Forskningskommunikationens ekosystem

Allt fler talar om och arbetar med forskningskommunikation. Vad driver områdets många aktörer?
Vad säger forskningen ꜜ inom området?

I detta kapitel framförs att den största, men inte den enda, drivkraften för flera aktörer i detta ekosystem - i synnerhet universitet och högskolor - är marknadsföring av sin egen verksamhet. Detta jämförs med ett 'demokratiperspektiv' ꜜ.

Många aktörer arbetar med likartade verksamhets- och affärsmodeller och man kan säga att dessa och andra intressenter bildar ett slags ekosystem (Kap. 8) för forskningskommunikation.

29.2Ekosystemets aktörer

Ekosystem kan vara mer eller mindre täta (Kap. 8.3). Apple är ett exempel på ett ekosystem med en stark central aktör som ger hög täthet. Forskningskommunikationens ekosystem har däremot låg täthet då varje högskola kan göra som de själv beslutar. Det finns ingen aktör som kan skapa regler för hur forskningskommunikationen ska se ut. Högskolor, forskningsfinansiärer, media och individer kan göra på sitt sätt.

Här följer en lista på några vanliga svenska aktörer inom området.

Högskolor och universitet
Alla högskolor har någon form av service (enhet) som presenterar lärosätets forskning. Se till exempel Karolinska Institutet (KI)↗ och Umeå universitet↗. En del enskilda institutioner lägger också resurser på forskningskommunikation.
Forskningsfinansiärer
Forskningsrådet Formas↗ är en av de finansiärer som arbetar aktivt med att utveckla en strategi för forskningskommunikation. Vetenskapsrådet↗ är en annan.
Enskilda forskare
Ett ökande antal forskare presenterar sin forskning - och sig själv - på egna hemsidor, sociala media med mera.
Kommersiella aktörer
Tidskrifter (sajter) som 'Forskning och framsteg↗' och Illustrerad vetenskap och inte minst vetenskapsfrågor i dagstidningar.
Andra icke kommersiella aktörer
TV-program som som 'Vetenskapens värld'↗ och UR↗ och 'Fråga Lund' och ett flertal radioprogram om vetenskap↗. Föreningen Vetenskap och allmänhet↗ startades 2002.

29.3Forskningskommunikation som marknad

Inom akademin talar man om olika forskningsområden för utveckla bättre teorier, för att fylla forskningsluckor och någon form av samhällsbehov. Förlag för böcker och tidskrifter talar om marknader. Hur olika är dessa perspektiv?

Mycket mindre än vad forskare och högskolor gärna framställer det. Ett nytt och växande forskningsområde är en potentiellt ny marknad med nya tjänster, forskningsresurser och möten. Och en marknad för publicering av och i tidskrifter och böcker och försäljning av konferenser.

Det är intressant - och viktigt - att jämföra forskningskommunikation och forskning om denna ur ett 'demokratiperspektivet' med ett marknadsperspektiv.

29.4Demokratiperspektivet

Det sägs ofta att högskolor lägger resurser på forskningskommunikation för att den bidrar till det demokratiska samhället och är en del i högskolans samverkansuppgift. Allmänheten har rätt att kunna ta del av resultat av forskning som är finansierad med allmänna medel, (Vetenskapsrådet)↗.

Det är dock skillnad mellan att forskningsinformation är (lätt) tillgänglig och att resurser läggs på marknadsföring av denna. Man kan diskutera i vilken grad forskning på engelska är lätt tillgänglig för en bredare allmänhet. Att en betydande mängd forskningsartiklar finns bakom en betalvägg visar IMHO på ett fundamentalt misslyckande av Akademin ur ett demokratiperspektiv.

Under Covid-krisen släppte ett antal förlag sina 'betalartiklar' fria för att bidra till att lösa ett mycket allvarligt samhällsproblem. Även för forskare inom området gjorde mängden och flödet av artiklar - peer-reviewed och pre-print - det mycket svårt att få en aktuell bild av läget. Detta visar att även en modell där alla artiklar vore fria skulle kräva stor redaktionell kompetens och resurser för att nå 'många'.

29.4.1Högskolans samverkansuppgift

Högskolan har under lång tid haft en ambivalent inställning till det som idag oftast benämns som 'Samverkansuppgiften' (ibland 'Tredje uppgiften'). 'Bilda och samverka: om införandet, implementeringen och förändringen av universitetens tredje uppgift 1977 - 1997' (Kasperowski, 2011, ref+). Ett annat sätt att beskriva utvecklingen är att det finns en form av pendling mellan Business och BildningBiBB. Den förstnämnda är intäktsbringande projekt med näringslivet. Bildningsaspekter drivs vanligen av enskilda forskare och är föga meriterande i en akademisk karriär.

