Forskningsmetoder
Forskningsmetoderna är valda utifrån avhandlingens forskningfrågor (Kap. 3) och förväntade bidrag (Kap. 5 ). Min syn på Kunskapsutveckling i avhandlingar (Kap. 4) har också gett vägledning för format, design och innehåll.
I Ekosystem för webbavhandlingar (Kap. 27) används en explorativ metod.
Fallstudiemetoden Case Impact Studies (Kap. 7) har ett eget kapitel.
Ett uppslagsverks Referensstatus (Kap. 9) och hur dess föränderlighet påverkar affärsmodeller är ett centralt tema i avhandlingen. Nästan alla studier är gjorda för att öka förståelsen av detta tema. Analyser och resultat relateras till etablerade affärsmodeller för uppslagsverk och till den normativa modellen e-Diderot (Kap. 29) för moderna fria artikelsignerade uppslagsverk.
6.2Tvärvetenskapliga ansatser
Lunds universitet och andra högskolor, Vetenskapsrådet och andra finansiärer, politiker och andra beslutsfattare är positiva till tvärvetenskapligt arbete. Att sådan forskning är viktig och ofta nödvändig för att förstå komplexa samband som berör många discipliner betyder inte att det är enkelt eller uppskattat i praktiken. I realiteten är det betydligt mer komplicerat och kräver mer arbete än inomdisciplinär forskning vilket bland annat sägs i artikeln 'Tvärvetenskap kräver tid och centrala medel' (LUM, 2018, ref+) i Lunds universitets tidning LUM.
I artikeln 'Några nedslag i en tvärvetenskaplig karriär' (Crona, 2017, ref+) sägs att Jag tror att många av samhällsutmaningarna vi står inför bara kan angripas med en tvärvetenskaplig ansats. Men författaren ser en rad problem
Det första gäller hur innovationen, nyttan och det vetenskapliga bidraget av tvärvetenskapliga ansatser presenteras för en utvärderingspanel som i huvudsak består av inomdisciplinära experter.
Tvärvetenskap är i grunden samverkansprojekt med möten mellan några eller i stora projekt många dicipliner och röster. Men det jag kallar Tvärvetenskapliga ansatser är en modell för enskilda forskare att belysa olika aspekter av forskningsfrågorna genom att använda metoder, resultat och referenser från flera discipliner. I en doktorandutbildning är denna form av breddning en bra investering för framtiden - eller borde vara. Både som bildning och som förberedelse för att senare kunna delta i tvärvetenskapliga projekt då det ger en ökad förförståelse av andra synsätt, exempelvis kapitlen NE och marknadsföringslagen (Kap. 15) och fördjupning av IT-frågorna i Webbavhandlingar (Kap. 25).
Exempel på influenser i avhandlingen från andra akademiska forskningsområden: forskningskommunikation [Strategisk kommunikation], uppslagsverk [Kulturvetenskap], webbformatet [Informatik och Designvetenskap], 'facts-effect-metoden [Statsvetenskap] kunskapsutveckling i avhandlingar [Teoretisk filosofi] och marknadsföringen av NE [Juridik (Marknadsföringslagen)]. En annan kategori är influenser från ämnen inom företagsekonomi: teoribildningen 'SocioEmotional Wealth' och BiBB Academy [Entreprenörskap], finansiell analys av bolaget NE [Redovisning och finansiering] och affärsmodeller för uppslagsverk [Strategi].
6.3Tidigare forskning och forskningseffektivitet
Illustrationen visar hur nya forskare klättrar uppför ett berg av "forskningsskuld" för att efter mycket arbete lägga till sitt eget bidrag. 'Research debt' (Olah & Carter. 2017, ref+) har en utmärkt diskussion om hur forskare - av alla slag - måste hantera balansen mellan det som är gjort och det man själv vill bidra med.
Författarna diskuterar både problemets natur och hur vi måste bli bättre på att hantera denna forskningsskuld. En aspekt är att
Det finns en kompromiss mellan den energi som läggs på att förklara en idé och den energi som behövs för att förstå den. (Ibid.) Originalꜜ
Om man vill att endast en liten grupp ska förstå en idé - kanske i form av en forskningsartikel eller en avhanding - räcker det med ganska lite förklaringsenergi. Men en större läsekrets kräver mer förklaringsenergi för att minska läsarenergin. En avhandling-som-en-service (Kap. 25.4) är en modell för det målet.
