Kunskapsutveckling i avhandlingar

4.1Introduktion

I detta kapitel diskuteras vad som menas med Vetenskaplighet som ett antal kvalitetskriterier i en avhandling eller i en forskningsartikel. Krönikor, debattartiklar, journalistik och konst är exempel på texter och verk med andra kvalitetskriterier.

Högskoleförordningens krav på en doktorsexamen är bland annat att doktoranden ska

... visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar [...] - visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen [...] - bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. (Högskoleförordningen) - hela texten om Doktorsexamen (Kap. 33)

Det står inte att en avhandling ska bidra till teoribildningen inom ett område utan att den ska "väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen" (Ibid.) vilket är en intressant bredare och öppnare formulering.

4.2Från forskning till vetenskap

Något betydelsefullt har hänt med vad som idag ska anses ingå i ett forskningsprojekt och därmed 'indirekt' också i en avhandling. Traditionellt finns ett centrum med en eller flera "forskningsfrågor". Utanför detta finns nu vad man kan kalla "nya forskningscirklar". Gränserna är diffusa och vilka faktorer som ska ingå i forskningscirkeln - och bli det nya normala - kan och bör diskuteras.

remix K. Noland
4.1   Forskningscirklar

Denna remix av en målning av Kenneth Noland MoMA får illustrera att vetenskap är ett antal cirklar varav en del med diffusa gränser. Vad som accepteras som såväl forskning som vetenskap är ofta både tidsbundet och kontextuellt.

Under senare år har tunga svenska och internationella finansiärer av forskning i ökande grad börjat ställa nya krav utöver de traditionellt vetenskapliga. Det har blivit vanligt att en ansökan måste innehålla förväntad samhällsnytta av ett forskningsprojekt. Den processen har två steg: att ofta redan vid en ansökan göra troligt att en viss påverkan (Kap. 9) kan åstadkommas i ett forskningsprojekt och att beskriva hur man tänker uppnå denna. En utmaning med en lika intressant som oklar tidsdimension.

I Sverige kräver Vetenskapsrådet med flera att en ansökan ska beakta genusaspekter, om än mer applicerbart i samhällsvetenskap än i fysik. Målningen Golconde av René Magritte kan ses som en illustration av detta och är 'för säkerhets skull' uppdaterad med ett modernt genusperspektiv.

Magritte - Golconde      remix magritte-golconde
4.2   Golconde René Magritte (1953) 4.3   Golconde updated. J. Schlasberg (2015)

Några forskningsfinansiärer - till exempel Wallenbergstiftelsen och Formas - kräver att resultaten måste publiceras öppet och inte bakom en betalvägg i akademiska tidskrifter. Runt hörnet finns nog krav på att långsiktiga miljöeffekter ska ingå i ett forskningsprojekt. Andra forskningspåverkande faktorer kan tillkomma - artikel i SvD av Bo Rothstein 2020.03.11 'Bland alla perspektiv – varför enbart lyfta genus?''. Ett annat sätt att säga något liknande är ... samhället blir alltmer högljutt i sin kravspecifikation till universitet och högskolor. (Kristensson Uggla, 2019. s. 166)

EU Horizon document
4.4

Såväl i EU:s ramprogram för forskning och Innovation 'Horizon' som i dess efterföljare Horizon EuropePdf. 1.8 MB, 388 s.) är impact, som nämns 494 gånger, och genomförande centrala mål.

ukri
4.5

UKRI ESRC, UK Research and Innovation, är en offentlig engelsk forskningsfinansiär med en årsbudget på cirka 200 miljoner pund. Forskningens impact är en central fråga och man säger bland annat

De bästa förslagen vi får har en inställning till påverkan där forskning, kunskapsutbyte och påverkan är sammanflätade.
(UKRI Develping pathways to impact) Original

På deras hemsida finns omfattande information om vad man avser med Impact, hur en 'Impact plan' kan formuleras med mera. Det finns till och med en sida med riktlinjer om hur ett forskningsprojekt kan skapa en hemsida för sitt projekt och en sida för hur man promotar sitt forskningsprojekt i sociala media. Från den 1 mars 2020 behöver en anslagsansökan inte längre innehålla en formell 'Impact plan' men UKRI har påbörjat andra sätt att integrera samhällsnyttan i forskningsprojekten. Sammantaget kan sägas att arbetet med forskningens Impact och samhällsnytta är i en utvecklingsfas och att det finns och behövs många olika initiativ och modeller.

