Avhandling i företagsekonomi


Sammanfattning

Denna avhandling har två huvudteman: analys och konstruktion av affärsmodeller för uppslagsverk med signerade artiklar och avhandlingar som en service i ett webbformat. Det är en kombination av managementstudier, IT-design och strategisk kommunikation.

99% av besökarna på denna sajt kommer inte att vara forskare inom "mitt område" i företagsekonomi. Min ambition är att utveckla former och texter som ger värde till båda dessa i sig varierade grupper. Läsanvisningen (Kap. 1) är en bra guide för alla.

31.2Forskningsfrågor

Avhandlingen har Fyra grundläggande forskningsfrågor (Kap. 5).

  1. Hur har utvecklingen inom IT och sökmotorer förändrat konkurrenssituationen för de företag som producerade tryckta uppslagsverk under de senaste 20 åren? Vilka affärsmodeller (Kap. 12) har de utvecklat för att hantera transformationen till digitala tjänster och varför har man valt vissa affärsmodeller framför andra? Finns det några generella slutsatser av dessa företags digitalisering och webbifiering?
  2. Trovärdighet, det jag kallar Referensstatus (Kap. 9), är ett uppslagsverks största immateriella tillgång men den skapas troligen inte på samma sätt i en digital miljö som i en analog bokvärld? Vilka är sambanden mellan Referensstatus och affärsmodeller?
  3. Vilka normativa kriterier (Kap. 10) kan man formulera för ett modernt för alla fritt digitalt uppslagsverk baserat på signerade artiklar? Finns det en gemensam basmodell på vilken olika affärsmodeller kan byggas?
  4. Är en Webbavhandling (Kap. 7) - en avhandling som en sajt - ett sätt att öka en avhandlings läsbarhet och impact? Hur designar man en webbavhandling för såväl en smal akademisk läsekrets som en bredare intressentkrets? Vilken betydelse har en avhandlings format (Kap. 27): bok, pdf eller webb?

31.3Bidrag och resultat

Avhandlingens bidrag är listade i kapitlet Forskningsfrågor och bidrag. (Kap. 5.3). Några centrala bidrag presenteras här i sju teman.

31.3.1  Ett bredare kunskapsperspektiv

Att management- och organisationsforskning är alltför fokuserad på att producera 'teori' har kritiserats av (Tourish, 2020) och många andra. Avhandlingen lyfter fram att en avhandling enligt Högskoleförordningen har intressant mycket bredare mål och kriterier.

I Kunskapsutveckling i avhandlingar (Kap. 5) presenteras några av dessa kriterier - till exempel att bidra till den allmänna kunskapsutvecklingen inom området, bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Detta bredare perspektiv ledde till utvecklingen av webbformatet för att presentera min forskning och begreppet avhandling-som-en-service.

31.3.2  Case Impact Studies - analyser från utsidan

Forskningslitteraturen om en forskares relation till fallföretag betonar vikten av samarbete med 'sina' fallföretag. Detta var inte genomförbart på grund av mina och företagets NE:s (Kap. 8) olika åsikter om affärsmodellen, och kvaliteten och marknadsföringen av uppslagsverket NE. Detta ledde till utvecklingen av mitt koncept 'Case Impact Studies' (Kap. 8), som är en metod för att analysera och undersöka ett företag eller en organisation utan samarbetsavtal.

Metoden Case Impact Studies ger forskaren ökad frihet att formulera forskningsfrågorna. Det hade varit omöjligt att samla in de ofta unika uppgifterna om centrala fallförataget och uppslagsverket NE med en traditionell metod.

31.3.3  Webbavhandlingar - ett framtidsformat

En webbavhandling som du nu läser erbjuder stor potential att utveckla doktorsavhandlingar och många andra forskningsprodukter till något mycket mer läst än den snart försvinnande "avhandlingsboken" och till och med Pdf-formatet.

Webbavhandlingar (Kap. 7) är ett nytt publikationsformat för ökad kommunikation och dialog. En annan innovation inom detta område är mitt koncept en-avhandling-som-en-service (Kap. 7.3). Nyckelbegreppet är Pareto optimalityexternal link enW som i detta sammanhang betyder att något kan göras bättre för en läsare utan att göra det sämre för en annan läsare. Denna avhandling har cirka 400 länkar till Wikipedia, som den i detta stycke. Om någon vill veta mer om Pareto-optimalitet, kan man direkt läsa mer på Wikipedia och dess källor. Om du är bekant med konceptet, fortsätt läsa. En enkel win-win-funktion för läsare och författare.

Begreppet en avhandling som en service har potential att bli en game-changer inom akademisk forskning och publicering.