Antologin 'Universitetet som medium' (Lindström & Wickberg Månsson. (red.), 2015, ref+) har flera intressanta artiklar om universitetens funktion och roll i framtiden.

Artikeln 'Shouting from the ivory tower: a marketing approach to improve communication of academic research to entrepreneurs' (Steffens et al., 2014, ref+) är en av flera som diskuterar klyftan mellan teoretiker och praktiker.

Det är allmänt erkänt inom både entreprenörskaps- [...] och managementforskning [...] att det finns betydande skillnader mellan den kunskap som genereras av akademin och den kunskapsbas som används i entreprenörers och chefers praktik. En del av dessa skillnader kan tillskrivas om hur akademiker försöker kommunicera sitt arbete till praktiker. (Ibid. s. 4, min emfas) Originalꜜ

Som framgår av nästa stycke är all forskning inte vare sig lika bra, intressant eller värd att lägga kommunikationsresurser på.

29.5Forskningsexcellens och påverkan

excellent forskning och påverkan - av Johan Schlasberg — Fig. 29.2 Modell för forskning och påverkan

Fältet (B) anger forskning som kan sägas ha både hög excellens och hög samhällspåverkan. En utmaning för forskare, högskolor och finansiärer är, att öka såväl andelen excellent forskning (A) som den som har ambitioner att nå fältet (B).

Forskning inom fältet (A) har hög excellens och liten samhällspåverkan vilket är 'olyckligt' och gör att samhället kan sägas gå miste om ökad välfärd. Fälten (C) och (D) är här mindre intressanta. Dock finns många exempel i vetenskapens historia på att forskning i fältet (D) haft stort inflytande både i forskarvärlden och i samhället.

Forskning kan således vara både intressant och excellent men ha liten eller diffus samhällspåverkan. Den kan dock ge många citeringar och hög status i de akademiska rankingsystemenBiBB.

På kort tid har kommunikation av ett forskningsprojekt gått från att vara en liten fråga till att bli ett krav (Kap. 30.2). Så här säger forskningsfinansiären FORMAS↗.

Vi vill understryka att samhällsnytta och kommunikation hör ihop. Du behöver därför beskriva på vilket sätt du kommer att kommunicera kring projektet under den tid som projektet pågår och vilka dina målgrupper är. Vi vill också att du berättar hur du tänkt att kommunicera när projektet är avslutat eller får en eventuell fortsättning. (Ibid. "Stöd för att besvara bedömningsgrunden samhällsnytta och kommunikation"↗, Pdf.)

Liknande skrivningar kommer troligen att bli allt vanligare.

Även om det finns en viss överlappning är det viktigt att skilja mellan aktörernas strategier för en inomakademisk konversation (Kap. 30.2.1) och den kommunikation som vänder sig till en bredare allmänhet inklusive företag och organisationer.

Värdet av forskningens samhälleliga relevans diskuteras vid många universitet, här exempel från Harvard respektive Groningen. Ett exempel är 'Enhancing Relevance of Research', (Toffel, 2015. ref+). Ett annat exempel är 'Evaluating the societal relevance of research', (Wilbertz, 2013. ref+).

'Om utvärdering av forskningens genomslag utanför akademin - översikt över några nationella modeller, metoder och initiativ' (Myrman et al., 2017, ref+)

Jag översätter engelska "impact" med 'påverkan' medan andra använder ordet 'genomslag'. Jag föredrar 'påverkan' då det har en verbform, påverka.

29.6Högskolornas nya konkurrenssituation

Universitet och högskolor är idag i tre strukturella konkurrenssituationer. Högskolevärlden har fler utmaningar men dessa är utanför avhandlingens fokus.

Den finansiella situationen är en besvärlig utmaning för många.
Allt fler högskolor och institutioner bygger upp egna resurser för kapitalanskaffning och forskningsresurser.
Konkurrensen om trovärdig kunskap har ökat.
Det är inte helt enkelt för en bred allmänhet att förstå ett vetenskapligt arbetssätt. Detta bidrar till en relativisering av 'fakta' och behov för akademin att agera mer offensivt.
Nya teknologier för utbildning och forskning är potentiellt disruptiva.
Marknaden för EdTech är en av de snabbast växande i världen.

