Avhandling i företagsekonomi


Impact av forskning

excellence and impact of research - by Johan Schlasberg
16.1   Modell för forskning och impact

Fältet (B) anger forskning som kan sägas ha både hög excellens och hög samhällspåverkan. En utmaning för forskare, högskolor och finansiärer är, att såväl öka andelen excellent forskning som att öka den forskning som har ambitioner att nå fältet (B).

Forskning inom fältet (C) har låg excellens och liten samhällspåverkan medan den i fältet (A) har hög excellens och trots detta liten samhällspåverkan. Fältet (D) är i detta sammanhang mindre intressant. I vilken grad och på vilket sätt samhällspåverkan har betydelse för forskningsfinansiering och forskares karriärer är intressanta frågor.

Forskning kan således vara intressant och excellent men ha liten eller diffus samhällspåverkan. Den kan dock ge många citeringar och hög status i de akademiska rangordningssystemen.

16.2Managementforskning i kris

I 'Return to Meaning' (Alvesson, Gabriel och Paulsen, 2017) skriver författarna att en väsentlig del av dagens samhällsforskning är utan större värde vare sig för teoribasen, samhället eller författarna. Det akademiska meriteringssystemet - i allt väsentligt skapat av professionen själv - belönar forskning med många citeringar i högt värderade internationella tidskrifter. Sådan forskning sägs vara mer karriärstyrd än ha som mål att ge originella bidrag till teoribasen och samhället. Två av författarna framförde också denna kritik i en debattartikel i DN 2017 - Samhällsvetare bryr sig för lite om forskningens värdeexternal link.

(Tourish, 2019) är en senior managementforskare som för fram liknande kritik i 'Management studies in crisis: Fraud, Deception and Meaningless Research' - se också min Blog about the mixed value of management studiesexternal link.

I artikeln 'The Triumph of Nonsense in Management Studies' (Tourish, 2020) sägs redan i inledningen ...

Although there is obviously much to be said for good theory, the need to “develop theory” has become a condition of publication by our elite journals to a greater extent than can be found in other disciplines. There is no parallel expectation that we should address important phenomena, write well, write for multiple constituencies, or seek to impact on practice. (Ibid. s. 99)

Denna avhandling är ett försök att göra det som Tourish saknar.

Utöver egna observationer citerar Tourish ett flertal forskare som under ett flertal år framfört liknande kritik. Gemensam för de ovan citerade författarna är att deras recept på att väsentligt förbättra situationen är svagt utvecklade. Tourish framför till exempel att det är viktigt att "vi" (forskarna) slutar att tala om publicering som ett spel. Det är i verkligheten dessutom stor skillnad mellan vad etablerade professorer kan ägna sig åt och de betydligt snävare och mer traditionella krav som ställs på doktoravhandling.

För att ytterligare understryka hur bred kritiken är mot dagens managementforskning kan bland flera exempel nämnas 'Rediscovering relevance' (Lambert, 2019). I artikeln framförs en del konkreta förslag på förbättring av forskningen via närmare kontakt med företag.

16.3Mer samhällsnytta av forskning

RRBMexternal link - Responsible Research in Business & Management är en ny (2014-) community med målet att forskningskulturen mot en mer meningsfull scholarship for the business and management research field. Grundarna och dess medlemmar (jag är medlem) delar visionen ...

Imagine a world where business or management research is used widely in practice and by business and other non-business organizations to improve the lives of people in our societies.

I en rapport från Vetenskapsrådet 'Om utvärdering av forskningens genomslag utanför akademin' (Myrman, Sandberg, Söderberg. ref+) görs en genomgång av hur några andra länder arbetar med forskningens impact.

I rapportens inledning sägs att Internationellt pågår omfattande utvecklingsinsatser och området kan betraktas som ”hett”. (Ibid. s 4). Flertalet utvärderingar bygger på en ex-post fallstudiemetodik i ett "Payback Framework" som studerar

”berättelsen” om en forskningsidé från dess tillkomst (input) genom forskningsprocessen (process) till spridning av resultat (output) och vidare till dess genomslag i samhället och nytta/potentiella nytta (outcome). (Ibid. s. 26)

Om att göra forskningen mer intressant

Ofta tar det bara några få minuter, om ens det, innan en läsare avgör om en avhandling eller en sida i en avhandling är intressant. Men faktum är att alla avhandlingar kan göras mer intressanta och få fler läsare. Det har ett värde att försöka göra detta. Några sätt är att arbeta mer med språket, rubrikerna, multipla sammanfattningar, navigationen, den grafiska designen och figurer och bilder (Kap. 34).

"That's interesting" är huvudrubriken i artikeln 'That's interesting! Towards a phenomenology of sociology and a sociology of phenomenology'. (Davis, 1971. ref+). Det är lockande att citera långa stycken, men artikeln finns online via referensen.

