Referensstatus

ett centralt begrepp i avhandlingen

5.1Jag har myntat begreppet 'Referensstatus' som nog bättre än det äldre närliggande begreppet 'kognitiv auktoritet' beskriver hur många ser på och värderar olika kunskapskällor och hur de kan användas. Begreppet är nästan självförklarande och generellt användbart men appliceras här i första hand på uppslagsverk och forskningskommunikation.

referensstatus som nav — Fig. 5.1 Referensstatus som nav

Ett uppslagsverks referensstatus är navet i strategin och affärsmodellen (Kap. 9) för företag som marknadsför uppslagsverk.
Här utvecklas vad som menas med referensstatus och hur den konstrueras och förändras i en digital värld - till skillnad från i en analog värld med tryckta böcker som bärare av referensstatus.

5.2Från kognitiv auktoritet till referensstatus.

(Wilson, 1983) introducerade i sin bok 'Second-hand knowledge: An inquiry into cognitive authority' begreppet 'kognitiv auktoritet' som betecknar det förtroende människor har för andra personers eller entiteters kunskap.

Allt jag vet om världen utanför det begränsade intervallet av min egen personliga erfarenhet är vad andra har sagt till mig. Allt är hörsägen. Men jag räknar inte all hörsägen som lika tillförlitlig. Vissa människor vet mer om vad de pratar om än andra. De som gör detta är mina kognitiva auktoriteter. (Ibid. s. 13) Originalꜜ

Någons eller någots kognitiva auktoritet kan förändras över tiden och beror på ett flertal faktorer som jag sammanfattande kallar "Referensnärhetꜜ". Referensstatusen kan också gälla till exempel en bok eller ett uppslagsverk. Begreppet kognitiv auktoritet fokuserar på kunskap och vetande, medan referensstatus därutöver tillför en social och situationell dimension. I vår tid kan någon eller något få hög referensstatus 'enbart' genom att vara känd eller känt.

Ordet referensstatus är enklare att spontant förstå än kognitiv auktoritet vilket är ett värde i sig. Det finns igenkännbara analogier som "flyktingstatus" med flera. Ordet referensstatus anger också att något är värt - och acceptabelt - att citera vilket är en kvalitet utöver vad en enskild person väljer att tro på eller inte.

George Cornewall Lewis book — Fig. 5.2 Lewis. Influence of
authority

När Patrick Wilson satte sig att skriva om kognitiv auktoritet hittade han enbart en tidigare text - från 1849 - som tagit upp frågan om kunskapens auktoritet. Den var författad av (George Cornewall Lewis)Wikipedia, en engelsk forskare och politiker. Boken, på 449 sidor, lär vara något omständlig, men en tanke kan få följa med in i vår tid och denna diskussion.

Den grundläggande tanken om åsikter verkar vara att det är en fråga om vilken tvivel rimligen kan finnas, och där två personer utan absurditet kan tänka annorlunda. Originalꜜ

Under de senast decennierna har filosofernas intresse för epistemologi - läran om kunskap och vetande - ökat och bland annat den aspekt som placerar frågan i en social kontext 'social epistemology', vilket också är namnet på en tidskrift↗. En fri tidskrift med samma tema är Social Epistemology Review and Reply Collective↗.

Artikeln 'Epistemic dependence' (Hardwig, 1985. ref+) räknas idag som en klassiker inom området. Den inleds med ett konstaterande Jag kan konstatera att jag tror på alla möjliga saker som jag inte har bevis för Originalꜜ och har som mål att i denna artikel ta upp tanken på intellektuell auktoritet, särskilt experternas Originalꜜ. En uppföljare på samma tema 'The role of trust in knowledge' (Hardwig, 1991. ref+) tar upp den intressanta frågan om tilltro har någon betydelse i vetenskap. En utgångspunkt, för en grupp, är att inom vetenskap är något sant eller osant och därmed är tilltro inom vetenskap en icke-fråga. För samhällsvetare är den beskrivningen närmast absurd men som visas i 'What do you know?' (Hutson, MIT Technology Review, 2020) är man även inom naturvetenskap i hög grad beroende av tilltron till andra. Artikelns exempel är LIGOWikipedia, ett mycket stort projekt för att upptäcka gravitationsvågor. Flertalet författare i artiklar om projektet saknar helt kunskap om delar i projektet och är beroende av sin tilltro till andras kunskap.