Dessa omvärldsförändringar tvingar fram nya strategier och är sammantaget bakgrunden till högskolornas ökade intresse för forskningskommunikation. Den har blivit en viktig strategi- och marknadsföringsfråga. Att enskilda forskare har demokratiperspektivet som största drivkraft ändrar inte på den analysen.

29.6.1Högskolorna investerar i marknadsföring

Analysen 'Marknadsföring av högskolor' på BiBB Akademi (Schlasberg, 2020BiBB) lyfter fram ett marknadsföringsperspektiv på forskningskommunikation.

AckrediteringarBiBB (Schlasberg, 2019) och placeringsambitioner på olika rankinglistorBiBB (Schlasberg, 2019) är andra exempel på på aktiviteter där marknadsföring och 'branding' är väsentliga drivkrafter.

Allt fler högskolor och universitet i Sverige och internationelltBiBB lägger stora och ökande resurser på marknadsföring. Enligt (Marcus, 2021, ref+) lägger amerikanska colleges och universitet omkring 2 miljarder USD per år på olika former av marknadsföring för att attrahera studenter och sponsorer. Även om privata verksamheter dominerar har även elituniversitet stora budgetar för marknadsföring.

Att kommunicera forskning är en del i strategin och affärsmodellen.

Att marknadsföring är den dominerande drivkraften för forsknings-kommunikation gör den inte mindre viktig. Den måste placeras i ett större ekosystemiskt perspektiv för att bedöma hur den kan och 'bör' utvecklas.

Ett exempel på att forskningskommunikation och projektfinansiering har ett nära samband är hämtat från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)

Här hittar du tips och idéer kring vad du själv kan göra för att öka synligheten för dig som forskare. Målet med projektet är att skapa möjligheter för ökad finansiering av kommande forskningsprojekt, vilket tipsen indirekt syftar till. ( Tips på SLU↗)

29.7.1Påverkan i tid och rum

Man kan se forskningens påverkan som en spridningsprocess för innovationer. 'Diffusion of Innovations' (Rogers, 1962) är den klassiska textenWikipedia inom området med inte minst den kända termen "early adopters" som är de cirka 2.5 första procenten som 'tar till sig' en innovation.

Påverkan (spridningen) drivs av i varje fall tre olika rörelser, dels de krafter som emanerar från de(n) forskande och högskolorna, och dels den hur sannolikt och lätt andra hittar och tar del av forskningen.

Figuren visar ett antal vektorer. Dessa kan ha olika kraft (vektorlängd) och riktningar vilket här kan översättas till frågan hur mycket energi vill man investera - en rörelse inifrån och ut - för att påverka andra personer och organisationer?

En annan rörelse kan något förenklat sägas vara att någon hittar forskningen - en rörelse utifrån och in - via Google, sociala media eller citeringar i vetenskapliga tidskrifter. Man kan tala om forskningens 'findability' (Kap. 27.5.2). Att min avhandling är en sajt som delvis är byggd för sökmotoroptimering har ökat såväl min avhandlings findability som dess möjliga påverkan.

Men forskningens påverkan beror alls inte enbart på forskningens möjliga excellens och samhällsnytta utan i hög grad också på ett ämnes institutionskultur, uppfattning om 'normalitet' och universitetets publiceringspraxis och strategi. Det finns otaliga exempel i den akademiska världen på hur nya idéer och nya synsätt möter motstånd. Ett aktuellt exempel är hur Katalin Karikós↗ forskning om mRNA - som bland annat är grunden för Modernas och Pfizers Covid-19 vacciner - som under många år avfärdades av kollegor och finansiärer. I detta fall ledde hennes forskning till ett Nobelpris 2023. Härmed inte sagt att allt 'udda' blir bra.

29.8Läsarperspektivet

Man måste göra några antaganden om läsarna av forskning för att förstå hur forskningskommunikationen kan se ut och vem den ska vända sig till. Dessa antaganden bör självklart diskuteras.

