Avhandling i företagsekonomi


Kunskapsutveckling i avhandlingar

4.1Kunskapsutveckling

I förordets stycke Kunskapsutveckling och avhandling (Kap. 0.1) citeras några punkter ur Högskoleförordningens krav på en doktorsexamen.

... visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar [...] - visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen [...] - bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. (Ibid.)

Det står inte att en avhandling ska bidra till att fördjupa teoribildningen inom ett smalt område utan att den ska "väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen" (Ibid.) vilket är en intressant bredare och öppnare formulering.

Kunskapsutvecklingen i denna avhandling berör bland annat ...

4.1.1Språkutveckling

Intressant forskning utvecklar ofta begrepp som senare används av många för att beteckna ett visst fenomen eller beteende. Några exampel: Stressexternal link enW (Selye, 1936)  Paradigmexternal link svW (Kuhn 1962),  Disruptive innovationexternal link enW (Christensen, 1995) och Proxemicsexternal link enW (Hall, 1966).

Utan jämförelse i dignitet är mitt koncept Referensstatus (Kap. 9) en språkutveckling som kan komma att få en bredare användning.

'Webbavhandling' (Kap. 7) har stor potential att bli en vanlig beteckning för avhandlingar i framtiden. Konceptet Affärsmodellers tysta gränser (Kap. 13) ger namn åt förhållanden som är intressanta både ur ett forskningsperspektiv och i organisationers och företags strategiarbete.

4.1.2Metodutveckling

Inom alla områden från navigation till havs till AI för analys av stora datamängder finns exempel på hur metodutveckling - är bättre algoritmer att hänföra till forskning eller till metodutveckling? Frågan pekar på hur dessa överlappar varandra - lett till såväl intressanta data som bättre teorier. I denna avhandling är Case Impact Studies (CIS) (Kap. 8) en metod - forskningsstudier genomförs utan samarbetsavtal med case-företaget - som gav väsentligt mer intressanta data än vad en traditionell case-metod hade möjliggjort.

Studien Jämförelse NE och Wikipedia (Kap. 21) använder en ny metod för att jämföra uppslagsverk. Tidigare svenska och internationella jämförelser - ofta mellan ett klassiskt uppslagsverk som NE eller Encyclopedia Britannica och Wikipedia - har fokuserat på att jämföra innehållet (och "riktigheten") i ett ganska lågt antal ord. Jag kallar den metoden för en "Ordmodell" och framför att den är alltför begränsad.

I min studie problematiseras grundfrågan om HUR uppslagsverk ska jämföras och i ett flertal variabler fokuseras användarens nytta (bland annat tillgängligheten) och uppslagsordens transparens.

4.1.3Teoriutveckling

Ny teori bygger oftast på eller förhåller sig till etablerad teori eller teoretiska koncept. Ett exempel från denna avhandling är att mitt koncept Referensstatus (Kap. 9) utvidgar men bygger på konceptet "Kognitiv auktoritet" (Wilson, 1983).

Referensstatus är det teoretiska navet i de delar av avhandlingen som handlar om uppslagsverk och affärsmodeller.

Mot bakgrund av bolaget NE:s omfattande förluster sedan det ursprungliga förvärvet (Kap. 18) - förluster på över 600 MSEK - har jag ställt två frågor: Har bolaget NE rätt ägare? (Kap. 15) och Vilka är de tysta gränserna (Kap. 13) för ägarens affärsmodell för bolaget NE?

På den första frågan kan man anlägga såväl ett uppifrån-perspektiv som ett nerifrån-perspektiv. I portföljteori och dess välkända applikation 'Boston-matrisen'external link är uppfrån-perspektivet det normala. Kan det enligt den teorin finnas (bra) förklaringar till varför Tönnesson-gruppen, som äger NE, behåller NE och driver det på det sätt man gör?

Min fråga är den motsatta. Hur ser det jag kallar 'Koncernmiljön' (Kap. 12) ut i ett nerifrån-perspektiv? Hur hade uppslagsverket kunnat utvecklats i en annan ägarsituation än i en spretiga koncernmiljö - med bland annat produktion och försäljning av sprit (har hittills kostat över 300 MSEK) och presentartiklar?

