Modell för uppslagsverk

e-Diderot

Baskrav för digitala uppslagsverk
Fig. 30.1   Modell för uppslagsverk

Här presenteras en normativ modell, en idealmodell, för digitala artikelsignerade uppslagsverk. Modellen har jag döpt till "e-Diderot" med referens till encyklopedisten Denis Diderot (1713-84) som var drivkraften bakom den franska Encyclopedien som format vår uppfattning om uppslagsverk. Om uppslagsverkens europeiska historia (Kap. 29.9).

Om normativa modeller som forskningsmetod i Forskningsmetoder (Kap. 6.5).

30.1 Affärsmodeller för uppslagsverk i framtiden

Det finns självklart inte EN affärsmodell (Kap. 9) för digitala uppslagsverk men det finns några grundläggande faktorer som gäller - eller borde gälla - för alla allmänna uppslagsverk med signerade artiklar.

Modellen e-Diderot beskriver de generella baskraven. Därutöver finns ett antal faktorer - kallade Strategiska faktorer - som kan göra ett uppslagsverk mer eller mindre användbart, mer eller mindre webbsmart, mer eller mindre ägarkänsligt och mer eller mindre innovativt.

Således kan även moderna digitala uppslagsverk som uppfyller Baskraven i e-Diderot se olika ut i praktiken och ha olika affärsmodeller.

30.2 Referensstatus som valuta

trovärdighet och transformation
Fig. 30.2   Referensstatus som valuta

Figuren illustrerar att referensstatus skapas på olika sätt (Kap. 15.1) i den analoga miljön och i den digitala. Ett uppslagsverk som till övervägande del har samma modell för till exempel transparens i den digitala miljön som i den analoga straffas med sjunkande referensstatus och trovärdighet.

Orsaken till detta är i första hand de ökade förväntningarna och kraven på transparens om ett uppslagsverk innehåll och funktion i den digitala miljön. I inledningen till ett specialnummer om uppslagsverk i den vetenskapliga tidskriften 'Culture unbound' sägs

Ett genomgående tema är hur uppslagsverk är beroende av det förtroende som människor har för dom och hur denna 'valuta' idag fungerar i den digitala världen. En faktor som troligen nu har blivit ännu viktigare. (Heider och Sundin, 2014 ref+) Originalꜜ

David Weinberg skrev 2009 att "Transparens är den nya objektiviteten."
Objektivitet utan öppenhet kommer alltmer att se ut som arrogans. Och sedan dårskap. Varför ska vi lita på vad en person - med de bästa avsikter - insisterar på vad som är sant när vi istället kan ha ett nät av bevis, idéer och argument? Kort sagt: Objektivitet är en förtroendemekanism som du litar på när ditt medium (t. ex. en bok) inte kan erbjuda länkar. Nu kan vårt medium (Internet) göra detta. (Weinberger, 2009. Min emfas. ref+) Originalꜜ

Modellen e-Diderot är baserad på den digitala miljöns krav på transparens. För uppslagsverk måste det vara överensstämmelse mellan modellens design, funktioner och verksamhetens affärsmodell (Kap. 9).

30.3 Baskrav i modellen e-Diderot

Baskraven grundas i tillämpliga delar på vad som är normalt vid vetenskaplig publicering. I den ingår bland annat inte fri tillgång för alla.

30.3.1 Transparens

Tryckta uppslagsverk hade generellt en hög Referensstatus (Kap. 5) ända fram tills att den digitala tsunamin slog till och på några få år förändrade människors sätt att söka mer vetande. Google, Wikipedia och webbens unika möjlighet att lätt "klicka" fram mer och mer information ändrade för alltid förutsättningarna för uppslagsverk och de företag som producerade och marknadsförde dessa.

Kraven på transparens yttrar sig på olika sätt. Varifrån kommer äggen, grönsakerna och fisken? Vem har sytt skjortan och kjolen på H&M och har de som syr acceptabla arbetsförhållanden? Vilken är produktens, resans och transportens miljöeffekter? Många vill veta mer och det ska vara lätt att få veta mer.