Läsartid är en bristvara. Konkurrensen om uppmärksamhet är stor och ökar då det produceras och publiceras allt mer forskning.
Intresset för att läsa forskning är mycket mindre än vad många forskare tror. Detta gäller också forskare inom den egna disciplinen av områden som 'kollegor' inte har direkt intresse eller nytta av.
Man kan anta att flertalet av de personer som är intresserade av att mer än tillfälligt läsa om forskning kan engelska tillräckligt bra för att läsa och lyssna på det enorma internationella utbudet.
Forskningskommunikation är begränsat effektiv för att påverka personer som inte vill låta sig påverkas. Aktuella exempel är vaccinmotståndet och klimatkrisen. I USA är det fortfarande cirka 40% (Miller et al., 2022) som inte tror på evolutionsteorin.
En forskningsintresserad läsare har troligen mer 'nytta' av att ta del av sammanfattande berättelser från flera källor än från enskilda studier från lokala högskolor och universitet. Jämför detta med att det krävs en kollegial konversation (Kap. 30.2.1) av många studier för att etablera vad som är vetenskap.
Forskningens naturliga konkurrens om vad som är 'sant' eller 'bäst' ger ofta motstridiga budskap vilket är svårt för en bredare publik att hantera. Ett exempel: I USA säljs årligen cirka 10 miljoner D-vitamintabletter. Stor studie visar att dessa inte gör nytta (Kolata, 2022, ref+). Vad ska allmänheten tro? Hur påverkas den?

Tiden är en trång sektor. Kampen om uppmärksamhet är stor.

Betydelsen av forskningens format och nåbarhet

Forskningens nåbarhet är en strukturell faktor i forskningskommunikation. Detta har bland annat diskuterats i marknaden för akademisk publicering (Kap. 28.3) som tar upp problemen med betalväggar. Se också text om 'formatet' språk (Kap. 30.8).

Om det är avgörande att en forskningsberättelse blir hittad måste den ha ett tekniskt format (presentationsformat) som underlättar detta. Idag är det fler som når Internet via mobilen än via en dator och Google indexerar sidor utifrån en sidas rendering i en mobiltelefon. "Mobile first". Sökmotorer är viktiga och redaktörer kommer att bli allt viktigare.

I avhandlingen är sambanden mellan forskningskommunikation och format en central fråga som ingående presenteras i tre kapitel. Kapitlet Tre ekosystem för avhandlingar (Kap. 25) ger ett historiskt perspektiv.

29.9Forskningskommunikationens referensstatus

EU-projektet Quest↗ med forskare, mediaexperter och 'IT-folk' hade som mål att QUEST defines, measures and supports quality in science communication. De har publicerat resultat och verktyg för forskningskommunikation.

Figuren, video↗, är i linje med avhandlingens koncept om Referensstatus (Kap. 5) och formatets betydelse (Kap. 25.9.2) för forskningspresentation och kommunikation.

Trovärdighet - som jag kallar Referensstatus - är ett av många forskare påtalat centralt kriterium för framgångsrik forskningskommunikation. Som diskuteras om uppslagsverkens auktoritet (Kap. 29.3) kan denna omfatta såväl enskilda forskare och artiklar som en organisation eller ett verk.

29.9.1Forskningskommunikationens risker

Det finns inte en inte obetydlig risk att kommunikation om forskning i media med bas i enskilda fall negativt kan färga en organisation. Macchiariniskandalen på Karolinska Institutet är bara ett av många väldokumenterade exempel. Media har ganska ofta artiklar om forskningsfusk vid universitet och högskolor och även om fallen i absoluta tal är relativt få kan dessa bidra till att minska det allmänna förtroendet. Tvivelaktig forskning kan också bidra till detta. Ett aktuellt exempel från Malmö universitet slogs upp stort i Expressen 21 juli 2022 - Akademiskt snömos löser inte Malmös problem↗. Det är möjligt att artikeln inte återger allt 'korrekt', men den drabbar - utöver forskaren - forskningens trovärdighet. I första hand den som presenteras av och från Malmö universitet men kanske även skadan får större konsekvenser.

Jag har berört detta i mitt koncept Referensnärhet (Kap. 5.6.1). Man kan anta att flertalet människor har någon form av hierarki på vad och vem man tror på. Min tilltro till Malmö universitet generellt har nu minskat. Till detta bidrog också rektorn genom att på universitetets hemsida (läst 22.07.25) berätta att hon är stolt över att vara rektor för "Sveriges mest samhällsrelevanta universitet".
Referensstatus är en dynamisk kvalitet och en valuta (Kap. 30.2). Den kan devalveras.

29.10Forskning om forskningskommunikation

Forskningskommunikation kan ses som ett specialområde som ingår i bredare fält som kommunikation och marknadsföring. På en del högskolor, till exempel Lunds universitet, finns ämnet 'Strategisk kommunikation↗'.