Forskningslitteraturen inom alla områden växer kraftigt och en vanlig modell är att göra intressesilon smalare och försöka fånga "allt" inom detta område. Det är ingen hållbar strategi och den har utöver ett rimligt urval en avtagande marginalnytta. En drivkraft bakom en fånga "allt" strategi är en forskningsversion av FOMO (Fear of Missing Out)↗ enW. Det är inte heller givet att "automatiskt" referera till de mest citerade artiklarna då nya och inte sällan mer intressanta studier ännu inte hunnit avancera i den internationella citeringstävlingen. Frågan om djup versus bredd i valet av referenser kan bli en falsk och ofruktbar motsättning.
6.4Om att fylla forskningsluckor
Det är vanligt, och ofta rekommenderat, att studera tidigare forskning för att identifiera forskningsluckor inom ett område och därefter designa sin studie med en ambition att fylla någon av dessa. I 'Business Model Innovation. From Systematic Literature Review to Future Research Directions' (Andreini & Bettinelli, 2017) sägs
Granskningen i denna bok kan användas för att identifiera viktiga kunskapsluckor i BMI-litteraturen. Detta avsnitt beskriver dessa luckor, och nästa avsnitt ger specifika förslag - en färdplan för framtida forskning - för att ta itu med var och en av dessa kunskapsluckor. (Ibid s. 167, min emfas) Originalꜜ
I 'Fifteen Years of Research on Business Model Innovation: How Far Have We Come, and Where Should We Go?' (Foss & Saebi, 2017) argumenteras också för en forskning med syfte att fylla 'luckor' - Vi hävdar att fylla de luckor som vi identifierar kommer att främja BMI-litteraturen. (Ibid. s. 209) Originalꜜ.
Begreppet "forskningslucka" är en metafor, en bild, och den används närmast utan reflektion för att beteckna att det finns någon form av "hål" som viss ny forskning ska fylla igen. Eller i värsta fall bara täcka över. Men luckor kan också öppnas i det som till synes var en tät väv. Och utanför den. Att nästan ingen läser avhandlingar är det en lucka att bry sig om eller en lucka som först måste öppnas på vid gavel för att i bästa fall kunna åtgärdas? Författaren Werner Aspenström↗ svW uttryckte det mer poetiskt genom att säga Sardinen vill att burken öppnas emot havet. (Från 'Under tiden', 1972).
I artikeln 'Has Management Studies Lost Its Way? Ideas for a More Imaginative Research' (Alvesson och Sandberg, 2013, ref+) kritiseras fokuseringen på forskningsluckor.
Den stora förekomsten av gap-spotting-forskning är än mer överraskande, eftersom det är allmänt erkänt att en teori väcker uppmärksamhet och blir inflytelserik om den utmanar våra nuvarande antaganden, snarare än att förstärka de genom att, grundligt och systematiskt, fylla en lucka i befintlig litteratur. I den andra, och huvuddelen av studien, undersöker vi varför de flesta forskare verkar föredra inkrementell forskning som fyller luckor. (Ibid. s. 122) Originalꜜ
Mer om krisen i management studies (Kap. 4.10).
6.5Normativ forskning
Normativ forskning har det önskvärda eller något som kan anses vara önskvärt som utgångspunkt till skillnad från något som de facto redan är. 'Normativ metod: att studera det önskvärda', (Badersten, 2005).
... jag anser det vara en central och angelägen uppgift för samhällsvetare att ägna sig åt sådan normativ analys, det vill säga att på ett vetenskapligt sätt problematisera och rationellt argumentera för ställningstaganden i värdefrågor; ty huvuddelen av våra samhällsfrågor har värdemässig innebörd. (Ibid. s. 7)
Badersten anför, och refererar till flera forskare, att Många skulle dessutom hävda att det just är kombinationen av normativa, empiriska och konstruktiva frågeställningar som gör samhällsvetenskapen särskilt intressant (Ibid. s. 41)
6.5.1Ex-post analyser och medskapande
Ett huvudbudskap i 'Designing Reality: How to Survive and Thrive in the Third Digital Revolution', (Gershenfeld et al., 2017) är att samhällsforskningen inte bör nöja sig med rollen att i efterhand dokumentera vad som har hänt utan måste ha en mycket mer proaktiv roll för att stärka de goda effekterna och minimera de dåliga. Gershenfeld skriver
De tidiga forskarna och samhällsmedvetna författarna som dokumenterade teknikens inverkan på samhället var pionjärer som öppnade nya forskningsområden. Ändå var deras inställning till den industriella revolutionens teknik inriktad på att observera och ta itu med dess effekter efter fakta. (Ibid. s. 122) Originalꜜ
Gershenfeld kallar den typen av samhällsforskning för Path observation och kontrasterar detta mot Path-creation vilket han och medförfattarna anser är centralt för att hantera framväxande teknologier.