I 'Development of a framework for knowledge mobilisation and impact competencies' (Bayley et al., 2018. ref+) diskuteras att

För att forskning ska kunna påverka måste kunskap effektivt spridas utanför det akademiska området. Det finns dock liten enighet om vilka kompetenser (färdigheter) som krävs för detta. (Ibid) Original

Författarna skriver att kraven på forskningens Impact ökade väsentligt med krav på a 20% weighted component in the 2014 Research Excellence Framework (REF) (Ibid). Artikelns bidrag är i första hand en lista på kompetenser - i elva kategorier - man anser behövs för att förverkliga avsedd samhällsnytta.

Frågan om hur externa engagemang påverkar forskarna diskuteras i 'Changing what researchers 'think and do': Is this how involvement impacts on research?' (Staley, 2017, ref+)

4.2.1Den kollegiala konversationen

forskningsekvation
4.6 Forskningsekvation

F = enskilda Forskningsprojekt, K = Kollegiala konversationer, V = Vetenskapoch och n står för ett antal - om än okänt. Ekvationen säger att ett antal forskningsresultat plus kollegiala konversationer kan leda till att 'något' etableras som vetenskap. Man ska notera att vad som är vetenskap utvecklas och förändras över tiden. Varje forskare deltar i en eller flera vetenskapliga konversationer. Själva ordet antyder att den ska föras på ett civiliserat sätt med lyssnande och respekt för andras åsikter. Den tysta överenskommelsen är att ingen kan göra anspråk på att ha funnit 'Sanningen' och att man accepterar formerna för 'en strävan efter sanning' för att använda en boktitel av Bengt Kristensson Uggla. Det finns inte en stor konversation utan många. Vetenskap är ingen ensamseglats om än den ibland inleds som en sådan.

Vetenskaplig entydighet är akademiskt problematiskt, redan av det skälet att de akademiska "gudarna" verkar vara förvånansvärt lokala. Det som deklareras som vetenskap kan variera i betydande grad mellan olika vetenskapliga miljöer. Man finner sällan någon konsensus om man rör sig i tid och rum: uppfattningar och ortodoxier varierar stort i skilda akademiska kontexter. (Kristensson Uggla, 2019. s.21)

Därtill kommer evidens och beprövad erfarenhet som nästan alltid skiftar mellan olika miljöer och kontexter. Spridningen av ny evidens följer standardkurvan för spridning av innovationer 'Diffusion of Innovations' (Rogers, 1991)

Vetenskap är en summa
av mångas forskningsbidrag och kollegiala konversationer.

I en intervju - 'Démocratiser la science par le récit' (Demokratisera vetenskapen genom berättande) med Étienne Klein (2021), fransk professor i fysik ochf ilosofi, i 'Les Grand Dossiers des Science - Qu'est-ce que la science? (nov. 2021) diskuteras bland annat relationen mellan forskning och vetenskap.

I ett samhälle av misstro där generaliserad kritik ersätter legitimt tvivel, är det angeläget att ompröva sätten att berätta om vetenskap. (Ibid. s. 68) Original

Visionen för Journal of Business Models är att vara en rigorös internationell tidskrift med mål att etablera ämnet affärsmodeller som en separat erkänd kärndisciplin i den akademiska världen - vilket redan är fallet i praktiken. (Ibid.) Original

Klein menar att vetenskap är ett resultat av mångas forskning och dialoger om forskning. Det centrala är att olika forskningsfrågor och forskningsresultat möts i öppna, bra och ärliga dialoger. I den meningen blir det först vetenskap när forskning "lagrats och mognat" - som bra årgångsviner (min analogi).

'En strävan efter sanning: vetenskapens teori och praktik' (Kristensson Uggla, 2019) är inne på samma tema i stycket I slutändan handlar vetenskaplighet om kollegialitet'

Vetenskap gör man inte ensam, den utvecklas inom ramen för kollegiala processer, ömsesidiga korrigerande praktiker där man tar och ger kritiska synpunkter. (Ibid. s. 368).

Ibland blir den kollegiala konversationen ganska agiterad då någon inte bara står på the shoulders of giants enW utan på någons eller mångas ömma tår. Formuleringen har en längre historia än Newtons berömda brev till en kollega 1675. Litteraturen om vetenskapens föränderlighet är omfattande - till exempel 'Scientific change' (Andersen et al. 2019. ref+)

4.2.2Vetenskapens långsamhet

Om man utgår ifrån och accepterar tankefiguren att det krävs många forskningsprojekt för att något ska bli vetenskap är det givet att denna process tar och måste ta tid.

nattlampa - Hockney
4.7 Nattlampa

Därmed följer inte med automatik att enskilda forskningsprojekt måste eller ens bör ske långsamt. David Hockneys bild 'sätter ljuset på' att många forskare arbetar mycket - "they burn midnight oil" som till exempel väl beskrivs i boken 'Den dubbla spiralen' av nobelpristagaren James Watson (medicinpriset 1962). Konkurrensen om att först kunna förklara DNA-spiralen var oerhört intensiv. Jakten på vaccin mot Covid-19 är ett annat exempel.

