Tre ekosystem för avhandlingar

Avhandlingen har tre kapitel om webbavhandlingar

  1. Detta kapitel har ett historiskt perspektiv på hur samverkan mellan ny teknologi och den vetenskapliga konversationen har utvecklats från samtal, brev till böcker och i våra decennier till Pdf-dokument och ett möjligt nästa webb-baserat steg. De har alla sin egen historia, funktionssätt och framtid. Historien är en viktig guide för att förstå dessa vägars och teknologiers roll i de vetenskapliga konversationerna. Men först om hur begreppet ekosystem blivit ett expanderande forskningsområde i företagsekonomi.
  2. I Webbavhandlingar (Kap. 25) introduceras vad webbavhandlingar är och kan bli och hur de kan anpassas till den akademiska miljön. Texten introducerar några grundläggande frågor om design och teknik dock utan att bli alltför teknisk. Flera fördelar med webbavhandlingar presenteras.
  3. Analyserna och diskussionen i Ekosystem för webbavhandlingar (Kap. 27) undersöker några av villkoren och drivkrafterna för ett möjligt nytt ekosystem för webb-baserade avhandlingar och påp sikt kanske annan forskning.

26.2Vad är ett ekosystem?

Konceptet ekosystem enW kan härledas till en artikel 1935 av en engelsk biolog, Arthur Tansely. Defintionen utvecklades efterhand och de amerikanska bröderna Eugene och Howard Odum räknas som de som etablerade konceptet ekosystem som det idag används inom biologi och angränsade områden. The Odum School of Ecology at the University of Georgia har fått sitt namn efter Eugene P. Odum. Howard T. Odum var en av de nutida centrala forskarna inom Ecological economics enW. Bröderna Odum fick Crafoordpriset 1987.

Konceptet ekosystem har fått stort ett stort genomslag inom företagsekonomisk forskning men framför allt i näringslivet - exempelvis Ecosystem 2.0: Climbing to the next level (McKinsey, 2020)

Andra exempel är Do You Need a Business Ecosystem? (Pidun et al. , 2019) och How Do You “Design” a Business Ecosystem? (Pidun et al. , 2020) är exempel från Boston Consulting Group.

Läs mer om den företagsekonomiska litteraturen om ekosystem (Kap. 10.5).

26.3.1Tre ekosystem för avhandlingar: bok, Pdf-dokument och webbformat

Konceptet ekosystem i företagsvärlden är ett verktyg för att se mönster. Om man applicerar det verktyget på produktion, spridning och läsning av avhandlingar, och relaterar mönstret till utvecklingen från äldre tider till imorgon av de vetenskapliga konversationerna kan man tala om tre ekosystem. Två mycket etablerade och ett som kanske kommer att etableras. Alla kommer att finnas parallellt.

26.3.2  Äldre konversationer om forskning

När man idag i akademin talar om 'conversations' och kan få frågan vilken konversation (Kap. 4.2.3) man deltar i, är det intressant att känna till att många erfarenhetsutbyten om forskning tidigare var just muntliga konversationer mellan i första hand gentlemän.

Om man ser på de centrala grupper som diskuterade filosofi och naturhistoria under denna period [...] finner vi att kunskap i första hand kommunicerades genom det talade ordet. [...] 1700-talets professorer i vetenskap i Oxford och Cambridge publicerade mycket lite: det upplysta universitetslivet handlade om lokalt rykte och lärda samtal – inte om skyndsam publicering eller att delta i den kommersiella världen. ('How scientific conversation became shop talk' (Secord, 2007) Originalꜜ

I medicin var det viktigare att vara 'patientnära' än att författa medicinska artiklar och när nu värlsberömda The Lancet enW startade 1823 ansåg det som en ny och radikal idé. Idag försvagas - tyvärr - de muntliga konversationernas värde och roll (Kristensson Uggla, 2019)  [Det blir allt ödsligare kring seminarieborden och allt färre kollegor dyker upp vid disputationerna. (Ibid. s. 324)] - vilket överenstämmer med min erfarenhet från doktorandutbildningen vid Ekonomihögskolan i Lund. Det akademiska kommersiella systemets logik dominerar och har hög 'dagordningsförmåga'.