Gershenfeld, som är Director för MIT:s Center for Bits and Atoms↗ använder lokal 3D-produktion av fysiska objekt - som enligt Gershenfeld väsentligt kommer att förändra världen, som ett exempel på sin syn på samhällsforskarens roll och uppgift. Han redogör också för det välkända faktumet att en organisation tenderar att följa sin ursprungliga riktning, de är Path dependent och i grunden reaktiva och därmed förstärks "path observations".
Denna erfarenhet förstärks i samhällsvetenskapen genom peer review och andra mekanismer. Att observera och beskriva är naturligtvis nödvändigt, men inte tillräcklig om samhällsvetenskapen ska ha en viktig roll vid utformandet av en värld av accelererande teknologier. (Ibid. s. 123) Originalꜜ
Freds- och samhällsforskaren Johan Galtung↗ enW skriver i 'Peace research: Past Experiences and Future Perspectives'. (Galtung, 1971) om forskarens "desire to participate, to practice, to be relevant".
Världen har förändrats under 1960-talet; så har vårt tänkande om världen, liksom tänkandet och praxis i samband med fredsforskning i synnerhet och samhällsvetenskap i allmänhet. När den utvecklas kommer den troligen att bli alltmer missnöjd med den traditionella tjänarroll som tillskrivs vetenskapen av Max Weber. [...] I denna utmaning ligger något väldigt hälsosamt: en önskan att delta, att påverka och att vara relevant. (Ibid s. 261). Originalꜜ
I 'Empiricism, Criticism, Constructivism: Three Aspects of Scientific Acticity' ( Galtung, 1975) analyseras och diskuteras bland annat relationerna mellan Data, Teori och Värderingar. (Ibid. s. 41 ff.)
 |
 |
|
| 6.2 The science triangle. Galtung (1975) | 6.3 The science tethraeder. Schlasberg (2018) |
Galtungs figur 'The science triangle' är en bild av relationerna mellan empiricism, criticism och constructivism. Min figur, som bygger på Galtungs, har placerat 'Values' och 'Data' i pyramidens botten. Pilarna tillför ett tidsperspektiv och avser att visa att 'Values' i en forskningsprocess är relativt stabila, medan tillförsel av nya data kan förväntas bidra till att förbättra en teoretisk förståelse.
6.6e-Diderot - en normativ modell för uppslagsverk
Modellen e-Diderot (Kap. 10) bygger på att den breda och genomgripande digitala omvandlingen i grunden har ändrat förutsättningarna för hur ett uppslagsverks trovärdighet - dess Referensstatus (Kap. 8) etableras och förändras. Kraften i denna transformation tvingade och tvingar de företag som producerar och marknadsför uppslagsverk - som idag är en tjänst - att utveckla såväl vad som idag kan menas med ett uppslagsverk som sina affärsmodeller. Eller lägga ner, i en eller annan form.
Med e-Diderot som bas kan man utvärdera redan etablerade uppslagsverk, hur dessa har förändrats och hur deras affärsmodeller kan förväntas fungera.
e-Diderot är också en modell på vilken man kan konstruera olika nya typer av uppslagsverk. BiBB är ett exempel, andra är möjliga.
6.7Longitudinell metod
För att utvärdera föränderligheten av uppslagsverket NE:s - eller något annats - Referensstatus krävs datainsamling som sträcker sig över flera år. Den teoretiska aspekten på dessa longitudinella studier är att de avspeglar förändringarna i Referensstatusen som på ett eller annat sätt, kanske med viss fördröjning, kommer att påverka affärsmodellen för - i detta fallet NE - uppslagsverk.
