Avhandling i företagsekonomi


Läromedel i skolan och uppslagsverk

Arcimboldo - bibliotekarien
29.1   Arcimboldo
- bibliotekarien

29.1Relationen mellan läromedel i skolan och uppslagsverk är Öppen om det "vidgade vetandet" länkar eller refererar till fria tjänster och Sluten om det vidgade vetandet finns bakom en betalvägg.

Även för det 'det livslånga lärandet' och 'det livslånga vetandet' som är "kusin" med Bildning är det bäst om tjänsten Uppslagsverk är fritt tillgänglig för alla. Så är det med Wikipedia och i Norge med Store Norske Leksikon (Kap. 22).

29.2Uppslagverk i skolvärlden - Slutna eller Öppna

Man kan, om än något förenklat, tala om att det finns två modeller för vidgat vetande (mervetandet) utfrån ett digitalt läromedel.

29.2.1Den slutna modellen

I den "slutna modellen" är vidgat vetandet kopplat till en läromedelsproducents egna tjänster innanför en betalvägg. Det kan vara till en annan lärmodul eller till ett uppslagsverk bakom en betalvägg. Denna modell kan representeras av bolaget NE.

Closed model - Johan Schlasberg
29.2   Sluten modell

29.2.2Den öppna modellen

Figuren 'Open model' visar att producenter av läromedel som använder Wikipedia, Store Norske Leksikon och andra fria och öppna kunskapsresurser för att ge fördjupad kunskap utifrån enskilda läromedel.

Open model - Johan Schlasberg
29.3   Öppen modell

Antag att skolelever i matematik, religion och samhällskunskap (eller alla andra ämnen) skulle vilja veta mer än vad som står i det aktuella läromedlet. Ett läromedel med länkar till fria källorB ger eleverna kunskapskällor där de - till skillnad från NE - oftast finner externa länkar för ytterligare källgranskning och mer vetande.

En lärare som anser att det står för lite om en matematiker, om avgudadyrkan eller kvinnlig rösträtt kan till exempel själv eller tillsammans med några kollegor uppdatera Wikipedia eller annan fri kvalitetskälla - till glädje för alla.

Det kommer kanske att finnas sajter eller tjänster inom till exempel Wikipedia där man kan "anmäla" att man vill ha mer publik kvalitetsgranskad information om ämnet X eller Y.

användning av NE
29.4   NE efter skoltiden

Den slutna modellen som här representeras av NE är kortsiktig då nästan inga elever kommer att använda NE:s uppslagsverk när de slutat skolgången. I ett samhälle där kunskapens omsättning var väsentligt lägre än idag hade vetandet lång halveringstid, men nu behöver man en metanivå där insikten och inte minst attityden att leta aktuellt vetande blivit viktigare. I det perspektivet är källor bakom betalväggar begränsande. Detta gäller också den idag mycket diskuterade modellen för offentligt finansierade forskningsartiklar bakom betalväggar.

29.3Det livslånga lärandet och uppslagsverk

Uppslagsverk har en begränsad funktion i det livslånga lärandet - en central fråga i Sverige och många andra länder - om man definerar lärande som att en person tillägnar sig nya färdigheter.

Men alla uppslagsverk i framtiden vare sig behöver eller kommer att se ut som digitaliserade kopior på de volymer som förr fanns i många bokhyllor. Uppslagsverk kan utvecklas till att även bli stöd för färdighetsinlärning. Det finns ett samband mellan hur innehållet och formatet i ett uppslagsverk utvecklas och deras långsiktigt hållbara affärsmodeller.

29.4Inköp av läromedel i skolan

Det är rimligt att leverantörernas unika läromedel kräver någon form av betald användarlicens. Dock kan man förvänta att allt fler lärmoduler kommer att finnas fritt tillgängliga. Ett exempel på ett sådan valmöjlighet är valet mellan betaltjänsten Microsofts Officepaket och fria Libre Office.

Vad avser uppslagsverk och andra fria källor antas att dessa har hög Referensstatus (Kap. 9) och hög 'Webbnivå' (Kap. 10).

Det är inte osannolikt att beslutsfattare för val och inköp av läromedel i kommunerna framgent i högre grad kommer att kräva att "kompletterande källor" som uppslagsverk ska vara fritt tillgängliga för alla oberoende av användarlicenser för själva läromedlen.

29.5NE och Wikipedia i skolan

Hur ser enskilda lärare och skolor på NE och Wikipedia som källor eleverna kan citera och referera till?

I praktiken innebär detta troligen att man i stor utsträckning kommer att förorda det som i ens egen krets uppfattas som - the thing to do. Många lärare och skolledare har nog en ouppdaterad bild (Kap. 19) av såväl NE som Wikipedia och hur de förhåller sig till varandra. Mycket har ändrats de senaste åren.

Detta kapitel ingår i underlaget för mina prediktioner om den långsiktiga hållbarheten i bolaget NE:s affärsmodell för uppslagsverket NE (Kap. 12).

Publicerades: april 2019.   Uppdaterad senast: den 8 oktober 2020



Ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Webbavhandlingar och affärsmodeller för uppslagsverk'.
Feedback: 9 kommentarer.  Din är välkommen.

Innehållsförteckning med närmare 300 underrubriker finns på - bibb.se/avhandling/innehall/