Store Norske Leksikon

och några andra uppslagsverk

24.1Introduktion

I detta kapitel finns en introduktion till uppslagsverk i våra grannländer Norge, Danmark och Finland. För denna avhandling är Store Norske Leksikon (SNL) mest intressant.

Här finns också en jämförelseꜜ mellan SNL och NE.

Uppslagsverk är små verksamheter. Det Store Danske som slutade uppdaterasBiBB hösten 2017 (har omstartats med nya intressenter) hade vid den tidpunkten tre anställda, Store Norske Leksikon hade ungefär 10 anställda och NE hade enligt en forskarrapport 2013 under 10 personer (Kap. 23) som arbetade med uppslagsverket. Idag är NE-redaktionen troligen två-tre personer utifrån en studie 2018 av (det låga) antalet 'Nya uppslagsord i NE' (Kap. 17) och hur korta artiklarna är och att bolaget NE idag i huvudsak är ett läromedelsföretag (Kap. 23).

Stanford Encyclopedia of Philosophy (SEP) är intressant för att det är fritt, har hög Referensstatus (Kap. 5) och hög webbnivå (Kap. 11.4.2). SEP är "born digital" vilket har stor betydelse för ett uppslagsverks modernitet.

24.2 Store Norske Leksikon (SNL)

Store Norske Leksikon
Fig. 24.1   SNL

Store Norske LeksikonBiBB startade 1978 och dess historia har flera paralleller med utvecklingen i de andra nordiska länderna utom Sverige. Man börjar med tryckta böcker men dessa överlevde inte konkurrensen från Google och Wikipedia. Man testade olika nya affärsmodeller, inklusive betalversioner, som alla misslyckades och man tvingades göra mer radikala förändringar.

Ägaren av SNL, Kunnskapsforlaget, lanserade 2000 SNL som en digital abonnemangstjänst. Detta misslyckades och en ny affärsmodell baserades på reklamfinansiering. Även detta misslyckades. Efter ytterligare försök och "turer" ägs Store Norske Leksikon sedan 2013 av en stiftelse där Norges universitet är centrala intressenter - se intressentlista.

Årsberättelse 2016 för Store Norske Leksikon. Pdf, 20 sidor.. Årsberättelsen för 2018. SNL har idag cirka 10 heltidsanställda. Om SNL på Wikipedia svW.

SNL har en blog om sin verksamhet - Lillenorske.no. I en bloggpost, augusti 2019, informeras om en konferens om framtiden för uppslagsverk i Europa, den första på många år.

2015 var det första hela verksamhetsåret för Store Norske Leksikon (SNL). Årsbudget på cirka 17 miljoner norska kronor. Se nyckeltal nedan för 2020.

Store Norske Leksikon resultat

Motsvarande bild för 2021 är hämtad från Årsrapporten för 2021. Kurvorna visar ökande aktivitet i alla parametrar med någon minskning för 'uppdaterade artiklar'. Dock gjordes under året cirka 60.000 uppdateringar av äldre ord och artiklar. Se Årsrapport för 2023.

Store Norske Leksikon resultat 2021

Dessa imponerande siffror "döljer" att kännedomen om snl.no i en undersökning 2019 visade att endast 33% av personer i 30-års åldern kände till SNL. I gruppen 40-49 var igenkänningen 23% och den minskade än mer i högre åldrar. Stor potential således. Man kan följa nyheter om SNL via deras blogg. Kännedomen om SNL har enligt senaste årsredovisningen ökat väsentligt. I Sverige är kännedomen om SNL mycket låg. Även bland de ganska många bibliotekarier jag frågat.

Exemplet Store Norske Leksikon visar vilken potential uppslagsverket BiBB kan få vid en uppskalning. Och med en stark ägarkrets.

I Store Norske Leksikon: Defining a New Role for an Edited Encyclopaedia, 2014, (pdf), skriver (Georg Kjøll & Anne Marit Godal, 2014. ref+) SNL är ett redigerat online-uppslagsverk som strävar efter radikal öppenhet. Original I artikeln förklaras bland annat hur innehåll skapas och hanteras i SNL.

24.3Store Danske Leksikon (SDL)

Den Store Danske Encyklopædi (DSDE) utkom i 22 band från 1994 till 2001. 2009 lanserades en fri nätversion 'Store Danske Leksikon' som baserades på det tryckta uppslagsverket. Trots att sajten var en av Danmarks tio mest besökta beslutade ägaren, Gyldendals förlag, i oktober 2017 att upphöra med utvecklingen av SDL, vilket ledde till en stor debatt i danska media. Tjänsten finns tillsvidare kvarBiBB i då befintlig version. Om uppslagsverket SDE svW.

