Forskningsfrågor och bidrag

Här presenteras forskningsfrågorna och avhandlingens bidrag i sex kategorier. Avhandlingens påverkan diskuteras i kapitlet Impact av forskning (Kap. 30).

5.2Forskningsfrågor

Hur har utvecklingen inom IT och sökmotorer under de senaste 20 åren förändrat konkurrenssituationen för de företag som producerade tryckta uppslagsverk? Vilka affärsmodeller (Kap. 12) har de utvecklat för att hantera transformationen till digitala tjänster?
Trovärdighet, det jag kallar Referensstatus (Kap. 9), är ett uppslagsverks största immateriella tillgång men den skapas inte på samma sätt i en digital värld som i en analog bokvärld? Vilka är sambanden mellan Referensstatus och affärsmodeller?
Vilka normativa kriterier (Kap. 10) kan man formulera för ett modernt för alla fritt digitalt uppslagsverk baserat på signerade artiklar? Finns det en gemensam basmodell på vilken olika affärsmodeller kan byggas?
Avhandlingar i webbformat - Webbavhandlingar (Kap. 7) kan sägas vara ett nytt ekosystem för avhandlingar (Kap. 26) i jämförelse med de för avhandlingar i bokformat och som Pdf. Hur designar man en webbavhandling för såväl en smal akademisk läsekrets som en bredare intressentkrets och hur kan ett ekosystem för webbavhandlingar etableras?

5.3Avhandlingens bidrag

En avhandling ska enligt reglerna bland annat bidra till kunskapsutveckling, samhällets utveckling och stödja andras lärande (Kap. 4). Mina bidrag kan i huvudsak hänföras till sex delvis överlappande och samverkande kategorier:

Teori, Forskningsmetoder, Avhandlingsformat och kommunikation, Unika data om bolaget och uppslagsverket NE,
Företag och organisationer och Samhälle och lärande.

5.3.1 Teori
Mitt koncept Referensstatus (Kap. 9) är centralt i avhandlingen och att öka förståelsen av och illustrera detta kan sägas vara motorn i flertalet studier. Resultaten av dessa och andra analyser bidrar till att öka förståelsen av en Referenstatus komplexa relation till affärsmodellerna för de företag som producerar och säljer uppslagsverk. Men också hur människor använder uppslagsverk.

En teoretisk utmaning är att utifrån forskningsfrågorna fördjupa förståelsen av konceptet Referensstatus och - delvis parallellt - koppla samman resultaten med en analys av hur affärsmodeller för uppslagsverk konstrueras och upprätthålls. Historiskt och i framtiden.

Referensstatus är ett modernare och bredare koncept än det äldre begreppet kognitiv auktoritet. Ordet referensstatus har ett kommunikativt värde då det nästan är självförklarande. Affärsmodeller och transparens (Kap. 14) samverkar på olika sätt i en analog och i en digital värld.

Vissa koncept blir viktiga hörnstenar i ett områdes teoretiska utveckling, till exempel koncepten affärsmodell, socialgrupp eller intressentmodellen. Forskningen diskuterar under en lång period vad som kan och bör menas med dessa och de används i ett stort antal studier.

Konceptet Referensstatus studeras i avhandlingen i relation till uppslagsverk, men är så generellt användbart att det har potential att användas av andra i många sammanhang även utanför akademin.

Normativa modeller och e-Diderot

e-Diderot är en normativ (Kap. 6) modell som anger de grundläggande kraven för ett digitalt modernt uppslagsverk baserat på signerade artiklar. Namnet är en referens till Denis Diderot huvudförfattare och redaktör av det ikoniska franska uppslagsverket Encyclopédie (Kap. 28) i mitten på 1700-talet.

"e-Diderot" (Kap. 10) bygger på vad som är etablerat för vetenskapliga publikationer där transparens är en central faktor. Jag har bland annat lagt till att ett allmänt uppslagsverk måste vara fritt för att vara likvärdigt.

Normativa modeller har potential att bli viktigare och mer frekventa i företagsekonomisk forskning i takt med att ämnesområdet får ökade ambitioner att tillföra samhällsnytta inom till exempel miljö, hälsa och de digitala transformationerna.

