Forskning om NE
Denna sammanfattning av flera studier visar att Digitala NE är nationellt problem. Det finns ingen motsättning mellan att respektera Nationalencyklopedin (NE) i bokform och att hävda att digitala NE är ett nationellt problem.
Digitala NE är inte en version av sin tryckta föregångare. De tillhör olika kategorier.
NE som tryckt uppslagsverk har idag mest ett historiskt intresse. Den tryckta Nationalencyklopedin hade hög Referensstatus (Kap. 5) något som naturligt avklingade med åren då böcker inte enkelt kan uppdateras. Bolaget NE har med begränsad framgång försökt överföra böckernas referensstatus till digitala NE.
Studierna visar tydligt varför referensstatusen och användbarheten av digitala NE sjunker allt mer. Bolaget NE har idag valt att i huvudsak bli ett läromedelsföretag.
Datastudierna i avhandlingen om NE har - utöver ett kapitel on bolaget NE - enbart fokus på digitala NE.
Hur passar studierna in i forskningsfrågorna om uppslagsverk?
Studierna är valda för att utifrån konceptet Referensstatus (Kap. 5) och Affärsmodeller för uppslagsverk (Kap. 9) för att förstå mer om hur NE och innehållet i NE och affärsmodellen förändrats när NE blev en digital tjänst.
Det omfattande dataunderlaget är genererat utifrån forskningsfrågorna, men data är i en del fall svåra att reproducera då bolaget NE minskat sin transparens under senare år. Studierna hade inte gått att genomföra med en normal fallstudiemetod utan krävde en metod jag kallar Case Impact Studies (Kap. 7) - studier utan samverkan med "case-företaget".
Det finns inga tidigare vetenskapliga studier av eller om uppslagsverket NE eller digitala NE gjorda av företagsekonomer. Uppslagsverk har varit en domän för forskare inom biblioteks- och kulturvetenskap. Se Uppslagsverk (Kap. 10.9).
15.1Digitala NE är en ny kategori - inte en digital version
Såväl folkbibliotek som många andra talar om NE i "sin digitala version". Man menar nog att innehållet i de tryckta böckerna övergått till att bli en digital version av sin föregångare - i princip samma fast digitalt. Men är begreppet version det som bäst förklarar skillnaden? Visserligen är mycket kopierat från de tryckta böckerna men den nya användarmiljön är så annorlunda att det inte handlar om en gradskillnad, en version, utan om en artskillnad - en ny kategori.
Logiken, kraven och användningen är så olika i de bägge miljöerna att man bör tala om olika kategorier för att förtydliga skillnaderna. Ett digitalt uppslagsverk - som digitala NE - ska inte ses som en version av sin analoga föregångare. Med det lite överanvända begrepper paradigm kan man säga att ett uppslagsverk som en online-tjänst tillhör ett annat pardigm än tryckta uppslagsverk. En enkel analogi är att elbilar med en annan lokal och global infrastruktur tillhör ett annat paradigm än bensinbilar även om de bägge är bilar.
Trovärdighet och referensstatus skapas och upprätthålls på markant olika sätt i en analog värld och i en digital värld. I den senare är kraven och användarnas förväntningar större på transparens, externa (länkade) källor och enkel nåbarhet. NE onlinte klarar inte de grundläggande kriterierna i den normativa modellen och ramverket för digitala uppslagsverk (Kap. 11) som inte är en wiki.
Referensstatus är en valuta (Kap. 11.2)
När bolaget NE flyttade över innehållet i uppslagsverket NE från papper till webben (efter en del misslyckade försök med andra digitala bärare som CD-rom) bytte man inte bara bärare, man flyttade hela processen av produktion, konsumtion och villkoren för trovärdighet in i ett annat mediums funktion och användningssätt. (McLuhan, 1964).
15.2Digitala NE som nationellt problem
I avhandlingen framförs att uppslagsverket digitala NE är ett problem för i princip alla i Sverige. Att säga att något är ett nationellt problem är en kombination av huvudsakligen objektiva faktorer och några mer subjektiva.
I avhandlingen finns en Normativ modell för uppslagsverk (Kap. 11) som har sex kriterier för uppslagsverk som digitala NE och Store Norske Leksikon. Ramverket bygger på vad som är standard för artiklar i vetenskapliga tidskrifter. Kravet på metadiskussion är unikt för uppslagsverk.
Den normativa modellen utgör ett ramverk inom vilken olika strategier och affärsmodeller för uppslagsverk (Kap. 10) kan konstrueras.
Digitala NE uppfyller inte ramverkets baskrav.
- Författarinformation
- Publiceringsdatum och uppdateringar
- Referenser
- Interna och externa länkar. NE har enbart interna länkar.
- Metadiskussion om uppslagsverkets design och logik
- Transparens och enkelhet
Därutöver blir digitala NE ett nationellt problem genom att vara en betaltjänst, ett kriterium som inte ingår bland baskraven.