I 'Strategic Communication - an introduction' (Falkheimer och Heide, 2018) tar författarna bland annat upp skillnaden mellan "strategic communication" och "planned communication" där den senare är mer traditionell envägskommunikation och den förra definieras som ... studier av hur organisationer medvetet använder kommunikation för att uppnå sina övergripande mål. Frandsen & Johansen, (2017). (Ibid. sid. 57). Originalꜜ

I 'Forskningskommunikation – från medielogik till kommunikationslogik' (Heide och Rasmusson, 2018, ref+) framförs bland annat att

Det är nödvändigt
att problematisera forskningskommunikation. (Ibid. s 4)

De tar också upp frågan om när forskningskommunikationen ska börja.

Om kommunikationslogiken [till skillnad från en 'transmissionslogik', min anm.] styr hur vi förstår och arbetar med forskningskommunikation medför det en annan förståelse av kommunikationsprocessen. Då kan inte forskningskommunikationen ske efter det att ett forskningsprojekt har genomförts, utan under hela processen – från början till slut. (Ibid. s 17, min emfas.)

Framväxten av forskningskommunikation som ett forskningsområde

För att besvara frågan vad forskningskommunikation är kan man förslagsvis läsa Science communicationWikipedia som ger en bred bakgrund till utvecklingen av forskningskommunikation - i ett företrädesvis amerikanskt perspektiv.

'What is the “science of science communication”?' (Kahan, 2015, ref+) är en av flera som tar upp frågan om forskningskommunikation som forskningsområde.

Rapport om forskningskommunikation — Fig. 29.5 VR-rapport 2020

I en rapport 'Forskning om forskningskommunikation i Sverige' (Bohlin et al., 2020, ref+) publicerad av Vetenskapsrådet sägs att ...

Den digitala utvecklingen har också på ett genomgripande sätt förändrat förutsättningarna för hur utbildning och forskning bedrivs, forskningsresultat kommuniceras samt hur samverkan sker med det omgivande samhället. (Ibid. s. 94)

Citatet kan sägas vara ett grundtema i denna avhandling.

I rapporten från Vetenskapsrådet sägs att ...

teman inom forskningen är olika samhällsgruppers kunskap om – och attityder till vetenskap, mediers roll i forskningskommunikation, kommunikation om vetenskapliga konflikter, utvärdering av metoder/aktiviteter eller hur ställningstaganden och bedömningar i aktuella frågor uppstår på individnivå (Fischhoff & Scheufele, 2013). (Ibid. s. 7)

Det nämns inte något om forskningskommunikation som marknadsföring i rapporten. Orden marknad eller marknadsföring finns inte heller i rapporten.

En stor forskningsfråga handlar om forskningskommunikationens effektivitet 'Communicating Science Effectively: A Research Agenda”?' (National Academies of Sciences, Engineering, and Medicine, 2017, ref+) har rubriker som 'The Complexities of Communicating Science', 'Communicating Science in a Complex, Competitive Communication Environment' och 'Emerging Research on Use of the Internet as a Source of Science News'. Rapporten säger och visar tydligt att frågorna om effektiv forskningskommunikation är mer komplicerade än man först kan tro. Forskningskommunikation som marknadsföring av universitet diskuteras inte.

En artikel i Science 'The chronic growing pains of communicating science online' (Brossard och Scheufele, 2022, ref+) tar upp vad dessa erfarna forskare inom området kallar för ett tectonic shift in the balance of power in science information ecologies.

I många nationella och globala informationsmiljöer är det vetenskapliga samfundet bara en av många röster som konkurrerar om uppmärksamhet och allmänhetens acceptans i en rad frågor, från COVID-19 och AI till genteknologier och andra. Originalꜜ (Ibid.)

Man kan hävda att den största utmaningen för forskarsamhället beror på en grundläggande förändring i hur vetenskaplig information delas, förstärks och tas emot i onlinemiljöer. Med framväxten av praktiskt taget obegränsat lagringsutrymme, snabbt växande beräkningskapacitet och allt mer sofistikerad artificiell intelligens, har den samhälleliga maktbalansen för vetenskaplig information flyttats bort från äldre medier, statliga myndigheter och det vetenskapliga samfundet. Originalꜜ (Ibid.)

'Public online engagement with science information: on the road to a theoretical framework and a future research agenda (Taddicken och Krämer, 2021, ref+) beskriver fylligt hur det nya digitala medialandskapet kräver nya förklaringsmodeller och mer forskning. Men det som jag kallar 'marknadsperspektivet' i forskningskommunikationens ekosystem berörs inte alls.