Generellt och situationellt

En tänkbar forskningshypotes är att ju mer ett bolag avviker från ett förväntad beteende - och den generella forskningsbaserade modellen - desto mer sannolikt är det att de situationella faktorerna spelat en stor roll.

För att beskriva ett tänkbart generellt mönster vid affärsmodellers utveckling - i såväl etablerade som nya företag - har jag formulerat ett koncept som jag kallar för Affärsmodellers tysta gränser (Kap. 13). Detta kan bli ett intressant forskningsområde i företagsekonomi. Vanligen är affärsmodeller nerskrivna och ganska formella. Men i processen när dessa skapas finns också ett antal faktorer som har betydelse men inte syns eller behandlas öppet. I mindre och familjeägda företag kanske dessa 'tysta gränser' har ett större förklaringsvärde än i mycket stora (tjänstemannastyrda) bolag?

Avhandlingen kan i ett teoretiskt perspektiv ses som en - eller snarare flera - dialoger mellan det generella och det situationella.

4.1.4"Andras lärande"

Det kan låta lite pretentiöst, som Högeskoleförordningen kräver, att hävda att den egna avhandlingen ska "stödja andras lärande". Utmaningen kan dock göras lite lättare genom några kända men kanske inte tillräckligt beaktade faktorer och man kan tillföra nya möjligheter - som en avhandling i webbformat.

tredje uppgiften - samverkan - by Johan Schlasberg
4.1   Högskolans tre uppgifter
och dess samverkan

Att samverka med samhälletexternal linkB - ofta kallad "Tredje uppgiften" - är en av Högskolans tre lagstadgade uppgifter och den man utvecklat minst och integrerat minst i de två andra uppgifterna forskning och utbildning. Min webbavhandling är ett sätt att integrera forskning och samverkan.

Bildens gränser är här symboliska och i verkligheten diffusa. Samverkan inom utbildningen (A) kan exemplifieras med Mooc-utbildningarexternal link svW som alla kan delta i och uppslagsverket BiBB där bland andra doktorander är tänkta att skriva artiklar och få doktorandpoängexternal linkB i sin utbildning. I kvadranten (B) finns industrisamverkan som är ett expanderande område, men också min avhandling.

Ett bra sätt att öka möjligheten till andras lärande är att arbeta med språk och strategisk kommunikation.

Språk

Jag har ännu inte varit på något doktorandseminarium i företagsekonomi där man diskuterat avhandlingens språk möjligen med undantag av att rubriker och koncept ska användas på ett konsekvent sätt. Språket tillmäts inget särskilt värde och toleransen för onödig svårbegriplighet är stor.

Nästan all samhällsvetenskaplig forskning skrivs på engelska men på ett språk som inte alltid "rises to the occasion". Man kan tycka att språkfrågorna är av ringa betydelse - jämfört med "innehållet" - men en sådan syn har en "Kommunikationskostnad'" i form av färre läsare, sämre förståelse och kortare tid spenderad på läsning. Därmed riskerar forskningen också en "Referenskostnad" med färre citeringar och lägre allmän uppmärksamhet.

Det svårbegripliga och snåriga riskerar också att upphöja det triviala till något som liknar något värt en omväg.

Idag har en avhandlings kommunikationskvalitet och design ganska liten betydelse. Det är min uppfattning att kommunikation, design och användargränssnitt bör få - och kommer att få - större betydelse i framtiden.
De blir en konkurrensfaktor för ökad uppmärksamhet.

I 'Avhandlingens språkdräkt' (Asplund, 2002) diskuteras många aspekter på akademiskt skrivande. En sådan handlar om vikten av att ha ett stort ordförråd.