Forskningsprojekt kan som utgångspunkt ha 'frågor' som är eller beskrivs som ett problem för många eller få. För problem som drabbar många forskas till exempel om alkoholism och stress. För medicinska problem som få har forskas det om orphan drugsWikipedia.
I såväl vården som skolan anses likvärdighet (Kap. 11.4.1) vara ett centralt politiskt och demokratiskt mål. Av liknande skäl är både skol- och högskoleutbildning fria och alla kan fritt låna böcker på våra bibliotek. Man kan argumentera för att fri tillgång till ett modernt artikelsignerat uppslagsverk hör hemma i samma kategori - även om det är en mindre fråga. I Sverige kan vi lära av fria Jämförelse e-Diderot, NE, SNL och BiBB (Kap. 24).
Det är ett generellt problem med NE att mycket få elever kommer att använda NE efter skoltiden (Kap. 10.2.1). Skolornas användning av NE rimmar dåligt med den kända sentensen "att man ska lära för livet och inte för skolan".
Historien som hinder
Sveriges politiker och många andra var på 1980-talet mycket intresserade av ett nytt svenskt uppslagsverk (Kap. 10.7). Idag har man inget sådant intresse utan - är rätt ord blundar? - om frånvaron av ett fritt signerat uppslagsverk, något som i Norge och Danmark anses vara av nationell betydelse. Se också digitala NE som nationellt problemBiBB.
Om bolaget NE hade gått i konkurs för många år sedan, vilket hade varit ett rimligt beslut utifrån "mycket stora förluster (Kap. 23.5), hade Sverige idag sannolikt haft något som liknar Store Norske Leksikon. Idag är digitala NE integrerat i en läromedelstjänst vilket är ett hinder för ett fritt och väsentligt bättre uppslagsverk.
Varför har digitala NE inte ännu lägre referensstatus?
Detta har flera sannolika förklaringar. Referensstatusen för ett av många känt varumärke sjunker av just det skälet ofta ganska långsamt. Att färre använder digitala NE betyder också att allt färre bryr sig om den och därmed inte får anledning att reflektera över dess kvalitet i en digital värld. Bolaget NE har tur - som kan ändras plötsligt - att Google ofta placerar uppslagsord från digitala NE högt upp i svarslistan. Det har vanligen mycket ringa värde att klicka på dessa ord då de är vad bolaget kallar "enkel", en kort version med ringa innehåll, där hela svaret kräver inloggning och betalning. Enligt info från bolaget NE drevs för några år sedan över 50% av trafiken till digitala NE via Google. Om NE av okänd och oväntad anledning blev fritt imorgon skulle man snabbt få omfattande kritik för det ouppdaterade innehållet. Betalspärren och den därmed kopplade bristande transparensen fungerar de facto som ett skydd för mycket kostsamma uppdateringar och moderniseringar.
Fördjupade studier av digitala NE skulle precis som vid valundersökningar troligen visa tydliga skillnader med avseende på ålder, utbildning och boendeort.
15.3Vem skriver i NE?
Studien redovisas i kapitlet Vem skriver i NE (Kap. 16).
15.3.1 Analys av 5.000 artiklar i NE och deras författare
Studien gjordes 2011 och hade inte gått att göra idag på grund av minskande transparens i digitala NE.
Studien visade att genomsnittsåldern för skribenterna år 2011 var c:a 70 år. ≈21% (20 personer) var avlidna.
15.3.2 Analys av alla 264 författare i NE i ämnet 'Medicin'
Studien gjordes i januari 2019 och data erhölls via olika Online-sökningar.
Studien visade att genomsnittsåldern för namngivna författare var c:a 75 år. 30% av författarna var avlidna.
15.4Nya uppslagsord i digitala NE
Studien redovisas i kapitlet Nya uppslagsord i NE (Kap. 17).
Studie av nya uppslagsord i NE från mars 2018 och 12 månader framåt. Analys av alla (294) nya uppslagsord i NE.
Studien visade att cirka 90% av alla nya ord var utan författarnamn, var korta och mest handlade om aktuella musiker och politiker. Alla ord med något undantag saknade referenser. Inga ord hade externa länkar.
15.5Jämförelse NE och Wikipedia
Studien redovisas i kapitlet Jämförelse NE och Wikipedia (Kap. 18).
Studien är Sveriges första forskningsstudie av den frågan. Diskussion och analys av HUR man kan jämföra dessa uppslagsverk och vilka faktorer man (ska) inkludera eller exkludera? En analys av 150 ord baseras på en "Användarmodell" där andra såväl svenska som internationella studier använder en "ORDmodell" som enbart jämför innehållet i olika ord i uppslagsverk.
Studien visade att Wikipedia är mer användbar och mer trovärdigt än NE.
15.6NE statistik
Studien redovisas i kapitlet NE: statistik och prismodell (Kap. 19).
I en studie som inleddes i september 2017 undersöktes i vilken omfattning folkbiblioteken använder statistik - och särskilt statistik om NE, för de som har NE - som underlag för sina beslut om val av Databaser.