Davis skriver om behovet av en 'Sociology of the Interesting' som komplement till en 'Sociology of Knowledge'.

... the ’generation’ of interesting theories ought to be the object of as much attention as the ’verification’ of insipid ones. (Ibid. s. 344)

Som avslutande kommentar kan man föra in fredsforskaren och sociologen Johan Galtungs diskussion om, i varje fall vissa, forskares "desire to participate, to practice, to be relevant" (Kap. 6).

Impact allt viktigare för samhällsvetenskaplig forskning

Värdet av forskningens samhälleliga relevans diskuteras vid många universitet, här exempel från Harvard respektive Groningen. Ett exempel är 'Enhancing Relevance of Research', (Toffel, 2015. ref+). Ett annat exempel är 'Evaluating the societal relevance of research', (Wilbertz, 2013. ref+.

'Research for all' och Vetenskaprådet
journal Research for all
16.2  Omslag

Det är ett tidens tecken att tidskriften 'Research for All'external link publicerade sitt första nummer 2017. Så här börjar tidskriften sin resa ...

Research for All focuses on the importance and relevance of engagement to research. It offers a space to critically reflect on how research can be conceived, developed, disseminated and applied in partnership with those not formally involved in the research community, and recognizes that the processes of engagement are worthy of reflection, critical analysis and debate. (Ibid.)

I artikeln 'Changing what researchers 'think and do': Is this how involvement impacts on research?' (Staley, 2017) diskuteras hur engagement och samverkan påverkar forskaren och forskningsprocessen.

Researchers learn through involvement. They increase their knowledge and skills and change their priorities, values and attitudes: involvement changes what they ‘think’ ... it changes what they ‘do’. (Ibid.)

Ännu ett exempel bland många liknande - Researchers are encouraged to consider how their work is connected with wider issues, extending beyond academia, both when they apply for research funding and in reporting on the use of funding.
(Academy of Finland 'Effects and impact of research' )

I kapitlet Kunskapsutveckling i avhandlingar (Kap. 4) diskuteras hur flera forskningsfinansiärer, till exempel Vetenskapsrådet (VR) och Formas, lägger större vikt idag än tidigare vid forskningens samhällsnytta.

16.4Impact i tid och rum

Man kan se forskningens impact som en spridningsprocess för innovationer. 'Diffusion of Innovations' (Rogers, 1962) är den klassiska textenexternal link enW inom området med inte minst den kända termen "early adopters" som är de cirka 2.5 första procenten som 'tar till sig' en innovation.

3D vektor
16.3   3D vektorer för impact

Impact (spridningen) drivs av i varje fall två olika rörelser, den ena är de kaftvektorer som emanerar från den och de forskande och den andra är kopplat till hur sannolikt och lätt andra hittar forskningen.

Figuren visar ett antal vektorer. Dessa kan ha olika kraft (vektorlängd) och riktningar vilket här kan översättas till frågan hur mycket energi vill man investera - en rörelse inifrån och ut - för att påverka andra personer och organisationer?

Den andra rörelsen kan något förenklat sägas vara att någon hittar forskningen - en rörelse utifrån och in - via Google, sociala media eller citeringar i vetenskapliga tidskrifter. Man kan tala om forskningens 'findability' (Kap. 7). Att min avhandling är en sajt som delvis är byggd för sökmotoroptimering har avsevärt ökad såväl min avhandlings findability som dess impact.

Impact i ett tidsperspektiv

I många vetenskapliga tidskrifter och en del databaser finns en årsfördelad och kumulativ graf över hur ofta en viss artikel laddats ner eller citerats. Att den modellen för mätning av influens och kvalitet har sina begränsningar har visats av bland andra (Seglen, 2019. ref+) i artikeln 'Tidsskrift-impakt: Et villedende mål på vitenskapelig kvalitet' och ska inte diskuteras här.

För Impact utanför forskarsamhället gäller andra villkor och aspekter. Impact kan vara något som i allt väsentligt inträffar efter att forskningen (avhandlingen) publicerats men också något som initieras i och blir en del i forskningen inom en avhandlings tidsram.

16.5Impact kostar tid och pengar

När olika intressenter för finansiering av forskning vidgar den vetenskapliga ramen (Kap. 4) har detta kostnader för såväl forskarna som forskningsprojekten. "There is no free lunch". En aspekt på detta är att arbetet med uppskattning och stöd för påståenden om möjlig impact i ett forskningsprojekt - eller i en avhandling - därmed blir en del i arbetet och tar tid från annat.

Kommunikation och impact av forskning

Att nå impact av forskning i akademin och samhället är komplicerade processer med många val och möjliga strategier. Det historiskt vanliga har varit att publicera sin forskning - "publish or perish" - och sedan vänta. Och sedan skriva en artikel till, åka på ännu en konferens och hålla hyggligt tempo i hjulet. Den digitala omvandlingen och den ökande volymen artiklar, tidskrifter, böcker, bloggar och annat har på senare år ändrat spelplanen för såväl tjänster som uppmärksamhet.