I studien om Avhandlingsformat (Kap. 27) finns en kort analys av de tre mycket olika ekosystemen för tryckta avhandlingar, Pdf-dokument och webbavhandlingar. Data visar också att alla universitet i Sverige, utom ett, kräver att själva disputationen ska baseras på en tryckt bok. Kanske kommer Coronavirus att hjälpa Akademin att att övergå till digitala format även inom detta område?

kvalitetsnivåer
31.1   Tre kvalitetsnivåer

Webbavhandlingar har tre kvalitetsnivåer (Ch. 7.2). Utan en teknisk stabil grund fungerar egentligen "ingenting". För det andra, och ännu mer av en utmaning är användarperspektivet. Finner läsarna vad de (vi) önskar på ett bra sätt? Den tredje nivån är naturligtvis grundläggande när en avhandling utvärderas som ett akademiskt forskningsprojekt.

Doktorsavhandlingar, som har tagit mycket tid och ansträngningar att producera, och som utvärderas flera gånger av handledare och kontrolleras (och kontrolleras igen) av universitetets byråkrati, läses av väldigt få inom Akademin och nästan ingen utanför. Detta är välkänt och är ett stort problem. Jag bestämde mig för att ta itu med problemt genom att utveckla ett nytt webb-baserat avhandlingsformat. Inte bara som ett koncept utan som ett levande exempel. Jag har kodat avhandlingen i HTML, men för att skala upp webbavhandlingar som ett format måste ett lämpligt Research Content Management System (rCMS) utvecklas. Det finns många Content Management System (CMS)external link enW på marknaden som kan anpassas till akademisk forskning.

En webbavhandling erbjuder högre "sökbarhet" (findability) i sökmotorer än Pdf:er. Tack vare Google Analytics eller ett annat spårningssystem får en författare mer information om hur en avhandling används än i alla andra format. Vilka är de mest lästa kapitlen och mycket annan statistik finns tillgänglig. En webbavhandling kan - till skillnad från en Pdf - läsas i en mobiltelefon, något jag har observerat flera gånger för denna avhandling.

31.3.4  Referensstatus och affärsmodeller

Referensstatus och affärsmodeller
31.4   Referensstatus och affärsmodeller

Att utforska de komplexa sambanden mellan uppslagsverks innehåll, Referensstatus och affärsmodeller är en grundläggande ambition i avhandlingen.

Den första digitala tsunamin vid sekelskiftet innehöll Google och Wikipedia, vilket tvingade de företag som sålde tryckta uppslagsverk att lägga ner eller radikalt utveckla sina affärsmodeller. Affärsutvecklingsresan från att sälja en produkt till en e-tjänst online är ett intressant forskningsområde även för andra företag. Hur reser man? Vilka affärsmodeller kommer att överleva?

spridningsform
31.2   Spridning av referensstatus

Ett allmänt artikelsignerat uppslagsverk bör vara fritt för alla.

användning av NE
31.3   NE efter skolan

För Samhället och speciellt för våra skolor (Kap. 29) är detta en fråga om likvärdighet och att detta såväl såväl demokratin som ökar den digitala litteraciteten. Det är viktigt att elever lär sig att använda uppslagsverk och andra kunskapstjänster som de kan använda även efter avalutad skolgång. Om den privata sektorn inte kan utveckla en affärsmodell för detta - som till exempel Wikipedia gjort - måste den offentliga sektorn producera och erbjuda ett sådant för alla fritt uppslagsverk.

31.3.5  Affärsmodellers tysta gränser

Standardbeskrivningen av affärsmodeller och hur de formuleras beskrivs som en mycket rationell process. Den teoretiska Business model litteraturen (Kap. 11) är inriktad på generella och ofta komplicerade ramverk.

Nanagement- och organisationsforskare tenderar att överbetona det generellaa jämfört med det situationella. Akademiker belönas för att producera teorier, oftast inkrementella men ibland nya. Detta har i viss mån smittat av sig på hur man i den verkliga världen konstruerar olika ganska formella och rationella modeller för affärsmodeller. Men beteendekonomer som (Kahneman) har visat att människor inte är så rationella som vi brukar tro. Nobelpristagaren Herbert Simon introducerade konceptet Bounded rationalityexternal link enW. En annan referens är interkulturella studier i antropologi med banbrytande forskning av Edward Hallexternal link med böcker som 'The Hidden Dimension' och 'The Silent Language'.

En nyckelpunkt i studien Affärsmodellers tysta gränser (Kap. 13) är att situationella och outtalade faktorer spelar en större roll än normalt erkänt.

31.3.6  e-Diderot - en normativ modell

Den franske filosofen, författaren och encyklopedisten Denis Diderot (1713-1784) var huvudarkitekten bakom och den störste bidragsförfattaren till l'Enclopedie (Kap. 28.7), ett verk som hafr format vår bild av vad vi menar med ett uppslagsverk. I en digital tidsålder är så mycket annorlunda, och så mycket är möjligt att vi behöver utveckla ett uppdaterat koncept för uppslagsverk baserade på signerade artiklar. Som hommage till Diderot kallas modellen för "e-Diderot".

