Avhandling i företagsekonomi    
Johan Schlasberg


Läromedel i skolan och uppslagsverk

Arcimboldo - bibliotekarien
29.1   Arcimboldo
- bibliotekarien

29.1Relationen mellan digitala läromedel i skolan och uppslagsverk kallas för Öppen om det "vidgade vetandet" refererar och länkar till fria tjänster och Sluten om det vidgade vetandet finns bakom en betalvägg.

Även för det 'det livslånga lärandet' utanför skolvärlden och 'det livslånga vetandet' som är "kusin" med Bildning är det bäst för alla om tjänsten Uppslagsverk är fritt tillgänglig för alla. Så är det med Wikipedia och Store Norske Leksikon (Kap. 20).

29.2Läromedel i skolvärlden - Sluten eller Öppen modell

Man kan, om än något förenklat, tala om att det finns två modeller - utöver lärarnas arbete - för vidgat vetande (mervetandet) i ett digitalt läromedel.

29.2.1Den slutna modellen för mervetande

I den "slutna modellen" är vidgat vetandet, oftast, kopplat till en läromedelsproducents egna tjänster innanför en betalvägg. Det kan vara till en annan lärmodul eller till ett uppslagsverk eller annan källa bakom en betalvägg.

Sluten modell för mer vetande i skolan - Johan Schlasberg
29.2   Sluten modell för mervetande
användning av NE efter skolan
29.3   NE efter skoltiden

Den slutna modellen som här representeras av NE är dessutom kortsiktig - vilket bryter mot Skolverkets utbildningsmål - då nästan inga elever kommer att använda NE:s uppslagsverk när de slutat sin skolgång.
Ett samhälle där kunskapens omsättning var väsentligt lägre än idag har ersatts av ökande behov att finna aktuellt trovärdigt vetande. I det perspektivet är omoderna uppslagsverk - jämför med modellen e-Diderot (Kap. 10) - bakom betalväggar begränsande. Detta gäller också den omdiskuterade modellen för offentligt finansierade forskningsartiklar bakom betalväggar.

29.2.2Den öppna modellen för mervetande

Figuren 'Open model' visar producenter av läromedel som till exempel använder Wikipedia, Store Norske Leksikon och andra fria och öppna kunskapsresurser för att ge fördjupad kunskap utifrån enskilda läromedel.

Open model - Johan Schlasberg
29.4   Öppen modell för mer vetande i skolan

Antag att skolelever i matematik, religion och samhällskunskap (eller alla andra ämnen) skulle vilja veta mer än vad som står i det aktuella läromedlet. Ett läromedel med länkar till fria källor B ger eleverna kunskapskällor där de - till skillnad från NE - oftast finner externa länkar för ytterligare källgranskning och mer vetande.

En lärare som anser att det står för lite om en matematiker, om avgudadyrkan eller kvinnlig rösträtt kan till exempel själv eller tillsammans med några kollegor uppdatera Wikipedia eller annan fri källa med hög Referensstatus (Kap. 9) - till glädje för alla.

Det kommer kanske att finnas sajter eller tjänster inom till exempel Wikipedia där man kan "anmäla" att man vill ha mer publik kvalitetsgranskad information om ämnet X eller Y.

29.3Det livslånga lärandet och uppslagsverk

Uppslagsverk är en av flera resurser i det livslånga lärandet - en central fråga i Sverige och många andra länder - om man definierar lärande som att en person tillägnar sig nya färdigheter och förmågor.

Men alla uppslagsverk i framtiden (Kap. 10) vare sig bör, behöver eller kommer att se ut som digitaliserade kopior på de volymer som förr fanns i många bokhyllor. Uppslagsverk kan utvecklas till att även bli stöd för färdighetsinlärning. Det finns ett samband mellan hur innehållet och formatet i ett uppslagsverk utvecklas och långsiktigt hållbara Affärsmodeller för uppslagsverk (Kap. 12).

29.4Affärsmodeller för digitala läromedel i skolan

Digitala läromedel är en relativt ny företeelse i skolvärlden och det kommer att ta tid innan formerna för inköp, hantering och användning funnit en 'optimal' situation. Den så kallade EdTech-industrin är en av de snabbast växande industrierna i världen. Digitala läromedel ger nya intressanta möjligheter men medför också en rad pedagogiska problem och utmaningar.

Beslutsfattare av inköp av digitala läromedel behöver bygga upp en samordnad kompetens för att inte bli alltför beroende av producenternas utbud och affärsmodeller. Lärare och inköpare har en viktig roll. En intressant fråga handlar om tillgången till digitala läromedel till exempel när man slutat skolan.

En annan affärsmodell för digitala läromedel vore att ett antal sådana utvecklades och gjorde fritt tillgängliga för alla. Inom BiBB Academy diskuteras produktion av ett antal fria moduler för skolan med tillhörande referenser till mervetande i Wikipedia, i BiBB Academy's uppslagsverk och i andra fria källor.

Publicerades: april 2019.   
Uppdaterad senast: 22 maj 2022

Uppslagsverk: historia och framtid ← 28
Läromedel i skolan och uppslagsverk
→ 30 Forskningskommunikation och påverkan



Ingår i Johan Schlasbergs avhandling
'Forskningskommunikation, webbavhandlingar och affärsmodeller för uppslagsverk'.

12 kommentarer.  Din är välkommen.   Om delning av en sida i avhandlingen (Kap. 1.6).

Innehållsförteckning med närmare 300 underrubriker finns på - webbavhandling.se/innehall/