Läsanvisning

MENY leder med någon sekunds fördröjning till 'menyn' längst ner. En pil till höger leder till sidans topp. TIPS i menyraden 'Hem' är exempel på närliggande kapitel.
= extern länk. B = länk till BiBB Academy.

enW /svW / = länk till engelska respektive svenska Wikipedia.
= mouse over för mer info. ↓ = se text på samma sida.
Mouse over i en (ref, årtalꜜ) med en liten pil öppnar en ruta med mer information.
ref+ = Resursen är direkt nåbar Online via referensen.

Efter vissa längre citat står Originalꜜ  Vid en mouser-over eller klick - krävs i en mobil/iPad - ser man originalcitatet till exempel på engelska, tyska eller franska. Mina översättningar.

För läsning av avhandlingens kapitel i nummerordning, finns en navigering längst ner i varje kapitel.

1.2Referenser 2.0 och citat

Hur kan man göra referenserna i en avhandling mer användbara för alla?
Man kan göra ett antal saker i en webbavhandling som är omöjliga i en tryckt bok och besvärliga eller omöjliga i en Pdf.

1.3Delning av sida

delning av webbsidor
1.1   Delning

Dela denna sida: Cirka 90% av alla som använder webben i en PC gör det med Google Chrome som har en smart funktion för delning av en sida. dela denna sida är ikonen för delning i Windows. Ikonen finns i webbläsarens menyrad.

Att den kollegiala diskussionen (Kap. 4.2.1) är en väsentlig del i hur forskning utvecklas och efterhand blir 'vetenskap' är något som poängterats av bland andra (Kristensson Uggla, 2019). Sedan en tid finns en ny funktion för delning av innehåll på en webbsida. Klicka på 'delningsikonen' längst upp och välj funktion. Varje unik sida i avhandlingen är nu enkel att skicka till någon annan, dela via sociala media eller skriva ut.

Denna delningsfunktion är ett exempel på den ökade informationsbekvämlighet som erbjuds i avhandlingar och forskning i webbformat jämfört med Pdf-dokument. Detta är bra både för den vetenskapliga diskussionen och för en intresserad allmänhet.

1.3.1 Delning via QR-kod i en mobiltelefon

qr-kod till avhandlingens startsida
1.2   Start

Du kan enkelt testa att avhandlingen kan läsas och delas via en mobil genom att rikta din (någons) kamera-app mot denna QR-kod. I en iPhone syns då ett gult fält 'webbavhandling.se'. Klicka på den och avhandlingens startsida finns nu som ett separat fönster i webbläsaren i din (någons) mobil. Om delning via ett Thesis card (Kap. 25.6).

1.3.2 Utskrift av avhandlingen

Avhandlingens kapitel kan - var för sig - skrivas ut som ett pdf-dokument. (Om man använder funktionen 'Spara som' är sannolikheten stor att man laddar ner sidan i html-format, vilket troligen inte avsågs). Länkar inom samma kapitel i ett pdf-dokument fungerar inom dokumentet. Länkar i ett Pdf-dokument till andra kapitel leder till sajten online eller helt externa sajter. Vid utskrift på papper eller som ett pdf-dokument bör man observera den aktuella versionens uppdateringsdatum som finns på sajtens sidor längst ner.

När man sparar ett kapitel som ett pdf-dokument eller på papper finns inte menyn längst ner med. Ordet 'MENY' högst upp är ersatt med ordet 'Innehall' som i ett pdf-dokument länkar till Innehåll (Kap. 3) på sajten.

1.4 'Extra' kapitel och tillfälliga texter

En avhandling som publiceras på en 'avhandlingssajt' ger många nya möjligheter till kommunikation och kommentarer. Kapitlen Kommentarer (kap. 100) och Vanliga frågor (Kap. 101) och Blogg om avhandlingen (Kap. 102) ingår inte i avhandlingen men finns på avhandlingssajten för att öka intresset och underlätta andras läsande.

Dessutom blir kapitlen en del i högskolans samverkansuppgift B.

En del kapitel - exempel - har stycken som inleds med // Tillfällig text:. Det betyder att det stycket inte kommer att vara med i det avhandlingsmanus som läggs fram vid själva disputationen - det offentliga försvaret. Man kan se det som en annoteringsfunktion.

1.5Fem spår - välj efter intresse

Flertalet besökare på denna avhandlingssajt kommer inte att vara forskare inom mina intresseområden. För att göra det lättare för många att läsa efter intresse finns - utöver generella punkter - fem förslag till  'Spår'.

SPÅR 1  Vetenskaplighet och bidrag till den vetenskapliga konversationen.