Idag krävs en kommunikationsstrategi för akademin och en delvis mycket annorlunda för frågan om forskningens samhällspåverkan. Gemensamt är att de bägge nu kräver mer aktivitet och mer planering.

16.6Exempel på impact av denna avhandling

Ett av målen i min avhandling är en önskan att mina studier och analyser får observerbar impact inom avhandlingens tidsram. Eventuell impact måste delas upp i impact i den akademiska världen och impact i övriga samhället.

Impact i den akademiska världen

  1. Halmstad högskola var den första (andra kan komma) att säga att de accepterar en (min) webbavhandling som format utan krav på tryckt bok och Pdf.
  2. Genom att fortfarande vara doktorand på Ekonomihögskolan i Lund och driva min ambition att få accept på en webbavhandling är den lokala påverkan av viss omfattning.
  3. I studien Avhandlingsformat (Kap. 27) har jag visat att man på nästan alla högskolor disputerar på en tryckt bok, ett i flera avseenden sämre format än en Pdf och en webbavhandling. Genom att kontakta ett flertal högskolor och forskarnämnder och högskoleledningar har frågan om (digitala) avhandlingsformat blivit en diskussionspunkt.
  4. Därför kämpar jag för att få min webbavhandling godkändexternal link. Artikel i tidningen Universitetsläraren 2020.01.16. Den gav viss allmän kännedom och närmare 200 nya besökare (den första månaden) på avhandlingens hemsida och några enbart vänliga mejl.
  5. Jag har presenterat konceptet Webbavhandlingar (Kap. 7) och metoden 'Case Impact Studies' (Kap. 8) vid två sessioner (2016 0ch 2017) i Föreningen Företagsekonomi I Sverige (FEKISexternal link) årliga ämneskonferens.
  6. Jag skriver sedan hösten 2019 en Blog about the mixed value of management studiesexternal link för att öka mina kontaktytor och föra fram egen och andras undran inför värdet av företagsekonomisk forskning. Och hur det kan öka.
  7. Allt fler kommentarer och frågor om avhandlingen. Just nu 9 .

Impact i övriga samhället

  1. KO-anmälan

    Bilden är hämtad från Konsumentverket.se 2020.10.28. Om KO öppnar ett tillsynsärende mot NE Sverige AB kan detta få stora konsekvenser för hur bolaget NE får marknadsföra uppslagsverket NE. Läs mer om bakgrunden.

  2. Förutsättningen för en bredare samhällsimpact är att avhandlingen är på svenska. Då detta är ett prioriterat mål är avhandlingen på svenska.
  3. Många personer hör av sig med kommentarer om uppslagsverket BiBBexternal linkB något som både efterfrågas och är värdefullt. 33 kommentarer publicerade hittills.
  4. I studien NE:s referensstatus på bibliotek (Kap. 25) kontaktades 46 folkbibliotek om att deras beskrivning av NE på sidan Databaser var oriktig. 45 av 46 ändrade sin text.
  5. Flera organisationer som LO, Statens medieråd och Lärarförbundet ändrade sina texter om NE (Kap. 9b). Se dialog och exempel.
  6. Jag arbetar en hel del med sökmotoroptimering (SEO). Många avhandlingsrelaterade 'sökord' kommer högt i sökresultaten på Google. Ett exempel är - jämförelse ne och wikipedia - där min 'sida' har visats långt över 1.000 gånger bara under januari till och med augusti 2020.
  7. Flera folkbliotek har kommunicerat att information och studier på denna sajt bidragit till att man sagt upp sitt abonnemang på NE. Då bolaget NE tidigare hotat med att vidtaga rättsliga åtgärder, vilket vore intressant, anges inga exempel.
  8. Efter att ha tagit del av studien om 'Bibblan svarar' (Kap. 26) har flera bibliotekarier meddelat att de generellt inte längre kommer att länka till information bakom betalväggar. Detta är enligt Kungliga Biblioteket (KB) en diskussionspunkt inför nästa uppdatering av tjänsten.
  9. Avhandlingsarbetet har lett till ett samarbete med LU Innovation (sedan mars 2020) för kommersialisering av uppslagsverket BIBB som bygger på min normativa modell e-Diderot (Kap. 10).
  10. Det är oklart om och på vilket sätt avhandlingens huvud-case uppslagsverket och bolaget NE kan ha påverkats av min avhandling. Att de först var intresserade men senare reagerade med att försöka stoppa avhandlingen är belagt.

Publicerades: 2018.   Uppdaterad: 29 oktober 2020



Ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Webbavhandlingar och affärsmodeller för uppslagsverk'.
Feedback: 9 kommentarer.  Din är välkommen.

Innehållsförteckning med närmare 300 underrubriker finns på - bibb.se/avhandling/innehall/