Avhandling i företagsekonomi  (Johan Schlasberg)


Referensstatus på bibliotek

Hög Referensstatatus kan åtnjutas av såväl hela entiteter - bibliotek, en myndighet osv. - som enskilda personer eller andra källor. Se en diskussion om uppslagsverks auktoritet och enskilda artiklar (Kap. 28.3). Bolaget NE (Kap. 16) vill att läsarna ska anse att uppslagsverket NE har en hög Referensstatus. Detta avspeglas bland annat i bolaget NE:s marknadsföring (Kap. 15) som dock är vilseledande och medvetet bryter mot marknadsföringslagen (Kap. 15.9).

23.2Bakgrund och forskningsfråga 1

Bakgrund: Folkbiblioteken har historiskt haft en hög status. Man kunde gå till biblioteket för att ta reda på fakta i såväl referenslitteratur som genom att fråga en bibliotekarie. Utvecklingen inom telekom, digitalisering, sökmotorer, webbifiering och Artificiell Intelligens (AI) har medfört en radikal förändring av bibliotekens kunskapsförmedlande roll. Tillgängligheten för Vetande och Mervetande har ökat dramatiskt, en process som pågår med stor kraft och som förändrar (läs minskar) bibliotekens traditionella kunskapsförmedlande roll. Bibliotekens roll i samhället som mötesplats och serviceställe för IT med mera diskuteras inte i avhandlingen.

Att en viss källa fanns på biblioteket bidrog till källans Referensstatus (Kap. 9). När källorna i allt större omfattning blev digitala samlades en kategori av dessa i vad som på flertalet biblioteks hemsidor benämns "Databaser".

Forskningsfråga 1: Vilka resurser presenterar biblioteken i sin tjänst "Databaser" och finns det en logik i urvalet?

ny modell för Databaser på bibliotek
23.1   Två modeller för
databaser på bibliotek

Bilden illustrerar två resursmodeller. Den vänstra består huvudsakligen av köpta Databaser (röda punkter). Den högra visar en modell där Databaserna i första hand är fria resurser (gröna punkter) - se lista med exempelexternal link och i andra hand köpta tjänster.

Datainsamlingen gjordes i mars 2017. Som underlag finns en detaljerad Excel-tabell med alla databasnamn på 78 folkbiblioteks Databaser. Här visas en sammanfattning. Mindre avvikelser kan finnas vad avser släktforskning. Ingen uppdelning är gjord på tillgänglighet. För cirka 70% av biblioteken kan till exempel NE endast användas biblioteket som visats i studien NE: statistik och kundservice (Kap. 18).

23.3Resultat av databasanalysen

En analys visade att urvalet av Databaserna på ett signifikant sätt styrdes av ett inköpsperspektiv - tjänster som biblioteket betalar för. Nästan ingen av biblioteken hade länkar till fria resurser som Wikipedia, Svenska Akademins svenska.se eller bibliotekens egen Bibblan guidar med länkar till över 700 kunskapsdatabaser.

I Skåne var antalet listade fria tjänster cirka 10% i jämförelse med cirka 90% köpta tjänster. Värmland listade inga fria resurser och Norrlands och Upplands län listade en fri tjänst vardera. Sölvesborg var i denna studie unik genom att lista fler fria än köpta databaser.

Studien visar också en betydande ojämnhet i omfattning, design och nytta för de olika bibliotekens användare av Databastjänsten.

Tabelldata

Detta är en studie av webbsidan om databaser i Skånereferens och Värmlandreferens och Norrlands länreferens, samt Upplands länreferens och Blekinge länreferens.

SKÅNE Alla Fria Köpta
Bjuv 4 0 4
Bromölla 6 3 3
Burlöv 7 1 6
Båstad 5 0 5
Eslöv 1 0 1
 Visa mer vertical arrowsSkåne - alla kommuner (33)
SKÅNE Alla Fria Köpta
Bjuv 4 0 4
Bromölla 6 3 3
Burlöv 7 1 6
Båstad 5 0 5
Eslöv 1 0 1
Helsingborg 6 0 6
Hässleholm 8 3 5
Höganäs 5 0 5
Hörby 6 3 3
Höör 4 0 4
Klippan 5 0 5
Kristianstad 11 3 8
Kävlinge 5 0 5
Landskrona 9 0 9
Lomma 7 0 7
Lund 13 0 13
Malmö 7 1 6
Osby 8 3 5
Perstorp 5 0 5
Simrishamn 11 0 11
Sjöbo 5 0 5
Skurup 4 0 4
Staffanstorp 4 1 3
Svalöv 4 0 4
Svedala 4 0 4
Tomelilla 3 0 3
Trelleborg 2 0 2
Vellinge 12 0 12
Ystad 4 0 4
Åstorp 8 0 8
Ängelholm 8 0 8
Örkelljunga 5 0 5
Östra Göinge 9 3 6
Summa 205 21 184

Skåne:  Av 33 bibliotek var det 23 som inte listade några fria tjänster. Av de fria var det åtta bibliotek som listade Bibblan guidar och sex som listade Litteraturbanken.