En person med ett större ordförråd har - under i övrigt lika omständigheter - en bättre allmän språkkänsla än en person med ett mindre ordförråd. Ju större ordförråd desto fler valmöjligheter. En person med ett mycket litet ordförråd har kanske inga valmöjligheter alls. Få eller inga valmöjligheter utesluter ett estetiskt medvetet skrivande, och man kan fråga sig om det också inte utesluter tankeverksamhet som går utöver det rudimentära. (Ibid. sid. 28)

Att skriva inbegriper inte bara en relation mellan skribenten och texten utan också skribentens och textens förhållande till den tilltänkta läsaren, skribentens Du. Skribenten riktar sig till sin läsare, tilltalar sin läsare. Härvidlag sätter sig skribenten i läsarens ställe, ser på den framväxande texten med läsarens ögon. Och skribenten rättar sig efter sin läsare. Jag hoppas att det inte låter konstigt - för det är det inte. All äkta kommunikation har denna karaktär av växelspel mellan två eller flera parter som tar notis om varandra, riktar sig till varandra och rättar sig efter varandra. (Ibid. sid. 29 ff.)

Under sex månader 2017 var författaren Magnus Linton anställdexternal link (artikel i tidningen Curie) vid institutionen för Idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet för att "väcka forskarnas språk".

Visionen är att skrivandet ska bli mer närvarande och få ta lite större plats. Att vi kan påminna varandra om att det är en viktig del av vår verksamhet. Om en vetenskaplig miljö ska utvecklas starkt kan den inte vara för inåtvänd, utan måste samverka och kommunicera med andra. (Fredrik Lundgren, prefekt)

I artikeln sägs också Hur får man till exempel liv i en text? Vad gör att den blir stum, tråkig och idélös? Tar den författare som odlar en tydlig stil några risker? Och hur skapar man rytm, spänst och variation?

Linton, som talat om vikten av att "bryta textens monotoni" har skrivit om sina efarenheter som "husförfattare" på Uppsala universitet i denna DN-artikel, 26.2.2018external link.

Anna Jonsson på Företagsekonomiska institutionen i Lund har i en artikel 2017 i tidningen Curieexternal link berättat om samarbetet med en författare i ett bokprojekt. Hon säger bland annat Den goda facklitteraturen närmar sig skönlitteraturen i sina stilistiska grepp och har ett direkt tilltal, ett schvung i berättandet.

Strategisk kommunikation

I 'Strategic Communication - an introduction' (Falkheimer och Heide, 2018) tar författarna bland annat upp skillnaden mellan "strategic communication" och "planned communication" där den senare är mer traditionell envägskommunikation och den förra defineras som ... the study of how organisations use communication purposefully to fulfill their overall missions Frandsen & Johansen, (2017). (Ibid. sid. 57).

Forskningsrådet Formasexternal link är en av de forskningsfinansiärer som arbetar aktivt med att utveckla en strategi för forskningskommunikation. De har bland annat finansierat rapporten 'Forskningskommunikation – från medielogik till kommunikationslogik' (Heide och Rasmusson, 2018, ref+).
I rapporten står bland annat

Det är nödvändigt att problematisera forskningskommunikation. (Ibid. s 4)

Om kommunikationslogiken [till skillnad från en 'transmissionslogik', min anm.] styr hur vi förstår och arbetar med forskningskommunikation medför det en annan förståelse av kommunikationsprocessen. Då kan inte forskningskommunikationen ske efter det att ett forskningsprojekt har genomförts, utan under hela processen – från början till slut. (Ibid. s 17)

Vad kan menas med att "problematisera forskningskommunikation"?

Hur mycket ska kommunikationsaspekten påverka själva forskningen?
Om forskare ska ägna mer tid åt kommunikation om sin forskning - via till exempel sociala media - kommer detta att kräva kostnader i form av tid, pengar och engagemang. (Kap. 16)

Ingår det att också problematisera en avhandlings format? (Kap. 27)
I min studie jämförs ekosystemen för tryckta avhandlingar, pdf och webb. Dessutom argumenteras för digitala avhandlingar (Pdf och webb).

Ingår grafisk design och vikten av visualisering av data och analyser för att öka läsintresset och stödja lärandet?
Avhandlingen innehåller närmare 100 figurer, bilder och illustrationer (Kap. 34).

Ingår det att det akademiska systemet i väsentlig omfattning misslyckats med att göra sin forskning - ofta offentligt finansierad - fritt tillgänglig för alla?
Det krävs ett nytt ekosystem av väsentlig omfattning och kvalitet.


