Avhandling i företagsekonomi    
Johan Schlasberg


Läsanvisning

Flertalet besökare på denna avhandlingssajt kommer inte att vara forskare inom "mitt område". För att göra det lättare för många att läsa efter intresse finns - utöver generella punkter - fem förslag till  'Spår'.

SPÅR 1  För bedömare av vetenskaplighet och bidrag till den vetenskapliga konversationen.

Den första utmaningen är att denna avhandling inte ser ut som eller har en struktur som du känner igen. Några kommer att se detta som ett problem medan andra funderar på vilka nya möjligheter som öppnas:)

Spår 1.a Tre samverkande kvalitetsnivåer

En webbavhandling behöver ha tre nivåer av kvalitet som beskrivs i kapitlet Webbavhandlingar (Kap. 7.3). Orden i figuren nedan är länkade till respektive kvalitetsnivå.

En webbavhandling behöver en grundläggande teknisk kvalitet. Nästa steg är att göra navigeringen så bra som möjligt för olika läsare. Hittar man det man söker? Den tredje nivån är den akademiska kvaliteten, vetenskapligheten.

Vetenskaplighet  ↓

Användarkvalitet  ↑↓

Teknisk kvalitet       ↑

1.1   Tre samverkande kvalitetsnivåer i en webbavhandling
Spår 1.b Kunskapsutveckling

Enligt Högskoleförordningen ska en avhandling bland annat bidra till "kunskapsutveckling" (Förord och bakgrund, Kap. 0.1) vilket är intressant bredare än ett alltför stort fokus på teoretiska bidrag.

Kapitlet Kunskapsutveckling i avhandlingar (Kap. 4) placerar avhandlingen i ett övergripande vetenskapligt perspektiv.

Denna avhandling bryter ny mark för hur en avhandling kan produceras och presenteras. Dock har den sin bas i etablerade former för avhandlingar med sina krav på till exempel forskningsfrågor, metoddiskussion, teoretiska och praktiska bidrag och referenser med mera.

Jag vet och inser att akademiska lärare kommer att ha ett antal synpunkter och invändningar mot formatet webbavhandlingar och denna avhandling. Digital litteracitet enW är en allt mer behövd kompetens för såväl forskare som allmänhet.

Observera att kapitlen Kommentarer (Kap. 100) och Vanliga frågor (se Kap. 101 pkt. 9) inte ingår i avhandlingen men i avhandlingssajten. Kapitlen berikar avhandlingens dialog med 'omvärlden'.

Referensstatus och affärsmodeller
1.2   Innehåll, Referensstatus och affärsmodeller

Mitt koncept 'Referensstatus' (Kap. 9) och dess relation till affärsmodeller för uppslagsverk är centralt för att förstå avhandlingens struktur, studier och delar av avhandlingens-bidrag (Kap. 5). Det finns ett kapitel om Forskningsmetoder (Kap. 6).

SPÅR 1.2  För intresserade av forskningskommunikation och påverkan

Forskning som inte får läsare 'finns inte' och ger liten eller ingen påverkan (Kap. 30). Webbformatet möjliggör en annorlunda kommunikationsstrategi än för tryckta avhandlingar och Pdf:er.

Det finns tre kapitel om webbformatet. I Webbavhandlingar (Kap. 7) förklaras vad en webbavhandling är. Tre ekosystem för avhandlingar (Kap. 26) har ett historiskt perspektiv på formaten för den vetenskapliga konversationen. Ekosystem för webbavhandlingar (Kap. 27) diskuterar ett framtida scenario.

Att se en avhandling som en service (Kap. 7.3) är ett viktigt nytt kommunikativt perspektiv. Bättre för många och sämre för ingen.

Informationsbekvämlighet (information convenience) är en viktig faktor i konceptet en-avhandling-som-en-service. Detta handlar om att göra det lättare för läsaren att hitta det som läsaren söker efter eller kan tänkas vara intresserad av.

Avhandlingar i webbformat kan i framtiden komma att se ut på olika sätt även om en del drag blir gemensamma. Bilder, ljud och video har blivit allt vanligare i media och på webben. Denna 'rich-media' trend kommer att påverka forskningens presentation - beroende på ämne och nya traditioner - på många sätt. Avhandlingen har över 100 Figurer och bilder (Kap. 34). Varje objekt är klickbart till där det förekommer i texten. Så är också i många Referenser (Kap. 33).

