Avhandling i företagsekonomi  
(Johan Schlasberg)


Kunskapsutveckling i avhandlingar

4.1Kunskapsutveckling

I förordets stycke Kunskapsutveckling och avhandling (Kap. 0.1) citeras några punkter ur Högskoleförordningens krav på en doktorsexamen.

... visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar [...] - visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen [...] - bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. (Högskoleförordningen)

Det står inte att en avhandling ska bidra till teoribildningen inom ett smalt område utan att den ska "väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen" (Ibid.) vilket är en intressant bredare och öppnare formulering.

4.2Vetenskaplig och teoretisk ram

Någonting har hänt med vad som idag ska anses ingå i ett vetenskapligt arbete och därmed också i en avhandling. Traditionellt finns ett centrum, en "teoretisk ram", och utanför denna det man kan kalla en "vetenskaplig ram". Gränserna är diffusa och några kanske hävdar att de inte existerar. Andra kanske hävdar att nya faktorer ska sägas ingå i den teoretiska ramen och bli det nya normala. Likväl har något hänt. Jag ser ett värde i att diskutera skillnader mellan de två ramarna.

stella color maze Wikiart
4.2   Stella, Color maze

Denna målning av Frank Stella enW får illustrera att ett vetenskapligt arbete har olika ramar. Den teoretiska ramen är kärnan och att det nu tillkommit en rad andra faktorer.

Under senare år har tunga svenska och internationella finansiärer av forskning i ökande grad börjat ställa nya krav utöver de traditionellt vetenskapliga. Det har blivit vanligt att en ansökan måste innehålla förväntad samhällsnytta av ett forskningsprojekt.

Den processen har två steg: att ofta redan vid en ansökan göra troligt att en viss impact (Kap. 30) kan åstadkommas i ett forskningsprojekt och att beskriva hur man tänker uppnå denna. En utmaning med en lika intressant som oklar tidsdimension.

I Sverige kräver Vetenskapsrådet med flera att en ansökan ska beakta genusaspekter, om än mer applicerbart i samhällsvetenskap än i fysik. Målningen Golconde av René Magritte kan ses som en illustration av detta och är 'för säkerhets skull' uppdaterad med ett modernt genusperspektiv.

Magritte - Golconde      remix magritte-golconde
4.3   Golconde René Magritte (1953) 4.4   Golconde updated. J. Schlasberg (2015)

Några forskningsfinansiärer - till exempel Wallenbergstiftelsen och Formas - kräver att resultaten måste publiceras öppet och inte bakom en betalvägg i akademiska tidskrifter. Runt hörnet finns nog krav på att långsiktiga miljöeffekter ska ingå i ett forskningsprojekt. Andra forskningspåverkande faktorer kan tillkomma - artikel i SvD av Bo Rothstein 2020.03.11 'Bland alla perspektiv – varför enbart lyfta genus?''.

EU Horizon documentSåväl i EU:s ramprogram för forskning och Innovation 'Horizon' som i dess efterföljare Horizon EuropePdf. 1.8 MB, 388 s.) är impact, som nämns 494 gånger, och genomförande centrala mål.

ukri

UKRI ESRC, UK Research and Innovation, är en offentlig engelsk forskningsfinansiär med en årsbudget på cirka 200 miljoner pund. Forskningens impact är en central fråga och man säger bland annat

De bästa förslagen vi får har en inställning till påverkan där forskning, kunskapsutbyte och påverkan är sammanflätade.
(UKRI Develping pathways to impact) Original

På deras hemsida finns omfattande information om vad man avser med Impact, hur en 'Impact plan' kan formuleras med mera. Det finns till och med en sida med riktlinjer om hur ett forskningsprojekt kan skapa en hemsida för sitt projekt och en sida för hur man promotar sitt forskningsprojekt i sociala media. Från den 1 mars 2020 behöver en anslagsansökan inte längre innehålla en formell 'Impact plan' men UKRI har påbörjat andra sätt att integrera samhällsnyttan i forskningsprojekten. Sammantaget kan sägas att arbetet med forskningens Impact och samhällsnytta är i en utvecklingsfas och att det finns och behövs många olika initiativ och modeller.

