Forskningsmetoder

Forskningsmetoderna är valda utifrån avhandlingens forskningfrågor (Kap. 4) och förväntade bidrag (Kap. 31). Min syn på Kunskapsutveckling i avhandlingar (Kap. 30) har också gett vägledning för format, design och innehåll. I Ekosystem för webbavhandlingar (Kap. 28) används en explorativ metod.

Fallstudiemetoden Case Impact Studies (Kap. 7) har ett eget kapitel.

Ett uppslagsverks Referensstatus (Kap. 5) och hur dess föränderlighet påverkar affärsmodeller är ett centralt tema i avhandlingen. Nästan alla studier är gjorda för att öka förståelsen av detta tema. Analyser och resultat relateras till etablerade affärsmodeller för uppslagsverk och till den normativa modellen e-Diderot (Kap. 11) för moderna digitala uppslagsverk som inte är en wiki.

6.2Tvärvetenskapliga ansatser

Lunds universitet och andra högskolor, Vetenskapsrådet och andra finansiärer, politiker och andra beslutsfattare är positiva till tvärvetenskapligt arbete. Att sådan forskning är viktig och ofta nödvändig för att förstå komplexa samband som berör många discipliner betyder inte att det är enkelt eller uppskattat i praktiken. I realiteten är det betydligt mer komplicerat och kräver mer arbete än inomdisciplinär forskning vilket bland annat sägs i artikeln 'Tvärvetenskap kräver tid och centrala medel' (LUM, 2018, ref+) i Lunds universitets tidning LUM.

I artikeln 'Några nedslag i en tvärvetenskaplig karriär' (Crona, 2017, ref+) sägs att Jag tror att många av samhällsutmaningarna vi står inför bara kan angripas med en tvärvetenskaplig ansats. Men författaren ser en rad problem

Det första gäller hur innovationen, nyttan och det vetenskapliga bidraget av tvärvetenskapliga ansatser presenteras för en utvärderingspanel som i huvudsak består av inomdisciplinära experter.

Tvärvetenskap är i grunden samverkansprojekt med möten mellan några eller i stora projekt många discipliner och röster. Men det jag kallar Tvärvetenskapliga ansatser är en modell för enskilda forskare att belysa olika aspekter av forskningsfrågorna genom att använda metoder, resultat och referenser från flera discipliner. I en doktorandutbildning är denna form av breddning en bra investering för framtiden - eller borde vara. Både som bildning och som förberedelse för att senare kunna delta i tvärvetenskapliga projekt då det ger en ökad förförståelse av andra synsätt, exempelvis kapitlen NE och marknadsföringslagen (Kap. 22) och fördjupning av IT-frågorna i Webbavhandlingar (Kap. 26).

Exempel på influenser i avhandlingen från andra akademiska forskningsområden: forskningskommunikation [Strategisk kommunikation], uppslagsverk [Kulturvetenskap], webbformatet [Informatik och Designvetenskap], 'facts-effect-metoden [Statsvetenskap] kunskapsutveckling i avhandlingar [Teoretisk filosofi] och marknadsföringen av NE [Juridik (Marknadsföringslagen)]. En annan kategori är influenser från ämnen inom företagsekonomi: teoribildningen 'SocioEmotional Wealth' och BiBB Akademi [Entreprenörskap], finansiell analys av bolaget NE [Redovisning och finansiering] och affärsmodeller för uppslagsverk [Strategi].

6.3Tidigare forskning och forskningseffektivitet

Illustrationen visar hur nya forskare klättrar uppför ett berg av "forskningsskuld" för att efter mycket arbete lägga till sitt eget bidrag. 'Research debt' (Olah & Carter. 2017, ref+) har en utmärkt diskussion om hur forskare - av alla slag - måste hantera balansen mellan det som är gjort och det man själv vill bidra med.

Författarna diskuterar både problemets natur och hur vi måste bli bättre på att hantera denna forskningsskuld. En aspekt är att

Det finns en kompromiss mellan den energi som läggs på att förklara en idé och den energi som behövs för att förstå den. (Ibid.) Originalꜜ

Om man vill att endast en liten grupp ska förstå en idé - kanske i form av en forskningsartikel eller en avhandling - räcker det med ganska lite förklaringsenergi. Men en större läsekrets kräver mer förklaringsenergi för att minska läsarenergin. En avhandling-som-en-service (Kap. 26.4) är en modell för det målet.