 Visa mer vertical arrowsVärmland (18)
VÄRMLAND Alla Fria Köpta
Arvika 7 0 7
Degerfors 1 0 1
Eda 2 0 2
Filipstad 5 0 5
Forshaga 5 0 5
Grums 8 0 8
Hagfors 7 0 7
Hammarö 3 0 3
Karlskoga 6 0 6
Karlskrona 8 0 8
Kil 4 0 4
Kristinehamn 4 0 4
Munkfors 2 0 2
Storfors 3 0 3
Sunne 7 0 7
Säffle 6 0 6
Torsby 5 0 5
Årjäng 2 0 2
Summa 85 0 85

Värmland:  Inget bibliotek i Värmland listade några fria databaser.

 Visa mer vertical arrowsNorrlands län (14)
Norrlands län Alla Fria Köpta
Arjeplog 6 1 5
Arvidsjaur 7 1 6
Boden 8 1 7
Gällivare 7 1 6
Haparanda 5 1 4
Jokkmokk 6 1 5
Kalix 4 1 3
Kiruna 4 1 3
Luleå 11 1 10
Pajala 4 1 3
Piteå 8 1 7
Älvsbyn 6 1 5
Överkalix 6 1 5
Övertorneå 4 1 3
Summa 86 14 72

Norrland:  Av de fria databaserna i Norrlands län var alla Libris Bothnica.

 Visa mer vertical arrowsUpplands län (8)
Upplands län Alla Fria Köpta
Enköping 6 0 5
Heby 10 1 9
Håbo 7 0 7
Knivsta 9 0 9
Tierp 6 0 6
Uppsala 7 0 7
Älvkarleby 8 0 8
Östhammar 5 0 5
Summa 57 1 56

Uppland:  Ett bibliotek hade en fri databas. De övriga inga.

 Visa mer vertical arrowsBlekinge län (5)
Blekinge län Alla Fria Köpta
Karlshamn 8 0 8
Karlskrona 11 0 11
Olofström 7 0 7
Ronneby 12 2 10
Sölvesborg 17 9 8
Summa 55 11 44

Blekinge:  Ett bibliotek hade nio fria tjänster, ett hade två och de övriga inga.

Kommentar

I en forskningsrapport ''E-resurser på kommunala bibliotek- (Gärdén et al. 2016) visas att efterfrågan på information via bibliotekens databaser ofta är låg, att många bibliotekarier själv inte använder tjänsterna och att man bland annat åberopar kompetensbrist(?) i hur de kan användas.

Det handlar också till stor del om på vilken fråga databaserna ett är svar? På ganska få frågor, tycks det som i nuläget. Om nästan inga bibliotekarier vänder sig till databaserna i referensarbetet, och användarna inte känner till att de finns och inte vet hur de ska söka i dem, varför ska biblioteken lägga pengar på dem? (Gärdén, 2016 s. 35)

Sammanfattningsvis kan sägas att biblioteken har en tjänst som utgår från ett inköpsperspektiv och inte ett användarperspektiv. Tjänsten är dessutom dåligt presenterad och saknar användarstöd. Läs mer i stycket Diskussion↓

23.4Bakgrund och forskningsfråga 2

Hur presenterar biblioteken tjänsten och uppslagsverket NE?

Nationalencyklopedin (NE) i bokformat (Kap. 28.5) var en självklarhet på biblioteken och hade hög Referensstatus. När NE övergick till att bli en digital tjänst var det närliggande att såväl bolaget NE som biblioteken såg det som naturligt att bokverkets Referensstatus även skulle åtnjutas av den digitala versionen. Detta återspeglas i bolagets marknadsföring av NE (Kap. 15) och i många biblioteks beskrivning av NE.

2016 var det cirka 150 av totalt 290 folkbibliotek som angav att de hade NE som digital tjänst. 2020 är det 66 (23%) som har ett NE-abonnemang (Kap. 17).

