Avhandling i företagsekonomi    
Johan Schlasberg


Forskningskommunikation och påverkan

excellent forskning och påverkan - av Johan Schlasberg
30.1   Modell för forskning och påverkan

Fältet (B) anger forskning som kan sägas ha både hög excellens och hög samhällspåverkan. En utmaning för forskare, högskolor och finansiärer är, att öka såväl andelen excellent forskning (A) som den forskning som har ambitioner att nå fältet (B).

Forskning inom fältet (A) har hög excellens och liten samhällspåverkan vilket är 'olyckligt' och gör att samhället kan sägas gå miste om ökad välfärd. Fälten (C) och (D) är här mindre intressanta. Dock finns många exempel i vetenskapens historia på att forskning i fältet (D) haft stort inflytande både i forskarvärlden och i samhället.

Forskning kan således vara både intressant och excellent men ha liten eller diffus samhällspåverkan. Den kan dock ge många citeringar och hög status i de akademiska rankingsystemenB.

30.2Läsartid

Läsartid är en bristvara. Konkurrensen om uppmärksamhet är stor och ökar då allt fler forskar och litteraturen sväller. Situationen är generell men i denna avhandling är situationen inom managementforskning både ett exempel och i centrum.

Om att göra forskningen mer intressant

Ofta tar det bara några få minuter, om ens det, innan en läsare avgör om en artikel, en avhandling eller en sida i en avhandling är intressant. Troligen kan inte alla, men många avhandlingar göras mer intressanta och få fler läsare. Det har ett värde att försöka göra detta. Några sätt, utöver analyserna, är att arbeta mer med språket (Kap. 4.8.1), rubrikerna, multipla sammanfattningar, navigationen, den grafiska designen och figurer och bilder (Kap. 34).

"That's interesting" är huvudrubriken i den klassiska artikeln 'That's interesting! Towards a phenomenology of sociology and a sociology of phenomenology'. (Davis, 1971. ref+). Det är lockande att citera långa stycken, men läs via referensen.

Davis skriver om behovet av en 'Sociology of the Interesting' som komplement till en 'Sociology of Knowledge'.

... ”skapandet” av intressanta teorier borde vara föremål för lika mycket uppmärksamhet som ”verifieringen” av intetsägande. (Ibid. s. 344) Original

30.3Forskning och journalistik

Såväl forskare som journalister vill fånga sina läsares intresse. När antalet abonnenter av fysiska exemplar av New York Times minskade och detta inte uppvägdes av tillräckligt med ökade intäkter via digitala tjänster kom koncernen i en allvarlig kris (man tvingades bland annat att låna pengar till hög ränta av en mexikansk miljardär) och behövde en ny strategi. Om den förändringsprocessen kan man läsa i 'The New York Times Innovation Report' (NYT, 2014, 2020, ref+). Tack vare krävande strategiförändringar, som påverkade alla aspekter av tidningen, är koncernen idag en stark röst och kommersiellt sund.

För New York Times blev nya mönster för läsning och reklam drivkrafter för omfattande interna diskussioner och förändring. För många andra tidningar slutade resan med nedläggning. Inom akademin är hoten av en annan karaktär och den interna diskussionen är inte lika förändringsorienterad. Min konkreta erfarenhet begränsar sig till en ny strategi för Ekonomihögskolan i Lund.

Forskarsamhället - avser här mest samhällsvetenskap - vill gärna etablera trovärdighet och referensstatus genom att understryka skillnaderna mellan forskning och journalistik. Skillnader finns men också många likheter och likartade arbetsmetoder. Många ledande tidningar har betydande analysresurser och en intern kvalitetskontroll som kan mäta sig med akademins kvalitetssystem. De har lärt sig att skriva, publicera och verka i digitala media på ett framgångsrikt sätt.

Är narrativet att akademin har 'överlägsen' kunskap starkt utanför högskolevärlden? Delvis, men kanske i minskande grad? Detta är en av drivkrafterna bakom de ökade investeringarna i högskolornas forskningskommunikation.