I 'Development of a framework for knowledge mobilisation and impact competencies' (Bayley et al., 2018. ref+) diskuteras att

För att forskning ska kunna påverka måste kunskap effektivt spridas utanför det akademiska området. Det finns dock liten enighet om vilka kompetenser (färdigheter) som krävs för detta. (Ibid) Original

Författarna skriver att kraven på forskningens Impact ökade väsentligt med krav på a 20% weighted component in the 2014 Research Excellence Framework (REF) (Ibid). Artikelns bidrag är i första hand en lista på kompetenser - i elva kategorier - man anser behövs för att förverkliga avsedd samhällsnytta.

3Vetenskapliga stilar

Det är uppenbart och accepterat att det inom konst och litteratur finns olika ismer, skolor och stilar. Detta är inte problematiskt och man kan gilla och ogilla efter egen önskan. När nya konstnärliga uttryck bryter fram heter det inte sällan "att detta är inte konst, inte musik eller inte balett", men skaparna och verken samexisterar med det etablerade och inte sällan normaliseras det nya. Det från början perifera rör sig sakta mot att bli en del i centrum. Denna avhandling har, på liknande sätt, mötts av kritiken att formatet (webbavhandling) inte är en del i det vetenskapliga arbetet. Den frågan utvecklas mer i Tre ekosystem för avhandlingar (Kap. 26).

För en bred allmänhet är uppfattningen om vetenskapligt arbete mer absolut: vetenskap är vetenskap. Detta är bakgrunden till att 'vetenskapliga rapporter' och vissa akademiska titlar ofta har hög, men inte sällan oförtjänt Referensstatus (Kap. 9). Litteraturen om vetenskapens föränderlighet är omfattande - till exempel 'Scientific change' (Andersen et al. 2019. ref+) och vad som räknas som 'god vetenskap' är uppenbarligen beroende på bland annat tid, tradition och kultur.

Inom ett ämne eller forskningsområde kan det parallellt finns olika och mer eller mindre konflikterande skolor eller vetenskapliga stilar för att använda huvudbegreppet i 'Disciplined reasoning: Styles of reasoning and the mainstream-heterodoxy divide in Swedish economics' (Hylmö, 2018. ref+)

Hylmö inleder sin avhandling (i sociologi) med att referera till äldre forskare inom 'history of science' som har formulerat begreppet "styles of reasoning".

Konceptet fångar hur kognition och resonemang är socialt konstruerade och inlärda som en del i den vetenskapliga träningen. Ett centralt påstående är att under vetenskapens långa historia har flera distinkt olika resonemangsstilar uppstått (snarare än en stor, enhetlig vetenskaplig metod). (Ibid. s. 19) Original

Kort sagt, grupper av forskare lär sig att tänka, argumentera och undersöka på ett specifikt sätt som samtidigt utesluter andra resonemang. Detta tillvägagångssätt för kunskapsproduktion överförs till studenterna och reproducerar därmed sig själv. (Ibid. s. 19) Original

En av de mest intressanta observationerna i Hylmös avhandling handlar om bakgrunden för de ekonomer som kan beskrivas som heterodoxa (oliktänkande) i förhållanden till ämnets huvudfåra.

Om det finns ett starkt avgränsat och relativt homogent ekonomiskt tankekollektiv, är en av de centrala mekanismerna i dess reproduktion [...] att ingen av de heterodoxa eller semi-heterodoxa ekonomerna i urvalet hade genomgått ett modernt doktorandprogram. (Ibid. s. 245) Original

Hylmös analysmodell skulle nog också kunna tillämpas för vad som anses vara god forskning på Företagsekonomiska institutionen och Ekonomihögskolan i Lund och troligen på flera andra institutioner i företagsekonomi.