I maj 2020 fick Danmark ett nytt fritt digitalt uppslagsverk, Den Store Danske. Det finansieras med stöd av danska staten och har ett antal partners inklusive de danska universiteten. Det danska uppslagsverket använder den norska databasteknologin vilket man kan läsa i denna historiebeskrivning. Samma bloggpost berättar att ...

Det tog fem år i Norge för att finna en bra organisations- och finansieringsform för SNL; danskarne behövde bara några månader – de kopierade och lånade det bästa från SNL-modellen.

I september 2019 bildades Föreningen lex.dk - information om grundarna. Danska staten har gått in med närmare 25 MDKK för att säkra en fortsatt digital utgivning och utveckling av SDL. Missionen för lex.dk är

lex.dk kommer att vara en levande, kontinuerligt uppdaterad samlingspunkt för historien om vad som binder samman danskarna och Danmark. Ge direkt tillgång till historien om vårt ursprung, natur, historia, kultur, samhälle och yrke. www.lex.dk bildar en digital grund som kan bli en mötesplats för dem som vill ha en bredare syn och större insikt i vårt språk, litteratur, vetenskap, arkitektur, konst och mycket mer. Källa: Ibid. Original

24.4 Finland

'Uppslagsverket Finland' är svenskspråkigt och utkom i sin första tryckta upplaga 1969. Sedan 2009 är det fritt tillgängligt på uppslagsverket.fi/sv/start/. Innehållet uppdateras inte för närvarande och det finns inga publicerade planer på att återaktivera tjänsten. Det finns ingen finsk Wikipedia på svenska.

Om uppslagsverket Finland på Wikipedia svW

24.5 Lärdomar från de nordiska uppslagsverkens historia och transformation

Den första lärdomen är att alla verksamheter som hade sin bas i analog kunskaps- och nyhetsproduktion fick allvarliga problem. Flertalet gjorde ett antal kostsamma och misslyckade försök att finna en finansiellt långsiktigt affärsmodell i den nya digitala världen. Av dessa har bolaget NE (Kap. 23) gjort de i särklass största förlusterna, över 600 MSEK.

Den andra lärdomen är att ägare och företagsledningar underskattade utmaningen i den digitala transformationen. En orsak är att de "gamla" företagsledarna och ägarna saknade tillräcklig kompetens om de digitala villkoren och möjligheterna. Man byggde i alltför hög grad på etablerade föreställningar om uppslagsverk och hur trovärdighet etableras i en digital värld. Man såg de digitala uppslagsverken som en "version" av de tryckta verken när det de facto handlade om en ny kategori (Kap. 15.1). Affärsmodellerna var inte tillräckligt radikala för den nya miljön.

Uppslagsverkens ägare och företagsledningarna höll på till dess att pengarna tog slut. Först då skedde mer radikala förändringar. I Danmark och Finland upphörde uppslagsverkens uppdateringar och tjänsterna frystes i befintligt skick. I Danmark och Norge mobiliserades krafter som resulterade i ett "offentligt" ägande av uppslagsverkstjänsterna. Man såg det som en del i det nationella kulturarvet och den nationella kulturen och dialogen. I Sverige valde ägaren av bolaget NE att göra uppslagsverket till en stödtjänst till den nya inriktningen att i grunden bli ett läromedelsföretag. Då ägaren hade ekonomiska resurser att hantera betydande förluster blev det inget nationell krismedvetande om uppslagsverk som i Danmark och Norge.

24.6 Ett svenskt perspektiv

Frånvaron av synlig kris har gjort att Sverige har en besvärligare väg till en modern fri artikelsignerad uppslagsverkstjänst. Det är svårt att utvärdera innehållet i en uppslagsverkstjänst som endast är tillgänglig bakom en betalvägg. De folkbibliotek som erbjuder NE säger ofta på sina hemsida att "NE uppdateras kontinuerligt", Kalmar, Västerås, Uppsala med flera (Kap. 20). Då en av studierna visade att folkbiblioteken hade dålig statistik om användningen av NE (Kap. 19) är det låg sannolikhet att de ägnat tid åt att undersöka bolaget NE:s förändrade innehållsstrategi (Kap. 17). Än mindre kan företag, myndigheter och privatpersoner förväntas göra några mer omfattande innehållsanalyser av NE.