Då samhället står inför stora problem som kanske irreversibel klimatförändring, pandemier och andra globala hot måste forskning och vetenskap försöka vara "Slow, at speed". Det finns mycket att göra för att höja effektiviten i Akademin.

4.2.3Vetenskap och teknologi

Det går inte att tänka sig vetenskaplig utveckling utan teknologisk utveckling. Mikroskop för närseende, kikare för fjärrseende och röntgen för djupseende är exempel som alla känner till. Hårdvaran förbättras för varje generation men så också de programvaror som allt smartare organiserar stora datamängder och bilder.

Även berättandet om vetenskap har förändrats av återkommande teknologiskiften. Det sitter inte längre några munkar och skriver kopior. Gutenbergs rörliga typer ökade mångas vetande och hastigheten i de vetenskapliga konversationerna. Men även formerna för dessa konversationer förändras av nya teknologier. Det kunde ta veckor av obekväma resor att möta kollegor om man ens visste att de fanns. När läkaren John Snow i London i mitten på 1800-talet letade samband mellan brunnsvatten och dödsfall i kolera (Schlasberg, 2007, ref+) visste han inte att Filippo Pacini i Italien vid ungefär samma tid hade upptäckt kolerabakterien och det skulle dröja länge innan denna spridda forskning blev till gemensam vetenskap och praxis. Idag kan nya rön spridas på kortare tid än det tar att koka snabbnudlar i ett studentkök.

Teknologi, forskningskommunikation och organisation
4.8 Tech och forskningskommunikation.

I början på 80-talet kom programmeringsspråket PostScript enW och ordbehandlingsprogram som Word. Tillsammans med laserskrivare och formatet Pdf-dokument förändrades hur forskning kunde publiceras. Dessa nya teknologier var så kraftfulla att de bidrog till och medförde en organisatorisk revolution för spridning av forskning. De stora förlagen fångade upp, och in, en central del i de vetenskapliga konversationerna.

Redan i denna kortfattade historiebeskriving kan vi lära oss att det kommer nya hårda och mjuka teknologier som förändrar forskningsvärlden. I avhandlingen framförs och visas att nya webbteknologier har potential att driva ännu en våg av förändringar både inom forskningskommunikation och hur forskning presenteras. Webbteknologier har sådan kraft och spridning att de kan komma att driva fram ett nytt Ekosystem för webbavhandlingar (Kap. 27).

4.2.4Att utveckla sin vetenskapliga röst

"Var är din röst?" frågade opponenten en doktorand på ett doktorandseminarium. Författaren hade läst mycket och antalet namn inom parentes var stort. Det finns en form av spänning mellan att ha läst 'allt', vilket inte går ens inom ganska smala fält, och att utveckla en egen röst.

Media är vanligen en kommersiell verksamhet med 'nyheter' - gärna i en app 24/7 - som främsta produkt. Nyheter i form av nya rön kan självklart ha stort värde i forskning men det finns också andra former av kunskapsutveckling som har betydelse i resan från forskning till vetenskap. Det tar tid inom alla kreativa områden - från forskning till glasblåsning - att utveckla en egen röst.

4.2.5Kreativitet och vetenskaplighet

Metastudier ska inte vara kreativa utan översiktliga och redovisande. Enkätstudier om människor vill betala mer för ekologisk mat ska inte heller utmärkas av kreativitet och studier som har som mål att reproducera tidigare forskningsresultat ska inte heller vara kreativa. Således behöver bra forskning inte alltid vara kreativ. Men de eftersträvar alla god kvalitet.

I förordet refererar jag till en artikel om kreativitet i doktorandutbildningen (Kap. 0.5) som säger att utrymmet för kreativitet är begränsat. Att vara konstruktiv är ett närliggande begrepp som antyder att man ska förhålla sig skapande till något känt problem, kanske ett organisations-, företags- eller samhällsproblem.

Det finns en intressant spänning i samhällsvetenskap mellan ex-post analyser och medskapande (Kap. 6.4.1). Traditionen favoriserar det förstnämnda medan såväl yttre krav på forskningens 'nytta' som forskarnas syn på sin roll bidragit till ett ökat intresse för medskapande. Detta kan ta sig många former. Som framgår inom flera områden har denna avhandling klara ambitioner att vara medskapande.

Avhandlingens medskapande ambition är en del i vetenskapligheten.

