Store Norske Leksikon

och några andra uppslagsverk

20.1Introduktion

I detta kapitel finns en introduktion till uppslagsverk i våra grannländer Norge, Danmark och Finland. För denna avhandling och tjänsten BiBB är Store Norske Leksikon (SNL) mest intressant.

Här finns också en jämförelse↓ mellan SNL, NE och tjänsten BiBB.

Uppslagsverk i allmänhet och i denna studie är små verksamheter. Det Store Danske som slutade uppdateras↗B hösten 2017 (har omstartats med nya intressenter) hade vid den tidpunkten tre anställda, Store Norske Leksikon (Kap. 20) har ungefär 10 anställda och NE hade enligt en forskarrapport 2013 under 10 personer (Kap. 16) som arbetade med uppslagsverket. Idag är NE-redaktionen troligen två-tre personer utifrån en studie 2018 av (det låga) antalet 'Nya uppslagsord i NE' (Kap. 22) och hur korta artiklarna är och att NE idag i huvudsak är ett läromedelsföretag (Kap. 16). BiBB Academy har inga anställda.

Stanford Encyclopedia of Philosophy (SEP) är intressant för att det är fritt, har hög Referensstatus (Kap. 8) och hög webbnivå (Kap. 29.4.1). SEP är "born digital" vilket har stor betydelse för ett uppslagsverks modernitet.

20.2 Store Norske Leksikon (SNL)

Store Norske Leksikon startade 1978 och dess historia har flera paralleller med utvecklingen i de andra nordiska länderna. Man börjar med tryckta böcker men dessa överlevde inte konkurrensen från Google och Wikipedia. Man testade olika nya affärsmodeller varav de flesta misslyckas och man tvingades göra mer radikala förändringar.

Ägaren av SNL, Kunnskapsforlaget, lanserade 2000 SNL som en digital abonnemangstjänst. Detta misslyckades och en ny affärsmodell baserades på reklamfinansiering. Även detta misslyckades. Efter ytterligare försök och "turer" ägs Store Norske Leksikon↗ sedan 2013 av en stiftelse där Norges universitet är centrala intressenter - se intressentlista↗.

Årsberättelse 2016 för Store Norske Leksikon. Pdf, 20 sidor.↗. Årsberättelsen för 2018↗. SNL har idag cirka 10 heltidsanställda. Om SNL på Wikipedia↗ svW.

SNL har en blog om sin verksamhet - Lillenorske.no↗. I en bloggpost↗, augusti 2019, informeras om en konferens om framtiden för uppslagsverk i Europa, den första på många år.

I Store Norske Leksikon: Defining a New Role for an Edited Encyclopaedia↗, 2014, (pdf), skriver (Georg Kjøll & Anne Marit Godal, 2014. ref+) SNL är ett redigerat online-uppslagsverk som strävar efter radikal öppenhet. Originalꜜ I artikeln förklaras bland annat hur innehåll skapas och hanteras i SNL.

SNL hade 2019, enligt SNL, cirka två miljoner besökare i månaden och cirka 300.000 visade artiklar per dag. Enligt SNL:s blogg hade uppslagsverket över 3 miljoner besökare i mars 2020.

20.3Store Danske Leksikon (SDL)

Den Store Danske Encyklopædi (DSDE) utkom i 22 band från 1994 till 2001. 2009 lanserades en fri nätversion 'Store Danske Leksikon↗' som baserades på det tryckta uppslagverket. Trots att sajten var en av Danmarks tio mest besökta beslutade ägaren, Gyldendals forlag, i oktober 2017 att upphöra med utvecklingen av SDL, vilket ledde till en stor debatt i danska media. Tjänsten finns tillsvidare kvar↗B i då befintlig version. Om uppslagsverket SDE↗ svW.