Forskningslitteraturen inom alla områden växer kraftigt och en vanlig modell är att göra intressesilon smalare och försöka fånga "allt" inom detta område. Det är ingen hållbar strategi och den har utöver ett rimligt urval en avtagande marginalnytta. En drivkraft bakom en fånga "allt" strategi är en forskningsversion av FOMO (Fear of Missing Out)Wikipedia. Det är inte heller givet att "automatiskt" referera till de mest citerade artiklarna då nya och inte sällan mer intressanta studier ännu inte hunnit avancera i den internationella citeringstävlingen. Frågan om djup versus bredd i valet av referenser kan bli en falsk och ofruktbar motsättning.

6.4Om att fylla forskningsluckor

Det är vanligt, och ofta rekommenderat, att studera tidigare forskning för att identifiera forskningsluckor inom ett område och därefter designa sin studie med en ambition att fylla någon av dessa. I 'Business Model Innovation. From Systematic Literature Review to Future Research Directions' (Andreini & Bettinelli, 2017) sägs

Granskningen i denna bok kan användas för att identifiera viktiga kunskapsluckor i BMI-litteraturen. Detta avsnitt beskriver dessa luckor, och nästa avsnitt ger specifika förslag - en färdplan för framtida forskning - för att ta itu med var och en av dessa kunskapsluckor. (Ibid s. 167, min emfas) Originalꜜ

I 'Fifteen Years of Research on Business Model Innovation: How Far Have We Come, and Where Should We Go?' (Foss & Saebi, 2017) argumenteras också för en forskning med syfte att fylla 'luckor' - Vi hävdar att fylla de luckor som vi identifierar kommer att främja BMI-litteraturen. (Ibid. s. 209) Originalꜜ.

Begreppet "forskningslucka" är en metaforBiBB, en bild, och den används närmast utan reflektion för att beteckna att det finns någon form av "hål" som viss ny forskning ska fylla igen. Eller i värsta fall bara täcka över. Men luckor kan också öppnas i det som till synes var en tät väv. Och utanför den. Att nästan ingen läser avhandlingar är det en lucka att bry sig om eller en lucka som först måste öppnas på vid gavel för att i bästa fall kunna åtgärdas? Författaren Werner AspenströmWikipedia uttryckte det mer poetiskt genom att säga Sardinen vill att burken öppnas emot havet. (Från 'Under tiden', 1972).

I artikeln 'Has Management Studies Lost Its Way? Ideas for a More Imaginative Research' (Alvesson och Sandberg, 2013, ref+) kritiseras fokuseringen på forskningsluckor.

Den stora förekomsten av gap-spotting-forskning är än mer överraskande, eftersom det är allmänt erkänt att en teori väcker uppmärksamhet och blir inflytelserik om den utmanar våra nuvarande antaganden, snarare än att förstärka de genom att, grundligt och systematiskt, fylla en lucka i befintlig litteratur. I den andra, och huvuddelen av studien, undersöker vi varför de flesta forskare verkar föredra inkrementell forskning som fyller luckor. (Ibid. s. 122) Originalꜜ

Mer om krisen i management studies (Kap. 30.10).

6.5Normativ forskning

Normativ forskning har det önskvärda eller något som kan anses vara önskvärt som utgångspunkt till skillnad från något som de facto redan är. 'Normativ metod: att studera det önskvärda', (Badersten, 2005).

... jag anser det vara en central och angelägen uppgift för samhällsvetare att ägna sig åt sådan normativ analys, det vill säga att på ett vetenskapligt sätt problematisera och rationellt argumentera för ställningstaganden i värdefrågor; ty huvuddelen av våra samhällsfrågor har värdemässig innebörd. (Ibid. s. 7)

Badersten anför, och refererar till flera forskare, att Många skulle dessutom hävda att det just är kombinationen av normativa, empiriska och konstruktiva frågeställningar som gör samhällsvetenskapen särskilt intressant (Ibid. s. 41)

6.5.1Ex-post analyser och medskapande

Ett huvudbudskap i 'Designing Reality: How to Survive and Thrive in the Third Digital Revolution', (Gershenfeld et al., 2017) är att samhällsforskningen inte bör nöja sig med rollen att i efterhand dokumentera vad som har hänt utan måste ha en mycket mer proaktiv roll för att stärka de goda effekterna och minimera de dåliga. Gershenfeld skriver