SPÅR 1.3  Uppslagsverkens historia och framtid

Vad vi idag ofta menar med Uppslagsverk (Kap. 30) skapades på 1700-talet av en av 'Upplysningstidens' största franska filosofer med mera Denis Diderot och hans medförfattare. Förutsättningarna är annorlunda för dagens olika typer av uppslagsverk - till exempel Store Norske Leksikon (Kap. 20) BiBB och Wikipedia.

Det finns en sammanfattning av avhandlingens Studier om NE (Kap. 24). I en unik studie Jämförelse NE och Wikipedia (Kap. 19) visas varför Wikipedia är både bättre och mer användbart än NE. Intressant läsning också för elever och lärare i skolvärlden.
I Läromedel i skolan och uppslagsverk (Kap. 29) diskuteras relationen i skolvärlden mellan digitala läromedel och tillgången till mer vetande via en öppen eller en sluten modell (som NE).

Konceptet uppslagsverk och deras trovärdighet skapas på ett nytt sätt i en digital värld. Digitalisering, telekom och webbifiering både kräver och ger stora nya möjligheter. Kapitlet Modell för uppslagsverk: e-Diderot. (Kap. 10) är en normativ modell för artikelsignerade 'uppslagsverk' i vår tid.

SPÅR 1.4  För intresserade av nya affärsmodeller

Litteraturen om affärsmodeller (Kap. 10) är enorm och ökande. En avgörande fråga för både forskare och praktiker är 'spänningen' mellan generella modeller och situationella faktorer. I kapitlet Affärsmodellers tysta gränser (Kap. 13) diskuteras det outsagdas betydelse vid tillkomsten av affärsmodeller.

Kapitlen om Affärsmodeller för uppslagsverk (Kap. 9) och bolaget NE (Kap. 16) handlar bland annat om förändringstryck och hur viktigt det är att ha en djup och ny förståelse av sin verksamhet när affärsmiljön blir övervägande digital. Det är ett vanligt och begripligt misstag att gå in i framtiden baklänges.

Det är en strategisk fråga i en koncern vem som egentligen är ett bolags rätta ägare? (Kap. 25). Det optimala kan skifta beroende på koncern- eller bolagsperspektiv. Kan en företagsgrupp (Tönnesson) både sälja utbildning och uppslagsverk till skolelever och investera i produktion och försäljning av sprit? Vilket man gjort i 10+ år. Frågan om en verksamhets 'social-kommersiella' gränser är generellt intressant. Vilka gränser har IKEA, H&M eller en pensionsfond?

SPÅR 1.5  För lärare i högskolevärlden

Om du tror att produktion och spridning av avhandlingar har nått sin ultimata form kan kapitlet Tre ekosystem för avhandlingar (Kap. 26) bidra med ett historiskt perspektiv och ett framtidsscenario.

I Norge står högskolor och universitet bakom det fria uppslagsverket 'Store Norske Leksikon' (Kap. 20). I Sverige finns tyvärr ingen motsvarande tjänst. Det är bakgrunden till BiBB AcademyB och ett projekt för svenska högskolor och universitet att medverka till ett nytt fritt artikelsignerat uppslagsverk. Detta kan baseras på avhandlingens Modell för uppslagsverk: e-Diderot (Kap. 10).

= extern länk ;B = extern länk till BiBB Academy
enW /svW /frW = länk till Wikipedia.   = mouse over för mer info
↓ = se text på samma sida. Mouse over i en (Referens, årtalꜜ) med en liten pil öppnar en ruta med mer information. (Ref+) = Resurs finns direkt nåbar Online.

För läsning av avhandlingen i 'numrerad ordning' som traditionellt, finns en sådan navigering längst ner i varje kapitel och anges med exempelvis: ← 0 'aktuellt kapitel' → 2

Efter vissa längre citat står Originalꜜ  Vid en mouser-over eller klick - krävs i en mobil/iPad - ser man originalcitatet till exempel på engelska, tyska eller franska. Mina översättningar.

1.3Delning av sida

delning av webbsidor
1.3   Delning

Dela denna sida: Cirka 90% av alla som använder webben i en PC gör det med Google Chrome som har en smart funktion för delning av en sida. dela denna sida är ikonen för delning i Windows. Ikonen finns i webbläsarens menyrad.