4.3Forskningens stilar

Det är uppenbart och accepterat att det inom konst och litteratur finns olika ismer, skolor och stilar som man kan gilla eller ogilla efter egen önskan. När nya konstnärliga uttryck bryter fram heter det inte sällan "att detta är inte konst, inte musik eller inte balett", men skaparna och verken samexisterar med det etablerade och inte sällan normaliseras det nya. Det från början perifera rör sig sakta mot att bli en del i centrum.

Inom ett ämne eller forskningsområde kan det parallellt finns olika och mer eller mindre konflikterande skolor eller forskningsstilar för att använda ett huvudbegrepp i 'Disciplined reasoning: Styles of reasoning and the mainstream-heterodoxy divide in Swedish economics' (Hylmö, 2018. ref+)

Hylmö inleder sin avhandling (i sociologi) med att referera till äldre forskare inom 'history of science' som har formulerat begreppet "styles of reasoning".

Konceptet fångar hur kognition och resonemang är socialt konstruerade och inlärda som en del i den vetenskapliga träningen. Ett centralt påstående är att under vetenskapens långa historia har flera distinkt olika resonemangsstilar uppstått (snarare än en stor, enhetlig vetenskaplig metod). (Ibid. s. 19) Original

Kort sagt, grupper av forskare lär sig att tänka, argumentera och undersöka på ett specifikt sätt som samtidigt utesluter andra resonemang. Detta tillvägagångssätt för kunskapsproduktion överförs till studenterna och reproducerar därmed sig själv. (Ibid. s. 19) Original

En av de mest intressanta observationerna i Hylmös avhandling handlar om bakgrunden för de ekonomer som kan beskrivas som heterodoxa (oliktänkande) i förhållanden till ämnets huvudfåra.

Om det finns ett starkt avgränsat och relativt homogent ekonomiskt tankekollektiv, är en av de centrala mekanismerna i dess reproduktion [...] att ingen av de heterodoxa eller semi-heterodoxa ekonomerna i urvalet hade genomgått ett modernt doktorandprogram. (Ibid. s. 245) Original

Avhandlingens stil är en del i vetenskapligheten.

4.3.1Samexistens av olika forskningsstilar

Hylmö beskriver förekomsten av olika stilar i nationalekonomi men inte minst hur dessa formeras i organisationer och kulturer med regler och sedvanor.

Hylmö tar i flera avsnitt upp frågan om i vilken grad olíka skolor och stilar kan existera parallellt. De kan existera var för sig utan större dialog - "disinterested pluralism eller möjligen som en

... "intresserad pluralism", som strävar efter att skapa ett nytt metaparadigm för pluralism, som strävar efter interaktion mellan tankeskolor och särskilda traditioner och ser detta som en potentiellt vetenskapligt produktiv hållning. (Ibid. s. 105) Original

Hylmös analys beskriver en form av spänning mellan olika stilar av vetenskaplighet. Samtidigt knyter han an till nödvändigheten och förekomsten av mångfald i det 'vetenskapliga projektet'.

4.4Den skenbara formatneutraliteten

Det finns en utbredd föreställning inom Akademin att ett vetenskapligt arbete är neutralt i förhållande till sitt medium, att det endast är innehållet som har betydelse. Detta är en illusion. I ett mejl där hen berättade att hen inte hade läst något i min avhandling stod ...

Jag måste erkänna att jag inte tycker att webbavhandlingars vara eller icke vara är en särskilt intressant fråga. Jag tycker att innehållet är viktigare än formatet. (Prefekt på en företagsekonomisk institution).

Vad kan få en vanlig professor eller annan högskoleanställd att notera 'format' som en intressant och till och med betydelsefull fråga? Mer kunskap eller annan kultur?

Självklart är innehållet viktigt, rent av centralt, men många andra faktorer har också stor betydelse. Bok, Pdf-dokument och webb är format. Men där ingår också textens storlek, eventuella tabeller, figurer och bilder (Kap. 34), språket, stilen och ordens begriplighet med mera. Det är ingen slump att avhandlingens första forskningsfråga handlar om forskningskommunikation.

En avhandling eller annan forskning "konsumeras" inte på samma sätt i en bok, i en dator som ett Pdf-dokument eller en webbsida, eller i en mobiltelefon. Om påverkan och spridning av kunskap räknas som viktiga faktorer får detta stor betydelse. Forskningens tillgänglighet och läsbarhet kan bli avgörande. Möjligheten att lätt kunna utöva källkritik kan bli avgörande för ett resultats trovärdighet. Av vaccin- och klimatfrågorna har vi lärt oss att fakta i sig inte räcker för att få klentrogna att ändra uppfattning.

Formatet påverkar forskningens genomslag.