De tidiga forskarna och samhällsmedvetna författarna som dokumenterade teknikens inverkan på samhället var pionjärer som öppnade nya forskningsområden. Ändå var deras inställning till den industriella revolutionens teknik inriktad på att observera och ta itu med dess effekter efter fakta. (Ibid. s. 122) Originalꜜ

Gershenfeld kallar den typen av samhällsforskning för Path observation och kontrasterar detta mot Path-creation vilket han och medförfattarna anser är centralt för att hantera framväxande teknologier.

Gershenfeld, som är Director för MIT:s Center for Bits and Atoms↗ använder lokal 3D-produktion av fysiska objekt - som enligt Gershenfeld väsentligt kommer att förändra världen, som ett exempel på sin syn på samhällsforskarens roll och uppgift. Han redogör också för det välkända faktumet att en organisation tenderar att följa sin ursprungliga riktning, de är Path dependent och i grunden reaktiva och därmed förstärks "path observations".

Denna erfarenhet förstärks i samhällsvetenskapen genom peer review och andra mekanismer. Att observera och beskriva är naturligtvis nödvändigt, men inte tillräcklig om samhällsvetenskapen ska ha en viktig roll vid utformandet av en värld av accelererande teknologier. (Ibid. s. 123) Originalꜜ

Freds- och samhällsforskaren Johan GaltungWikipedia skriver i 'Peace research: Past Experiences and Future Perspectives'. (Galtung, 1971) om forskarens "desire to participate, to practice, to be relevant".

Världen har förändrats under 1960-talet; så har vårt tänkande om världen, liksom tänkandet och praxis i samband med fredsforskning i synnerhet och samhällsvetenskap i allmänhet. När den utvecklas kommer den troligen att bli alltmer missnöjd med den traditionella tjänarroll som tillskrivs vetenskapen av Max Weber. [...] I denna utmaning ligger något väldigt hälsosamt: en önskan att delta, att påverka och att vara relevant. (Ibid s. 261). Originalꜜ

I 'Empiricism, Criticism, Constructivism: Three Aspects of Scientific Acticity' ( Galtung, 1975) analyseras och diskuteras bland annat relationerna mellan Data, Teori och Värderingar. (Ibid. s. 41 ff.)


Fig. 6.2 The science triangle. Galtung (1975)		Fig. 6.3 The science tethraeder. Schlasberg (2018)

Galtungs figur 'The science triangle' är en bild av relationerna mellan empiricism, criticism och constructivism. Min figur, som bygger på Galtungs, har placerat 'Values' och 'Data' i pyramidens botten. Pilarna tillför ett tidsperspektiv och avser att visa att 'Values' i en forskningsprocess är relativt stabila, medan tillförsel av nya data kan förväntas bidra till att förbättra en teoretisk förståelse.

6.6e-Diderot - en normativ modell för uppslagsverk

Modellen e-Diderot (Kap. 10) bygger på att den breda och genomgripande digitala omvandlingen i grunden har ändrat förutsättningarna för hur ett uppslagsverks trovärdighet - dess Referensstatus (Kap. 5) etableras och förändras. Kraften i denna transformation tvingade och tvingar de företag som producerar och marknadsför uppslagsverk - som idag är en tjänst - att utveckla såväl vad som idag kan menas med ett uppslagsverk som sina affärsmodeller. Eller lägga ner, i en eller annan form.

Med e-Diderot som bas kan man utvärdera redan etablerade digitala uppslagsverk, hur dessa har förändrats och hur deras affärsmodeller kan förväntas fungera.
e-Diderot är också en modell på vilken man kan konstruera olika nya typer av uppslagsverk. BiBB är ett exempel, andra är möjliga.

6.7Longitudinell metod

För att utvärdera föränderligheten av uppslagsverket NE:s - eller något annats - Referensstatus (Kap. 5) krävs datainsamling som sträcker sig över flera år. Den teoretiska aspekten på dessa longitudinella studier är att de avspeglar förändringarna i Referensstatusen som på ett eller annat sätt, kanske med viss fördröjning, kommer att påverka affärsmodellen för - i detta fallet NE - uppslagsverk.