30.4Strategisk kommunikation

I 'Strategic Communication - an introduction' (Falkheimer och Heide, 2018) tar författarna bland annat upp skillnaden mellan "strategic communication" och "planned communication" där den senare är mer traditionell envägskommunikation och den förra defineras som ... studier av hur organisationer medvetet använder kommunikation för att uppnå sina övergripande mål. Frandsen & Johansen, (2017). (Ibid. sid. 57). Original

Forskningsrådet Formas är en av de forskningsfinansiärer som arbetar aktivt med att utveckla en strategi för forskningskommunikation. De har bland annat finansierat rapporten 'Forskningskommunikation – från medielogik till kommunikationslogik' (Heide och Rasmusson, 2018. ref+). I rapporten står bland annat

Det är nödvändigt att problematisera forskningskommunikation. (Ibid. s 4)

Detta görs i hög grad i denna avhandling.

Om kommunikationslogiken [till skillnad från en 'transmissionslogik', min anm.] styr hur vi förstår och arbetar med forskningskommunikation medför det en annan förståelse av kommunikationsprocessen. Då kan inte forskningskommunikationen ske efter det att ett forskningsprojekt har genomförts, utan under hela processen – från början till slut. (Ibid. s 17)

De föreslår således ett radikalt nytänkande.

30.5Högskolans samverkansuppgift

Högskolan har under lång tid haft en ambivalent inställning till det som idag oftast benämns som 'Samverkansuppgiften' (ibland 'Tredje uppgiften'). 'Bilda och samverka: om införandet, implementeringen och förändringen av universitetens tredje uppgift 1977 - 1997' (Kasperowski, 2011, ref+). Ett annat sätt att beskriva utvecklingen är att det finns en form av pendling mellan Business och BildningB.

Vad är det som idag driver det mycket ökade intresset för forskningskommunikation inom högskolevärlden? En förklaring kan vara det ökade behovet av marknadsföring av universitet och högskolorB. Hur långt kan den drivkraften komma att påverka forskningen? Och narrativet om forskning?

Antologin 'Universitetet som medium' (Lindström & Wickberg Månsson. (red.), 2015, ref+) har flera intressanta artiklar om universitetes funktion och roll i framtiden.

Artikeln 'Shouting from the ivory tower: a marketing approach to improve communication of academic research to entrepreneurs' (Steffens et al., 2014, ref+) är en av flera som diskuterar klyftan mellan teoretiker och praktiker.

Det är allmänt erkänt inom både entreprenörskaps- [...] och managementforskning [...] att det finns betydande skillnader mellan den kunskap som genereras av akademin och den kunskapsbas som används i entreprenörers och chefers praktik. En del av dessa skillnader kan tillskrivas om hur akademiker försöker kommunicera sitt arbete till praktiker. (Ibid. s. 4, min emfas) Original

30.6Forskningskommunikation och uppslagsverk

Historiskt har Uppslagsverk (Kap. 28) haft nära band med akademin då många uppslagsord skrivits av forskare knutna till ett universitet. Denna modell för ökad referensstatus har idag försvagats och som visas i exemplet om NE Vem skriver i NE (Kap. 21) nästan helt upphört.

Man kan argumentera för att denna utveckling också medfört nackdelar för akademin och att den kanalen för forskningskommunikation borde stärkas. Men uppslagverk kan inte konstrueras på samma sätt för morgondagens läsare och medialandskap som förr. Därav framläggs i avhandlingen en ny modell för artikelsignerade uppslagsverk (Kap. 10).

30.7Avhandlingens kommunikationsstrategi

Bör eller måste en forskare ha en kommunikationsstrategi?
Om ja, i så fall en för akademin och en delvis mycket annorlunda för forskningens möjliga samhällspåverkan? Bägge ät sannolikt mer framgångsrika om de finns med tidigt i planeringen och inte något som läggs till när arbetet är klart. Avhandlingen är ett test för att kombinera strategierna.

För forskaren ingår kommunikationsstrategin i karriärplaneringen medan högskolornas primära intresse är marknadsföringB av den egna högskolan.