Några konversationer fördes förr via exklusiva 'nyhetsbrev' men självklart också via böcker som mångfaldigades i den Gutenbergska galaxen för att låna en boktitel 'Gutenberggalaxens nova' (Burton, 2016). Boken handlar om Erasmus av Rotterdamus svW men berättar också om 1500-talets medierevolution till exempel att det i seklets början fanns över 70 tryckerier i Basel, då ett av Europas främsta 'tryckeristäder'. Några decenier efter Gutenbergs uppfinning tävlade redan 20 miljoner böcker från trettiotusen utgåvor om uppmärksamheten. (Ibid. s. 102).

26.4Historiska exempel på ekosystem

Historien uppvisar ett flöde av nya omvälvande ekosystem. Järnvägen är ett lysande exempel som omformade res- och levnadsmönster, transporter och semestrar, industrier och industrilokalisering för att nämna några områden. I vårt årtionde fortsätter mobiltelefoner, sociala media och genteknologier och mer att rycka undan mattan för somt och att rulla ut den för annat. Nu en kort berättelse om fotografins senaste årtionden.

Silverdioxid på en bärare av plast blev guld för Kodak. Filmrullar för negativ exponerades för ljus och i en process (C41) framkallades allt det någon sett och ville bevara. För diafilmer fanns en annan kemisk process. Gemensamt var att det ofta tog några dagar att få sina filmer framkallade. Polaroid enW (konkurs 2001) hade en kort succé med klicka och se direkt som främsta användarvärde. Men något smartare väntade runt hörnet och - forskarna inom - Kodak var en av pionjärerna inom digital fotografi. Men de som styrde filmfabrikerna var starkast och nya möjligheter ratades för det man inte trodde skulle bli så revolutionerande. Kodaks oförmåga att transformera sig med en disruptiv teknologi har beskrivits av många, ett exempel är 'Disruptive technology: How Kodak missed the digital photography revolution' (Lucas et al. , 2009).

26.5Ekosystem för tryckta avhandlingar

Tryckpressen revolutionerade boken och världen. Idag kan unika böcker via Print-on-Demand enW snabbt produceras i såväl enstaka som stora upplagor. Dagens modell att centralt trycka en avhandling kan enkelt ersättas av en - var som helst i världen - producerad trycksak. Ingen transportkostnad och miljövänligt. Ett sätt att kategorisera böcker är att göra detta efter användarsituationer. 'Pocketböcker' och 'Coffee table books' är bra exempel. 'Avhandlingsböcker' har aldrig varit någon "storsäljare" och många exemplar hamnar ofta på vindar och i källare. Författaren Göran Greider berättade i DN (2020.07.24) att han gräver ner avhandlingar i trädgården. Kanske en form av cirkularitet:-)

Tryckta avhandlingar kan sägas ingå i ett slags ekosystem med en månghundraårig historia med olika tryckteknologier, mängder av leverantörer och distributörer. Användarna har hög kunskap om hur man kan använda en bok. I dagligt tal är en avhandling för många, även forskare och högskolor, en tryckt bok skriven av och för specialister med ett för flertalet svårbegripligt språk. Kanske 'Webbavhandlingar som en service' (Kap. 25.4) kan bidra något till att förändra den uppfattningen.

I Sverige trycks avhandlingar i 20-100 exemplar. Tendensen är sjunkande upplagor. På Ekonomihögskolan i Lund krävs idag 20 tryckta exemplar, (EHL, 2018) (Kap. 33) mot tidigare 100. Förändringen har skett stegvis och har av berörda troligen uppfattats som okontroversiell och positiv. Den huvudsakliga formella användningen av tryckta avhandlingar är som underlag vid en disputation (Kap. 26b) och för arkivering på respektive institution (?) och ett fåtal högskolebibliotek.

På många högskolor finns mallar som anger vilka typsnitt och punktstorlekar som accepteras. Detta bidrar till konformism, lågt intresse för design och färre läsare.

26.5.1  Studie om avhandlingsregler på svenska högskolor

I augusti 2020 gjordes en enkel studie Avhandlingsformat i Sverige (Kap. 26b) för att kartlägga reglerna för disputationsunderlaget på våra universitet högskolor. Studiens resultat omfattar en majoritet av landets institutioner.

Studien är kopplad till forskningsfrågan om webbavhandlingar (Kap. 2.2) och detta kapitel om ekosystem. Datainsamlingen hade två huvudfrågor.

Resultatet sammanfattat i tabellformat (Kap. 26b) visade att Umeå universitet var den enda(?) högskola där man disputerade på ett digitalt underlag, på övriga på en tryckt bok. Frågan förefaller endast undantagsvis ha varit föremål för diskussion i relevanta beslutsfora. Traditionens makt är stor.

