Sammanfattning
Avhandlingar och annan forskning som inte läses eller läses av alltför få 'finns inte'. Därför är forskningskommunikation (Kap. 29) en viktig faktor för att stärka både den kollegiala konversationen (Kap. 30.2) och en bredare dialog.
Forskning och uppslagsverk har det gemensamt att de bägge är beroende av att ha hög Referensstatus (Kap. 5). En avhandling i webbformat - en webbavhandling - som dessutom är designad för flera läsekretsar (Kap. 26.4), är en innovation som stärker kommunikationen.
Min avhandling följer Högskoleförordningens riktlnjer att ...
... visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar [...] - visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen [...] - bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. (ref+).
Förordet (Kap. 0) och Läsanvisningen (Kap. 2) är bra stöd för läsning och förståelse av avhandlingen.
1.2Tre samverkande kvalitetsnivåer
Avhandlingar i webbformat har tre kvalitetsnivåer (Kap. 26.2). Såväl teknisk kvalitet som användarkvalitet ingår i en webbavhandlings vetenskaplighet och de tre nivåer samverkar.
En avhandling i webbformat är idag mer avancerad att producera än en Pdf/bok men detta kommer att kunna förändras i ett nytt ekosystem.
Med en bra teknisk grund kan användarkvalitén och nyttan och läsbarheten för olika användare göras väsentligt bättre än i en Pdf/bok. Alla formaten finner efterhand sin kontextuella plats. I en avhandling och annan forskning är självklart vetenskapligheten det centrala.
1.3Fyra Forskningsfrågor
I kapitlet Start och forskningsfrågor (Kap. 4.3) finns en längre text om varje forskningsfråga.
.1Nya teknologier, trovärdighet och affärsmodeller för uppslagsverk
Finns det intressanta samband mellan nya teknologier, trovärdighet - som i avhandlingen kallas referensstatus - och affärsmodeller för uppslagsverk?
.2Normativ modell och ramverk för digitala uppslagsverk
Kan en normativ modell och ett Ramverk för uppslagsverk bidra till affärsmodeller för morgondagens uppslagsverk?
.3Nya teknologier och forskningskommunikation
Kan avhandlingar i webbformat bidra till bättre forskningskommunikation och nytta och på sikt bli ett Tredje ekosystem för avhandlingar? (Kap. 25)
.4Prototyp för avhandlingar i webbformat
Hur kan en prototyp till en webbavhandling för såväl en liten akademisk grupp som en bredare läsekrets se ut? Kan den skalas upp så att den blir användbar för många forskare inom många discipliner?
1.4 Avhandlingen har fyra kapitel om webbavhandlingar
- Tre ekosystem för avhandlingar (Kap. 25) har ett historiskt perspektiv på hur nya teknologier påverkat de vetenskapliga konversationerna från brev till böcker och i våra decennier till Pdf-format. Och nu webbifiering.
- I kapitlet Webbavhandlingar (Kap. 26) introduceras vad webbavhandlingar är och kan bli och hur de kan anpassas till och påverka den akademiska miljön.
- Informationsbekvämlighet är ett nyckelbegrepp i Avhandlingar och forskningskommunikation (Kap. 27). Begreppet paretooptimalitet används för att beteckna hur sajten designats för olika kategorier av läsare.
- I Ekosystem för webbavhandlingar (Kap. 28) undersöks drivkrafterna för ett möjligt nytt ekosystem för webb-baserade avhandlingar och kanske annan forskning.
1.5Avhandlingens bidrag
Avhandlingens bidrag (Kap. 31) har en betydligt fylligare text, med länkar, om dessa fyra delvis överlappande områden. Och tankar om vidare forskning.
1.5.1 Teori- och metodutveckling
Mitt koncept Referensstatus (Kap. 5) är ett centralt i avhandlingen och handlar om hur trovärdighet för kunskap och vetande etableras och upprätthålls i vår tid. Referensstatus är intimt kopplat med en del verksamheters affärsmodell, i avhandlingen exemplifierat med uppslagsverk och forskningskommunikation. "Referensnärhet" är en generell modell för hur vi värderar Referensstatus.
Det jag kallar Case Impact Studies (Kap. 7) är en metod för analys av ett eller fåtal företag utan avtal om samverkan. En normativ modell (Kap. 11) för uppslagsverk skapar ett teoretiskt Ramverk och lyfter fram värdet i normativa modeller. En studie, som har en unik metod (kap. 18) även i ett internationellt perspektiv, visar att Wikipedia är bättre och mer användbar än digitala NE.
Case Impact Studies kan omfatta få eller flera fallföretag. En metod att vetenskapligt hantera jämförande studier vid få fallföretag är en jämförelse med en normativ modell (Kap. 6.9).
1.5.2 Forskningskommunikation som ekosystem.
Forskningskommunikation beskivs som ett ekosystem (Kap. 29) där presentation av trovärdig vetenskaplig forskning är den gemensamma nämnaren. Därmed sammanförs universitetens drivkrafter för forskningskommunikation och den vetenskapliga forskningens presentationskanaler och dess format. Avhandlingar i webbformat - webbavhandlingar (Kap. 26) - kan stärka forskningskommunikationen och den vetenskapliga konversationen.
1.5.3 Uppslagsverket digitala NE som nationellt problem.
Digitala NE är ett nationellt problem (Kap. 15.2) och är inte i närheten av att klara Baskraven i avhandlingens Ramverk för moderna uppslagsverk. NE som tryckt verk - en bra produkt - och som betaltjänst online är olika kategorier, inte olika versioner.
1.5.4 Företag och organisationer
Den digitala transformationen för uppslagsverk visar hur komplicerat det är att skifta från att verka i en analog värld (tryckta böcker) till att utveckla en långsiktigt hållbar digital tjänst. "Green Island Strategy" (Kap. 9.6) framförs som en bättre metafor för differentiering än den välkända metaforen Blue Ocean Strategy.
1.5.5 Samhälle och lärande
Om formatets betydelse för en bredare läsekrets. Avhandlingar och annan forskning som en samtidig service till flera kategorier av läsare är ett innovativt synsätt. Avhandlingen bidrar till att stärka Högskolans lagstadgade samverkansuppgift↗.
Publicerades: 2020.
Uppdaterad senast: 19 oktober 2024
Förord← 0
Sammanfattning
→ 2 Läsanvisning
12 kommentarer. Din är välkommen.