Avhandling i företagsekonomi


Forskningsfrågor och bidrag

Här presenteras forskningsfrågorna och avhandlingens bidrag i sex kategorier. Frågan om avhandlingens påverkan och influens diskuteras särskilt i kapitlet Impact av forskning (Kap. 16).

5.2Forskningsfrågor

  1. Hur har utvecklingen inom IT och sökmotorer förändrat konkurrenssituationen för de företag som producerade tryckta uppslagsverk under de senaste 20 åren? Vilka affärsmodeller (Kap. 12) har de utvecklat för att hantera transformationen till digitala tjänster och varför har man valt vissa affärsmodeller framför andra? Finns det några generella slutsatser av dessa företags digitalisering och webbifiering?
  2. Trovärdighet, det jag kallar Referensstatus (Kap. 9), är ett uppslagsverks största immateriella tillgång men den skapas troligen inte på samma sätt i en digital miljö som i en analog bokvärld? Vilka är sambanden mellan Referensstatus och affärsmodeller?
  3. Vilka normativa kriterier (Kap. 10) kan man formulera för ett modernt för alla fritt digitalt uppslagsverk baserat på signerade artiklar? Finns det en gemensam basmodell på vilken olika affärsmodeller kan byggas?
  4. Är en Webbavhandling (Kap. 7) - en avhandling som en sajt - ett sätt att öka en avhandlings läsbarhet och impact? Hur designar man en webbavhandling för såväl en smal akademisk läsekrets som en bredare intressentkrets? Vilken betydelse har en avhandlings format (Kap. 27): bok, pdf eller webb?

5.3Avhandlingens bidrag

En avhandling ska enligt reglerna bland annat bidra till kunskapsutveckling, samhällets utveckling och stödja andras lärande (Kap. 4). Mina bidrag kan i huvudsak hänföras till sex delvis överlappande och samverkande kategorier:

referens teori,   forskningsmetoder,   kommunikation och avhandlingsformat,   unika data om NE,  företag och organisationer,  samhälle och lärande.

På ett doktorandseminarium om en avhandling med många sidor om metodfrågor och andras forskning frågade opponenten Where is your voice? Det kommer nog ingen att fråga mig. Samhällsvetenskaplig forskning eller delar av den har en personlig färg, ett sätt att formulera forskningsfrågorna, att välja metoder och att utveckla resonemang och argument. Det behövs många färger i Akademin.

5.4Begränsningar, vidare forskning och aktiviteter

Avhandlingens begränsningar

Det får anses som allmänt accepterad kunskap att digitalisering, webbifiering och ny kommunikationsteknologi medfört radikalt nya villkor för många verksamheter om än detta skett och sker på olika sätt i olika branscher. Det vore i huvudsak överflödigt att här referera den generella forskningslitteratur som avhandlar detta.

Det hade varit möjligt att via återkommande enkätundersökningar samla in data om människors syn på och användning av NE. Jag har sett det som en mer forskningsekonomisk och valid metod att i longitudinella studier studera användningsstatistik av NE på landets alla folkbibliotek. Resultaten visar entydigt en kraftigt minskande användning av NE-tjänsten.

Vidare forskning

Webbavhandlingar är ett avhandlingsformat som har potential har bli disruptivt (Kap. 27) - i (Clayton Christensens, 1997) mening - för produktion, examination och kommunikation av avhandlingar. Att fånga läsare och läsarnas intresse kommer att bli allt viktigare när mångas uppmärksamhetstid - "attention span" - är kort och kraven på forskningens samhällsnytta ökar. Vilka förändringskrafter kommer att driva detta "paradigmskifte"?

Metoden Case Impact Studies (Kap. 8) kan - och kanske måste - användas i många situationer där önskemål om ökad relevans (Kap. 16) och kanske kontroversiella forskningsfrågor är nödvändiga. Fler konkreta studier skulle öka metodens erfarenhetsbas. Behovet av vägledande forskning om den globala miljöomställningen är ett av flera exempel på användningsområden.

Konceptet Referensstatus (Kap. 9) har en möjlig framtid både i de allmänna samtalen och i forskningssammanhang. Det vore intressant att få mer kunskap om hur den förändras i olika sammanhang.

Det talas och forskas alltmer om "det entreprenöriella universitet" vilket kräver fler forskare som är intresserade av entreprenörskap och ökad acceptans inom högskolevärlden för att kombinera forskning och entreprenörskap. Inte bara inom medicin och teknik, utan även inom andra fakulteter. Dit hör fler sätt att utveckla högskolans lagstadgade Tredje uppgift om samverkan med samhället.

Aktiviteter

Avhandlingen och modellen e-Diderot är ett stöd för den pågående etableringen av det nya uppslagsverket BiBBB. BiBB är en social innovationB som är tänkt att också bli ett nytt verktyg i högskolornas Tredje uppgift. Sedan mars 2020 har jag ett officiellt samarbete med LU Innovation - en organisation inom Lunds universitet för att främja kommersialisering av forskning - för att kommersialisera uppslagsverket BiBB.

Det är sannolikt att jag översätter delar av avhandlingssajten till engelska för att nå en större impact i den akademiska världen och att vissa teman i avhandlingen kan bli några artiklar i vetenskapliga tidskrifter.

Publicerades: augusti 2018.   Uppdaterad: 8 oktober 2020



Ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Webbavhandlingar och affärsmodeller för uppslagsverk'.
Feedback: 9 kommentarer.  Din är välkommen.

Innehållsförteckning med närmare 300 underrubriker finns på - bibb.se/avhandling/innehall/