Referensstatus på bibliotek

21.1 Introduktion: Hög Referensstatus (Kap. 5) kan åtnjutas av såväl hela entiteter - bibliotek, en myndighet, ett uppslagsverk osv. - som enskilda personer eller andra källor. Se en diskussion om uppslagsverks auktoritet Uppslagsverk (Kap. 10.5).
Bakgrund: Folkbiblioteken har historiskt haft en hög status. Man kunde gå till biblioteket för att - utöver låna böcker - ta reda på fakta i såväl referenslitteratur som genom att fråga en bibliotekarie. Utvecklingen inom telekom, digitalisering, sökmotorer, webbifiering och Artificiell Intelligens (AI) har medfört - och kommer att medföra - en radikal förändring av bibliotekens kunskapsförmedlande roll. Tillgängligheten för Vetande och Mervetande har ökat dramatiskt, en process som pågår med stor kraft och som förändrar - läs minskar - bibliotekens traditionella kunskapsförmedlande roll. Bibliotekens nya roller i samhället som mötesplats och serviceställe för IT med mera diskuteras inte i avhandlingen.
21.2Studie 1: om NE på biblioteken
Hur presenterar biblioteken tjänsten och uppslagsverket NE?
Nationalencyklopedin (NE) i bokformat - 'Uppslagsverk' (Kap. 10.8, om NE) - var en självklarhet på biblioteken och hade hög Referensstatus. När NE övergick till att bli en digital tjänst var det naturligt för både bolaget NE (Kap. 22) och biblioteken att anta att även den digitala versionen skulle åtnjuta bokverkets höga Referensstatus. Detta framhävdes också i många biblioteks presentation av NE.
2016 var det cirka 150 av totalt 290 folkbibliotek som angav att de hade NE som digital tjänst. 2024 är det 28 som har ett Abonnemang på NE.se (Kap. 20).
Metod: Av de bibliotek som 2016 angav att de hade NE skrev 46 att NE var Sveriges största uppslagsverk eller något liknande. Biblioteken uppmärksammades via mejl och i en del uppföljande samtal om att svenska Wikipedia är cirka 20 gånger större än NE och om min studie 'Jämförelse NE och Wikipedia' (Kap. 18).
Några bibliotek, bland annat Norrköping och Linköping, skrev på sina hemsidor att "alla" artiklar i NE hade "hög tillförlitlighet".
21.3Bibliotekens texter om NE - Tabelldata
Listan startade med 46 bibliotek den 1 november 2016. Bibliotek som bytte till en mer neutral text - till exempel till NE - ett stort svenskt uppslagsverk markerades med grön text så snart uppdateringen kom till min kännedom. Jag följde utvecklingen varje vecka. Målet var att kunna visa alla biblioteken med gröna bokstäver. Direktlänkar till alla Sveriges biblioteks sida om Databaser finns i Abonnemang på NE.se (Kap. 20).
Uppdatering mars 2017: 45 (98 %) bibliotek har ändrat sin text om NE per den 31 mars 2017. De cirka 2,5 miljoner invånarna i dessa kommuner ser nu en neutral text om NE. Undantaget är Borås, där för övrigt Bibliotekshögskolan ligger.
21.4 Resultat
Studien visade att det tryckta uppslagsverket NE:s Referensstatus - i varje fall på folkbiblioteken - hade överförts till NE som digital tjänst. Man kan inte begära att enskilda bibliotek ska ha resurser att genomföra studier om NE:s innehåll annat än i mycket begränsad omfattning. Detta gjorde biblioteken beroende av såväl NE:s historiska Referensstatus som bolaget NE:s marknadsföringstexter.
Studien visar hur konceptet Referensstatus kan användas i biblioteksvärlden och att ny information om NE påverkade presentationen av NE. Se Diskussionꜜ
21.5Studie 2: Folkbibliotekens "Databaser"
Att en viss källa fanns på biblioteket bidrog till källans Referensstatus. När källorna i allt större omfattning blev digitala samlades en kategori av dessa i vad som på flertalet biblioteks hemsidor benämns "Databaser".