Centrala delar av forskningen om forskningskommunikation publiceras i tre tidskrifter: Journal of Science Communication, Public understanding of Science och Science Communication. Från de senaste fem årens artiklar refereras här till några av mer generell karaktär.

'An Empirical and Conceptual Note on Science Communication’s Role in Society'' (Davies, 2020, ref+) inleds med en presentation av ett antal röster om forskningskommunikationens roll och betydelse i samhället. Davies framför att

Sammanfattningsvis finner vi ett antal upprepade idéer om det samhälleliga värdet av forskningskommunikation i litteraturen om forskningskommunikation, men dessa är sällan katalogiserade eller organiserade, och språket och ramarna som används för att diskutera dem är olika. Det finns därför ett behov av bättre förstå hur forskningskommunikationens samhälleliga roll och värde kan artikuleras. (Ibid.) Originalꜜ

Efter denna inledning följer Davies egen studie baserad på frågan: How do science communication scholars talk about science communication’s role in wider society?

I min empiriska analys har jag identifierat fem typer av roller som forskare säger om forskningskommunikation i det moderna samhället: Vetenskapskommunikation sägs säkerställa ansvarsskyldigheten för offentligt finansierad vetenskap, ha en instrumentell roll, stärka demokratin, ha en kulturell roll, eller (negativt) fungera som PR eller marknadsföring. (Ibid.) Originalꜜ

Davies korta telefonintervjuer med ett 20-tal europeiska forskare inom området resulterar, föga överraskande, i att det finns en mångfald av (klassiska) argument för att framhäva att forskningskommunikation är viktigt. Studien tillför därvidlag i grunden inget nytt. Området har under några decennier producerat en katalog av skäl varför forskningskommunikation är viktigt. Det är inte heller särskilt överraskande att områdets forskare ser negativt på forskningskommunikation som en central del i högskolornas, universitetens och finansiärernas marknadsföring och varumärkesbyggande.

Men det är forskarnas negativa syn på forskningskommunikationens roll i marknadsföring av högskolor som är studiens mest intressanta resultat.

Forskningskommunikation i ett media- och marknadsföringsperspektiv

Det finns en minoritet av forskare som lyfter fram andra aspekter på forskningskommunikation än de - ovan - dominerande. 'The conflation of motives of science communication — causes, consequences, remedies' (Weingart &Joubert, 2019, ref+) pekar på en 'sammanblandning' av olika motiv för forskningskommunikation.

Forskningskommunikation av idag beror på flera sammanlänkade utvecklingar: universitet och forskningsorganisationer har utsatts för marknadsorienterad konkurrens om offentliga medel och studenter. Således (måste) man tävla om allmänhetens uppmärksamhet. [...] Så dominerande har strävan efter uppmärksamhet blivit att vetenskapliga organisationer, universitet, stora vetenskapliga laboratorier, forskningsråd och akademier, rutinmässigt och ogenerat kommunicerar i PR-läge snarare än i form av utbildning eller popularisering. (Ibid.) Originalꜜ

Författarna hävdar med emfas att man måste skilja mellan två typer - se deras Tabell 1 - av forskningskommunikation: den som är mer 'utbildande/dialogorienterad och den som är mer marknadsföring och PR'.

I 'Trust or attention? Medialization of science revisited' (Weingart, 2022, ref+) beskriver Weingart vad han kallar för forskningens medialisering ("the medialization of science") och sätter in denna i ett historiskt perspektiv. Begreppet avser hur olika medier påverkar hela eller delar av samhället. Se en introduktionWikipedia.

Medialisering av universiteten medför flera risker och problem ...

Arbetet med att expandera och intensifiera forskningskommunikationen är i full gång. [...] Jag ser denna utveckling som ytterligare ett steg i medialiseringen av vetenskap och forskning. Det är den ultimata triumfen i kampen om uppmärksamhet hos en odefinierad och obestämd allmänhet. (Ibid.) Originalꜜ

Enligt Weingart leder denna utveckling till den centrala frågan.

Vad driver vetenskapens centrala institution, universiteten, att tävla om allmänhetens uppmärksamhet, och vilka är konsekvenserna (och möjliga effekter) för förtroendet för vetenskap?. (Ibid.) Originalꜜ

Weingart beskriver ett antal problem med att universiteten i allt högre grad arbetar efter samma kommunikationsmodell som kommersiella företag. Även en grupp andra forskare är inne på samma tema vilket kan exemplifieras med 'Growing Influence of University PR on Science News Coverage? A Longitudinal Automated Content Analysis of University Media Releases and Newspaper Coverage in Switzerland, 2003‒2017' (Vogler och Schäfer, 2020, ref+). Antologin 'Public Communication of Research Universities Arms Race’ for Visibility or Science Substance?' (ed. Entradas och Bauer, 2022) kan sägas var del av den forskning som ser forskningskommunikation i ett mer ekosystemiskt perspektiv.