30.3.2Ett för alla fritt uppslagsverk

Fri tillgång till ett artikelsignerat allmänt svenskt uppslagsverk har ett nationellt värde och är bland annat en fråga om likvärdighet.

Tillgänglighet är en central faktor när man bedömer kvaliteten i sjukvården. Politiker och vårdgivare gör stora ansträngningar för att alla patienter ska få en likvärdig vård och ha en likvärdig tillgång till vård. Det finns liknande formuleringar för skola och omsorg.

Rikspolitiker och många andra anser att en olikvärdig tillgång till och kunskap om Internet↗ är ett problem som samhället bör hantera. Såväl utan som i analogi därmed är det en del i min värdegrund att ett brett allmänt uppslagsverk med signerade artiklar - för elever och andra intresserade - ska vara fritt för alla.

30.3.3Information om artikelförfattare

En viktig del i en källas trovärdighet är möjligheten att lätt få information om en namngiven författare och att lätt få veta vad författaren gör idag. Det mest grundläggande kan finnas i en inforuta⊽Augusta Strindberg
Demo.
Just nu fungerar detta här enbart för datorer. Dock lösbart. som syns när man för pekaren över namnet i en dator och vara klickbart för iPads och mobiler. I rutan ska det gärna finnas en eller flera länkar för vidare information. Det kan vara en länk till ett universitets forskningsportal - till exempel LUCRIS↗ (för Lunds universitet) och / eller en personlig hemsida. Min profil på LU.↗

30.3.4 Datum för när en artikel skrevs och uppdaterades

Varje uppslagsverk har en stor utmaning i att skapa och uppdatera sitt innehåll. Att uppmuntra och möjliggöra en dialog med allmänheten kan här vara en viktigt hjälpmedel.

I Stanford Encyclopedia of Philosophy (SEP) (Kap. 24) anges när en artikel skrevs och när den uppdaterades. Alla artiklar i SEP måste uppdateras - på något sätt - inom högst fyra år. Detta aktualitetsmål är en bra utgångspunkt.

En äldre artikel kan fortfarande var rimligt rätt, men utan uppdatering åldras även dessa. Inom områden som medicin och teknik märks detta tydligt. Ouppdaterade artiklar kan vara direkt felaktiga eller vilseledande.

30.3.5Referenser

Rimligt antal och aktuella referenser ökar ett uppslagsverks referensstatus och användarnytta. I studien Jämförelse NE och Wikipedia (Kap. 18) finns en analys av referensanvändningen i dessa uppslagsverk.

Hyperlänkar↗ enW - vanligen förkortat till 'länkar' - är bland det mest grundläggande på nätet. Dessa kan vara interna för att underlätta den interna navigeringen eller externa. De senare öppnas ibland i ett nytt fönster i webbläsaren för att man inte ska lämna sajten.

Externa länkar är nödvändiga i uppslagsverk för referenser, uppdaterad information och för att underlätta källkritik. Inget digitalt uppslagsverk är sig självt nog. Ett av de många problemen med uppslagsverket NE (Kap. 15.2) är att det saknar externa länkar.

30.3.7 Metadiskussion

I såväl strategiska som tekniska och etiska frågor ställs ägarna och ledningen av ett uppslagsverk inför ett antal vägval. Dessa kan presenteras mer eller mindre öppet. En öppnare attityd bidrar till ökad trovärdighet.

Det bör finnas en lista som berättar om nya artiklar och uppdateringar. Och om urvalet av dessa.

30.4 Strategiska faktorer

De strategiska faktorerna ingår i baskraven i modellen e-Diderot men de har betydelse ur innehålls- och användarperspektiv. De strategiska faktorerna gör att digitala uppslagsverk kan bli ganska olika.

30.4.1 Webbnivå

Digitala uppslagsverk kan vara mer eller mindre "moderna" i betydelsen i vilken grad de använder aktuella digitala möjligheter. Jag kallar detta för ett uppslagsverks 'Webbnivå', ett begrepp som också går att applicera i många andra områden. Begreppet innehåller delar som tillkomsthistoria, teknisk standard, design och interaktivitet. Webbnivån ska också relateras till det tekniskt möjliga, något som ständigt ökar i den digitala miljön.

