedelsföretag är en mycket krävande omställning.
24.4Studier av uppslagsverkets kunder
Studien redovisas i kapitlet NE abonnemang (Kap. 19).
I studien finns direktlänkar till alla 290 folkbiblioteks undersida om det som oftast kallas "Databaser".
Studierna visade att antalet folkbibliotek som köper NE-paketet minskar varje år. I två tabeller (Kap. 19) listas de som köper - aktuell uppgift för 2020: 43 (15%)
av 290 - eller inte köper NE-paketet.
Kommuner eller enskilda skolor köper hela eller delar av bolaget NE:s läromedelsenheter. Kostnaden per elev (Kap. 19) varierar mycket vilket missgynnar mindre kommuner och speglar troligen inte faktiska försäljnings- eller driftskostnader.
24.5Studier av författare och innehåll i uppslagsverket NE
Studien redovisas i kapitlet Vem skriver i NE (Kap. 21).
24.5.1 Analys av 5.000 artiklar i NE och deras författare
Studien gjordes 2011 och hade inte gått att göra idag på grund av minskande transparens i NE.
Studien visade att genomsnittsåldern för skribenterna år 2011 var c:a 70 år. ≈21% (20 personer) var avlidna.
24.5.2 Analys av alla 264 författare i NE i ämnet 'Medicin'
Studien gjordes i januari 2019 och data erhölls via olika Online-sökningar.
Studien visade att genomsnittsåldern för namngivna författare var c:a 75 år. 30% av författarna var avlidna.
24.6Nya uppslagsord i uppslagsverket NE 2018 och i början på 2019
Studien redovisas i kapitlet Nya uppslagsord i NE 2018 (Kap. 22).
Studie av nya uppslagsord i NE från mars 2018 och 12 månader framåt. Analys av alla (294) nya uppslagsord i NE.
Studien visade att cirka 90% av alla nya ord var utan författarnamn, var korta och mest handlade om aktuella musiker och politiker. Alla ord med något undantag saknade referenser.
24.7Bristande statistik och brister i statistiken
Studien redovisas i kapitlet NE: statistik och prismodell (Kap. 18).
I en studie som inleddes i september 2017 undersöktes i vilken omfattning folkbiblioteken använder statistik - och särskilt statistik om NE, för de som har NE - som underlag för sina beslut om val av Databaser.
Studien om NE på folkbibliotek visade
- Över 50% av biblioteken visste inte hur många som använde NE på biblioteket
- Än färre följde upp kostnaden per sidvisning via NE, som för många bibliotek var över 50 kr (Kap. 18)
- Många vittnade om att bolaget NE har en undermålig statistikservice
24.2.1 Statistikens tillgänglighet - ett av flera citat
Fråga om NE-statistik för 2015 och 2016: Det kan vi tyvärr inte svara på eftersom vi trots att vi efterfrågat det inte fått statistik från NE för de senaste åren. Men användningen gick ner redan tidigare och en gissning är att det sjunkit ytterligare de under år vi inte fått siffror. // 2017.10, Södertälje folkbibliotek. Årskostnad för NE 42.000 kr.
24.2.2 Användningen av NE på biblioteken sjunker mycket
Det är inte bara allt färre bibliotek (Kap. 17) som abonnerar på NE, utan användningen verkar också sjunka dramatiskt (Kap. 20) på många bibliotek.
24.2.3 Små bibliotek betalar mycket mer per invånare
Biblioteken köper ett abonnemang med uppslagsverket, ordböcker och några andra delar. Cirka 70% av de folkbibliotek som köpte NE-paketet hade det endast för användning på biblioteket. Små bibliotek kan få betala upp till ≈20 gånger mer per invånare för NE.
Se tabell (Kap. 18) som visar vad ett tjugotal bibliotek betalar per invånare.
24.8Uppslagsverket NE som problem
I avhandlingen framförs att uppslagsverket NE är ett problem för många, i princip för alla i Sverige. Att säga att något är ett problem är en kombination av objektiva och subjektiva faktorer. Den förste september 2022 fick vi i Sverige en ny lag som förbjuder körning av elsparkcyklar på trottoarer. Tillräckligt många personer och politiker ansåg att trottoarkörning var ett så stort problem att det framtvingade en lösning. I skolvärlden anses det av flertalet vara ett problem med obehöriga lärare. Således vidtas en rad initiativ för att lösa problemet.
Forskningsprojekt kan som utgångspunkt ha ett 'fenomen' som beskrivs som ett problem av få eller många. För medicinska problem som få har forskas om orphan drugs↗ svW, för problem som drabbar många forskas till exempel om alkoholism.
I såväl vården som skolan anses likvärdighet (Kap. 29.3.2) vara ett viktigt och centralt mål. Som tecken på att tillgång till kunskap också är en central värdering är skolan fri och alla kan fritt låna böcker på våra bibliotek. Fri tillgång till ett modernt artikelsignerat uppslagsverk hör hemma i samma kategori. I Sverige borde vi lära av fria Store Norske Leksikon (Kap. 20).
Att uppslagsverket NE är en betaltjänst är ett hinder för en bättre kunskapsservice för i princip alla. Dessutom är NE omodernt i flera dimensioner (Kap. 29).
Det är ett generellt problem med NE att mycket få elever kommer att använda NE efter skoltiden (Kap. 30.2.1). Det stämmer inte heller med den kända sentensen "att man ska lära för livet och inte för skolan".
Publicerades: 2017.
Uppdaterad senast: 24 augusti 2022
Referensstatus på bibliotek ← 23
Studier om NE: sammanfattning
→ 25 Forskningskommunikationens ekosystem
12
kommentarer. Din är välkommen. Om delning av en sida i avhandlingen (Kap. 1.3).
Summary