Avhandlingen innehåller både statiska studier - beskriver något vid ett visst tillfälle, fryst i tiden - och longitudinella studier. Studien om 5.000 artiklar i NE 2011 (Kap. 16) och Jämförelsen mellan NE och Wikipedia 2016 (Kap. 18) är exempel på statiska studier. Det görs ingen årlig uppföljning av om studiens 150 referensartiklar har uppdaterats. Andra studier är longitudinella som vilka 'Folkbibliotek som abonnerar på NE' (Kap. 20) och en studie som (över 12 månader 2018/19) analyserade alla 'Nya uppslagsord i NE' (Kap. 17) .

Målet i 'Longitudinal Research: The Theory, Design and Analysis of Change', (Ployhart & Vandenberg, 2010) är att tillhandahålla en enda beskrivande källa för organisationsforskare som vill utforma eller utvärdera longitudinell forskning. Originalꜜ Det understryks att det finns en lång rad såväl teoretiska som praktiska frågor att beakta. Bland dessa är urvalet av variabler som ska mätas, hur många mätningar som ska göras, hur långt det ska vara mellan dessa, 'confounding / störande' faktorer och den statistiska variationen - är den linjär eller ej.

Författarna skiljer mellan longitudinal research som är 'descriptive' och den som är 'explanatory' och säger att den förra ofta är nödvändig för den senare.

6.8Återföring av fakta som forskningsmetod - en "Facts effect"

För att testa ett större (>50) antals organisationers reaktion på ny faktisk information om NE har jag i en del studier - bland annat i NE statistik och Folkbibliotekens texter om NE (Kap. 21) - vid en (återkommande) begäran om aktuella uppgifter haft en länk till tidigare års resultat i frågorna eller annan faktisk information. Jag kallar detta för the "Facts effect". Metoden är motsatsen till "The Backfire effect" som blev mycket uppmärksammad 2010 genom en studie där det hävdades att återföring av fakta hade motsatt förväntad effekt.

I en artikel i den statsvetenskapliga tidskriften Political Behavior 'When Corrections Fail: The Persistence of Political Misperceptions' (Nyhan & Reifler, 2010) undersöker författarna om introduktion av nya fakta - i deras studie att inga "weapons of mass destruction" (WMD) hittades efter invasionen av Irak 2003 - fick svarspersonerna att ändra uppfattning om dessa vapens existens.

Studien visade att många som blev informerade om att man efter kriget inte hittade några WMD ökade sin tro på att det funnits WMD i Irak.

Men individer som får ovälkommen information kanske inte bara tillbakavisar dessa utmaningar mot deras åsikter. De kan tvärtom komma att stödja sin ursprungliga åsikt ännu starkare - det vi kallar en "backfire-effekt". (Ibid. s. 307, min emfas) Originalꜜ

Författarna diskuterar också annan forskning som betonar skillnaden mellan att vara oinformerad och att vara felinformerad.

Begreppet 'Backfire effect' fick stor genomslagskraft i forskarvärlden, (>13.000 nerladdningar hittills), och har använts av många journalister och andra för att hävda att vi lever i en "post-factual world". För en aktuell (2018) artikel i ämnet se - The Conversation↗ om 'fact-checking' och dess begränsningar.

Enintressant fråga är om deras studie bekräftas av andra studier? Svaret är nej.

(Wood & Porter, 2010, ref+) redovisar i artikeln 'The Elusive Backfire Effect: Mass Attitudes’ Steadfast Factual Adherence' en omfattande studie där 10.100 personer fick ta ställning till 52 frågor om tänkbar backfire-effect före och efter att de fått ny faktisk information.