Ett annat sätt att formulera liknande iakttagelser gjordes av (Gustaf Fröding, 1891 svW) i dikten 'Vad är sanning'

Dock syns mig sällsamt, att det enda sanna
så underbart kan byta form och färg.
Det, som är sanning i Berlin och Jena,
är bara dåligt skämt i Heidelberg.

3.1Samexistens av olika vetenskapliga ramar och stilar

Hylmö beskriver förekomsten av olika stilar i nationalekonomi men inte minst hur dessa formeras i organisationer och kulturer med regler och sedvanor.

Hylmö tar i flera avsnitt upp frågan om i vilken grad olíka skolor och stilar kan existera parallellt. De kan existera var för sig utan större dialog - "disinterested pluralism eller möjligen som en

... "intresserad pluralism", som strävar efter att skapa ett nytt metaparadigm för pluralism, som strävar efter interaktion mellan tankeskolor och särskilda traditioner och ser detta som en potentiellt vetenskapligt produktiv hållning. (Ibid. s. 105) Original

Hylmö skriver i ett perspektiv som är inåtvänt mot forskning - om än pluralistisk - medan tankefiguren om vidgade vetenskapliga ramar tillför en bredare uppgift och frågor om forskningens impact. Forskningen skulle kunna vara mer mångfaldsintresserad och polycentrisk.

4Den illusoriska formatneutraliteten

Det finns en utbredd, för att inte säga helt dominerande, föreställning om att ett vetenskapligt arbete är neutralt i förhållande till sitt medium. Det vetenskapliga förhållningssättet kan vara likvärdigt men produktion och inte minst 'konsumtion' av forskning sker på olika sätt i olika media.

En avhandling skrivs (produceras) inte på samma sätt om verktyget är ordbehandlingsprogrammet Word eller ett Content Management System (Kap. 7.6.2) för forskning. Verktygen påverkar innehållet.

En avhandling eller annan forskning "konsumeras" inte på samma sätt i en bok, i en dator som en Pdf eller en webbsida, eller i en mobiltelefon. Man kan argumentera för att detta inte har med själva forskningen att göra men om påverkan och spridning av kunskap räknas som viktiga faktorer får det betydelse. Forskningens tillgänglighet och läsbarhet blir viktiga frågor. Möjligheten att lätt kunna utöva källkritik kan bli avgörande för ett resultats trovärdighet. Av vaccin- och klimatfrågorna har vi lärt oss att fakta i sig inte räcker för att få klentrogna att ändra uppfattning. Formatet påverkar forskningens genomslag.

5Teoriutveckling

Här är fokus på två aspekter inom teoriutveckling: språkutveckling och förhållandet mellan generell teori och situationella förhållanden.

5.1Språkutveckling

Intressant forskning utvecklar ofta begrepp som senare används av många för att beteckna ett visst fenomen eller beteende. Några exampel: Stress enW (Selye, 1936)  Paradigm svW (Kuhn 1962),  Disruptive innovation enW (Christensen, 1995) och Proxemics enW (Hall, 1966).

Ny teori bygger oftast på eller förhåller sig till etablerad teori eller teoretiska koncept. Ett exempel från denna avhandling är att mitt koncept Referensstatus (Kap. 9) utvidgar och bygger på konceptet "Kognitiv auktoritet" (Wilson, 1983ꜜ).

Referensstatus är det teoretiska navet i de delar av avhandlingen som handlar om uppslagsverk och affärsmodeller.

Utan jämförelse i dignitet är konceptet Referensstatus (Kap. 9) en språkutveckling som kan komma att få en bredare användning. Det är möjligt att mitt koncept 'Epistemisk närhet' (Kap. 9.3.1) kan användas för fördjupad förståelse av någots Referensstatus.

Konceptet Affärsmodellers tysta gränser (Kap. 13) ger namn åt förhållanden som är intressanta både ur ett forskningsperspektiv och inte minst i företags och organisationers strategiarbete.