  1. Avhandlingen är på svenska för att öka dess påverkan i Sverige
  2. Webbavhandlingar (Kap. 7) är ett fomat som gör att fler lättare kan läsa de delar i avhandlingen de är intresserade av.
  3. En-avhandling-som-en-service (Kap. 7.3) gör det lättare för alla läsare att få veta mer. Avhandlingen har utöver forskningsreferenser cirka 400 länkar till Wikipedia.
  4. Design, typografi, språk och visuell kommunikation är viktiga faktorer för ökad läsbarhet och mer kommunikation. Avhandlingen har 100+ Figurer och bilder (Kap. 34).
  5. Formatet är en del i avhandlingens kunskapsutveckling (Kap. 4).
  6. För ökad påverkan i Akademia (internationellt) krävs några artiklar på engelska om några nyckelfrågor i avhandlingen, en option för framtiden.
Impact / påverkan allt viktigare för samhällsvetenskaplig forskning

Värdet av forskningens samhälleliga relevans diskuteras vid många universitet, här exempel från Harvard respektive Groningen. Ett exempel är 'Enhancing Relevance of Research', (Toffel, 2015. ref+). Ett annat exempel är 'Evaluating the societal relevance of research', (Wilbertz, 2013. ref+).

Jag översätter engelska "impact" med 'påverkan'. Några forskare och högskolor använder ordet 'genomslag', jag föredrar 'påverkan' då har en verbform, påverka. Påverkan kan vara ringa men ordet genomslag mer konnoterar något utbrett.

I kapitlet Kunskapsutveckling i avhandlingar (Kap. 4) diskuteras hur flera forskningsfinansiärer, till exempel Vetenskapsrådet (VR) och Formas, lägger större vikt idag än tidigare vid forskningens samhällsnytta.

Frågan om hur externa engagemang påverkar forskarna diskuteras i 'Changing what researchers 'think and do': Is this how involvement impacts on research?' (Staley, 2017, ref+)

30.8Påverkan i tid och rum

Man kan se forskningens påverkan som en spridningsprocess för innovationer. 'Diffusion of Innovations' (Rogers, 1962) är den klassiska texten enW inom området med inte minst den kända termen "early adopters" som är de cirka 2.5 första procenten som 'tar till sig' en innovation.

3D vektor
30.2   3D vektorer för påverkan

Påverkan (spridningen) drivs av i varje fall tre olika rörelser, dels den kraft som emanerar från de(n) forskande och högskolorna, och dels den som är kopplad till hur sannolikt och lätt andra hittar och tar del av forskningen.

Figuren visar ett antal vektorer. Dessa kan ha olika kraft (vektorlängd) och riktningar vilket här kan översättas till frågan hur mycket energi vill man investera - en rörelse inifrån och ut - för att påverka andra personer och organisationer?

En annan rörelse kan något förenklat sägas vara att någon hittar forskningen - en rörelse utifrån och in - via Google, sociala media eller citeringar i vetenskapliga tidskrifter. Man kan tala om forskningens 'findability' (Kap. 7.4.6). Att min avhandling är en sajt som delvis är byggd för sökmotoroptimering har ökat såväl min avhandlings findability som dess möjliga påverkan.

Påverkan i ett tidsperspektiv

I många vetenskapliga tidskrifter och en del databaser finns en årsfördelad och kumulativ graf över hur ofta en viss artikel laddats ner eller citerats. Att den modellen för mätning av influens och kvalitet har sina begränsningar har visats av bland andra (Seglen, 2019. ref+) i artikeln 'Tidsskrift-impakt: Et villedende mål på vitenskapelig kvalitet' och ska inte diskuteras här.

För påverkan utanför forskarsamhället gäller andra villkor och aspekter. Påverkan kan vara något som i allt väsentligt inträffar efter att forskningen (avhandlingen) publicerats men också något som initieras i och blir en del i forskningen inom en avhandlings tidsram.