Digitala uppslagsverk kan också ha en Teknisk skuld ↗BiBB vilken bland annat kan bero på när och under vilka förutsättningar det startades och hur det uppdateras.

30.4.2Innehåll - artiklar och notiser

Även i uppslagsverk med många signerade artiklar är det rimligt att det finns det man kan kalla "Notiser". Dessa är kortare artiklar som kan vara skrivna av en redaktion eller andra, sakna författarnamn, ha få eller inga referenser men är godkända av uppslagsverkets redaktion. De går ofta snabbt att producera vilket ger ökad aktualitet. Balansen mellan signerade artiklar och Notiser är en diskussionsfråga.

30.4.3 Volym - antalet uppslagsord och andra objekt

Om man ser varje sökning och "klick" som en tidsinvestering är det rationellt att välja tjänsterna med flest produkter eller "svar". Är tjänsten nischad som till exempel Stanford Encyclopedia of Philosophy gäller andra strategier.

I den moderna nätvärlden är det välkänt att ett fåtal sajter (tjänster) inom varje kategori nästan helt dominerar marknaden. Google har ungefär 90%↗ av världsmarknaden för Sök. Chrome är den helt dominerande webbläsaren↗ med en global marknadsandel på cirka 65%. Facebook är ledande i marknadsföring via sociala media↗. Amazon.com är störst inom e-handel i USA och allt fler söker produkter direkt på Amazon, och inte via en sökmotor, då många anser att Amazon ger tillräckligt handlingsbara (actionable) alternativ.

Ett uppslagsverks omfång är en viktig faktor när en användare bedömer ett uppslagsverks användbarhet. För många är Google ett förstaval för mervetande och de där visade sidorna har ofta Wikipedia högt på träfflistan.

30.4.4 Ägande och affärsmodell

Vem som äger ett uppslagsverkar påverkar affärsmodellen och relationen till innehållsproducenterna. Ägs uppslagsverket - som till exempel Store Norske Leksikon (Kap. 24) - av en ideell organisation eller är det privatägt som NE (Kap. 23).

I Bolags rätta ägare (Kap. 12) diskuteras frågan generellt och för uppslagsverk.

30.5Framstegens tillbakablickande

Nyare teknologier och koncept lånar drag av sina föregångare. Detta vad jag kallar "framstegens tillbakablickande" kan man se inom många områden. Fenomenet har beskrivits av bland andra (Bolter & Grusin, 2000) som kallar det "Remediation".

Elspisen fick fyra plattor i en kvadrat som ett eko av den centrerat vedeldade spisen. Många tidiga sajter var digitala kopior av trycksaker. Det tar tid och många experiment att finna egna nya former som blivit möjliga - och ofta nödvändiga - på grund av och tack vare nya teknologier och nya användarmönster.

Uppslagsverk har en lång historia (Kap. 29.9) som också stod modell för en grupp av de första digitala uppslagsverken. De digitala möjligheterna gör att vad vi menar med uppslagsverk kan och bör förändras. Detta är en av ambitionerna för uppslagsverket BiBB↗BiBB.

Uppslagsverk har en lång historia (Kap. 29.9) som också stod modell för en grupp av de första digitala uppslagsverken. De digitala möjligheterna gör att vad vi menar med uppslagsverk kan och bör förändras. Detta är en av ambitionerna för uppslagsverket BiBB↗BiBB.

30.6 Jämförelse NE och e-Diderot

NE uppfyller inte Baskraven i modellen e-Diderot.

Publicerades: 2016.   
Uppdaterad senast: 11 november 2023

Uppslagsverk← 29
Modell för uppslagsverk: e-Diderot
→ 31 Avhandlingens bidrag



12 kommentarer.  Din är välkommen.   Dela denna sida

Innehållsförteckning med alla underrubriker finns på - webbavhandling.se/innehall/