I september 2019 bildades Föreningen lex.dk↗ - information om grundarna. Danska staten har gått in med närmare 25 MDKK för att säkra en fortsatt digital utgivning och utveckling av SDL. Missionen för lex.dk är

lex.dk kommer att vara en levande, kontinuerligt uppdaterad samlingspunkt för historien om vad som binder samman danskarna och Danmark. Ge direkt tillgång till historien om vårt ursprung, natur, historia, kultur, samhälle och yrke. www.lex.dk bildar en digital grund som kan bli en mötesplats för dem som vill ha en bredare syn och större insikt i vårt språk, litteratur, vetenskap, arkitektur, konst och mycket mer. Källa: Ibid.↗ Originalꜜ

20.4 Finland

'Uppslagsverket Finland' är svenskspråkigt och utkom i sin första tryckta upplaga 1969. Sedan 2009 är det fritt tillgängligt på uppslagsverket.fi/sv/start/↗. Innehållet uppdateras inte för närvarande och det finns inga publicerade planer på att återaktivera tjänsten. Det finns ingen finsk Wikipedia på svenska.

Om uppslagsverket Finland på Wikipedia↗ svW

20.5 Lärdomar från de nordiska uppslagsverkens historia och transformation

Den första lärdomen är att alla verksamheter som hade sin bas i analog kunskaps- och nyhetsproduktion fick allvarliga problem. Flertalet gjorde ett antal kostsamma och misslyckade försök att finna en finansiellt långsiktigt affärsmodell i den nya digitala världen. Av dessa har bolaget NE (Kap. 16) gjort de i särklass största förlusterna, över 600 MSEK.

Den andra lärdomen är att ägare och företagsledningar underskattade utmaningen i den digitala transformationen. En orsak är att de "gamla" företagsledarna och ägarna saknade tillräcklig kompetens om de digitala villkoren och möjligheterna. Man byggde i hög - alltför(?) - hög grad på etablerade föreställningar om uppslagsverk och hur trovärdighet etableras i en digital värld. Affärsmodellerna var inte tillräckligt radikala för den nya miljön.

Uppslagsverkens ägare och företagsledningarna höll på tills dess att pengarna tog slut. Först då skedde mer radikala förändringar. I Danmark och Finland upphörde uppslagsverkens uppdateringar och tjänsterna frystes i befintligt skick. I Danmark och Norge mobiliserades krafter som resulterade i ett "offentligt" ägande av uppslagsverkstjänsterna. Man såg det som en del i det nationella kulturarvet och den nationella kulturen och dialogen. I Sverige valde ägaren av bolaget NE att göra uppslagsverket till en stödtjänst till den nya inriktningen att i grunden bli ett läromedelsföretag. Då ägaren hade ekonomiska resurser att hantera betydande förluster blev det inget nationell krismedvetande som i Danmark och Norge.

20.6 Ett svenskt perspektiv

Frånvaron av synlig kris har gjort att Sverige har en besvärligare väg till en modern fri artikelsignerad uppslagsverkstjänst. Det är svårt att utvärdera innehållet i en uppslagsverkstjänst som endast är tillgänglig bakom en betalvägg. De folkbibliotek som erbjuder NE säger ofta på sina hemsida att "NE uppdateras kontinuerligt", Kalmar, Västerås, Uppsala med flera (Kap. 17). Då en av studierna visade att folkbiblioteken hade dålig statistik om användningen av NE (Kap. 18) är det låg sannolikhet att de ägnat tid åt att undersöka bolaget NE:s förändrade innehållsstrategi (Kap. 22). Än mindre kan företag, myndigheter och privatpersoner förväntas göra några mer omfattande innehållsanalyser av NE.

Diskussionen om en svensk mobilisering för ett nytt fritt modernt uppslagsverk baserat på signerade artiklar ligger huvudsakligen utanför avhandlingen. Den är en uppgift för tjänsten BiBB.

Det kan noteras att uppgifterna i NE om Store Norske Leksikon, Den Store Danske och Uppslagsverket Finland innehåller fel och saknar relevant uppdatering. Även NE:s text om Bra Böcker AB (Kap. 16) som initialt producerade uppslagsverket NE är felaktig.

20.7 Jämförelse SNL, NE och BiBB

Transparens och "webbnivå" i uppslagsverken SNL, NE och BiBB. Ordet webbnivå (Kap. 29) har likheter med "modern", men är tydligare och lättare att definera och mäta. Mer transparens och högre webbnivå antas vara positivt. Uppslagsverk har en intressant historia (Kap. 28).