Avhandlingens arbete med formatutveckling är en del i vetenskapligheten.

4.5Teoretiska perspektiv och teori

Forskning arbetar i huvudsak med det okända, att flytta gränser. Problemen och frågeställningarna kan vara kända men kartan som förklarar fenomenen är under ständig utveckling. Kristensson Uggla citerar Polanyi ..

varje teori kan betraktas som ett slags karta som sträcker sig över tid och rum. (Kristensson Uggla, 2019 s. 219)

Teorin bakom att en droppe vatten faller med samma hastighet i London, Sidney och Boston är generell och en modell för naturvetenskaplig forskning. Men ju mer man närmar sig människors beteenden och inte minst företag och organisationer blir formuleringen av generella teorier "annorlunda". Teorierna tenderar att bli mer färgade av kultur, tidsanda, skolbildningar och vetenskaplig stil.

En hypotes, för att smalna av till företagsvärlden, är att ju mer ett bolag avviker från ett förväntad beteende - en modell med teoristöd - desto mer sannolikt är det att de situationella faktorerna har spelat en stor roll.

Avhandlingen belyser spänningen
mellan det generella och det situationella i affärsmodeller.

I grunden börjar det med ett teoretiskt perspektiv som är ett förhållnings- och arbetssätt för att förstå fenomen som kan leda till en teori och en succession av teorier. Men möjligen finns det något diffust som kommer än tidigare? Att ha rätt attityd - the right attitude. Citatet är från kultboken 'Zen och konsten att sköta en motorcykel'. Efter en lång resa på motorcykel över USA, med många filosofiska refektioner om begreppet kvalitet, säger sonen till sin far ...

Kan jag få en motorcykel när jag bli större?
Om du lovar att ta väl hand om den.
Lär du mig hur man gör då? Alltsammans?
Självklart.
Är det svårt?
Inte om du har den rätta inställningen. Det som är svårt är att skaffa sig den rätta inställningen. (Pirsig, 1974, 2003 s. 382)

Rätt inställning till en avhandling är att den mer är ett gesällprov än ett körkort (Kap. 0.7). Rätt inställning är också att man måste testa nya möjligheter för att få oväntade resultat. En inställning att alla forskningsprojekt (avhandlingar) ska följa samma mall leder till utarming och byråkrati. Och organisationens nedgång.

Inom såväl samhällsvetenskap som de organisationer som bedömer 'vetenskap' är det vanligt med ofruktbara dikotomier. Ett exempel är den uppmålade motsättningen mellan teori och praktik där det första anses nästan alltid vara finare än det senare. Men de hänger samman på flera sätt. På en linjal är ytterpunkterna längst ifrån varandra medan i en annan metafor, en hästsko, är ytterpunkterna och många andra punkter närmare varandra än vad linjalens oböjlighet anger.

I slutändan handlar nästan alla utmaningar som möter den som vill syssla med vetenskap, och den systematiska uppbyggnaden av ny kunskap som vi kallar vetenskap, om hur man ska hantera den komplicerade relationen mellan teori och praktik. (Kristensson Uggla, 2019. s. 88)

Avhandlingens teoretiska perspektiv är en del i vetenskapligheten.

4.5.2Språkutveckling

Intressant forskning utvecklar ofta begrepp som senare används av många för att beteckna ett visst fenomen eller beteende. Några exampel: Stress enW (Selye, 1936)  Paradigm svW (Kuhn 1962),  Disruptive innovation enW (Christensen, 1995) och Proxemics enW (Hall, 1966).

Ny teori bygger oftast på eller förhåller sig till etablerad teori eller teoretiska koncept. Ett exempel från denna avhandling är att mitt koncept Referensstatus (Kap. 8) bygger på och utvidgar begreppet "Kognitiv auktoritet" (Wilson, 1983ꜜ).

Referensstatus är det teoretiska navet i de delar av avhandlingen som handlar om uppslagsverk och affärsmodeller.

Utan jämförelse i dignitet är konceptet Referensstatus (Kap. 8) en språkutveckling som kan komma att få en bredare användning. Det är möjligt att mitt koncept 'Epistemisk närhet' (Kap. 8.3.1) kan användas för fördjupad förståelse av någots Referensstatus.

Konceptet Affärsmodellers tysta gränser (Kap. 13) ger namn åt förhållanden som är intressanta både ur ett forskningsperspektiv och inte minst i företags och organisationers strategiarbete.

(Kristensson Uggla, 2019. s. 60) talar om hur forskning kan språksätta världen.

Framgångsrik begreppsutveckling är i mångt och mycket en fråga om om att göra kloka distinktioner. (Ibid. s. 60)

Avhandlingens språkutveckling är en del i vetenskapligheten.