Tidskriften Synthese↗ hade i maj 2019 ett specialnummer om Epistemic dependence.

I en artikel i Stanford Encyclopedia of Philosophy (Kap. 24) om Social epistemology. (Goldman, 2015)↗ finns bland detta stycke om Wikipedia

Wikipedias mål att göra befintlig kunskap allmänt tillgänglig är tydligt epistemisk, så frågan uppstår naturligtvis hur väl den kan uppnå sitt mål. Frågan är av stor praktisk betydelse, för å ena sidan är Wikipedia en av de mest använda informationskällorna, medan det å andra sidan finns oro över dess epistemiska kvalitet. (Goldman 2015 section 5.3. ref+) Originalꜜ

Goldman tar bland annat upp en artikel som publicerades i Nature 2005 där man fann att Wikipedia "was only slightly less reliable than the venerable Encyclopedia Britannica". Denna referens är gammal och av begränsat värde vid en bedömning idag. Den bygger dessutom på en jämförelsemodell som finns all anledning att problematisera. Detta har jag gjort i Sveriges första forskningsstudie som jämför NE och Wikipedia (Kap. 18). Det finns ännu ingen internationell studie som använt min metodik utan jämförelser mellan till exempel Encyclopedia Britannica och Wikipedia har baserats på det jag kallar en innehållsfokuserad "Ordmodell."

Av större relevans - och mer i linje med min studie ovan - är att Goldman anför en artikel av (Fallis, 2011)

Fallis påpekar att tillförlitlighet inte är den enda värdet som har betydelse när det gäller informationskällor. Dessutom bryr vi oss om makt (hur mycket information som kan hämtas från en källa), hastighet (hur snabbt informationen kan hämtas) och hur många som har tillgång till källan. (Goldman, 2015, section 5.3 ref+) Originalꜜ

I 'Trust in a Social and Digital World' (Alfano och Klein, 2019. ref+) diskuteras det författarna kallar The New normal. De säger att vårt största epistemiska nätverk är Internet som ger oss ...

Volym: vi har tillgång till mer information.
Snabbhet: vi har tillgång till information snabbare och lättare.
Trovärdighet: vi har tillgång till mer korrekt information.
Variation: vi har har tillgång till en större bredd av information.
Röst: vi har mer makt att få vår och andra röster hörda. Originalꜜ

5.4Kulturellt kapital

Den franske sociologen Pierre BourdieuWikipedia är bland annat känd för sin forskning om det han kallade 'symboliskt kapital' och 'kulturellt kapital'. (Artikel om Bourdieu. ref+). Att ha eller inte ha vissa fysiska eller digitala produkter och tjänster är en social markör vars värde skiftar mellan grupper och över tiden. Kulturellt kapital kan transformeras till ekonomiskt kapital.

Många tror, felaktigt, att namnet Nationalencyklopedin anger någon form av statligt ägande eller något officiellt. NE ingår i en privat företagsgrupp (Kap. 23). Bolagets viktigaste produkt är försäljning av läromedel för yngre elever. Uppslagsverkets huvudfunktion är att stödja den försäljningen och ge allmän referensstatus.

5.5Vetenskaplighet som referensstatus

En av de metoder NE Nationalencyklopedin AB använder för att höja uppslagsverkets referensstatus är att beskriva det som baserat på vetenskapliga principer och värdeneutralitet. Att detta vare sig är korrekt eller ger en grund för att de kan hävda att NE är "främst" ingår bland skälen till att jag skrivit ett kapitel om NE och marknadsföringslagen (Kap. 22).

Det är mycket vanligt att något åberopas som "vetenskapligt" eller sägas bygga på vetenskapliga studier. Detta är inte sällan osant eller så används studier på ett sätt som inte har täckning i data. Problemet är välkänt och kunde exemplifieras i betydande antal. Ett exempel är Svenska Golfförbundet som länge hävdat att golfare lever upp till fem år längre än andra baserat på en förment vetenskaplig studie publicerad av Karolinska Institutet (KI). Men som jag visar i analysen 'Golf, hälsa och livsstil'↗ är studien inte särskilt vetenskaplig och publicerade slutsatser och Golfförbundets användning av dessa har ingen bas i redovisade data. Ett annat exempel är vaccinmotståndare som regelbundet och felaktigt refererar till "vetenskapliga studier".