Denna studie berör endast det som jag kallar artikelsignerade uppslagsverk då dessa är de som mest liknar ett kommande uppslagsverk i BiBB även om detta i flera avseenden blir annorlunda↗B än de två här nämnda.

Slutsats: Store Norske Leksikon - och BiBB - kan anses vara transparenta och ha hög webbnivå. NE är klart sämre i bägge dessa dimensioner och kriterier.

Skilj mellan enskilda ord och helheten

Det är viktigt att skilja på en utvärdering av hela tjänsten och de enskilda uppslagsorden och artiklarna.

A) Egenskaper för tjänsten uppslagsverk som helhet

	SNL	NE	BiBB
1att det är fritt för alla läsare	Ja	Nej	Ja
2att det finns information om inom vilka områden uppslagsverket har artiklar och hur många	Ja-	Nej	Ja
3att det finns en sakkunnig redaktion som utvärderar och granskar artiklarna	Ja-	Ja-	Ja
4att de är findable via sökmotorer som Google och Bing för att öka intresset för experter att vilja producera artiklar för uppslagsverket	Ja	Nej	Ja
5att det förs en dialog om uppslagsverkets strategi, innehåll och policy	Ja	Nej	Ja

B) Egenskaper för enskilda artiklar

	SNL	NE	BiBB
1 att man ser vem som skrivit den och kan få mer information om hen	Ja-	Nej	Ja
2att det finns information när den skrevs och uppdaterades	Ja-	Nej	Ja
3att den har ett rimligt antal (aktuella) referenser	Ja-	Nej	Ja
4att den har externa länkar för att underlätta källkritik och vidare kunskapssökning	Ja-	Nej	Ja

20.8Resultat från jämförelsen

Ja- i tabellen betyder att något är bra, men kan bli bättre. Ett artikelbaserat uppslagsverk måste vara så transparent och ha så hög webbnivå som möjligt och gärna innehålla funktioner som är nyskapande och unika i jämförelse med till exempel Google och Wikipedia.

Tabellen visar att Store Norske Leksikon väl uppfyller kraven, om än det finns saker att förbättra. Man har också lyckats finna en affärsmodell som gjort detta möjligt. Uppslagsverket NE är inte transparent och har låg webbnivå bland annat på grund av sin affärsmodell och att det saknar flera funktioner enligt tabellens kriterier.

BiBBs uppslagsverk är ett koncept under utveckling - med bland annat höga krav på transparens och samverkan↗B och är delvis olikt de två andra.

Uppslagsverket BiBB är en tjänst som bygger på den normativa modellen e-Diderot (Kap. 29).

20.9Stanford Encyclopedia of Philosophy (SEP)

Stanford Encyclopedia of Philosophy (SEP)↗ är ett fritt uppslagsverk med fokus på filosofi. Artikel om SEP i tidskriften Quartz 'This free online encyclopedia has achieved what Wikipedia can only dream of' (Sonnhad, 2015). Intressant, men att direkt jämföra SEP med cirka 1.500 artiklar med Wikipedias miljontals artiklar är inte rättvisande.

Its creators have solved one of the internet’s fundamental problems: How to provide authoritative, rigorously accurate knowledge, at no cost to readers. It’s something the encyclopedia, or SEP, has managed to do for two decades. Källa: Quartz 2015.07.21

Stanford Encyclopedia of Philosophy har en analys av problemen↗ om de hade blivit en betaltjänst.

Det finns inga uppgifter om SEP i NE. Det finns en kort artikel om SEP↗ svW på svenska Wikipedia och en längre↗ enW på engelska Wikipedia.

Digitala uppslagsverk i världen

På engelska Wikipedia finns en omfattande lista med Online encyclopedias↗ enW.

Publicerades: 2016.
Uppdaterad senast: 22 augusti 2022

Jämförelse NE och Wikipedia ← 19
Store Norske Leksikon - jämförelse
→ 21 Vem skriver i NE?

12 kommentarer. Din är välkommen. Om delning av en sida i avhandlingen (Kap. 1.3).

Innehållsförteckning med alla underrubriker finns på - webbavhandling.se/innehall/