4.6Metodutveckling

Inom alla områden från navigation till havs svW (John Harrisons klockor) till mer avancerade AI-chip enW för analys av stora datamängder finns exempel på hur metodutveckling lett till såväl intressanta data som öppnat vägar mot ny teori, i avhandlingen exemplifierat av metoden Case Impact Studies (CIS) (Kap. 7)

case matrix
4.   Case Impact Studies och forskningsfrihet

CIS-metoden gav väsentligt mer intressanta data än vad en traditionell case-metod med ett samarbetsavtal med bolaget NE (Kap. 16) hade gjort möjligt. CIS-metoden kan användas när antalet 'case' är lågt och forskningsfrågorna kan bedömas vara kontroversiella.

Avhandlingens metodutveckling är en del i vetenskapligheten.

4.7Intressanta data

'Intressanta data' anger ett perspektiv. Något bli intressant utifrån en forskningsfråga eller en grundläggande berättelse och får därmed ett speciellt värde som kan bli en del i ett teoriskapande. I denna avhandling finns unika data om uppslagsverket NE (Kap. 24 som i första hand är 'fångade' för att belysa konceptet Referensstatus. De tillför stort värde till denna avhandling men kan också komma till nytta i någon annans forskning, kanske med andra filter.

Avhandlingens unika data är en del i vetenskapligheten.

4.8Språk och bilder

Jag har ännu inte varit på något doktorandseminarium i företagsekonomi där man diskuterat avhandlingens språk möjligen med undantag av att rubriker och koncept ska användas på ett konsekvent sätt. Språket tillmäts inget särskilt värde och toleransen för onödig svårbegriplighet är stor. Idag har en avhandlings kommunikationskvalitet och design mycket liten betydelse men blir nog, som inom många områden, allt mer en konkurrensfaktor för att få ökad uppmärksamhet.

Det svårbegripliga och snåriga riskerar att upphöja det triviala
till något som felaktigt liknar något värt en omväg.

Nästan allB samhällsvetenskaplig forskning i Sverige skrivs på engelska där flertalet författare har ett mindre ordförråd än sitt modersmål. Man kan tycka att språkfrågorna är av ringa betydelse - jämfört med "innehållet" - men en sådan syn har en "kommunikationskostnad'" i form av färre läsare, sämre förståelse, mindre 'levande' text och kortare tid spenderad på läsning.

Under sex månader 2017 var författaren Magnus Linton anställd (artikel i tidningen Curie) vid institutionen för Idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet för att "väcka forskarnas språk".

I artikeln sägs också Hur får man till exempel liv i en text? Vad gör att den blir stum, tråkig och idélös? Tar den författare som odlar en tydlig stil några risker? Och hur skapar man rytm, spänst och variation?. Linton, som talat om vikten av att "bryta textens monotoni" har skrivit om sina efarenheter som "husförfattare" på Uppsala universitet i denna DN-artikel, 26.2.2018.

Avhandlingens språk är en del i vetenskapligheten.

4.8.1Visualisering: Bilder, figurer och mentala kartor

Visualisering är ett expanderande fält inom det expansiva området 'Science communication' där avhandlingens format, design och diskussioner passar väl in. Ekosystem för forskningskommunikation (Kap. 9) tar upp flera aspekter.

'“Visual Science Literacy”: Images and Public Understanding of Science in the Digital Age' (Bucchi och Saracino, 2016) om visuell kompetens och 'Visualizing Our Way through Theory Building' (Ravasi D. (2017) är några exempel på forskning om visualisering av och i forskning.

Filmregissörer, bildkonstnärer och krigsfotografer är exempel på personer som arbetar med att 'bildsätta' världen. Så gjorde också fotografen Lennart Nilsson när hans bilder av livet gav vetenskapen och oss en osynlig värld att beskåda. Många av de bästa bilderna, metaforerna och analogierna inom forskning och vetenskap blir som ingångar till vår förståelse. Och ibland som en sammanfattning.

Avhandlingens 100+ Figurer och bilder (Kap. 34) är ett försök att bildsätta koncept och texter och att göra sidorna mer levande, öka läsarnas intresse och blir ett stöd för diskussion och minne.

Mentala kartor är kraftfulla bärare av vår verklighet. De både skapar och filtrerar delar av vad vi ser och tror. Mentala kartor enW är ett koncept med rötter inom ämnet geografi med centrala forskare som Kevin Lynch och Peter Gould (som jag hade kontakt med när han hade en gästprofessur i ekonomisk geografi i Lund). Artikeln 'Introduction to the theme issue: “Mental maps: geographical and historical perspectives”' (Götz och Holmén, 2018, ref+) sammanfattar forskningen inom området.