Mot bakgrund av bolaget NE:s omfattande förluster sedan det ursprungliga förvärvet (Kap. 16) - förluster på över 600 MSEK - har jag ställt två frågor: Har bolaget NE rätt ägare? (Kap. 25) och Vilka är de tysta gränserna (Kap. 13) för ägarens affärsmodell för bolaget NE?

På den första frågan kan man anlägga såväl ett uppifrån-perspektiv som ett nerifrån-perspektiv. I portföljteori och dess välkända applikation 'Boston-matrisen' är uppfrån-perspektivet det normala.

Min fråga är den motsatta. Hur ser det jag kallar 'Koncernmiljön' (Kap. 25) ut i ett nerifrån-perspektiv? Hur hade uppslagsverket kunnat utvecklats i en annan ägarsituation än i en spretiga koncernmiljö - med bland annat produktion och försäljning av sprit (har hittills kostat över 300 MSEK) och presentartiklar?

5.2Generellt och situationellt

En droppe vatten faller med samma hastighet i London, Milano och Boston. Teorin bakom detta fenomen är generell och är ett mål för forskningens ambitioner. Men ju mer man närmar sig människors beteenden och inte minst våra företag och organisationer blir formuleringen av generella teorier "annorlunda". Teorierna tenderar att bli mer färgade av kultur, tidsanda, skolbildningar och vetenskaplig stil.

En tänkbar hypotes, för att smalna av till företagsvärlden, är att ju mer ett bolag avviker från ett förväntad beteende - och en generellt förväntad modell - desto mer sannolikt är det att de situationella faktorerna spelat en stor roll.

Kan man hävda att forskningen inom - som här företagsekonomi - försöker att ersätta det situationella med mer generella modeller? Att ägarna accepterat att förlora 600 MSEK på förvärvet och driften av NE är inte bara en fråga om ägarens personlighet utan kan, i varje fall delvis, förklaras av teoribildningen om SocioEmotional Wealth - se Bolags rätta ägare (Kap. 25.5). Konceptet om Affärsmodellers tysta gränser (Kap. 13) är ett annat exempel på en likartad ersättningsprocess.

Avhandlingen kan ses som en - eller snarare flera - dialoger mellan det generella och det situationella.

6Metodutveckling

Inom alla områden från navigation till havs svW (John Harrisons klockor) till mer avancerade AI-chip enW för analys av stora datamängder finns exempel på hur metodutveckling lett till såväl intressanta data som bättre teorier och öppnat nya möjligheter. I denna avhandling är Case Impact Studies (CIS) (Kap. 8) en metod - forskningsstudier genomförs utan samarbetsavtal med case-företaget - som gav väsentligt mer intressanta data än vad en traditionell case-metod hade gjort. Och som i sin tur gav underlag för nya och intressanta teoridiskussioner.

'Webbavhandlingar' (Kap. 7) har stor potential att bli ett vanligt format för avhandlingar i framtiden. En grundläggande fråga till entreprenörer i startupföretag handlar om "vilka problem, vilka "pain points", deras nya tjänst eller produkt löser? I den akademiska världen är det ett stort problem att mycket få - såväl forskare utanför ett specialistområde till en bredare allmänhet - läser avhandlingar och forskningsartiklar. Inom företagsekonomi och 'Management studies' har detta framförts av (Alvesson, 2019) med flera.

Studien Jämförelse NE och Wikipedia (Kap. 19) använder en ny metod för att jämföra uppslagsverk. Tidigare svenska och internationella jämförelser - ofta mellan ett klassiskt uppslagsverk som NE eller Encyclopedia Britannica och Wikipedia - har fokuserat på att jämföra innehållet (och "riktigheten") i ett ganska lågt antal ord. Jag kallar den metoden för en "Ordmodell" och framför att den är alltför begränsad och att man i jämförelser mellan uppslagsverk bör använda en "Ord- och Användarmodell".

I min studie problematiseras grundfrågan om HUR uppslagsverk ska jämföras och i ett flertal variabler fokuseras användarens nytta (bland annat tillgängligheten) och uppslagsordens transparens.