Den normativa modellen e-Diderot (Kap. 10) formulerar några grundläggande kriterier som utgör en bas på vilken man kan konstruera olika affärsmodeller. Man kan alltid argumentera om ett antal grundläggande kriterier är "objektiva" eller är alltför subjektiva. Dock är de baserade på några av de mest etablerade kriterierna för vetenskap. Hur kan encyklopedier se ut i framtiden?

Transparens är nyckelfaktorn. När man läser en artikel i ett modernt uppslagsverk baserad på signerade artiklar måste det vara lätt att veta mer om författaren, när artikeln skrevs och eventuellt uppdaterades. Ett uppslagsverk måste vara gratis för alla och innehålla länkar till relaterade interna artiklar och till några större externa sajter om ämnet. Tjänsten ska ha en sida för en metadiskussion om dess innehåll och policyer.

31.3.7  Data om NE

The Case Impact Method gjorde det möjligt att samla in ett brett urval av data om bolaget och uppslagsverket NE. I Vem skriver i NE (Kap. 23), visades att ungefär 30% av alla författarna (närmare 300) i "Medicin" var döda och att medelåldern på de övriga var ungefär 70 år. Innehållsproduktionen har skiftat dramatiskt jämfört med den gamla tryckta versionen - som hade hög Referensstatus - till vad jag kallar en "Notismodell". Studen Nya uppslagsord i NE (Kap. 23) analyserade alla nya artiklar (drygt 250) under ett år och fann de till ungefär 90% vafr skrivna av NE:s redaktion, saknade författarnamn och var utan referenser.

Det har gjorts ett antal studier i världen som jämför Wikipedia med ett lokalt uppslagsverk. Fram till min mycket annorlunda forskningsdesign har de alla baserats på en "Ord-jämförelsemodell" där några experter har bedömt faktainnehållet och framställningen i mellan 10 (mestadels) och 50 artiklar. I motsats till dessa, inleds studie Jämförelse NE och Wikipedia (Kap. 21) med en diskussion om HUR man kan och bör jämför uppslagsverk. Studien visade att Wikipedia är den klart mest användbara tjänsten och Wikipedia är mer tillförlitlig än NE. En studie över flera år NE abonnemang (Kap. 17) med aktiva länkar till alla Sveriges 290 folkbibliotek visade ett brant minskande anal abonnenter på uppslagsverket NE. En närliggande förklaring till detta är uppslagsverkets minskande Referensstatus.

NE ingår i en medelstor privat företagsgrupp vars största investering de senaste åren är produktion och färsäljning av vodka och nu även gin. Tönnesson-gruppen köpte NE 1994 och det finansiella resultatet av den investeringen har hittills orsakat en mycket omfattande förlust på 600 MSEK (Kap. 18.5).

Då jag inte har något samarbete med NE eller dess ägare, var det möjligt att ifrågasätta och kritisera marknadsföringen av uppslagsverket. I en dom i Patent- och marknadsdomstolen, förlorade ett företag som hävdade att de var "främst" då de inte kunde styrka detta. I september 2020, anmälde jag NE Sverige AB Konsumentombudsmannen (KO) (Kap. 17) för vilseledande marknadssföring. Om anmälan blir ett ärende kommer det att belysa en affärsmodell som bygger på en föregivet hög Referensstatus, men i verkligheten inte levererar på samma kvalitetsnivå som tidigare.

Kanske är det klokt i akademisk forskning att undvika normativa modeller eller göra förutsägelser. Men detta är av intresse för läsare och praktiker utanför Akademin som måste fatta affärsmässiga beslut. En förutsägelse (Kap. 12.7) är att framtiden för uppslagsverket NE är dyster med en sjunkande referensstatus och betydelse.

31.4Impact av denna avhandling

31.5   Impact of research

Kvadranten B indikerar att en avhandling är excellent och kan få stor impact. Frågan om forskningens relevans och samhällspåverkan (Kap. 16) blir allt viktigare.

Det kanske är lite övermaga, i detta stadium, att hävda att min avhandling har haft eller kommer att få någon impact. Men några tecken kan noteras.

Impact är, enligt min erfarenhet, inte något som man bara kan vänta på tills det händer. Det kräver en strategi och ansträngningar. Jag skiljer mellan faktisk och möjlig påverkan och mellan påverkan i Akademin och i andra grupper av intressenter.

Publicerades: 2020.   Uppdaterad: 26 oktober 2020



Ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Webbavhandlingar och affärsmodeller för uppslagsverk'.
Feedback: 9 kommentarer.  Din är välkommen.

Innehållsförteckning med närmare 300 underrubriker finns på - bibb.se/avhandling/innehall/