Konceptet mentala kartor används idag inom många områden utanför geografi.

Avhandlingens bildutveckling är en del i vetenskapligheten.

4.8.2Om Johan Asplund och konsten att resonera

I 'Avhandlingens språkdräkt' (Asplund, 2002) diskuteras många aspekter på akademiskt skrivande. En sådan handlar om vikten av att ha ett stort ordförråd.

En person med ett större ordförråd har - under i övrigt lika omständigheter - en bättre allmän språkkänsla än en person med ett mindre ordförråd. Ju större ordförråd desto fler valmöjligheter. En person med ett mycket litet ordförråd har kanske inga valmöjligheter alls. Få eller inga valmöjligheter utesluter ett estetiskt medvetet skrivande, och man kan fråga sig om det också inte utesluter tankeverksamhet som går utöver det rudimentära. (Ibid. sid. 28)

Johan Asplund enW var en sociolog som inspirerade en hel generation företagsekonomer vilket avspeglas i en nyutkommen hommage med titeln 'Om undran inför företagsekonomin'B. Originalet 'Om undran inför samhället' (Asplund, 1970) kom femtio år tidigare. Efter Asplund började många företagsekonomer skriva om 'aspektseende' som en del i ämnets vetenskaplighet.

Asplunds böcker och sätt att skriva är också en modell för hur man - som en del i vetenskapligheten - kan föra intressanta resonemang kring ett tema eller en tanke. Referenserna blir ett stöd och inte det centrala. 'En strävan efter sanning: vetenskapens teori och praktik' (Kristensson Uggla, 2019) är ett annat exempel i den andan. Reflektionernas väv och mönster blir viktiga.

4.8.3Forskning på svenska

Vilken betydelse har det om forskning / en avhandling är skriven på svenska eller engelska? 'The Virtues of Native Discourse: Striking a Balance Between English and the Native Language'. (Forslund &Henrekson, 2022, ref+) är en utmärkt analys af ett flertal aspekter på forskningens språkval. Artikeln kommenteras och rekommenderas i (Engwall, 2022, ref+) som bland annat lyfter fram hur mycket förståelse som förloras i en 'språkblandad' (min formulering) ademisk miljö.

När ska ett modersmål användas i ekonomi? "Nästan aldrig", verkar vara svaret i ett ökande antal länder där modersmålet inte är engelska. [...] Vår allmänna hållning i frågan är att användningen av modersmål ges upp antingen för lätt eller utan att ta hänsyn till konsekvenserna. (Forslund-Henrekson s. 258) Original

2019 skrevs över 90%B av alla avhandlingar i Sverige på engelska. Högskolornas undervisning på engelska ökar ju högre upp man kommer.

Min avhandling är på svenska
för att nå en väsentligt större läsekrets i Sverige
än om jag hade skrivit den på engelska.

Avhandlingens forskningdata om NE (Kap. 24) hade med stor sannolikhet inte intresserat redaktörerna i någon ledande tidskrift som enligt Forslund & Henrekson har en stark tendens att favorisera amerikanska data.

Som diskuterats ovan är forskningens formatneutralitet skenbar men även dess språkneutralitet är skenbar, en illusion.

Diskussion av vidare konsekvenser av språkproblemet och vad som kan göras åt det ligger utanför avhandlingen men berörs i avhandlingsbloggen (Kap. 102).

4.9Forskning och konkurrens

Som många sagt är forskning ett meritokratiskt system där framsteg och framgång mäts på resultat och vetenskaplighet mycket mer än på av vem. I praktiken kan vem som säger något och i vilken (lokal) miljö det sägs dock ha stor betydelse. Grindvakter finns av olika slag.

Forskningens interna konkurrens har på senare tid fått en ökande extern konkurrens där andra sorters röster gör anspråk på att veta 'bäst'. Ofta är det ganska enkelt att urskilja vetenskaplighet eller brist på vetenskaplighet - om man har en vetenskaplig skolning - men flertalet har inte detta. Dessutom är vetenskapen inom nästan alla områden 'rörlig' och stadd i resa om än med olika förutsättningar.

Är narrativet att akademin har 'överlägsen' kunskap starkt utanför högskolevärlden? Delvis, men troligen i minskande grad? Detta är en av drivkrafterna bakom de ökade investeringarna i högskolornas forskningskommunikation (Kap. 9).

Företagsekonomisk forskning är ett område där externa konkurrenter om vetandet ofta är bättre än de akademiska forskningen. Bättre kan betyda såväl bättre forskning som och inte minst bättre presentation. Många globala konsultföretag erbjuder intressant forskningbaserad kunskap.