Men forskningens påverkan beror alls inte enbart på forskningens möjliga excellens och samhällnytta utan i hög grad också på ett ämnes institutionskultur, uppfattning om 'normalitet', byråkrati och publiceringskanaler. Det finns otaliga exempel i den akademiska världen på hur nya idéer och nya synsätt möter motstånd. Ett aktuellt exempel är hur Katalin Karikós forskning om mRNA - som bland annat är grunden för Modernas och Pfizers Covid-19 vacciner - under många år avfärdades av kollegor och finansiärer. Härmed inte sagt att allt 'udda' blir bra.

Man kan också lyfta fram fredsforskaren och sociologen Johan Galtungs diskussion om, i varje fall vissa, forskares "desire to participate, to practice, to be relevant" (Kap. 6.4.1).

30.9Påverkan kostar tid och pengar

När olika intressenter för finansiering av forskning vidgar de vetenskapliga cirklarna (Kunskapsutveckling i avhandlingar. Kap. 4) har detta kostnader för såväl forskarna som forskningsprojekten. "There is no free lunch". En aspekt på detta är att arbetet med uppskattning och stöd för påståenden om möjlig påverkan i ett forskningsprojekt - eller i en avhandling - därmed blir en del i arbetet och tar tid från annat.

När kraven på forskningskommunikation ökar blottlägger detta en rad problem inom akademin, ett exempel är 'Achieving impact: exploring the challenge of stakeholder engagement' (Huzzard, 2020, ref+).

Det är välkänt att akademikers arbete och resultat ofta ignoreras eller åtminstone inte används i någon större utsträckning av praktiker utanför akademin (Pettigrew, 2011). Detta dilemma ifrågasätter oundvikligen den vetenskapliga kunskapens natur och sätten på vilken den produceras och för vem. (Ibid. s. 379) Original

30.10Managementforskning i kris

I 'Return to Meaning' (Alvesson, Gabriel och Paulsen, 2017) skriver författarna att en väsentlig del av dagens samhällsforskning är utan större värde vare sig för teoribasen, samhället eller författarna. Det akademiska meriteringssystemet - i allt väsentligt skapat av professionen själv - belönar forskning med många citeringar i högt värderade internationella tidskrifter. Sådan forskning sägs enligt författarna vara mer karriärstyrd än ha som mål att ge originella bidrag till teoribasen och samhället. Två av författarna framförde också denna kritik i en debattartikel i DN 2017 - Samhällsvetare bryr sig för lite om forskningens värde.

(Tourish, 2019) är en senior managementforskare som för fram liknande kritik i 'Management studies in crisis: Fraud, Deception and Meaningless Research' - se min Blogg om företagsekonomisk forskning och näringsliv.

I artikeln 'The Triumph of Nonsense in Management Studies' (Tourish, 2020) sägs redan i inledningen ...

Även om det självklart finns mycket som talar för god teori har behovet av att ”utveckla teori” blivit ett villkor för publicering i våra ledande tidskrifter i större utsträckning än vad som finns i andra discipliner.

Det finns ingen parallell förväntan på att vi ska ta itu med viktiga fenomen, skriva bra, skriva för flera intressenter eller försöka påverka något utanför Akademin ('The Triumph of Nonsense in Management Studies' Tourish, 2020. s. 99) Original

Behovet av nyorientering i företagsekonomisk forskning har länge diskuteras av många forskare inom området. Ett bland flera exempel är 'Has Management Studies Lost Its Way? Ideas for a More Imaginative Research' (Alvesson et al., 2013)

Trots all den bra och rigorösa forskning som produceras finns det en utbredd känsla av en oroande brist på nya idéer och riktigt starka nya bidrag inom managementstudier. (Ibid. s. 128) Original

I artikeln sägs vidare att forskningen inom 'Organization and Management theory' är helt fokuserad på inkrementella (mindre och stegvisa) forskningsbidrag och att innovativ, intressant och betydelsefull är mycket sällsynt. Många ledande tidskrifter har en policy som medverkar till detta och en faktor som nämns är

...ett krav på en systematisk och alltför pedantisk dammsugning av befintlig litteratur som ett sätt att visa hur ens egen studie bidrar till den befintliga litteraturen. (Ibid. s. 133) Original

Författarna efterlyser förändring och en annan modell ...