Att den kollegiala diskussionen (Kap. 4.2.1) är en väsentlig del i hur forskning utvecklas och efterhand blir 'vetenskap' är något som poängterats av bland andra (Kristensson Uggla, 2019). Sedan en tid finns en ny funktion för delning av innehåll på en webbsida. Klicka på 'delningsikonen' längst upp och välj funktion. Varje unik sida i avhandlingen är nu enkel att skicka till någon annan, dela via sociala media eller skriva ut.

Denna delningsfunktion är ett exempel på den ökade informationsbekvämlighet som erbjuds i avhandlingar och forskning i webbformat jämfört med Pdf. Detta är bra både för den vetenskapliga diskussionen och för en intresserad allmänhet.

1.4 Tillfälliga texter och 'extra' kapitel

En del kapitel - exempel - har stycken som inleds med // Tillfällig text:. Det betyder att det stycket inte kommer att vara med i det avhandlingsmanus som läggs fram vid själva disputationen - det offentliga försvaret. Man kan se det som en annoteringsfunktion.

En webbavhandling är ett nytt format. När det om några år är etablerat minskar behovet och intresset av att berätta så utförligt som här om själva formatet - i vilken avhandling idag diskuteras bokformatet eller Pdf-formatet - men just nu är situationen annorlunda för webbavhandlingar. Därav bland annat kapitlet Vanliga frågor (FAQ) och bloggposter (Kap. 101). De finns på avhandlingssajten för att underlätta andras läsande, öka intresset och dessutom blir en del i högskolans samverkansuppgift B.

1.5 Sökning på sajten via Google

Sök ord på sajten genom att i Google skriva site:webbavhandling.se och sökordet.

sök på denna sajt
1.4   Sökning på sajten

1.6 Arkiv bakom lösenord

Några referenser och artiklar i avhandlingen finns i ett lösenordsskyddat Pdf-arkiv för att undvika indexering av Sökmotorer. I några få fall gäller detta artiklar som finns bakom en Betalvägg som kan ha särskild betydelse för läsare utanför högskolevärlden. Filerna får inte återpubliceras.

Inloggning till några artiklar och presentationer.

Lösenordet i bägge raderna är:  open

1.7 Om sajten och kontakt

Kontakt

Johan Schlasberg: Mobil 070 576 20 15 E-post: johan.schlasberg@idstories.se
Hamngatan 4, 211 22 Malmö

Min hemsida om strategirådgivning, uppdrags- och egen forskning, analyser och mina företag. Min 'katalogprofil' vid Lunds universitet. Man lär sig mycket om en organisation när man försöker förändra den - om att förändra ett universitet

Om sajten

Avhandlingen innehåller cirka 1.100 länkar varav närmare 400 till Wikipedia. Den har 34 kapitel och Innehållsförteckningen (Kap. 3) har närmare 300 klickbara underrubriker. Avhandlingen skulle bli cirka 235 sidor - några studier har mycket data - vid 100% utskrift. Kapitel 100 och 101 ingår ej i avhandlingen, se punkt 9 i 'Vanliga frågor' (Kap. 101).

Min ambition är att få denna sajt, kapitel 0-34, godkänd som en avhandling. 'Webbavhandlingar' (Kap. 7) är ett modernare format än en tryckt bok och en Pdf.

BiBB AcademyB är en plattform som bland annat driver ett projekt för ett modernt och för alla fritt uppslagsverk. BiBB Academy är tänkt att på sikt ägas av Sveriges högskolor eller annan icke-vinstdrivande organisation. BiBB Academy har ett samarbete med LU Innovation - Lunds universitets organisation för kommersialisering av forskning.

Publicerades: 2016.   
Uppdaterad senast: 20 maj 2022

Förord← 0 Läsanvisning
→ 2 Start och forskningsfrågor



Ingår i Johan Schlasbergs avhandling
'Forskningskommunikation, webbavhandlingar och affärsmodeller för uppslagsverk'.

12 kommentarer.  Din är välkommen.   Om delning av en sida i avhandlingen (Kap. 1.6).

Innehållsförteckning med närmare 300 underrubriker finns på - webbavhandling.se/innehall/