Mitt bidrag till kunskapsutvecklingen inom strategisk kommunikation är att se en avhandling-som-en-service (Kap. 7) och att ha producerat, designat och publicerat avhandlingen som en sajt - en 'webbavhandling'. Detta har väsentligt stärkt min avhandlings tillgänglighet. De ökade kommunikativa möjligheterna är inbyggda i avhandlingens koncept, design och webbteknologier.

4.1.5Intressanta data

Nya data om ett fenomen kan vara intressanta både när de "fångas" och som en komponent i andras forskning. Ett i Covid-tider närliggande exempel är läkaren John Snows kartläggning i mitten av 1800-talet av vilka i London som drabbades av kolera. Snow visade att de som hämtade vatten i pumpen på Broad Street hade högre dödlighet än de som hämtade vatten vid en del andra pumpar. Han kände inte till dödlighetens etiologiexternal link svW, men hittade ett mönster: vatten som bärare av sjukdomsorsaken. Helheten om kolera - (Schlasberg, 2007) - växte fram som ett resultat av mångas kunskapsutveckling.

Att data betecknas som 'intressanta' betyder i denna kontext att de på ett eller annat sätt berikar någon del i den grundläggande berättelsen, en forskningsfråga eller avhandlingens mål.

Avhandlingen innehåller ett spektrum av intressanta data om uppslagsverket NE som framtagits i ett flertal studier. En exempel är en studie som visar att NE-projektet hittills kostat ägaren över 600 MSEK (Kap. 18) och att man utan långvarig framgång satsat på nya affärsmodeller. En annan studie visar en radikal omläggning av uppslagsverkets innehållsstrategi (Kap. 24) de senaste åren. I en studie - Vem skriver i NE - visas att cirka 30% av de medverkande författarna är avlidna och att transparensen om författarna är låg och att den dessutom minskat. Då uppslagsverket NE används i många svenska skolor - om än i allt färre bibliotek (Kap. 19) och allt färre enskilda vuxna - är det intressant att fånga (ofta unika) data om innehåll, användning, författare, bolagets bristande statistik med mera.

Som nämnts i kapitlet om forskningsmetoder har avhandlingen en tvärvetenskaplig ansats (Kap. 6). Ett uttryck för detta är uppslagsverkets referensstaus i ett juridiskt perspektiv. I kapitlet NE och marknadsföringslagen (Kap. 17) visar en analys att bolaget med betydande sannolikhet bryter mot Marknadsföringslagen genom att hävda att NE är Sveriges "främsta uppslagsverk".

4.3Vetenskaplig och teoretisk ram

Många betraktare har stått framför en målning och undrat "är detta konst?"
Andra kan vid läsandet av en vetenskaplig artikel fråga sig "är detta vetenskap?" Den första frågan har en lång historia men den ska inte utvecklas här.

Den andra frågan föranleder en något diffus men likväl användbar tankefigur där det i ett centrum finns det man kan kalla en "teoretisk ram" och utanför denna det man kan kalla en "vetenskaplig ram". Gränserna är diffusa av flera skäl. Några kanske hävdar att de inte existerar. Andra kanske hävdar att nya faktorer ska sägas ingå i den teoretiska ramen och den utvidgade teoretiska ramen bli då det nya normala. Någonting har hänt men allt är som vanligt.

I ett annat perspektiv ser man ett värde i att skilja mellan de två ramarna, de två ramberättelserna. Detta är också min syn.

stella color maze Wikiart
4.2   Stella, Color maze

Denna målning av Frank Stellaexternal link enW får illustrera att vetenskap har en teoretisk ram men att de vetenskapliga ramarna är olika och nu vidgas beroende på att rad skiftande faktorer.

Under senare år har tunga svenska och internationella finansiärer av forskning i ökande grad börjat ställa nya krav utöver de traditionellt vetenskapliga. Det har blivit vanligt att en ansökan måste innehålla förväntad samhällsnytta av ett forskningsprojekt.

Den processen har två steg: att ofta redan vid en ansökan göra troligt att en viss impact kan åstadkommas i ett forskningsprojekt och att beskriva hur man tänker uppnå denna. En utmaning med en lika intressant som oklar tidsdimension (Kap. 16).