Affärsmodellers tysta gränser

Affärsmodellers tysta gränser är mitt namn för de diffusa och oskrivna interna faktorer som omger och bidrar till att skapa en formell affärsplan. Omvärldsfaktorer är externa faktorer. Namnet är inspirerat av det som ofta kallas för 'tyst kunskap'↗ enW och som bland annat diskuteras inom forskningsfältet Knowledge management. Affärsmodellers tysta gränser (Kap. 13) som utöver tysta erfarenheter har ett personligt eller irrationellt element kan vara mer avgörande för framgång eller misslyckande än den formella affärsmodellen. Hur kunde Nokias - med närmare 40% av världsmarknaden - och Ericssons 'mobila affärer' både lyckas och framför allt misslyckas?

En genomgång av ett urval av litteraturen om affärsmodeller och Business Model Innovation (BMI) (Kap. 11) visade att denna ofta handlar om formalisering av affärsmodeller. Det diskuteras processteg, strategier, resurser, marknader och produkter med mera. Forskningen är i grunden schematisk och vad man kan kalla "opersonlig". Min analys poängterar vikten av situationella faktorer.

Genom att studera bolaget NE:s finansiella historia sedan 1994 då Tönnesson-gruppen (Kap. 16) förvärvade NE till idag har det varit möjligt att följa olika affärsmodeller över en lång tid. Att ägaren av bolaget NE hittills förlorat över 600 MSEK på 'NE-projektet', oaktat alternativkostnaden, kan förklaras av en kombination av situationella faktor och teorin om SocioEmotional Value - se Bolags rätta ägare (Kap. 25.5).

Vetenskaplig ram

Det är inte självklart vad som ska anses ingå i det man kan kalla en avhandlings vetenskapliga ram. Är det enbart ett mer eller mindre stort bidrag till ett - ofta - mycket smalt "teoriområde" eller finns det andra gränser som kan diskuteras? Vad som in- eller exkluderas är delvis en värderingsfråga.

I kapitlet Kunskapsutveckling i avhandlingar (Kap. 4) finns en diskussion där det bland annat framförs att den vetenskapliga ramen är vidare än det som kan refereras till som den "teoretiska ramen".
5.3.2 Forskningsmetoder
Forskningslitteraturen om forskares relationen med case-företag fokuserar helt på hur samverkan ska etableras mellan forskare och case-företag.

Case Impact Studies är namnet på min metod för att undersöka ett antal forskningsfrågor utan samarbete med case-företag. Vanligen ingår någon form av avsikt att påverka case-företagen och andra intressenter.

Metoden Case Impact Studies (Kap. 8) har har både för- och nackdelar för forskaren. Bland nackdelarna är bristen på dialog med företaget, möjlighet att intervjua personer och få tillgång till vissa data. Etiska aspekter är viktiga då det eller de berörda "case-företagen" kan komma att påverkas av publicerade studier och analyser vid Case Impact Studies. Metoden kan upplevas som kontroversiell (Kap. 8.6) av flera parter och det kräver att forskaren är rimligt bekväm med detta. I flertalet fall är metoden troligen bra för det eller de berörda företagens långsiktiga utveckling även om de initialt reagerar negativt.

5.1 Fallstudier och forskningsfrihet

En väsentlig fördel är att man kan formulera de frågor man anser mest relevanta och intressanta utan att behöva "förhandla" med case-företagen. Flera av mina studier av NE hade inte varit möjliga om jag hade haft ett samarbetsavtal med bolaget NE (Kap. 16).

Figur 5.4 illustrerar att urvalet tänkbara case-företag i denna avhandling är mycket lågt och att tänkbart kontroversiella forskningsfrågor kanske inte är möjliga inom ramen för en sedvanlig relation med case-företagen.