7Intressanta data

Nya data om ett fenomen kan vara intressanta både när de "fångas" och som en komponent i andras forskning. Ett i Covid-tider närliggande exempel är läkaren John Snows kartläggning i mitten av 1800-talet av vilka i London som drabbades av kolera. Snow visade att de som hämtade vatten i pumpen på Broad Street hade högre dödlighet än de som hämtade vatten vid en del andra pumpar. Han kände inte till dödlighetens etiologi svW, men hittade ett mönster: vatten som bärare av sjukdomsorsaken. Helheten om kolera - (Schlasberg, 2007) - växte fram som ett resultat av mångas kunskapsutveckling.

Att data betecknas som 'intressanta' betyder i denna kontext att de på ett eller annat sätt berikar någon del i den grundläggande berättelsen, en forskningsfråga eller avhandlingens mål.

Avhandlingen innehåller ett spektrum av intressanta data om uppslagsverket NE som framtagits i ett flertal studier. En exempel är en studie som visar att NE-projektet hittills kostat ägaren över 600 MSEK (Kap. 16) och att man utan långvarig framgång satsat på nya affärsmodeller. En annan studie visar en radikal omläggning av uppslagsverkets innehållsstrategi (Kap. 22) de senaste åren. I en studie - Vem skriver i NE - visas att cirka 30% av de medverkande författarna är avlidna och att transparensen om författarna är låg och att den dessutom minskat. Då uppslagsverket NE används i många svenska skolor - om än i allt färre bibliotek (Kap. 17) och allt färre enskilda vuxna - är det intressant att fånga (ofta unika) data om innehåll, användning, författare, bolagets bristande statistik med mera.

8Forskningskommunikation

Språk och strategi för kommunikation är viktiga element för att en avhandling - eller annan forskning - ska bidra till akademi och omvärld.

8.1 Språk

Jag har ännu inte varit på något doktorandseminarium i företagsekonomi där man diskuterat avhandlingens språk möjligen med undantag av att rubriker och koncept ska användas på ett konsekvent sätt. Språket tillmäts inget särskilt värde och toleransen för onödig svårbegriplighet är stor.

Det svårbegripliga och snåriga riskerar att upphöja det triviala
till något som liknar något värt en omväg.

Nästan all samhällsvetenskaplig forskning skrivs på engelska men på ett språk som inte alltid "rises to the occasion". Man kan tycka att språkfrågorna är av ringa betydelse - jämfört med "innehållet" - men en sådan syn har en "Kommunikationskostnad'" i form av färre läsare, sämre förståelse och kortare tid spenderad på läsning. Därmed riskerar forskningen också en "Referenskostnad" med färre citeringar och lägre allmän uppmärksamhet.

Idag har en avhandlings kommunikationskvalitet och design ganska liten betydelse. Det är min uppfattning att kommunikation, design och användargränssnitt bör få - och kommer att få - större betydelse i framtiden.
De blir en konkurrensfaktor för ökad uppmärksamhet.

I 'Avhandlingens språkdräkt' (Asplund, 2002) diskuteras många aspekter på akademiskt skrivande. En sådan handlar om vikten av att ha ett stort ordförråd.

En person med ett större ordförråd har - under i övrigt lika omständigheter - en bättre allmän språkkänsla än en person med ett mindre ordförråd. Ju större ordförråd desto fler valmöjligheter. En person med ett mycket litet ordförråd har kanske inga valmöjligheter alls. Få eller inga valmöjligheter utesluter ett estetiskt medvetet skrivande, och man kan fråga sig om det också inte utesluter tankeverksamhet som går utöver det rudimentära. (Ibid. sid. 28)

Att skriva inbegriper inte bara en relation mellan skribenten och texten utan också skribentens och textens förhållande till den tilltänkta läsaren, skribentens Du. Skribenten riktar sig till sin läsare, tilltalar sin läsare. Härvidlag sätter sig skribenten i läsarens ställe, ser på den framväxande texten med läsarens ögon. Och skribenten rättar sig efter sin läsare. Jag hoppas att det inte låter konstigt - för det är det inte. All äkta kommunikation har denna karaktär av växelspel mellan två eller flera parter som tar notis om varandra, riktar sig till varandra och rättar sig efter varandra. (Ibid. sid. 29 ff.)

