Sammanfattning
En avhandling ska enligt Högskoleförordningen ...
... visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar [...] - visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen [...] - bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.
Kunskapsutveckling - ett centralt tema i avhandlingen - är intressant bredare och viktigare än ett alltför stort fokus på bidrag till den teoretiska litteraturen. Avhandlingen bidrar på flera sätt till den kollegiala konversationen (Kap. 14.2.1).
Avhandlingar och annan forskning som inte läses eller läses av mycket få 'finns inte'. Därför är forskningskommunikation (Kap. 13) en viktig del för att stärka den vetenskapliga och kollegiala konversationen. Forskning och uppslagsverk har det gemensamt att de bägge är beroende av att ha hög Referensstatus (Kap. 5). En avhandling i webbformat - en webbavhandling - som dessutom är designad som-en-service, är en innovation för avhandlingar som stärker kommunikationen.
Förordet (Kap. 0) och Läsanvisningen (Kap. 2) är bra stöd för läsning och förståelse av avhandlingen.
1.2Forskningsfrågor
Forskningsfrågorna presenteras i Start och forskningsfrågor (Kap. 4.3).
1.3Tre centrala bilder i avhandlingen
A) Referensstatus och affärsmodeller för uppslagsverk
Det finns ett dynamiskt samband mellan ett uppslagsverks Referensstatus (Kap. 5), innehåll och affärsmodell. Referensstatus, som bygger på det äldre begreppet 'kognitiv auktoritet', skapas inte på samma sätt i en digital värld som i en analog värld. Detta kräver nya affärsmodeller och skapar nya ekosystem (Kap. 8).
B) Ekosystem och affärsmodeller
Figuren visar ett dynamiskt ekosystem (Kap. 8) med många företag med mer eller mindre olika affärsmodeller. Att några cirklar (affärsmodeller) är röda och andra blå är en referens till teoribildningen om 'Blue Ocean Strategies' som beskrivs i stycket Blue Ocean Strategi för uppslagsverk (Kap. 9.9). Ju rödare cirklar desto intensivare är konkurrensen. Blå cirklar betecknar affärsmodeller som är svårare att imitera.
C) Tre samverkande kvalitetsnivåer
Webbavhandlingar har tre kvalitetsnivåer (Kap. 25.2). Observera att såväl teknisk kvalitet som användarkvalitet ingår i en webbavhandlings vetenskaplighet (Kap. 4). De förstnämnda är mer 'osynliga' i en sedvanlig avhandling men behöver lyftas fram här då webbformatet är nytt.
1.4 Avhandlingen har tre kapitel om webbavhandlingar
- I kapitlet Webbavhandlingar (Kap. 25) introduceras vad webbavhandlingar är och kan bli och hur de kan anpassas till och påverka den akademiska miljön.
- Tre ekosystem för avhandlingar (Kap. 26) har ett historiskt perspektiv på hur nya teknologier påverkat de vetenskapliga konversationerna från brev till böcker och i våra decennier till Pdf-dokument. Och nu webbifiering.
- I Ekosystem för webbavhandlingar (Kap. 27) undersöks drivkrafterna för ett möjligt nytt ekosystem för webb-baserade avhandlingar och kanske annan forskning.
1.5Avhandlingens bidrag
Avhandlingens bidrag (Kap. 31) har en betydligt fylligare text, med länkar, om dessa fem delvis överlappande områden. Och tankar om vidare forskning.
1.3.1 Teoriutveckling
Mitt koncept Referensstatus (Kap. 5) är ett centralt i avhandlingen och handlar om hur trovärdighet för kunskap och vetande etableras och upprätthålls i vår tid. Referensstatus är intimt kopplat med en del verksamheters affärsmodell, i avhandlingen exemplifierat med uppslagsverk och forskningskommunikation. "Epistemisk närhet" är en generell modell för hur vi värderar Referensstatus.
1.3.2 Forskningsmetoder
Det jag kallar Case Impact Studies (Kap. 7) är en metod för analys av ett eller fåtal företag utan avtal om samverkan. En normativ modell för uppslagsverk - kallad e-Diderot - lyfter fram värdet i normativa modeller.
1.3.3 Forskningskommunikation som ekosystem.
Forskningskommunikation beskivs som ett ekosystem (Kap. 13) där presentation av trovärdig vetenskaplig forskning är den gemensamma nämnaren. Därmed sammanförs universitetens drivkrafter för forskningskommunikation och den vetenskapliga forskningens presentationskanaler och dess format. Avhandlingar i webbformat - webbavhandlingar - kan stärka forskningskommunikationen och den vetenskaplig konversationen.
1.3.4 Uppslagsverket NE online som nationellt problem.
Avhandlingen visar att NE online är ett nationellt problem (Kap. 15.2) som drabbar många. NE som tryckt verk och som betaltjänst online är olika kategorier, inte olika versioner. NE online är ett hinder för ett likvärdigt modernt fritt artikelsignerat uppslagsverk. En studie, som även internationellt har en unik metod, visar att Wikipedia är bättre och mer användbar än NE.
1.3.5 Företag och organisationer
Avhandlingen berör ett företag - bolaget NE - som tvingades genomföra två transformationer på samma gång. Den första från att sälja en tryckt produkt till en tjänst online och den andra att lära sig att den grundläggande lokiken är att NE online inte kan vara en "version" av det tryckta innehållet utan att NE online är en annan kategori. Samband mellan affärsmodeller och ekosystem. Diskussion om ett bolags 'rätta' ägare och att frågan hanteras olika i familjeföretag och stora, ofta börsnoterade, koncerner.
1.3.6 Samhälle och lärande
Om formatets betydelse för en bredare läsekrets. Avhandlingar och annan forskning som en samtidig service till flera kategorier av läsare är ett innovativt synsätt. Avhandlingen bidrar till att stärka Högskolans lagstadgade samverkansuppgift↗.
Publicerades: 2020.
Uppdaterad senast: 26 juni 2023
Förord← 0
Sammanfattning
→ 2 Läsanvisning
12
kommentarer. Din är välkommen. Om delning av en sida i avhandlingen (Kap. 1.3).
Summary