Fråga: Vilka resurser presenterar biblioteken i sin tjänst "Databaser" och vilken är logiken i urvalet?
Datainsamlingen gjordes i mars 2017. Som underlag finns en detaljerad Excel-tabell med alla databasnamn på 75 folkbiblioteks Databaser. Här visas en sammanfattning. Mindre avvikelser kan finnas vad avser släktforskning. Ingen uppdelning är gjord på tillgänglighet. För cirka 70 % av biblioteken kan till exempel NE endast användas på biblioteket som visats i studien NE: statistik (Kap. 19).
21.6Resultat av databasanalysen

Databaser på bibliotek
Bilden illustrerar två resursmodeller. Den vänstra består huvudsakligen av köpta Databaser (röda punkter). Den högra visar en modell där Databaserna i första hand är fria resurser (gröna punkter) - se lista med exempel på BiBB - och i andra hand köpta tjänster.
En analys visade att urvalet av Databaserna på ett signifikant sätt styrdes av ett inköpsperspektiv - tjänster som biblioteket betalar för. Nästan inget av biblioteken hade länkar till fria resurser som Wikipedia eller Svenska Akademiens svenska.se.
I Skåne var antalet listade fria tjänster cirka 10 % i jämförelse med cirka 90 % köpta tjänster. Värmland listade inga fria resurser och i Norrbottens län listade alla bibliotek en och samma fria tjänst (Libris Bothnica), och i Uppsala län listade ett bibliotek en fri tjänst.
Studien visar också en betydande ojämnhet i omfattning, tjänstens design och nytta för bibliotekens användare av Databastjänsten.
Tabelldata
Detta är en studie av webbsidan om Databaser i Skåne ꜜ och Värmland ꜜ och Norrbottens län ꜜ, samt Uppsala län ꜜ och Blekinge län ꜜ.
| SKÅNE | Alla | Fria | Köpta |
|---|---|---|---|
| Bjuv | 4 | 0 | 4 |
| Bromölla | 6 | 3 | 3 |
| Burlöv | 7 | 1 | 6 |
| Båstad | 5 | 0 | 5 |
| Eslöv | 1 | 0 | 1 |
Visa mer Skåne - alla kommuner (33)
|
Skåne: Av 33 bibliotek var det 24 som inte listade några fria tjänster. Av de fria var det åtta bibliotek som listade Bibblan guidar och sex som listade Litteraturbanken.
Visa mer Värmland (15)
|
Värmland: Inget bibliotek i Värmland listade några fria Databaser.
Visa mer Norrbottens län (14)
|
Norrbotten: Av de fria Databaserna i Norrbottens län var alla Libris Bothnica.
Visa mer Uppsala län (8)
|
Uppsala: Ett bibliotek hade en fri databas. De övriga inga.
Visa mer Blekinge län (5)
|
Blekinge: Ett bibliotek hade nio fria tjänster, ett hade två och de övriga inga.
Kommentar
I en forskningsrapport 'E-resurser på kommunala bibliotek' (Gärdén et al. 2016) visas att efterfrågan på information via bibliotekens Databaser ofta är låg, att många bibliotekarier själva inte använder tjänsterna och att man bland annat åberopar kompetensbrist i hur de kan användas.
Det handlar också till stor del om på vilken fråga databaserna är ett svar? På ganska få frågor, tycks det som i nuläget. Om nästan inga bibliotekarier vänder sig till Databaserna i referensarbetet, och användarna inte känner till att de finns och inte vet hur de ska söka i dem, varför ska biblioteken lägga pengar på dem? (Gärdén et al., 2016 s. 35)
Notera att Gärdén frågar ... varför ska biblioteken lägga pengar på dem? Även forskaren har automatiskt anammat bibliotekens historiskt betingade modell för tjänsten Databaser.
