Sammanfattning

Min avhandling följer Högskoleförordningens riktlnjer att ...

... visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar [...] - visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen [...] - bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. (ref+).

Avhandlingar och annan forskning som inte läses eller läses av alltför få 'finns inte'. Därför är forskningskommunikation (Kap. 29) en viktig del för att stärka både den kollegiala konversationen (Kap. 30.2) och en bredare dialog. Forskning och uppslagsverk har det gemensamt att de bägge är beroende av att ha hög Referensstatus (Kap. 5). En avhandling i webbformat - en webbavhandling - som dessutom är designad för flera läsekretsar (Kap. 26.4), är en innovation som stärker kommunikationen.

Förordet (Kap. 0) och Läsanvisningen (Kap. 2) är bra stöd för läsning och förståelse av avhandlingen.

1.2Forskningsfrågor

  1. Finns det strukturella samband mellan nya teknologier, referensstatus och affärsmodeller för uppslagsverk?
  2. Kan en normativ modell och ett Ramverk för uppslagsverk bidra till strategier för modena digitala artikelsignerade uppslagsverk?
  3. Historiskt har nya teknologier (Kap. 30.2.3) drivit fram stora förändringar inom vetenskap och de vetenskapliga konversationerna. Kan avhandlingar i webbformat bli ett Tredje ekosystem för avhandlingar (Kap. 28) parallellt med ekosystemen för avhandlingar i bokformat och i Pdf-format?

  4. Hur kan en prototyp till en webbavhandling för såväl en liten akademisk grupp som en bredare läsekrets se ut? Och hur kan prototypen skalas upp så att den blir användbar för många forskare i princip i alla discipliner?

I kapitlet Start och forskningsfrågor (Kap. 4.3) finns en längre text.

1.3Tre centrala bilder i avhandlingen

A) Referensstatus och affärsmodeller för uppslagsverk
Referensstatus och affärsmodeller
Fig. 1.1   Referensstatus, innehåll och affärsmodeller

Det finns ett dynamiskt samband mellan ett uppslagsverks Referensstatus (Kap. 5), innehåll och affärsmodell. Begreppet Referensstatus, som bygger på det äldre begreppet 'kognitiv auktoritet', skapas inte på samma sätt i en digital värld som i en analog värld. Detta kräver nya affärsmodeller och skapar nya ekosystem (Kap. 8).

B) Ramverk för digitala uppslagsverk
Affärsmodeller och uppslagsverk
Fig. 1.2   Olika affärsmodeller inom samma ramverk

Figuren visar ett Ramverk (Kap. 9.5) där flera olika affärsmodeller är möjliga inom ett normativt ramverk för moderna digitala artikelsignerade uppslagsverk. Baskraven är baserade på standarden för vetenskapliga artiklar och presenteras i en normativ Ny modell för uppslagsverk (Kap. 11).

C) Tre samverkande kvalitetsnivåer
kvalitetsnivåer
Fig. 1.3   Samverkande kvalitetsnivåer

Webbavhandlingar har tre kvalitetsnivåer (Kap. 26.2). Observera att såväl teknisk kvalitet som användarkvalitet ingår i en webbavhandlings vetenskaplighet (Kap. 4). De förstnämnda är mer 'osynliga' i en sedvanlig avhandling men behöver lyftas fram här då webbformatet är nytt.

1.4 Avhandlingen har fyra kapitel om webbavhandlingar

  1. Tre ekosystem för avhandlingar (Kap. 25) har ett historiskt perspektiv på hur nya teknologier påverkat de vetenskapliga konversationerna från brev till böcker och i våra decennier till Pdf-format. Och nu webbifiering.
  2. I kapitlet Webbavhandlingar (Kap. 26) introduceras vad webbavhandlingar är och kan bli och hur de kan anpassas till och påverka den akademiska miljön.
  3. Informationsbekvämlighet är ett nyckelbegrepp i Avhandlingar och forskningskommunikation (Kap. 27). Begreppet paretooptimalitet används för att beteckna hur sajten designats för olika kategorier av läsare.
  4. I Ekosystem för webbavhandlingar (Kap. 28) undersöks drivkrafterna för ett möjligt nytt ekosystem för webb-baserade avhandlingar och kanske annan forskning.

1.5Avhandlingens bidrag

Avhandlingens bidrag (Kap. 31) har en betydligt fylligare text, med länkar, om dessa fyra delvis överlappande områden. Och tankar om vidare forskning.

1.5.1  Teori- och metodutveckling

Mitt koncept Referensstatus (Kap. 5) är ett centralt i avhandlingen och handlar om hur trovärdighet för kunskap och vetande etableras och upprätthålls i vår tid. Referensstatus är intimt kopplat med en del verksamheters affärsmodell, i avhandlingen exemplifierat med uppslagsverk och forskningskommunikation. "Referensnärhet" är en generell modell för hur vi värderar Referensstatus.

Det jag kallar Case Impact Studies (Kap. 7) är en metod för analys av ett eller fåtal företag utan avtal om samverkan. En normativ modell (Kap. 11) för uppslagsverk skapar ett teoretiskt Ramverk och lyfter fram värdet i normativa modeller. En studie, som har en unik metod (kap. 18) även i ett internationellt perspektiv, visar att Wikipedia är bättre och mer användbar än NE online.

1.5.2   Forskningskommunikation som ekosystem.

Forskningskommunikation beskivs som ett ekosystem (Kap. 29) där presentation av trovärdig vetenskaplig forskning är den gemensamma nämnaren. Därmed sammanförs universitetens drivkrafter för forskningskommunikation och den vetenskapliga forskningens presentationskanaler och dess format. Avhandlingar i webbformat - webbavhandlingar (Kap. 26) - kan stärka forskningskommunikationen och den vetenskapliga konversationen.

1.5.3  Uppslagsverket NE online som nationellt problem.

NE online är ett nationellt problem (Kap. 15.2) och är inte i närheten av att klara Baskraven i avhandlingens Ramverk för moderna uppslagsverk. NE som tryckt verk - en bra produkt - och som betaltjänst online är olika kategorier, inte olika versioner.

1.5.4  Företag och organisationer

Den digitala transformationen för uppslagsverk visar hur komplicerat det är att skifta från att verka i en analog värld (tryckta böcker) till att utveckla en långsiktigt hållbar digital tjänst. "Green Island Strategy" (Kap. 9.6) framförs som en bättre metafor för differentiering än den välkända metaforen Blue Ocean Strategy.

1.5.5  Samhälle och lärande

Om formatets betydelse för en bredare läsekrets. Avhandlingar och annan forskning som en samtidig service till flera kategorier av läsare är ett innovativt synsätt. Avhandlingen bidrar till att stärka Högskolans lagstadgade samverkansuppgift.

Publicerades: 2020.   
Uppdaterad senast: 14 maj 2024

Förord← 0
Sammanfattning
→ 2 Läsanvisning



12 kommentarer.  Din är välkommen.   Dela denna sida

Innehållsförteckning med alla underrubriker finns på - webbavhandling.se/innehall/