För att ett uppslagsverk skulle kunna göra anspråk på vetenskaplighet krävs i varje fall två saker. A) Det måste vara lätt att få veta något om en artikels författare och B) Någon form av lätt tillgängliga referenser.

Studien Vem skriver i NE (Kap. 16)) visar att det inte finns någon sådan information i NE eller på sajten NE.

Studierna Nya uppslagsord i NE (Kap. 17) och Jämförelse NE och Wikipedia (Kap. 18)) visar att referenser nästan helt saknas i de senaste årens nya uppslagsord och ofta är gamla i äldre artiklar.

5.6Referensstatus, rang och spridningsmönster

Källor har olika rangordning vilket bland annat kan bero på olika individers kännedom om källorna. Ju högre referensstatus en källa har desto mer refererbar och citerbar är den i en positiv mening, men också i den meningen att risken för kritik av dess användning är mindre.

spridningsform — Fig. 5.3 Spridningsmodell

Bilden är tänkt att beskriva att referensstatus ofta har en hierarkisk karaktär. Man kanske bör tillägga inom sitt inflytandeområde varmed avses att en person accepterar källan som en relevant auktoritet. Någons eller någots referensstatus förändras ofta långsamt och på vägar som är komplicerade att följa.

För att testa begreppet referensstatus inledde jag 2016 en studie om vad de 140 folkbibliotek som angav att de hade uppslagsverket digitala NE skrev om NE. (Aktuellt antal 2020 - 35 (12%) (Kap. 20)). Av dessa 140 bibliotek var det 46 bibliotek som angav att "NE är Sveriges största uppslagsverk" (Kap. 21) eller en text med liknande innebörd.

5.6.1Referensnärhet

Även om vårt epistemiska nätverk (vår resursbank) har ökat i en för några år sedan närmast otänkbar omfattning har vi en mer eller mindre medveten personlig modell för att avgöra vad vi betraktar som tillförlitligt. Jag kallar detta för Epistemisk närhet ('epistemic proximity'), ett koncept som säger att vi är mer eller mindre benägna att bedöma något som tillförlitligt i relation till faktorer som ...

Fysisk närhet:
Vi kanske tror mer på en källa som är geografiskt nära.
Ämnesrelaterad närhet:
Hur nära "frågan" är källan? En lektor i epidemiologi är närmare frågan om smittspridning än en professor i ortopedi även om bägge är "doktorer".
Transparens:
Är det lätt att få mer information om källans referenser?
Avsändarens tillhörighet:
Är vi benägna att tro på bolaget X, myndigheten Y eller politikern Z?
Social närhet:
Känner vi källan eller känner någon som känner källan?
Vår egen förförståelse:
Vi värderar texter och andra framställningar utifrån vår egen mentala karta och förförståelse. Vad behöver man till exempel veta om IT/Webb för att ha en "grundad uppfattning" (utvärdera) formatet Webbavhandlingar (Kap. 26)
Trovärdighetens konsekvenser:
Vi lägger olika mycket energi i att etablera trovärdighet i relation till eventuella vägvals konsekvenser.

Den epistemiska närheten är i flera avseenden inte rationell vilket ofta inte gör den mindre reell och faktisk för bedömaren.

I avhandlingen framförs att det finns tre ekosystem för avhandlingar (Kap. 25). Dessutom argumenteras för att webbavhandlingar har många fördelar framför tryckta avhandlingar och avhandlingar i Pdf-format och att det inte finns någon anledning att kräva en tryckt avhandling som underlag för en disputation.

Är dessa utsagor trovärdiga? Jämför med modellen för epistemisk närhet.

5.6.2Fakta som förändringsfaktor

Forskning om kognitiv dissonansWikipedia handlar om hur människor samtidigt kan tro på motstridiga fakta. Ett annat forskningsområde handlar om varför människor ändrar eller inte ändrar sin uppfattning när de får ta del av nya fakta, ett nog så aktuellt ämne för att bemöta diverse konspirationsteorier.

Inom statsvetenskap finns en etablerad metod där man undersöker om introduktion av fakta påverkar personers uppfattning och beslut. Den blev känd som 'the Backfire effect', men jag kallar den för en "Facts effect" (Kap. 6.9).