Inte i något experiment fann vi korrigeringar som utlöste "backfire", trots att vi testat exakt de typer av polariserande problem där backfire kunde förväntats. Bevis på faktisk backfire är mycket mer svårfångade än tidigare forskning antyder. I stort sett lyssnar medborgarna på faktainformation, även när sådan information utmanar deras ideologiska ståndpunkter. (Ibid. s. 1, min emfas) Originalꜜ

Begreppsfrågan. Jag delar Woods & Porters syn att Uttrycket ”backfire effect” har en tvetydig kvalitet, särskilt i vardagliga sammanhang ...(Ibid. s. 2) Originalꜜ

Begreppet 'Backfire effect' kan sägas vara en negativ effekt av nya fakta. Den positiva effekten av nya fakta kan inte refereras till som frånvaron av en Backfire effect utan det behövs ett begrepp som indikerar en positiv effekt av nya fakta. Jag kallar detta för en "Facts effect". Att nya fakta inte leder till en ännu mer felaktig uppfattning gör att namnet "Facts effect" bör vara den normala beteckningen och inte frånvaron av något sällsynt. Att nya fakta däremot ofta inte leder till att "man" ändrar sin uppfattning - i faktas riktning - är en annan diskussion.

För att undersöka NE:s Referensstatus och dess föränderlighet visade sig metoden "Facts effect" vara intressant och givande.

6.9Jämförelsemetoder vid få case

Om man ska forska om digitala allmänna uppslagsverk med skribentnamn i Sverige finns det endast ett stort sådant: betaltjänsten NE. Avhandlingen innehåller således ett flertal delstudier om NE (Kap. 15). En av studierna är en jämförelse mellan NE och Wikipedia då dessa kan ses som konkurrenter om än de har olika koncept och förutsättningar.

En annan modell är att jämföra och utvärdera digitala NE utifrån avhandlingens normativa modell för artikelsignerade uppslagsverk (Kap. 11). Detta görs i kapitlet Jämförelse e-Diderot, NE, SNL, SEP och BiBB (Kap. 24). Den jämförelsen ger ett generellt intressant resultat och bidrar till en diskussion om affärsmodeller för uppslagsverk (Kap. 9).

6.10Tre jämförelser i avhandlingen

Jämförelser har en lång historik inom vetenskaplig forskning och metoderna sträcker sig från randomiserade kliniska prövningar inom medicin till jämförande kvalitativa studier inom samhällsvetenskap och andra fält. 'Rethinking Comparison' (Simmons E. och Smith M. R. (ed.), 2021) lyfter fram olika sätt att se och genomföra jämförelser.

Kapitel 3 'Two Ways to Compare' av F. C. Schaffer inleds med en fråga
What are the different ways to compare?

Utöver att säga att frågan borde ställas oftare presenterar Schaffer två synsätt på jämförelser. Den ena kallar han "Juxtapositional” (sida vid sida) placing like kinds of things side by side to catalog their similarities and differences. Denna modell för jämförelser är den vanligaste men han menar att det också finns en annan som han kallar "Perspectival" (perspektivskapande).

Den jämför en typ av sak med en annan typ av sak som ett sätt att etablera en yttre utsiktspunkt från vilken man kan se den ena i termer av den andra. Genom att belysa perspektivjämförelsen hoppas jag att både visa hur integrerad den är i samhällsvetenskapen och ge insikt i hur den kan användas mer eftertänksamt. Detta är viktigt eftersom perspektivjämförelser inte bara tjänar som underlag för juxtapositionella jämförelser; de är också ett kraftfullt verktyg för att omvärdera "(re)-imagine" den sociala världen. Att ignorera denna form av jämförelse, eller att använda den oreflekterat, är att riskera att fånga oss själva i en verklighet som vi felaktigt uppfattar som fixerad och given.
(Ibid. sid 47) Originalꜜ

I avhandlingen görs i varje fall tre jämförelser, alla med olika metod och syfte. Hur jämförelserna har gjorts och varför presenteras i respektive kapitel.

I Jämförelse NE och Wikipedia (Kap. 18) jämförs två konkurrerande digitala tjänster och studien inleds med en diskussion om villkoren för en sådan jämförelse. I Jämförelse e-Diderot, NE, SNL och BiBB (Kap. 24) jämförs tre delvis likartade uppslagsverk med den normativa modellen e-Diderot (Kap. 11). I Tre ekosystem för avhandlingar (Kap. 25) görs en kort historisk genomgång av utvecklingen av den vetenskapliga konversationens format.

6.11Studiers reproducerbarhet som värde och dilemma

Inom medicin och naturvetenskap anses en studies reproducerbarhet var ett tecken på vetenskaplighet. Den lavinartat ökande forskningslitteraturen har också medfört ökat intresse för studiers reproducerbarhet och vetenskapliga tillförlitlighet. En bra och omfattande beskrivning av frågeställningen finns i Stanford Encyclopedia of Philosohy - 'Scientific reproducibility' (Fidler F. och Wilcox J., 2018, ref+.)