Metoden Case Impact Studies har stor potential inom bland annat företagskonomisk forskning.
5.3.3 Avhandlingsformat och Kommunikation och
Ju viktigare man anser det är att forskning kommer såväl andra forskare som en bred intressentkrets till del desto viktigare blir kommunikationsaspekterna. Exempel på detta är bland annat (initiativet Coalition-S, ref+) för Öppen vetenskap, forskningsrådet Formas, om öppen vetenskap↗ och rapporten 'Forskningskommunikation – från medielogik till kommunikationslogik' (Heide och Rasmusson, 2018, ref+). Min avhandling har en strategi där ökade kommunikativa möjligheter är inbyggda i avhandlingens koncept och design.

Vanligen kan en avhandling sägas vara en produkt i form av en bok eller Pdf. En webbavhandling kan designas som en produkt men den kan också utvecklas till att bli och ses som en service.

Min avhandling är skapad och designad som en service (Kap. 7) med en vidgad läsekrets som ett viktigt delmål. Avhandlingen ska utvärderas som en vetenskaplig framställning, men den gör det därutöver lätt för olika kategorier av läsare att få veta mer - i den omfattning de så önskar. En webbavhandling kan göras Paretooptimal (Kap. 7.3) - bättre för många utan att göra den sämre för andra. Detta är inte möjligt i tryckta avhandlingar som fortfarande är det formella underlaget för nästan alla (Kap. 27) disputationer i Sverige.

I kapitlet Ekosystem för avhandlingar (Kap. 26) görs bland annat en jämförelse mellan avhandlingar i formaten - bok, pdf och webb. Den visar att webbavhandlingar har många fördelar framför såväl tryckta avhandlingar som dessa i Pdf-format.

Webbavhandlingar som en service är ett väsentligt bidrag inom den vetenskapliga ramen och kan utvecklas på många sätt. De kan tekniskt relativt enkelt infogas i bibliotekens digitala infrastrukturer.
5.3.4 Unika data om uppslagsverket och bolaget NE
I flera av avhandlingens Studier om NE (Kap. 17) redovisas unika data som samlats in över flera år och delvis inte längre är reproducerbara på grund av låg och minskande transparens i uppslagsverket NE. Datamaterialet är ett empiriskt underlag och kunskapsbidrag som andra forskare kan ha nytta av. Enligt modellen "e-Diderot" är NE ett mycket omodernt uppslagsverk.

Att mäta förändringar i någots - ett uppslagsverks - Referensstatus är inte okomplicerat. I flera studier visas hur Referensstatusen för uppslagsverket NE minskar och att detta påverkat bolagets affärsmodell.

Minskande användning av NE på folkbiblioteken har lett till att allt färre folkbibliotek (Kap. 17) - 61 (21%) under 2020 - erbjuder NE.

Tidigare svenska och internationella studier - till exempel Encyclopedia Britannica och engelska Wikipedia - som jämför uppslagverk har använt vad jag kallar en "Ordmodell" där några experter jämfört "sakligheten" i enskilda uppslagsord i uppslagsverken.

2016 publicerade jag Sveriges första forskningsstudie som Jämför NE och svenska Wikipedia (Kap. 19). Studien inleds med en problematisering av HUR man kan jämföra uppslagsverk och skiljer också mellan faktorer som man av olika skäl kan välja att inkludera eller exkludera. Någon liknade forskningsdesign har inte tidigare gjort vare sig i Sverige eller internationellt. Studien visade att Wikipedia är en väsentligt mer användbar och trovärdig tjänst än NE. Studien kan komma att påverka såväl NE:s som Wikipedias Referensstatus.

I studien Vem skriver i NE (Kap. 21) visas att cirka 90% av de nya uppslagsorden i NE skrivs av den egna redaktionen och inte av externa experter.

I kapitlet NE och marknadsföringslagen (Kap. 15) framförs att bolaget NE i sin reklam för uppslagsverket troligen bryter mot Marknadsföringsslagen.
5.3.5 Företag och organisationer
Avhandlingen är skriven av en person med flera decenniers praktisk erfarenhet av strategifrågor inom ett stort antal branscher och som dessutom, idag på deltid, driver företag↗ inom bland annat mobila tjänster.