Weingart avslutar sin artikel med ett memento ...

Framtida forskning kommer att behöva titta mer ingående på den faktiska effekten av universitetens forskningskommunikationen. Vem läser egentligen PR-enheternas produkter, skapar de verkligen den legitimitet hos allmänheten som de säger sig vilja uppnå? [...] det är nödvändigt att tänka om och utveckla organisatoriska mekanismer som gör det möjligt att bevara vetenskapens integritet och samtidigt ha ett trovärdigt universitet. (Ibid.) Originalꜜ

29.10.1Forskningens konsekvenser

Läkargärningen ska bygga på evidens och beprövad erfarenhet. I praktiken är evidensen inte entydig, inte lika känd av alla och erfarenheterna är vanligen en kombination av lokala 'så gör vi här' och personliga faktorer. Så långt inte direkt oväntat, men det väcker intressanta frågor om hur forskning inom många områden - till exempel forskning om forskningskommunikation - är underlag för organisatoriska strategier?

Beslutsfattare som har 'demokratiperspektivet' som central tankefigur kommer att välja en annan strategi än de som i första hand ser forskningskommunikation som en del i sin organisations marknadsföring. Bägge grupperna kan åberopa forskning som eldunderstöd för sin strategi. Forskarna behöver förtydliga att det finns olika synsätt, att detta leder till olika forskningsprojekt och olika organisatoriska strategier. Dessutom kan enskilda forskares, myndigheters, politikers och forskningsfinansiärers strategier och 'världsbild' i frågan komma att påverkas.

29.11Frivillig eller obligatorisk utbildning i forskningskommunikation?

Om man anser att forskningskommunikation är viktigt, oberoende av varför, är detta en uppgift som kräver kunskap och färdighet. Ska en sådan utbildning vara frivillig för alla eller obligatorisk för några? Doktorander?

Tvärtemot vad som framförs från en del intressenter finns det mycket goda skäl för att en sådan utbildning måste vara frivillig.

Forskningskommunikation är i en alltför omogen och splittrad fas för att vara underlag för en obligatorisk utbildning för alla doktorander. (Kupper et al., 2021, ref+)

Vi noterar också att diskussionerna om det framväxande medialandskapet och de förändrade metoderna för forskningskommunikation fortfarande är i sin början. Forskningen om forskningskommunikation behöver ett mer reflexiv modell som överbryggar forskning och praktik, införlivar perspektiven från intressenter och medborgare, och stödjer samarbete och dialog över discipliner och klyftor. (Ibid.) Originalꜜ

Vetenskapsrådet har varit med att ta fram en utbildning i forskningskommunikation som testades HT 21 i en doktorandkurs↗ på Örebro universitet. Och nu fortsätter.

I en intervju i Vetenskapsrådets tidning Curie↗ i juni 2021 sägs att ...

I dagens kursutbud inom forskningskommunikation finns en hel del lokala initiativ vid olika lärosäten, men expertgruppen vill gärna se en nationell kraftsamling. Målet är också att forskningskommunikation ska bli en obligatorisk del av forskarutbildningen. (Ibid.)

Vetenskapsrådets (VR) expertgruppen↗ för forskningskommunikation vill att denna utbildning ska bli obligatorisk. Expertgruppens medlemmarꜜ

Man kan betrakta Vetenskapsrådets och expertgruppens opinionsbildning för en obligatorisk utbildning för doktorander i forskningskommunikation som marknadsföring av en alltför snäv syn på ämnet och problematiken. Analysen av värdet av en sådan kurs måste fördjupas. Det finns flera institutioner i Sverige som under många år erbjudit kurser i forskningskommunikation. Föreningen Vetenskap och allmänhet (VA)↗ framförde att 'inspel' för regeringens forskningsproposition 2016. Där står bland annat ...

VA menar att en kortare kurs i samverkan och forskningskommunikation bör införas som en obligatorisk del i all forskarutbildning.
➜ Regeringen bör skapa incitament för lärosätena att göra kurser i samverkan och forskningskommunikation till en obligatorisk del av forskarutbildningen. (VA, pdf, s 4)

Föreningen 'Vetenskap och allmänhet' och Vetenskaparådet har samarbetat i många år vilket bland annat framgår i gemensamma rapporter och seminarier.