Tidskriften Nature hade 2018 ett specialnummer Challenges in irreproducible research (Nature, 2018, ref+.) Det innehåller ett tiotal artiklar, som än om fokus är på naturvetenskap, är intressant även för forskare inom samhällsvetenskap. Vissa misstag och beteenden är allmänmänskliga vilket diskuteras i artikeln How scientists fool themselves – and how they can stop. I en av artiklarna Reproducibility: A tragedy of errors diskuteras bland annat hur ovilliga många tidskrifter är att ta in rättelser eller ta bort (retract) felaktiga artiklar.

Samhällsvetenskaplig forskning är ofta kvalitativ eller detta i kombination med kvantitativa data. Det ligger i sakens natur att det är svårt eller ibland omöjligt att reproducera kvalitativ forskning. Dessa frågor diskuteras i artikeln 'Transparency and replicability in qualitative research: The case of interviews with elite informants' (Aguinis H. och Solarino A. M., 2019). De har bland annat utvecklat en modell i 12 punkter för att utvärdera kvalitativa studiers transparens. Här citeras artikelns sammanfattning i vilken bland annat står ... det är grundläggande att publicerade artiklar är transparenta när det gäller vad som har gjorts, varför och hur.

Vi undersökte 52 artiklar publicerade i Strategic Management Journal som innehöll intervjuer med elitinformatörer (t.ex. medlemmar i toppledningen) och fann att ingen av artiklarna var tillräckligt transparent. Dessa resultat leder till svåra frågor om trovärdigheten i publicerad forskning. [...] Vi ger rekommendationer för 12 kriterier för transparens .... (Ibid.) Originalꜜ

I flera av studierna i avhandlingen finns en punkt om 'Reproducerbarhet' som kort berör om en studie är reproducerbar och förutsättningarna för en sådan. Flera studier i avhandlingen går inte att reproducera då det som studerades är ändrat i verkligheten - till exempel i studierna Referensstatus på bibliotek (Kap. 21) och NE: abonnemang (Kap. 20).

6.12Reflexivt och annat tänkande

Reflektioner om tänkandet är inte bara en akademisk specialgren (Alvesson, 2008) utan har också en intressant historia i företagsvärlden som följande två exempel får illustrera.

IBM THINK från ledarskapsforum 2011. — Fig. 6.4 IBM slogan

Thomas J. Watson som ledde IBM från 1914 till 1956 introducerade 1911 mottot THINKWikipedia som finns i många variationer inom IBM.

Vid ett oinspirerande försäljningsmöte avbröt Watson och sa 'Problemet med var och en av oss är att vi inte tänker tillräckligt mycket. Vi får inte betalt för att arbeta med fötterna - vi får betalt för att arbeta med våra huvuden. Watson skrev sedan THINK på tavlan. (Ibid.) Originalꜜ

Apple Think different — Fig. 6.5 Apple - kampanj

Think different(ly), no - "Think different."

Det är närliggande att föra något 'Appl-ish' på tal när man forskar om nya koncept, marketing, ledarskap och entreprenörskap. Här symboliseras denna bredd av Apples kampanj 1997-2002 'Think different'. Företaget har långt efter den kampanjens slut lyckats förmedla en bild av att de i många aspekter står för något 'Different'. Även det språkliga stilbrottet blev en del i designen.

Min avhandling är ett experiment i en 'Think different' anda.

6.13Förståelsehorisont och agerande

Det är en sak att notera väsentliga omvärldsförändringar och en helt annan vilken djupare förståelse man har av den nya situationen. Och vilken vilja, kompetens och resurser man har att sin grad av förståelse och det upplevda behovet av förändringar. Förståelsen kan i en organisation vara mer eller mindre delad av flera individer. Detta har betydelse, i ett komplext samspel, om förändringar ska bli framgångsrika.

För att bli en bättre beslutsfattare och som i denna kontext skapa bättre affärsmodeller behöver man - för att använda ett koncept från filosofen GadamerWikipedia - vidga sin förståelsehorisont. Se också 'Hermeneutics' av (Theodore George, 2021).