Metod: Av de bibliotek som 2016 angav att de hade NE skrev 46 att NE var Sveriges största uppslagsverk eller något liknande. Biblioteken uppmärksammades via mejl och i en del uppföljande samtal om att svenska Wikipedia är cirka 20 gånger större än NE och om min studie NE och Wikipedia (Kap. 19).

Några bibliotek bl a Norrköping och Linköping skrev på sina hemsida att "alla" artiklar i NE hade "hög tillförlitlighet".

23.5Bibliotekens texter on NE - Tabelldata

Listan startade med 46 bibliotek den 1 november 2016. Bibliotek som bytte till en mer neutral text - t ex till NE - ett stort svenskt uppslagsverk markerades med grön text så snart uppdateringen kom till min kännedom. Jag följde utvecklingen varje vecka. Målet var att kunna visa alla biblioteken med gröna bokstäver. Direktlänkar till alla Sveriges biblioteks sida om databaser (Kap. 19).

Uppdatering mars 2017:  45 (98%) bibliotek har ändrat sin text om NE per den 31 mars 2017. Invånarna i dessa kommuner, cirka 2.5 miljoner, ser nu en neutral text om NE. Utom de i Borås där för övrigt Bibliotekshögskolan ligger.

Namnen länkar till bibliotekets sida om databaser.
(W) = listar Wikipedia, (B) = listar Bibblan guidar, (    ) = Upphör(t) med NE
.

Ale,   Alingsås,   Alvesta,   Bollnäs (B, W),   Borgholm,   Borås,   Danderyd,   Gislaved (B, W),   Göteborg,   Haninge - Fredrika Bremergymnasierna,   Hedemora (B, W),   Jönköping,   Kalmar,   Karlskrona,   Kumla,   Kungälv,   Linköping,   Lomma,   Markaryd,   Mönsterås,   Nacka,   Norrköping,   Nyköping,   Nynäshamn,   Nässjö,   Orust,   Sala,   Smedjebacken (W),   Sollentuna,   Stenungsund,   Sundbyberg,   Söderköping,   Tingsryd,   Tranås,   Umeå,   Uppsala,   Vallentuna,   Varberg,   Vimmerby,   Värnamo,   Ånge,   Älmhult,   Älvkarleby,   Öckerö,   Örnsköldsvik,   Österåker

23.6 Resultat och kommentarer

Studien visade att uppslagsverket NE:s Referensstatus från det tryckta verket hade överförts till NE som digital tjänst. Man kan inte begära att enskilda bibliotek ska ha resurser att genomföra studier om NE:s innehåll annat än i mycket begränsad omfattning. Detta gjorde biblioteken beroende av såväl NE:s historiska Referensstatus som bolaget NE:s marknadsföringstexter.

Studien visar hur konceptet referensstatus kan användas i biblioteksvärlden och det hedrar biblioteken att de tog till sig ny information om NE. Se Diskussion↓

7Diskussion

Folkbibliotekens fokus på köpta Databaser har sin grun i deras DNA att erbjuda sådant man köpt och sedan kan låna ut eller presentera. Köpta Databaser har / ger högre Referensstatus (Kap. 9) än fria tjänster.

Med en användares 'vill-veta-mer' önskan som utgångspunkt vore det rimligt att lista både inköpta och fria databaser och ett brett urval fria resurser. Användaren bryr sig nog inte om huruvida en resurs är köpt eller fri - så länge den är bra och tillförlitlig.. Jämför med citatet från Lorcan Demsey

Library use report from OCLC
23.2   Bibliotek för vem?

It is important to think of the library in the life of the user and not the user in the life of the library. Lorcan Dempsey

Citatet är från studien 'The Library in the Life of the User: Engaging with People Where They Live and Learn' av amerikanska Online Computer Library Center, (2015. ref+).

Det interna förändringstrycket för att utveckla bibliotekens tjänst "Databaser" till en bredare informationsservice är lågt. En moderniserad Databastjänst har koppling till frågor som ökad kunskap om källkritik, egen informationssökning och skulle inte minst vara bra för de "digitalt svaga".

(Jag är sedan 2016 medlem i biblioteksföreningarna i Sverige och Norge.)

Publicerades: mars 2017.   Uppdaterad: 24 november 2020



Ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Webbavhandlingar och affärsmodeller för uppslagsverk'.

9 kommentarer.  Din är välkommen.

Innehållsförteckning med närmare 300 underrubriker finns på - bibb.se/avhandling/innehall/