Denna avhandling har delvis en annan struktur och design än du är van vid. Man kan se detta som ett problem eller fundera på vilka nya möjligheter som öppnas:)

Spår 1.a Tre samverkande kvalitetsnivåer

En webbavhandling behöver ha tre nivåer av kvalitet som beskrivs i kapitlet Webbavhandlingar (Kap. 25.4). Orden i figuren nedan är länkade till respektive kvalitetsnivå.

En webbavhandling behöver en grundläggande teknisk kvalitet. Nästa steg är att göra navigeringen så bra som möjligt för olika läsare. Hittar man det man söker? Den tredje nivån är den akademiska kvaliteten, vetenskapligheten.

Vetenskaplighet  ↓

Användarkvalitet  ↑↓

Teknisk kvalitet       ↑

1.3   Tre samverkande kvalitetsnivåer i en webbavhandling
Spår 1.b Kunskapsutveckling

Enligt Högskoleförordningen ska en avhandling bland annat bidra till "kunskapsutveckling" (Förord, Kap. 0.1) vilket är intressant bredare än ett alltför stort fokus på teoretiska bidrag.

I Kunskapsutveckling i avhandlingar (Kap. 4) diskuteras vad som kan menas med vetenskaplighet, och de vetenskapliga konversationernas modell och vidgade praxis.

Denna avhandling bryter ny mark för hur en avhandling kan produceras och presenteras. Dock har den sin bas i etablerade former för avhandlingar med sina krav på till exempel forskningsfrågor, metoddiskussion, teoretiska och praktiska bidrag och referenser med mera.

Jag har erfarit och inser att akademiska lärare kommer att ha ett antal frågor (Kap. 101) och invändningar mot formatet webbavhandlingar. Digital litteracitet enW är dock en allt mer behövd kompetens hos såväl forskare som allmänhet.

Referensstatus,  affärsmodeller och ekosystem
1.4   Referensstatus, affärsmodeller och ekosystem

Mitt koncept 'Referensstatus' (Kap. 8) och dess relation till affärsmodeller och ekosystem är centralt för att förstå avhandlingens struktur, studier och delar av Avhandlingens-bidrag (Kap. 5). Det finns ett kapitel om Forskningsmetoder (Kap. 6).

Kapitlet Ekosystem och affärsmodeller (Kap. 10) har en genomgång av tidigare fötretagsekonomisk forskning inom dessa områden.

SPÅR 2  Forskningskommunikationens ekosystem

För att forskning ska få läsare och påverka olika intressenter finns och krävs ett Forskningskommunikationens ekosystem (Kap. 9). Webbformatet möjliggör en annorlunda kommunikationsstrategi än för tryckta avhandlingar och Pdf-dokument.

Det finns tre kapitel om webbformatet. I Webbavhandlingar (Kap. 25) förklaras vad en webbavhandling är och kan bli. Tre ekosystem för avhandlingar (Kap. 26) har ett historiskt perspektiv på formaten för den vetenskapliga konversationen och gör en formatjämförelse. Ekosystem för webbavhandlingar (Kap. 27) diskuterar förutsättningarna för en nytt webb-baserat ekosystem och vägen dit.

Att se en avhandling som en service (Kap. 25.4) är ett viktigt nytt kommunikativt perspektiv. Bättre för många och sämre för ingen.

Informationsbekvämlighet (information convenience) är en viktig faktor i konceptet en-avhandling-som-en-service. Detta handlar om att göra det lättare för läsaren att hitta det som läsaren söker efter eller kan tänkas vara intresserad av.

Avhandlingar i webbformat kan i framtiden komma att se ut på olika sätt även om en del drag blir gemensamma. Bilder, ljud och video har blivit allt vanligare i media och på webben. Denna 'rich-media' trend kommer att påverka forskningens presentation - beroende på ämne och nya traditioner - på många sätt. Avhandlingen har över 100 Figurer och bilder (Kap. 34). Varje objekt är klickbart till där det förekommer i texten. Så är det också i många Referenser (Kap. 33).

SPÅR 3  Uppslagsverkens historia och framtid

Vad vi idag ofta menar med Uppslagsverk (Kap. 28) skapades på 1700-talet av en av 'Upplysningstidens' största franska filosofer med mera Denis Diderot och hans medförfattare. Förutsättningarna är annorlunda för dagens olika typer av uppslagsverk - till exempel Store Norske Leksikon (Kap. 20) Wikipedia ocfh BiBB.

Det finns en sammanfattning av avhandlingens Forskning om NE (Kap. 24). I en unik studie Jämförelse NE och Wikipedia (Kap. 19) visas varför Wikipedia är både bättre och mer användbart än NE. Intressant läsning också för elever och lärare i skolvärlden.
I Läromedel i skolan och uppslagsverk (Kap. 30) diskuteras relationen i skolvärlden mellan digitala läromedel och tillgången till mer vetande via en öppen eller en sluten modell (som NE).