Bilden är ett konstverk "Rain Room" av Random International↗ och är en form av konceptinstallation där man kan röra sig i ett rum där det regnar utan att man blir våt. Sensorer gör att dropparna inte når dig. Se video↗ från utställningen i London. Konstverket kan också ses som en metafor för hur man kan "undvika" att bli påverkad även i en miljö som finns nära, mycket nära. Den digitala omvandlingen regnar ihärdigt, men många personer och verksamheter rör sig i sina egna "Rain rooms".

Det krävs en del arbete för att vidga sin förståelsehorisont. Sagans Münchausen lyfte visserligen både sig och sin häst ur ett kärr genom att dra sig i håret, men det är en i praktiken obestyrkt metod. Reflexivt tänkande anförs av några forskare som en bättre metod, men det får tillsvidare anses obestyrkt att detta teoretiska koncept ger praktiskt värde utöver IBMs välkända "THINK" som lanserades 1911 och Apples "Think differently" från 1997.

I Kunskapsutveckling i avhandlingar (Kap. 30.3) förs en diskussion om forskningens stilar och det normalas dominans och hur denna reproduceras. I ett annat språkbruk kan man säga att varje paradigm och affärsmodell har sitt 'Mindset'.

Två exempel. Uppslagsverket NE är idag en digital tjänst men har, som mina studier visar, endast i begränsad omfattning lämnat sitt analoga mindset. I kapitlet Ekosystem för webbavhandlingar (Kap. 28) visas att formatet 'avhandlingar' är alldeles i början av ett skifte från ett analogt Mindset till ett digitalt och kanske webb-baserat Mindset.

En annan aspekt är med vilken hastighet en organisation tar till sig ett nytt paradigm och ett nytt Mindset. Investerare är en grupp som oftare än många verksamhetsledare drar "korrekta" slutsatser av ett pågående paradigmbyte. En enkel analys av de senaste årens börskurser för världens största bilföretag är ett synligt tecken (bevis?) på detta.

"Agilitet" en central faktor. Agilitet och iteration handlar om förändringshastighet, "sense of urgency" - se också BråttomkänslaBiBB - och vad som de facto görs. Människor - enskilda och en ledningsgrupp - har ofta mycket olika uppfattningar om vad som menas med "fuzzy concepts" som till exempel brådskande, angeläget, snart och 'detta är intressant'. Detta understryker det situationellas betydelse.

Mönster och mätdata

Om förståelse är en mer subjektiv form av kunskap är iakttagna 'Mönster' och 'Mätdata' mer objektiva om än inte i någon absolut mening. Att se mönster - engelska 'pattern recognition' och att mäta är delar i en systematisk metod som kan appliceras även i de minsta verksamheter även om det finns risker för det mätbaras dominans. I det nu hastigt expanderande området AI är igenkänning av mönster i stora datamängder en central faktor.

OKR är en akronymBiBB för Objectives and Key Results. Detta är temat i 'Measure what matters' av (John Doerr, 2018), en⊽ John DoerrWikipedia är en av grundarna av det välkända venture capital företaget Kleiner Perkins external link . Startsidans motto är 'MAKE HISTORY'. av USA:s mest framgångsrika riskkapitalister. Bokens förord är skrivet av Larry PageWikipedia

Jag önskar att jag hade haft den här boken för nitton år sedan, när vi grundade Google [...] OKR:er är enkla processer som hjälper till att driva organisationer framåt. Vi har genom åren anpassat hur vi använder den. Originalꜜ

Ett av John Doerrs mantra "Ideas are easy. Execution is everything" lärde han sig av en av Intels grundare Andy GroveWikipedia. Det är inspirerande att lyssna till Doerrs TED-föreläsning via bokens hemsida external link .

Det är en grannlaga uppgift att besluta VAD man ska mäta och det bör man återkommande reflektera över. Detta gäller för såväl affärsmodeller, som en avhandlings bidrag och huruvida en Ekonomihögskola i Lund bedriver relevant forskning för att bidra till att lösa några av vår tids stora problem.

Publicerades: mars 2018.
Uppdaterad: 5 augusti 2024

Referensstatus ← 5
Forskningsmetoder
→ 7 Case impact studies

12 kommentarer. Din är välkommen.

Innehållsförteckning med alla underrubriker finns på - webbavhandling.se/innehall/