Magritte - Golconde      remix magritte-golconde
4.3   Golcondeexternal link René Magritte (1953) 4.4   Golconde updated. J. Schlasberg (2015)

I Sverige kräver Vetenskapsrådet med flera att en ansökan ska beakta genusaspekter, om än mer applicerbart i samhällsvetenskap än i fysik. Målningen Golconde av René Magritteexternal link är 'för säkerhets skull' uppdaterad med ett modernt genusperspektiv.

Några forskningsfinansiärer - till exempel Wallenbergstiftelsenexternal link och Formasexternal link - kräver att resultaten måste publiceras öppet och inte bakom en betalvägg i akademiska tidskrifter. Runt hörnet finns nog krav på att långsiktiga miljöeffekter ska ingå i ett forskningsprojekt. Andra forskningspåverkande faktorer kan tillkomma - artikel i SvD av Bo Rothstein 2020.03.11 'Bland alla perspektiv – varför enbart lyfta genus?''external link.

EU Horizon documentSåväl i EU:s ramprogram för forskning och Innovation 'Horizon' som i dess efterföljare Horizon Europeexternal link Pdf. 1.8 MB, 388 s.) är impact, som nämns 494 gånger, och genomförande centrala mål.

ukri

UKRI ESRCexternal link, UK Research and Innovation, är en offentlig engelsk forskningsfinansiär med en årsbudget på cirka 200 miljoner pund. Forskningens impact är en central fråga och man säger bland annat

The strongest proposals we receive indicate a mind-set towards impact in which research, knowledge exchange and impact are intertwined.
(UKRI Develping pathways to impactexternal link)

På deras hemsida finns omfattande information om vad man avser med Impactexternal link, hur en 'Impact plan' kan formuleras med mera. Det finns till och med en sida med riktlinjer om hur ett forskningsprojekt kan skapa en hemsida för sitt projektexternal link och en sida för hur man promotar sitt forskningsprojekt i sociala mediaexternal link. Från den 1 mars 2020 behöver en anslagsansökan inte längre innehålla en formell 'Impact plan' men UKRI har påbörjat andra sätt att integrera samhällsnyttan i forskningsprojekten. Sammantaget kan sägas att arbetet med forskningens Impact och samhällsnytta är i en utvecklingsfas och att det finns och behövs många olika initiativ och modeller.

I 'Development of a framework for knowledge mobilisation and impact competencies' (Bayley et al., 2018, ref+) diskuteras att

For research to translate into impact, knowledge must be effectively mobilised beyond the academic domain. However, there is little consensus on the competencies (skills) required. (Ibid)

Författarna skriver att kraven på forskningens Impact ökade väsentligt med krav på a 20% weighted component in the 2014 Research Excellence Framework (REF) (Ibid). Artikelns bidrag är i första hand en lista på kompetenser - i elva kategorier - man anser behövs för att förverkliga avsedd samhällsnytta.

Dessa exempel, som säkert finns i liknande former i flera länder, visar tydligt att formerna för hur samhällsvetenskap - inklusive företagsekonomi - produceras, presenteras och samverkar med samhället håller på att förändras.

4.4Vetenskapliga stilar

Det är uppenbart och accepterat att det inom konst och litteratur finns olika ismer, skolor och stilar. Detta är inte problematiskt och man kan gilla och ogilla efter egen önskan. När nya konstnärliga uttryck bryter fram heter det inte sällan "att detta är inte konst, inte musik eller inte balett", men skaparna och verken samexisterar med det etablerade och inte sällan normaliseras det nya. Det från början perifera rör sig sakta mot att bli en del i centrum.

För en bred allmänhet är uppfattningen om vetenskapligt arbete mer absolut: vetenskap är vetenskap. Detta är bakgrunden till att 'vetenskapliga rapporter' och vissa akademiska titlar ofta har hög, men inte sällan oförtjänt Referensstatus (Kap. 9). Litteraturen om vetenskapens föränderlighet är omfattande - till exempel 'Scientific change' (Andersen et al. 2019. ref+) och vad som räknas som 'god vetenskap' är uppenbarligen beroende på bland annat tid, tradition och kultur.

Inom ett ämne eller forskningsområde kan det parallellt finns olika och mer eller mindre konflikterande skolor eller vetenskapliga stilar för att använda huvudbegreppet i 'Disciplined reasoning: Styles of reasoning and the mainstream-heterodoxy divide in Swedish economics' (Hylmö, 2018. ref+).