Studien Referensstatus på bibliotek (Kap. 21) kan betraktas som framgångsrik då 45 av 46 som bytte till en mer neutral text när de fick ny information. I liknande avsikt togs kontakt med en del andra organisationer ꜜ - Lärarförbundet, Statens Medieråd och LO / PRO - för att diskutera hur dessa beskrev uppslagsverket digitala NE. Även här skedde förändringar i beskrivningen av NE.

Några fler exempel på introduktion av fakta och referensstatus

I ett underkapitel 'Exempel' (Kap. 5b) till denna sida presenteras tre konkreta användarexempel på referensstatus och ändringar efter kontakt.

Om Lärarförbundets text när de erbjuder sina medlemmar rabatt på ett NE-abonnemang.
Om Statens Medieråd när de i ett kapitel om källkritik skriver om digitala NE och Wikipedia.
Om reklamtext när LO/PRO erbjuder sina medlemmar digitala NE.

5.7Referensstatus är föränderligt

Det är rimligt att anta att någots eller någons Referensstatus förändras. Ibland kan det gå snabbt (till exempel via avslöjanden gjorda av journalister) men inom många områden sker förändringen sakta. Att utvärdera uppslagsverk är tidskrävande och det är inte självklart hur det ska göras - Jämförelse NE och Wikipedia (Kap. 18).

Man kan föra en diskussion (Wilson, 1983 s. 166 ff.) om hur mycket av ett uppslagsverks referensstatus som vilar på ett uppslagsverk som helhet och en uppfattning om avsändaren (producenten) och / eller på enskilda författares referensstatus.

Referensstatus är en valuta (Kap. 11.2)

Ett uppslagsverk som vill åtnjuta bred trovärdighet inte bara av historiska skäl utan för sitt nutida innehåll och sin digitala tjänst måste troligen vara bland annat modernt och transparent (Kap. 30).

Ett genomgående tema är hur uppslagsverk är beroende av det förtroende som människor har för dom och hur denna 'valuta' idag fungerar i den digitala världen. En faktor som troligen nu har blivit ännu viktigare. (Heider och Sundin, 2014 ref+) Originalꜜ

Se hela citatet av två informationsforskare (Kap. 29.2) som säger att det viktigaste med en encyklopedi är att den är trovärdig.

Ändras synsätten på NE och Wikipedia?

Acceptansen av Wikipedia som fullgod källa i skolan följer med all säkerhet en normal spridningskurvaWikipedia - se också exempel nedan. Idag är det många lärare som accepterar Wikipedia, men det finns - såvitt jag vet - inga aktuella kvantitativa data i frågan.

I den akademiska världen blir Wikipedia alltmer accepterat vilket nyligen är omtalat i en forskarrapport 'Kunskapens nya rörelser' (Östling et al., 2016 ref+)publicerad av Kungliga Vitterhetsakademin, där det bland annat står

En av de mest självklara vägarna till information för vanliga medborgare är Wikipedia. Den skepsis som i många akademiska kretsar inledningsvis fanns mot nätencyklopedin har delvis övergetts i takt med att kvaliteten på och omfånget av artiklarna har ökat. (Östling et al. sid 23, 2016 ref+)

Bibliotekarier över hela världen förbättrar Wikipedia genom två årliga kampanjerWikipedia för att bidra till Wikipedia som kvalitetssäkrad kanal för information.

5.8Referensstatus och Affärsmodeller

För företag och organisationer som säljer eller tillhandahåller kunskap finns det intressanta och avgörande samband mellan kunskapens och verksamhetens referensstatus och verksamhetens affärsmodeller. Läs mer om affärsmodeller för uppslagsverk (Kap. 9).

5.8.1Strategi för ökad Referensstatus

En avhandling i företagsekonomi är inte rätt plats för att vidare fördjupa sig i forskningen om social epistemologi. Däremot är det intressant att se och diskutera hur en verksamhet agerar för att öka sin Referensstatus. Ju större förståelse man har av hur en sådan skapas, utvecklas och sprids desto bättre affärsmodell kan verksamheten få. Detta gäller generellt.

Publicerades: 2016.
Uppdaterad senast: 14 maj 2024

Sammanfattning ← 4
Referensstatus
→ 6 Forskningsmetoder

12 kommentarer. Din är välkommen.