Sammanfattningsvis kan sägas att biblioteken har en tjänst som utgår från ett inköpsperspektiv och inte ett användarperspektiv. Tjänsten är dessutom mycket ojämnt presenterad och saknar användarstöd. Läs mer i stycket Diskussionꜜ
21.7Diskussion
Folkbibliotekens fokus på köpta Databaser har sin grund i deras DNA att erbjuda sådant man köpt och sedan kan låna ut eller presentera. Köpta Databaser ger högre Referensstatus (Kap. 5) än fria tjänster.
Med en användares 'vill-veta-mer' önskan som utgångspunkt vore det rimligt att lista både inköpta och fria Databaser och ett brett urval fria resurser. Användaren bryr sig nog inte om huruvida en resurs är köpt eller fri - så länge den är bra och tillförlitlig. Jämför med citatet från Lorcan Dempsey.

It is important to think of the library in the life of the user and not the user in the life of the library. Lorcan Dempsey
Citatet är från studien 'The Library in the Life of the User: Engaging with People Where They Live and Learn' av amerikanska Online Computer Library Center (2015. ref+).
Det interna förändringstrycket för att utveckla bibliotekens tjänst "Databaser" till en bredare informationsservice är lågt. En moderniserad Databastjänst hänger samman med frågor om källkritik och egen informationssökning, och skulle inte minst gynna de "digitalt svaga" och de som är ovana vid det svenska språket.
(Jag är sedan 2016 medlem i biblioteksföreningarna i Sverige.)
Sammanfattning
Kapitlet visar med två studier hur Referensstatus fungerar på folkbibliotek. Studie 1 visar att det tryckta NE:s höga Referensstatus överfördes till den digitala tjänsten och att 45 av 46 bibliotek ändrade sin presentation av NE efter ny information. Studie 2 av 75 bibliotek visar att tjänsten "Databaser" styrs av ett inköpsperspektiv och inte ett användarperspektiv, med få fria resurser.
Läs längre sammanfattning
Kapitlet utgår från att både hela entiteter, som bibliotek och uppslagsverk, och enskilda personer kan ha hög Referensstatus. Folkbiblioteken har historiskt haft hög status, men digitalisering, sökmotorer och AI har ökat tillgängligheten till Vetande och Mervetande och minskar bibliotekens traditionella kunskapsförmedlande roll.
Studie 1 gäller hur biblioteken presenterade NE. Det tryckta NE hade hög Referensstatus, och både bolaget NE och biblioteken antog att den digitala tjänsten skulle ärva den. 2016 beskrev 46 bibliotek NE som Sveriges största uppslagsverk eller liknande. Efter information om att svenska Wikipedia är cirka 20 gånger större hade 45 av dem i mars 2017 bytt till en neutral text. Biblioteken saknar resurser att granska NE:s innehåll och var därför beroende av NE:s historiska Referensstatus och bolagets marknadsföring.
Studie 2 analyserar tjänsten "Databaser" på 75 folkbibliotek i Skåne, Värmland, Norrbotten, Uppsala län och Blekinge, med data från mars 2017. Urvalet styrdes av ett inköpsperspektiv: nästan inga bibliotek länkade till fria resurser som Wikipedia eller svenska.se. Tjänsten var dessutom ojämn i omfattning och design och saknade användarstöd.
Diskussionen förklarar fokuset på köpta Databaser med bibliotekens tradition att erbjuda det man köpt, och köpta Databaser ger högre Referensstatus än fria tjänster. Med användarens vilja att veta mer som utgångspunkt, i linje med Lorcan Dempseys tanke om biblioteket i användarens liv, vore det rimligt att lista både köpta och fria resurser. Förändringstrycket är lågt, men en moderniserad Databastjänst skulle gynna de digitalt svaga och de som är ovana vid svenska.
Sammanfattning av kapitlets version den 15 oktober 2026, genererad med Claude (Anthropic). Granskad, eventuellt ändrad och accepterad av Johan Schlasberg. Läsarstöd som ej ingår i avhandlingen.
Publicerades: mars 2017.
Uppdaterad senast: 15 oktober 2026
Abonnemang på NE.se ← 20
Referensstatus på bibliotek
→ 22 NE och marknadsföringslagen
12
kommentarer. Din är välkommen.

Summary