Under sex månader 2017 var författaren Magnus Linton anställd (artikel i tidningen Curie) vid institutionen för Idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet för att "väcka forskarnas språk".

Visionen är att skrivandet ska bli mer närvarande och få ta lite större plats. Att vi kan påminna varandra om att det är en viktig del av vår verksamhet. Om en vetenskaplig miljö ska utvecklas starkt kan den inte vara för inåtvänd, utan måste samverka och kommunicera med andra. (Fredrik Lundgren, prefekt)

I artikeln sägs också Hur får man till exempel liv i en text? Vad gör att den blir stum, tråkig och idélös? Tar den författare som odlar en tydlig stil några risker? Och hur skapar man rytm, spänst och variation?

Linton, som talat om vikten av att "bryta textens monotoni" har skrivit om sina efarenheter som "husförfattare" på Uppsala universitet i denna DN-artikel, 26.2.2018.

8.2 Strategisk kommunikation

I 'Strategic Communication - an introduction' (Falkheimer och Heide, 2018) tar författarna bland annat upp skillnaden mellan "strategic communication" och "planned communication" där den senare är mer traditionell envägskommunikation och den förra defineras som ... studier av hur organisationer medvetet använder kommunikation för att uppnå sina övergripande mål. Frandsen & Johansen, (2017). (Ibid. sid. 57). Original

Forskningsrådet Formas är en av de forskningsfinansiärer som arbetar aktivt med att utveckla en strategi för forskningskommunikation. De har bland annat finansierat rapporten 'Forskningskommunikation – från medielogik till kommunikationslogik' (Heide och Rasmusson, 2018. ref+).
I rapporten står bland annat

Det är nödvändigt att problematisera forskningskommunikation. (Ibid. s 4)

Om kommunikationslogiken [till skillnad från en 'transmissionslogik', min anm.] styr hur vi förstår och arbetar med forskningskommunikation medför det en annan förståelse av kommunikationsprocessen. Då kan inte forskningskommunikationen ske efter det att ett forskningsprojekt har genomförts, utan under hela processen – från början till slut. (Ibid. s 17)

Vad kan menas med att "problematisera forskningskommunikation"?

Hur mycket ska kommunikationsaspekten påverka själva forskningen?
Om forskare ska ägna mer tid åt kommunikation om sin forskning - via till exempel sociala media - kommer detta att kräva kostnader i form av tid, pengar och engagemang. (Kap. 30)

Ingår det att också problematisera en avhandlings format? (Kap. 26)
I min studie jämförs ekosystemen för tryckta avhandlingar, pdf och webb. Dessutom argumenteras för digitala avhandlingar (Pdf och webb).

Ingår grafisk design och vikten av visualisering av data och analyser för att öka läsintresset och stödja lärandet?
Avhandlingen innehåller närmare 100 figurer, bilder och illustrationer (Kap. 34).

Ingår det att det akademiska systemet i väsentlig omfattning misslyckats med att göra sin forskning - ofta offentligt finansierad - fritt tillgänglig för alla?
Det krävs ett nytt ekosystem av väsentlig omfattning och kvalitet.


Vad är det som driver det ökade intresset för forskningskommunikation inom högskolevärlden? En förklaring kan vara punkten - som uppdaterades i juli 20121 - i Högskoleförordningen om högskolans samverkansuppgiftB. En annan faktor kan vara det ökade behovet av marknadsföring av universitet och högskolorB.

Publicerades: 26 februari 2018.   Uppdaterad senast: den 9 oktober 2020



Ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Webbavhandlingar och affärsmodeller för uppslagsverk'.

10 kommentarer.  Din är välkommen.

Innehållsförteckning med närmare 300 underrubriker finns på - webbavhandling.se/innehall/