Konceptet uppslagsverk och deras trovärdighet skapas på ett nytt sätt i en digital värld. Digitalisering, telekom och webbifiering både kräver och ger stora nya möjligheter. Kapitlet Modell för uppslagsverk: e-Diderot. (Kap. 29) är en normativ modell för digitala moderna artikelsignerade 'uppslagsverk' i vår tid.

SPÅR 4  Om nya affärsmodeller och ekosystem

Det finns intressanta samband mellan Ekosystem och affärsmodeller (Kap. 10). Vad är din verksamhet en del av? En avgörande fråga för både forskare och praktiker är 'spänningen' mellan generella modeller och situationella faktorer. Litteraturen om affärsmodeller är enorm och ökande. I Affärsmodellers tysta gränser (Kap. 12) diskuteras det outsagdas betydelse vid tillkomsten av affärsmodeller.

Kapitlen om Affärsmodeller för uppslagsverk (Kap. 9) och Bolaget NE (Kap. 16) handlar bland annat om förändringstryck och hur viktigt det är att ha en djup och ny förståelse av sin verksamhet när affärsmiljön blir övervägande digital. Det är ett vanligt misstag att gå baklänges in i framtiden. Men kanske inte bra.

Det är en strategisk fråga i en koncern vem som egentligen är ett Bolags rätta ägare? (Kap. 14). Det optimala kan skifta beroende på koncern- eller bolagsperspektiv. Kan en företagsgrupp (Tönnesson) både sälja utbildning och uppslagsverk till skolelever och investera stort i produktion och försäljning av sprit? Frågan om en verksamhets 'social-kommersiella' gränser har under senare tilldragit sig ökat intresse från både kunder, ägare och media.

SPÅR 5  För alla i skol- och högskolevärlden

I Norge står högskolor och universitet bakom det fria uppslagsverket 'Store Norske Leksikon' (Kap. 20). Att en motsvarande tjänst inte finns i Sverige beskrivs i avhandlingen som ett allvarligt, men lösbart, problem. Det är bakgrunden till BiBB AcademyB och ett projekt för svenska högskolor och universitet att medverka till ett nytt fritt artikelsignerat uppslagsverk. Detta baseras på avhandlingens Modell för uppslagsverk: e-Diderot (Kap. 29).

Om du tror att produktion och spridning av avhandlingar har nått sin ultimata form bidrar kapitlet Tre ekosystem för avhandlingar (Kap. 26) med ett historiskt perspektiv och några jämförelser.

1.6 Sökning på sajten via Google

Sök ord på sajten genom att i Google skriva site:webbavhandling.se och sökordet.

sök på denna sajt
1.5   Sökning på sajten

1.7 Arkiv bakom lösenord

Några referenser och artiklar i avhandlingen finns i ett lösenordsskyddat Pdf-arkiv för att undvika indexering av Sökmotorer. I några få fall gäller detta artiklar som finns bakom en Betalvägg som kan ha särskild betydelse för läsare utanför högskolevärlden. Filerna får inte återpubliceras.

Inloggning till några artiklar och presentationer.

Lösenordet i bägge raderna är:  open

1.8 Om sajten och kontakt

Kontakt

Johan Schlasberg: Mobil 070 576 20 15 E-post: johan.schlasberg@idstories.se
Hamngatan 4, 211 22 Malmö. Min 'katalogprofil' vid Lunds universitet.

Min hemsida om strategirådgivning, uppdrags- och egen forskning, analyser och mina företag.

Om sajten

Min ambition är att få kapitlen 0-34 godkända som en avhandling.

Avhandlingen innehåller cirka 1.100 länkar varav närmare 400 till Wikipedia. Innehållsförteckningen (Kap. 3) har cirka 300 klickbara underrubriker.

Observera att kapitlen Kommentarer (Kap. 100), Vanliga frågor (Kap. 101) och Bloggposter (Kap. 102) inte ingår i avhandlingen.

Jag har ett samarbete med LU Innovation, Lunds universitets organisation för kommersialisering av forskning, för att skapa ett nytt uppslagsverk som delvis baseras på denna avhandling. BiBB AcademyB är en (min) plattform som bland annat driver ett projekt för ett modernt och för alla fritt uppslagsverk.

Publicerades: 2016.   
Uppdaterad senast: 24 augusti 2022

Förord← 0 Läsanvisning
→ 2 Start och forskningsfrågor



12 kommentarer.  Din är välkommen.   Om delning av en sida i avhandlingen (Kap. 1.3).

Innehållsförteckning med alla underrubriker finns på - webbavhandling.se/innehall/