Diskussionen om en svensk mobilisering för ett nytt fritt modernt uppslagsverk baserat på signerade artiklar ligger huvudsakligen utanför avhandlingen.

Det kan noteras att uppgifterna i NE om Store Norske Leksikon, Den Store Danske och Uppslagsverket Finland innehåller fel och saknar relevant uppdatering. Även NE:s text om Bra Böcker AB (Kap. 23) som initialt producerade uppslagsverket NE är felaktig.

24.7 Jämförelse SNL och NE

Transparens och "webbnivå" i uppslagsverken SNL och NE. Ordet webbnivå (Kap. 10.4.1) har likheter med "modern", men är tydligare och lättare att definiera och mäta. Mer transparens och högre webbnivå antas vara positivt. Uppslagsverk har en intressant historia (Kap. 10.9).

Denna studie berör endast det som jag kallar artikelsignerade uppslagsverk då dessa är inom avhandlingens område till skillnad från wikis som Wikipedia.

Slutsats: Store Norske Leksikon kan anses vara transparent och ha hög webbnivå. NE online är väsentligt sämre i bägge dessa dimensioner och kriterier.

Skilj mellan enskilda ord och helheten

Det är viktigt att skilja på en utvärdering av hela tjänsten och de enskilda uppslagsorden och artiklarna.

A)  Egenskaper för tjänsten uppslagsverk som helhet

  SNL NE
1att det är fritt för alla läsare Ja Nej
2att det finns information om inom vilka områden uppslagsverket har artiklar och hur många Ja- Nej
3att det finns en sakkunnig redaktion som utvärderar och granskar artiklarna Ja- Ja-
4att de är findable via sökmotorer som Google och Bing för att öka intresset för experter att vilja producera artiklar för uppslagsverket Ja Nej
5att det förs en dialog om uppslagsverkets strategi, innehåll och policy Ja Nej

 

B)  Egenskaper för enskilda artiklar

  SNL NE
1 att man ser vem som skrivit den och kan få mer information om hen Ja- Nej
2att det finns information när den skrevs och uppdaterades Ja- Nej
3att den har ett rimligt antal (aktuella) referenser Ja- Nej
4att den har externa länkar för att underlätta källkritik och vidare kunskapssökning Ja- Nej

24.8Resultat från jämförelsen

Ja-  i tabellen betyder att något är bra, men kan bli bättre. Ett artikelbaserat uppslagsverk måste vara så transparent och ha så hög webbnivå som möjligt och gärna innehålla funktioner som är nyskapande och unika i jämförelse med till exempel Google och Wikipedia.

Tabellen visar att Store Norske Leksikon väl uppfyller kraven, om än det finns saker att förbättra. Man har också lyckats finna en affärsmodell som gjort detta möjligt. Uppslagsverket NE är inte transparent och har låg webbnivå bland annat på grund av sin affärsmodell och att det saknar flera funktioner enligt tabellens kriterier.


24.9Stanford Encyclopedia of Philosophy (SEP)

SEP
Fig. 24.2   SEP

Stanford Encyclopedia of Philosophy (SEP) är ett fritt uppslagsverk med fokus på filosofi. Artikel om SEP i tidskriften Quartz 'This free online encyclopedia has achieved what Wikipedia can only dream of' (Sonnhad, 2015). Intressant, men att direkt jämföra SEP med cirka 1.500 artiklar med Wikipedias miljontals artiklar är inte rättvisande. Hade Wikipedia sett ut som SEP hade den varit oanvändbar för de flesta.

Its creators have solved one of the internet’s fundamental problems: How to provide authoritative, rigorously accurate knowledge, at no cost to readers. It’s something the encyclopedia, or SEP, has managed to do for two decades. Källa: Quartz 2015.07.21

Stanford Encyclopedia of Philosophy har en analys av problemen om de hade blivit en betaltjänst.

Det finns inga uppgifter om SEP i NE. Det finns en kort artikel om SEP svW på svenska Wikipedia och en längre enW på engelska Wikipedia.

Digitala uppslagsverk i världen

På engelska Wikipedia finns en omfattande lista med Online encyclopedias enW.

Publicerades: 2016.   
Uppdaterad senast: 25 mars 2024

Om NE Nationalencyklopedin AB← 23
Store Norske Leksikon - jämförelse
→ 25 Tre ekosystem för avhandlingar



12 kommentarer.  Din är välkommen.   Dela denna sida

Innehållsförteckning med alla underrubriker finns på - webbavhandling.se/innehall/