Forskarsamhället - avser här mest samhällsvetenskap och företagsekonomi - vill gärna etablera trovärdighet och referensstatus (Kap. 8) genom att understryka skillnaderna mellan forskning och journalistik. Skillnader finns men också många likheter och likartade arbetsmetoder. Många ledande tidningar har betydande analysresurser och en intern kvalitetskontroll som kan mäta sig med akademins kvalitetssystem. De har lärt sig att skriva, publicera och verka i digitala media på ett framgångsrikt sätt.

Såväl forskare som journalister vill fånga sina läsares intresse. När antalet abonnenter av fysiska exemplar av New York Times minskade och detta inte uppvägdes av tillräckligt med ökade intäkter via digitala tjänster kom koncernen i en allvarlig kris (man tvingades bland annat att låna pengar till hög ränta av en mexikansk miljardär) och behövde en ny strategi. Om den förändringsprocessen kan man läsa i 'The New York Times Innovation Report' (NYT, 2014, 2020, ref+). Tack vare krävande strategiförändringar, som påverkade alla aspekter av tidningen, är koncernen idag en stark röst och kommersiellt sund.

För New York Times blev nya mönster för läsning och reklam drivkrafter för omfattande interna diskussioner och förändring. För många andra tidningar slutade resan med nedläggning. Inom akademin är hoten av en annan karaktär och de interna diskussionerna är inte lika förändringsorienterade.

4.10Kris i managementforskningen

I 'Return to Meaning' (Alvesson, Gabriel och Paulsen, 2017) skriver författarna att en väsentlig del av dagens samhällsforskning är utan större värde vare sig för teoribasen, samhället eller författarna. Det akademiska meriteringssystemet - i allt väsentligt skapat av professionen själv - belönar forskning med många citeringar i högt värderade internationella tidskrifter. Sådan forskning sägs vara mer karriärstyrd än ha som mål att ge originella bidrag till teoribasen och samhället. Två av författarna framförde också denna kritik i en debattartikel i DN 2017 - Samhällsvetare bryr sig för lite om forskningens värde.

Alvesson skrev om forskningens kris redan några år tidigare i 'Has Management Studies Lost Its Way? Ideas for a More Imaginative Research' (Alvesson och Sandberg, 2013, ref+). Se Om att fylla forskningsluckor (Kap. 6.4).

(Tourish, 2019) är en senior managementforskare som för fram liknande kritik i 'Management studies in crisis: Fraud, Deception and Meaningless Research' - se min Blogg om företagsekonomisk forskning och näringsliv.

I artikeln 'The Triumph of Nonsense in Management Studies' (Tourish, 2020) sägs redan i inledningen ...

Även om det självklart finns mycket som talar för god teori har behovet av att ”utveckla teori” blivit ett villkor för publicering i våra ledande tidskrifter i större utsträckning än vad som finns i andra discipliner.

Det finns ingen parallell förväntan på att vi ska ta itu med viktiga fenomen, skriva bra, skriva för flera intressenter eller försöka påverka något utanför Akademin ('The Triumph of Nonsense in Management Studies' Tourish, 2020. s. 99) Original

Om man tar dessa 'mörka' beskrivningar på allvar finns det anledning att se om det går att bidra till förbättringar.

4.11Intressant forskning

Ofta tar det bara några få minuter, om ens det, innan en läsare avgör om en artikel, en avhandling eller en sida i en avhandling är intressant. Troligen kan inte alla, men många avhandlingar göras mer intressanta och få fler läsare. Det har ett värde att försöka göra detta. Några sätt, utöver analyserna, är att arbeta mer med språket (Kap. 4.8.1), rubrikerna, multipla sammanfattningar, navigationen, den grafiska designen och figurer och bilder (Kap. 34).

"That's interesting" är huvudrubriken i den klassiska artikeln 'That's interesting! Towards a phenomenology of sociology and a sociology of phenomenology'. (Davis, 1971. ref+). Det är lockande att citera långa stycken, men läs via referensen.

Davis skriver om behovet av en 'Sociology of the Interesting' som komplement till en 'Sociology of Knowledge'.

... ”skapandet” av intressanta teorier borde vara föremål för lika mycket uppmärksamhet som ”verifieringen” av intetsägande. (Ibid. s. 344) Original

Publicerades: 26 februari 2018.   
Uppdaterad senast: den 4 november 2022

Innehåll← 3
Kunskapsutveckling i avhandlingar
→ 5 Avhandlingens bidrag



12 kommentarer.  Din är välkommen.   Om delning av en sida i avhandlingen (Kap. 1.3).

Innehållsförteckning med alla underrubriker finns på - webbavhandling.se/innehall/