Argument för frivillig utbildning i forskningskommunikation

Att enbart vända sig till doktorander har ett mycket utdraget genomslag på flera decennier. En mycket ineffektiv modell.
En frivillig utbildning som både vänder sig till doktorander, etablerade forskare och seniorforskare kommer troligen att attrahera de personer som är genuint intresserade av forskningskommunikation. En sådan blandad grupp är en bättre lärmiljö och troligen mer effektiv.
Samma utbildning bör också vända sig till och inkludera högskolornas kommunikatörer och marknadsförare. Ser man forskningskommunikation som en integrerad del i högskolornas varumärkesbyggande är dessa personer naturliga intressenter.
Om en utbildning i forskningskommunikation blir obligatorisk för doktorander minskar tiden för andra kurser.

Det är vanligen stor skillnad mellan möjligheterna och kompetensen att kommunicera 'sin' forskning till kollegor inom området och till en bredare allmänhet. Bägge uppgifterna kan ses som en utmaning.

Vetenskapsrådet (VR) publicerade i september 2022 en rapport 'Ramverk för kurser i forskningskommunikation' där VR:s expertgrupp lägger fram ett 'ramverk' för en frivillig utbildning i forskningskommunikation för Sveriges all nya doktorander. Rapporten presenteras och diskuteras i denna story↗ i BiBB Akademi.

I storyn framförs bland annat en alternativ och mer effektiv modell för att främja forskningskommunikation vid svenska universitet och högskolor.

29.12Diskussion

Man måste ställa och rimligt bra besvara frågan om vad senare års ökade intresse för forskningskommunikation beror på. Samverkansuppgiften har länge funnits med i Högskoleförordningen som en av högskolornas tre grunduppgifter utan att denna fått något större genomslag. Arbete inom detta fält har som alla vet ringa akademiskt karriärvärde. Det ökade intresset för forskningskommunikation är en internationell trend. Och därmed troligen också dess orsaker.

Förklaringarna kan delas in i två kategorier. Den dominerande framför ett varierande antal argument från ett narrativ som lite förenklat kan kallas för Demokratiperspektivet. Avsnittet om Forskning ger en katalog av argument.

Den andra förklaringskategorin, som är den tyngsta, baseras på institutionella, politiska, ekonomiska och ekosystemiska orsaker. Detta utvecklas i Högskolornas nya konkurrenssituation.

Den andra förklaringskategorin är otillräckligt diskuterad av områdets forskare. Ett skäl till detta kan vara att såväl forskarna som kommunikatörer och andra inte vill se / uppleva sitt arbete med forskningskommunikation som dominerat av institutionella och andra marknadsföringsperspektiv.

Det framförs ganska ofta att ett av målen med forskningskommunikation är att öka allmänhetens förståelse för den vetenskapliga processen och det vetenskapliga tänkandet. Det är inte givet att detta skulle stärka forskningens och vetenskapens referensstatus. Frågan om vetenskaplighet (Kap. 30.2) och den långsamhet genom vilken forskning blir vetenskap är ganska komplicerad. Uppslagsverket NE:s anspråk på vetenskaplighet är ett i denna avhandling dokumenterat exempel på renommésnyltning och vilseledande marknadsföring (Kap. 22).

Effektiv marknadsföring via forskningskommunikation

Att universitet och högskolor marknadsför sig via forskningskommunikation är en bra - och nödvändig - strategi. Frågan är om man gör detta på ett tillräckligt effektivt sätt? Genom att på ett diffust sätt blanda in det 'demokratiska uppdraget' i sin marknadsföring riskerar man att inte lyckas tillräcklig bra med vare sig det ena eller det andra. Här finns intressanta nya möjligheter till förtydliganden.

Noter: Video↗ från en paneldebatt 2022 vid Lunds universitet om forskningskommunikation. Forum för forskningskommunikation↗ är en årlig svensk konferens. Länken visar information om tidigare års teman och talare.

Publicerades: 2021.
Uppdaterad: 14 maj 2024

Ekosystem för webbavhandlingar ← 38 Forskningskommunikationens ekosystem
→ 14 Kunskapsutveckling i avhandlingar

12 kommentarer. Din är välkommen.

Innehållsförteckning med alla underrubriker finns på - webbavhandling.se/innehall/