Studien om NE på folkbibliotek visade
- Över 50% av biblioteken visste inte hur många som använde NE på biblioteket
- Än färre följde upp kostnaden per sidvisning via NE, som för många bibliotek var över 50 kr (Kap. 19)
- Många vittnade om att bolaget NE har en undermålig statistikservice
15.6.1 Statistikens tillgänglighet - ett av flera citat
Fråga om NE-statistik för 2015 och 2016: Det kan vi tyvärr inte svara på eftersom vi trots att vi efterfrågat det inte fått statistik från NE för de senaste åren. Men användningen gick ner redan tidigare och en gissning är att det sjunkit ytterligare de under år vi inte fått siffror. // 2017.10, Södertälje folkbibliotek. Årskostnad för NE 42.000 kr.
15.7Studier av uppslagsverkets kunder
Studien redovisas i kapitlet NE abonnemang (Kap. 20).
I studien finns direktlänkar till alla 290 folkbiblioteks undersida om det som oftast kallas "Databaser".
Studierna visade att antalet folkbibliotek som köper NE-paketet minskar varje år. I två tabeller (Kap. 20) listas de som köper - aktuell uppgift för 2020: 35 (12%)
av 290 - eller inte köper NE-paketet.
Kommuner eller enskilda skolor köper hela eller delar av bolaget NE:s läromedelsenheter. Kostnaden per elev (Kap. 20) varierar mycket vilket missgynnar mindre kommuner och speglar troligen inte faktiska försäljnings- eller driftskostnader.
Som visats i flera studier är det allt färre folkbibliotek som abonnerar på NE-tjänsten. Detta kan bero på uppslagsverkets sjunkande referensstatus men också av andra skäl som pris, service och bristande transparens. Kunderna kommer då i en situation som framgår redan av titeln i det klassiska verket 'Exit, Voice, and Loyalty: Responses to Decline in Firms, Organizations, and States' (Hirschman, 1970).
15.8. Referensstatus på bibliotek
Det är inte bara allt färre bibliotek (Kap. 21) som abonnerar på NE, utan användningen verkar också sjunka dramatiskt (Kap. 20) på många bibliotek.
15.8.1 Små bibliotek betalar mycket mer per invånare
Biblioteken köper ett abonnemang med uppslagsverket, ordböcker och några andra delar. Cirka 70% av de folkbibliotek som köpte NE-paketet hade det endast för användning på biblioteket. Små bibliotek kan få betala upp till ≈20 gånger mer per invånare för NE.
Se tabell (Kap. 19) som visar vad ett tjugotal bibliotek betalar per invånare.
15.9NE och marknadsföringslagen
Studien redovisas i kapitlet NE och marknadsföringslagen (Kap. 22).
Bolaget NE har länge marknadsfört NE som "Sveriges främsta uppslagsverk, baserat på vetenskapliga principer och värdeneutralitet." En central fråga om trovärdighet och marknadsföring.
Studien visar att bolaget NE mycket sannolikt bryter mot marknadsföringslagen då man inte skulle kunna styrka att uppslagsverket NE vare sig är "främst" eller baserat på vetenskapliga principer och värdeneutralitet". Det är noterbart att bolaget inte ändrar sin marknadsföring och följer lagens text och intentioner.
15.10Om bolaget NE Nationalencyklopedin AB
Studien redovisas i kapitlet Om NE Nationalencyklopedin AB (Kap. 23).
Studie av bolaget NE Nationalencyklopedin AB och betydelsen av vem som äger uppslagsverket NE.
NE Nationalencyklopedin AB med dotterbolag (bolaget NE) ingår i en privat koncern med verksamhet inom bland annat produktion och försäljning av vodka och gin, heminredning och presentartiklar och matrecept med mera.
Bolaget NE har sedan Tönnessongruppens förvärv 1994 av förlaget Bra Böcker, som startade utgivningen av uppslagsverket, gått med sammanlagda förluster på över 600 miljoner kronor (Kap. 23.5). Detta är ett betydande belopp i en medelstor koncern vars balansomslutning de senaste åren ligger kring 500-600 miljoner.
Studien visade att en transformation från ett 'uppslagsverksföretag' till ett läromedelsföretag är en mycket krävande omställning.
15.10Jämförelse e-Diderot, NE, SNL och BiBB
Studien redovisas i kapitlet Jämförelse e-Diderot, NE, SNL och BiBB (Kap. 24).
Då Wikipedia tillhör en annan kategori av uppslagsverk än NE är en jämförelse med Store Norske Leksikon (SNL) mer relevant.
Studien visade att det finns väsentliga skillnader mellan de bägge uppslagsverken där SNL betydligt bättre än digitala NE uppfyller baskraven på ett modernt artikelsignerat uppslagsverk (Kap. 11).
Publicerades: 2017.
Uppdaterad senast: 4 augusti 2024
Kunskapsutveckling i avhandlingar ← 14
Forskning om NE: sammanfattning
→ 16 Vem skriver i NE?
12
kommentarer. Din är välkommen.
Summary