Coronakrisen tvingar fram nya strategier och affärsmodeller i ett stort antal verksamheter. Många diskussioner och analyser kommer att baseras på vad några få personer med stort inflytande "tror" om framtiden. En ökad medvetenhet om Affärsmodellers tysta gränser (Kap. 13) kan i många verksamheter bli avgörande för framgång eller en resa med röda siffror.

Konceptet Koncernmiljö (Kap. 25) tar upp frågan om bolags rätta ägare i ett nerifrån-och-upp perspektiv till skillnad från det vanliga motsatta perspektivet.
5.3.6 Samhälle och lärande
Utvecklingen i USA och flera andra länder har närmast brutalt påmint oss om att trovärdig kunskap ofta är en fråga om Referensstatus och makt. Detta gör frågan om hur trovärdighet i olika former och medium skapas och upprätthålls viktig. Uppslagsverk är en bärare av förväntat trovärdig kunskap vilket gör avhandlingsämnet relevant (Kap. 30) för många.

Bidrag utanför akademins värld kräver kommunikation och en fördel med avhandlingens webbform är att många redan läst delar av avhandlingen och att viss påverkan (Kap. 30) kunnat avläsas redan innan avhandlingen lades fram.

5.4Begränsningar, vidare forskning och aktiviteter

Avhandlingens begränsningar och strategi

Det får anses som allmänt accepterad kunskap att digitalisering, webbifiering och ny kommunikationsteknologi medfört radikalt nya villkor för många verksamheter om än detta skett och sker på olika sätt i olika branscher. Det vore i huvudsak överflödigt att här referera den generella forskningslitteratur som avhandlar detta.

Det hade varit möjligt att göra andra studier och referera till annan forskning. Valen är både relaterade till forskningsfrågorna, avhandlingens format och forskningseffektivitet och insatsernas marginalnytta.

Vidare forskning

Webbavhandlingar är ett avhandlingsformat som har potential att bli disruptivt (Kap. 26) - i (Clayton Christensens, 1997ꜜ) mening - för produktion, examination och kommunikation av avhandlingar. Att fånga läsare och läsarnas intresse kommer att bli allt viktigare när mångas uppmärksamhetstid - "attention span" - är kort och kraven på forskningens samhällsnytta ökar. Vilka förändringskrafter kommer att driva detta "paradigmskifte"?

Metoden Case Impact Studies (Kap. 8) kan - och kanske måste - användas i många situationer där önskemål om ökad relevans (Kap. 30) och kanske kontroversiella forskningsfrågor är nödvändiga. Fler konkreta studier skulle öka metodens erfarenhetsbas. Behovet av vägledande forskning om den globala miljöomställningen är ett av flera exempel på användningsområden.

Konceptet Referensstatus (Kap. 9) har en möjlig framtid både i de allmänna samtalen och i forskningssammanhang. Det vore intressant att få mer kunskap om hur den förändras i olika sammanhang.

Det talas och forskas alltmer om "det entreprenöriella universitet" vilket kräver fler forskare som är intresserade av entreprenörskap och ökad acceptans inom högskolevärlden för att kombinera forskning och entreprenörskap. Inte bara inom medicin och teknik, utan även inom andra fakulteter. Dit hör fler sätt att utveckla högskolans lagstadgade Tredje uppgift om samverkan med samhället.

Aktiviteter

Avhandlingen och modellen e-Diderot är ett stöd för den pågående etableringen av det nya uppslagsverket BiBB↗B. BiBB är en social innovation↗B som är tänkt att också bli ett nytt verktyg i högskolornas Tredje uppgift. Sedan mars 2020 har jag ett officiellt samarbete med LU Innovation↗ - en organisation inom Lunds universitet för att främja kommersialisering av forskning - för att kommersialisera uppslagsverket BiBB.

Det är sannolikt att jag översätter delar av sajten till engelska för att nå större impact i den akademiska världen. Några teman i avhandlingen skulle . kunna bli artiklar i vetenskapliga tidskrifter.

Publicerades: augusti 2018. Uppdaterad: 14 december 2020

Ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Webbavhandlingar och affärsmodeller för uppslagsverk'.

9 kommentarer. Din är välkommen.

Innehållsförteckning med närmare 300 underrubriker finns på - webbavhandling.se/innehall/