Avhandlingen innehåller både statiska studier - beskriver något vid ett visst tillfälle, fryst i tiden - och longitudinella studier. Studien om 5.000 artiklar i NE 2011 (Kap. 21) och Jämförelsen mellan NE och Wikipedia 2016 (Kap. 19) är exempel på statiska studier. Det görs ingen årlig uppföljning av om studiens 150 referensartiklar har uppdaterats. Andra studier är longitudinella som vilka 'Folkbibliotek som abonnerar på NE' (Kap. 17)> och en studie som (över 12 månader 2018/19) analyserade alla 'Nya uppslagsord i NE' (Kap. 22) .
Målet i 'Longitudinal Research: The Theory, Design and Analysis of Change', (Ployhart & Vandenberg, 2010) är att tillhandahålla en enda beskrivande källa för organisationsforskare som vill utforma eller utvärdera longitudinell forskning. Originalꜜ Det understryks att det finns en lång rad såväl teoretiska som praktiska frågor att beakta. Bland dessa är urvalet av variabler som ska mätas, hur många mätningar som ska göras, hur långt det ska vara mellan dessa, 'confounding / störande' faktorer och den statistiska variationen - är den linjär eller ej.
Författarna skiljer mellan longitudinal research som är 'descriptive' och den som är 'explanatory' och säger att den förra ofta är nödvändig för den senare.
6.8Återföring av fakta som forskningsmetod - en "Facts effect"
För att testa ett större (>50) antals organisationers reaktion på ny faktisk information om NE har jag i en del studier - bland annat i NE statistik och Folkbibliotekens texter om NE (Kap. 23) - vid en (återkommande) begäran om aktuella uppgifter haft en länk till tidigare års resultat i frågorna eller annan faktisk information. Jag kallar detta för the "Facts effect". Metoden är motsatsen till "The Backfire effect" som blev mycket uppmärksammad 2010 genom en studie där det hävdades att återföring av fakta hade motsatt förväntad effekt.
I en artikel i den statsvetenskapliga tidskriften Political Behavior 'When Corrections Fail: The Persistence of Political Misperceptions' (Nyhan & Reifler, 2010) undersöker författarna om introduktion av nya fakta - i deras studie att inga "weapons of mass destruction" (WMD) hittades efter invasionen av Irak 2003 - fick svarspersonerna att ändra uppfattning om dessa vapens existens.
Studien visade att många som blev informerade om att man efter kriget inte hittade några WMD ökade sin tro på att det funnits WMD i Irak.
Men individer som får ovälkommen information kanske inte bara tillbakavisar dessa utmaningar mot deras åsikter. De kan tvärtom komma att stödja sin ursprungliga åsikt ännu starkare - det vi kallar en "backfire-effekt". (Ibid. s. 307, min emfas) Originalꜜ
Författarna diskuterar också annan forskning som betonar skillnaden mellan att vara oinformerad och att vara felinformerad.
Begreppet 'Backfire effect' fick stor genomslagskraft i forskarvärlden, (>13.000 nerladdningar hittills), och har använts av många journalister och andra för att hävda att vi lever i en "post-factual world". För en aktuell (2018) artikel i ämnet se - The Conversation↗ om 'fact-checking' och dess begränsningar.
Enintressant fråga är om deras studie bekräftas av andra studier? Svaret är nej.
(Wood & Porter, 2010, ref+) redovisar i artikeln 'The Elusive Backfire Effect: Mass Attitudes’ Steadfast Factual Adherence' en omfattande studie där 10.100 personer fick ta ställning till 52 frågor om tänkbar backfire-effect före och efter att de fått ny faktisk information.
Inte i något experiment fann vi korrigeringar som utlöste "backfire", trots att vi testat exakt de typer av polariserande problem där backfire kunde förväntats. Bevis på faktisk backfire är mycket mer svårfångade än tidigare forskning antyder. I stort sett lyssnar medborgarna på faktainformation, även när sådan information utmanar deras ideologiska ståndpunkter. (Ibid. s. 1, min emfas) Originalꜜ
Begreppsfrågan. Jag delar Woods & Porters syn att Uttrycket ”backfire effect” har en tvetydig kvalitet, särskilt i vardagliga sammanhang ...(Ibid. s. 2) Originalꜜ
Begreppet 'Backfire effect' kan sägas vara en negativ effekt av nya fakta. Den positiva effekten av nya fakta kan inte refereras till som frånvaron av en Backfire effect utan det behövs ett begrepp som indikerar en positiv effekt av nya fakta. Jag kallar detta för en "Facts effect". Att nya fakta inte leder till en ännu mer felaktig uppfattning gör att namnet "Facts effect" bör vara den normala beteckningen och inte frånvaron av något sällsynt. Att nya fakta däremot ofta inte leder till att "man" ändrar sin uppfattning - i faktas riktning - är en annan diskussion.