... den viktigaste frågan för att åter få managementstudier på rätt spår är att flytta det nuvarande fokuset på artikelproduktion till produktion av mer innovativa och inflytelserika idéer och teorier som kan göra en betydande skillnad för både teori och verksamheter. Att uppmuntra sådant arbete kräver omfattande omprövning och omarbetning av institutionella förhållanden, yrkesnormer, forskares identitetskonstruktioner och metoder för teoriutveckling. (Ibid. s. 141) Original

Alvesson, en av de mest citerade forskarna inom sitt område har med åren - 'Return to Meaning' (Alvesson, Gabriel och Paulsen, 2017) - blivit allt mer kritisk (Kap. 26.2) till den egna disciplinen. Och till universiteten.

Utöver egna observationer citerar Tourish ett flertal forskare som under ett flertal år framfört liknande kritik. Gemensamt för de ovan citerade författarna är att deras recept på att väsentligt förbättra situationen är svagt utvecklade. En förklaring till detta är att det inte är lätt att förändra ett universitet.

För att ytterligare understryka hur bred kritiken är mot dagens managementforskning kan bland flera exempel nämnas 'Rediscovering relevance' (Lambert, 2019). I artikeln framförs en del konkreta förslag på förbättring av forskningen via närmare kontakt med företag.

Ledarskapsforskning är ett stort område inom företagsekonomi men artikeln 'Measures of Faith: Science and Belief in Leadership Studies' (Spoelstra, Butler, Delaney. 2020, ref+) framför att denna grundas på ...

... Enligt vår uppfattning är den dogmatiska övertygelsen om att ledarskapsstudier är en vetenskap – trots indikationer på motsatsen – kontraproduktivt för utsikterna till mer värdefulla, "icke-konfessionella", ledarskapsstudier som inte längre är bundna till den kvasi-religiösa läran av scientism enW. Det skulle säkert vara värdefullt att utmana dogmen, istället för att slaviskt följa den, med tanke på den dåliga vetenskapliga standarden inom ledarskapsstudier. Original (Ibid. s. 309)

RRBM - Responsible Research in Business & Management är en ny (2014-) community med målet att forskningskulturen mot en mer meningsfull scholarship for the business and management research field. Grundarna och dess medlemmar (jag är medlem) delar visionen ...

Tänk dig en värld där affärs- och ledningsforskning används i stor omfattning i praktiken och av företag och andra icke-affärsorganisationer för att förbättra människors liv i våra samhällen. Original

I en rapport från Vetenskapsrådet 'Om utvärdering av forskningens genomslag utanför akademin' (Myrman, Sandberg, Söderberg. ref+) görs en genomgång av hur några andra länder arbetar med forskningens påverkan.

30.11Denna avhandlings påverkan i akademi och samhälle

Det är svårt att veta något om en avhandlings påverkan i akademin och i samhället. En sådan uppföljning sker naturligen efter en avhandlings godkännande, i mitt fall dock delvis under avhandlingsprocessen. Avhandlingen har en extern epilog för att bidra till att besvara frågan "vad hände sedan?" Ett av målen i min avhandling var en önskan om observerbar påverkan. Det finns en del att berätta.

Då uppföljning av vetenskapliga artiklar och böcker i en del aspekter är mer anekdotiska och tillfälliga än 'vetenskapliga' - men ofta inte mindre intressanta - vore det intressant om forskarsamhället mer frekvent hade anammat en sådan modell.

Publicerades: 2018.   
Uppdaterad: 13 maj 2022

Läromedel i skolan och uppslagsverk ← 29
Forskningskommunikation och påverkan
→ 31 Sammanfattning



Ingår i Johan Schlasbergs avhandling
'Forskningskommunikation, webbavhandlingar och affärsmodeller för uppslagsverk'.

12 kommentarer.  Din är välkommen.   Om delning av en sida i avhandlingen (Kap. 1.6).

Innehållsförteckning med närmare 300 underrubriker finns på - webbavhandling.se/innehall/