Hylmö inleder sin avhandling med att referera till äldre forskare inom 'history of science' som har forumlerat begreppet 'styles of reasoning'.

The concept captures how cognition and reasoning is socially conditioned as part of scientific training, and a central claim is that during the long history of science, several distinct styles of reasoning have emerged (rather than one grand, unitary scientific method). (Ibid. s. 19)

In short, groups of scientists learn to think, argue and investigate in a specific way that simultaneously excludes other ways of reasoning, and transmits this approach to knowledge-making to its students, thereby reproducing itself. (Ibid. s. 19)

Hylmö skriver utifrån - och berikar - ett sociologiskt perspektiv, men texterna kan också tillämpas för vad som anses vara god forskning på Ekonomihögskolan i Lund eller en annan högskolas institution i företagsekonomi.

Furthermore, to understand how a style of doing science is reproduced, we need to include the institutional framework through which publications, promotion and hiring, and research funding are mediated. The central regulating institution here is the scientific peer review process, through which experts act as gatekeepers based on their professional scientific judgement. Given the role played by styles of reasoning as inscribed in the habitus of expert reviewers, the peer review system is also a cog in a big machine that reproduces itself through a certain level of cognitive co-optation (Travis and Collins 1991). (Ibid. s. 20)

Ett annat sätt att formulera liknande iakttagelser gjordes av (Gustaf Fröding, 1891external link svW) i dikten 'Vad är sanning'

Dock syns mig sällsamt, att det enda sanna
så underbart kan byta form och färg.
Det, som är sanning i Berlin och Jena,
är bara dåligt skämt i Heidelberg.

4.5Samexistens av olika vetenskapliga ramar och stilar

Hylmö beskriver förekomsten av olika stilar i nationalekonomi men inte minst hur dessa formeras i organisationer och kulturer med regler och sedvanor.

Hylmö tar i flera avsnitt upp frågan om i vilken grad olíka skolor och stilar kan existera parallellt. De kan existera var för sig utan större dialog - "disinterested pluralism eller möjligen som en

... interested pluralism, which strives to found a new meta-paradigm of pluralism, which strives for interaction and refinement across schools of thought and particular traditions, and views pluralism and interaction across difference as a potentially scientifically productive stance. (Ibid. s. 105)

Hylmö skriver i ett perspektiv som är inåtvänt mot forskning - om än pluralistisk - medan tankefiguren om vidgade vetenskapliga ramar tillför en bredare uppgift och frågor om forskningens impact. Man kan organisera peer-reviews på nya sätt och man kan finna nya och parallella fora för samhällsvetenskaplig produktion och publicering. Forskningen blir mer polycentrisk.

4.6Avhandlingens ramar och stil

Hur förhåller sig denna avhandling till de ovanstående referenserna och diskussionerna om vetenskapliga och teoretiska ramar och vetenskapliga stilar?

Det får anses klarlagt att utvecklingen av denna webbavhandling och analyserna av webbavhandlingar som ett generellt format väl ryms inom det som här kallats för den vetenskapliga ramen och Högskoleförordningens krav på en avhandling.

Det finns en utbredd, för att inte säga helt dominerande, föreställning om att ett vetenskapligt arbete är neutralt i förhållande till sitt medium. Men en avhandling "konsumeras" inte på samma sätt i en bok, i en dator som en Pdf eller webbsida, eller i en mobiltelefon. Sett i ljuset av den ökade betydelsen av strategisk forskningskommunikation (se ovan), finns i avhandlingen ett genomgående drag att göra läsningen mer tillgänglig, lättare att verifiera och mer allmänbildande. Det fokus på användaren som erbjuds i många framgångsrika e-handelsföretag erbjuder flera lärdomar för att nå större impact av forskning.

Publicerades: 26 februari 2018.   Uppdaterad senast: den 24 oktober 2020



Ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Webbavhandlingar och affärsmodeller för uppslagsverk'.
Feedback: 9 kommentarer.  Din är välkommen.

Innehållsförteckning med närmare 300 underrubriker finns på - bibb.se/avhandling/innehall/