För att undersöka uppslagsverket NE:s Referensstatus och dess föränderlighet visade sig metoden "Facts effect" vara intressant och givande.
6.9Studiers reproducerbarhet som värde och dilemma
Inom medicin och naturvetenskap anses en studies reproducerbarhet var ett tecken på vetenskaplighet. Den lavinartat ökande forskningslitteraturen har också medfört ökat intresse för studiers reproducerbarhet och vetenskapliga tillförlitlighet. En bra och omfattande beskrivning av frågeställningen finns i Stanford Encyclopedia of Philosohy - 'Scientific reproducibility' (Fidler F. och Wilcox J., 2018, ref+.)
Tidskriften Nature hade 2018 ett specialnummer Challenges in irreproducible research (Nature, 2018, ref+.) Det innehåller ett tiotal artiklar, som än om fokus är på naturvetenskap, är intressant även för forskare inom samhällsvetenskap. Vissa misstag och beteenden är allmänmänskliga vilket diskuteras i artikeln How scientists fool themselves – and how they can stop. I en av artiklarna Reproducibility: A tragedy of errors diskuteras bland annat hur ovilliga många tidskrifter är att ta in rättelser eller ta bort (retract) felaktiga artiklar.
Samhällsvetenskaplig forskning är ofta kvalitativ eller detta i kombination med kvantitativa data. Det ligger i sakens natur att det är svårt eller ibland omöjligt att reproducera kvalitativ forskning. Dessa frågor diskuteras i artikeln 'Transparency and replicability in qualitative research: The case of interviews with elite informants' (Aguinis H. och Solarino A. M., 2019). De har bland annat utvecklat en modell i 12 punkter för att utvärdera kvalitativa studiers transparens. Här citeras artikelns sammanfattning i vilken bland annat står ... det är grundläggande att publicerade artiklar är transparenta när det gäller vad som har gjorts, varför och hur.
Vi undersökte 52 artiklar publicerade i Strategic Management Journal som innehöll intervjuer med elitinformatörer (t.ex. medlemmar i toppledningen) och fann att ingen av artiklarna var tillräckligt transparent. Dessa resultat leder till svåra frågor om trovärdigheten i publicerad forskning. [...] Vi ger rekommendationer för 12 kriterier för transparens .... (Ibid.) Originalꜜ
I flera av studierna i avhandlingen finns en punkt om 'Reproducerbarhet' som kort berör om en studie är reproducerbar och förutsättningarna för en sådan. Flera studier i avhandlingen går inte att reproducera då det som studerades är ändrat i verkligheten - till exempel i studierna Referensstatus på bibliotek (Kap. 23) och NE: abonnemang (Kap. 17).
6.10Reflexivt och annat tänkande
Reflektioner om tänkandet är inte bara en akademisk specialgren (Alvesson, 2008) utan har också en intressant historia i företagsvärlden som följande två exempel får illustrera.
Thomas J. Watson som ledde IBM från 1914 till 1956 introducerade 1911 mottot THINK↗ enW som finns i många variationer inom IBM.
Vid ett oinspirerande försäljningsmöte avbröt Watson och sa 'Problemet med var och en av oss är att vi inte tänker tillräckligt mycket. Vi får inte betalt för att arbeta med fötterna - vi får betalt för att arbeta med våra huvuden. Watson skrev sedan THINK på tavlan. (Ibid.) Originalꜜ
Think different(ly), no - "Think different."
Det är närliggande att föra något 'Appl-ish' på tal när man forskar om nya koncept, marketing, ledarskap och entreprenörskap. Här symboliseras denna bredd av Apples kampanj 1997-2002 'Think different'. Företaget har långt efter den kampanjens slut lyckats förmedla en bild av att de i många aspekter står för något 'Different'. Även det språkliga stilbrottet blev en del i designen.
Min avhandling är ett experiment i en 'Think different' anda.
Publicerades: mars 2018.
Uppdaterad: 13 september 2022
Avhandlingens bidrag← 5
Forskningsmetoder
→ 7 Case impact studies
12
kommentarer. Din är välkommen. Om delning av en sida i avhandlingen (Kap. 1.3).
Summary