Läromedel i skolan och uppslagsverk
- bibliotekarien
30.1Relationen mellan digitala läromedel i skolan och uppslagsverk kallas för Öppen om det "vidgade vetandet" refererar och länkar till fria tjänster och Sluten om det vidgade vetandet finns bakom en betalvägg.
Även för det 'det livslånga lärandet' utanför skolvärlden och 'det livslånga vetandet' som är "kusin" med Bildning är det bäst för alla om tjänsten Uppslagsverk är fritt tillgänglig för alla. Så är det med Wikipedia och Store Norske Leksikon (Kap. 20).
30.2Läromedel i skolvärlden - Sluten eller Öppen modell
Man kan säga att det finns två modeller - utöver lärarnas arbete och egna studier - för vidgat vetande (mervetande) i ett digitalt läromedel.
30.2.1Den slutna modellen för mervetande
I den "slutna modellen" är vidgat vetandet, oftast, kopplat till en läromedelsproducents egna tjänster innanför en betalvägg. Det kan vara till en annan lärmodul eller till ett uppslagsverk eller annan källa bakom en betalvägg.
Den slutna modellen som här representeras av NE är dessutom kortsiktig - vilket bryter mot Skolverkets utbildningsmål - då nästan inga elever kommer att använda NE:s uppslagsverk när de slutat sin skolgång. Ett samhälle där kunskapens omsättning var väsentligt lägre än idag har ersatts av ökande behov att finna aktuellt trovärdigt vetande. I det perspektivet är omoderna uppslagsverk - jämför med modellen e-Diderot (Kap. 29) - bakom betalväggar begränsande och problematiska (Kap. 24.8). Detta gäller också den omdiskuterade modellen för forskningsartiklar bakom betalväggar (Kap. 27.3).
30.2.2Den öppna modellen för mervetande
Figuren 'Open model' visar producenter (Leverantörer) av läromedel som till exempel använder Wikipedia, Store Norske Leksikon och andra fria och öppna kunskapsresurser för att ge fördjupad kunskap utifrån enskilda läromedel.
Antag att skolelever i matematik, religion och samhällskunskap (eller alla andra ämnen) skulle vilja veta mer än vad som står i det aktuella läromedlet. Ett läromedel med länkar till fria källor ↗B ger eleverna kunskapskällor där de - till skillnad från NE - oftast finner externa länkar för ytterligare källgranskning och mer vetande.
En lärare som anser att det står för lite om en matematiker, om avgudadyrkan eller kvinnlig rösträtt kan till exempel själv eller tillsammans med några kollegor uppdatera Wikipedia eller annan fri källa med hög Referensstatus (Kap. 8) - till glädje för alla.
Det kommer kanske att finnas sajter eller tjänster inom till exempel Wikipedia där man kan "anmäla" att man vill ha mer publik kvalitetsgranskad information om ämnet X eller Y.
30.3Det livslånga lärandet och uppslagsverk
Uppslagsverk är en av flera resurser i det livslånga lärandet - en central fråga i Sverige och många andra länder - om man definierar lärande som att en person tillägnar sig nya färdigheter och förmågor.
Men alla uppslagsverk i framtiden (Kap. 29) vare sig bör eller kommer att se ut som digitaliserade kopior på de volymer som förr fanns i många bokhyllor. Den digitala miljön ger helt nya möjligheter. Det finns ett samband mellan hur innehållet och formatet i ett uppslagsverk utvecklas och långsiktigt hållbara Affärsmodeller för uppslagsverk (Kap. 11).
30.4Affärsmodeller för digitala läromedel i skolan
Digitala läromedel är en relativt ny företeelse i skolvärlden och det kommer att ta tid innan formerna för inköp, hantering och användning funnit en 'optimal' situation. Den så kallade EdTech-industrin är en av de snabbast växande↗ industrierna i världen. Digitala läromedel ger nya intressanta möjligheter men medför också en rad pedagogiska problem och utmaningar.
Beslutsfattare av inköp av digitala läromedel behöver bygga upp en samordnad kompetens för att inte bli alltför beroende av producenternas utbud och affärsmodeller. Vilken roll kan lärare ha i utvecklingen av digitala läromedel och derss affärsmodeller?
En annan affärsmodell än den dominerande för digitala läromedel vore att ett antal sådana utvecklades och gjorde fritt tillgängliga för alla. Inom BiBB Academy↗ diskuteras produktion av ett antal fria moduler för skolan med tillhörande referenser till mervetande i Wikipedia, i BiBB Academys uppslagsverk och i andra fria källor. En intressant fråga handlar om tillgången till digitala läromedel till exempel när man slutat skolan eller för helt nya grupper.
Publicerades: april 2019.
Uppdaterad senast: 22 augusti 2022
Modell för uppslagsverk ← 29
Läromedel i skolan och uppslagsverk
→ 31 Sammanfattning
Summary