Enkel övergång till Pdf-dokument

Då flertalet avhandlingar redan finns som ett Pdf-dokument är de praktiska problemen kring en övergång från tryck till Pdf-dokument som krav vid en disputation mycket ringa. Tvärtom sparas kostnader för tryck, hantering och lagring. Ett Pdf-dokument är mer miljövänlig och ledtiderna kortas. En tryckt avhandling blir en frivillig option och inte ett krav.

När blir tryckta avhandlingar
ett frivilligt tillval och inte ett krav?

26.6Ekosystem för avhandlingar som pdf-dokument

Formatet Pdf enW skapades 1993 av det amerikanska företaget Adobe för hantering av dokument och blev en öppen standard 2008. Se Adobes beskrivning av Pdf. Det finns en internationell organisation - Pdf Association - för att utveckla och marknadsföra Pdf-formaten. PDF/A är en version för långvarig arkivering. De flesta kan läsa en Pdf-fil i en dator via den fria appen Adobe Reader men betydligt färre använder Pro-versionen. Pdf (Portable Document Format) är mycket användbart för formulärhantering, digital signering med mera.

Pdf-formatet är inte skapat för att vara ett programspråk för läsning och användning i digitala miljöer utan är i första hand ett standardiserat underlag för tryckning. Detta förtydligas om man ser på det som kallats 'The Desktop Revolution' på vid 80-talets mitt. 1985 började Apple sälja sin första 'Laserwriter' baserat på programspråket Postscript enW, således en föregångare till Pdf-formatet.

Pdf-formatet accepterades och infördes relativt snabbt i den akademiska världen men mötte även det motstånd. I ett samtal med en person som då ingick i ledningen för Uppsala universitet framkom att det var den humanisiska fakulteten som strävade emot och föredrog tryckta böcker. Frågan löstes genom att universitetes rektor beslutade att Pdf-formatet skulle införas.

Tillräcklig uppmärksamhet har inte ägnats åt Pdf-formatets betydande svagheter i andra sammanhang än den ursprungliga funktionen.

I artikeln 'PDF: Still Unfit for Human Consumption, 20 Years Later' (Nielsen, 2020, ref+) - som är en välkänd expert inom användarfrågor - sägs bland annat

PDF-filer är vanligtvis stora mängder av text och bilder. Formatet är avsett och optimerat för utskrift. Det är i sig oåtkomligt, obehagligt att läsa och besvärligt att navigera online. Varken tid eller förändringar i användarnas beteende har mildrat vår evidensbaserade hållning i detta ämne. Även 20 år senare är PDF-filer fortfarande olämpliga för konsumtion i det digitala miljöer. Använd inte PDF-filer för att presentera digitalt innehåll som kan och bör vara en webbsida. (Nielsen, 2020 ref+) Originalꜜ

Avhandlingar skrivs ofta i Word och sparas som en Pdf. Ekosystemet för böcker och det för Pdf-formatet är överlappande bland annat i den meningen att en Pdf är en digital version av en "avhandlingsbok". Den mest utmärkande skillnaden är att de har olika arkiverings- och åtkomstmodeller. En Pdf-avhandling lämpar sig mycket dåligt för läsning och navigering i mobiler vilket är en allt vanligare användarmiljö. Denna avhandling är kodad och designad för att också kunna läsas i mobila miljöer, en del avhandlingens forskningskommunikation (Kap. 9).

En Pdf är en container

En avhandling i Pdf-format är en linjär berättelse med samma kapitelordning som i en tryckt avhandling. Detta är en naturlig följd av att den, i detta sammanhang, nästan alltid är ett tryckunderlag.

En Pdf-fil kan självklart ha både interna och externa länkar, men varje ändring kräver att läsaren har tillgång till hela den senaste Pdf-filen. En Pdf är en container, där ändringar i innehållet kräver en ny container.

Många avstår från att ladda ner Pdf-filer på grund av säkerhetsaspekter. Jämfört med ett avhandlingskapitel i en webbläsare är en avhandling i Pdf-format ett mycket stort dokument. Och är svårare att navigera i.

En digital avhandling är idag synonymt med en Pdf - men kanske inte imorgon ...

av TVÅ SKÄL: Teknologiutvecklingen driver förändringar och forskningskommunikationen letar och finner nya vägar.

26.7  Problemet olästa avhandlingar och olästa artiklar

Många forskare uttrycker att det finns en kris inom 'management studies' (Kap. 4.10).

I ett webinar 2020 "Doing Meaningful Research: Traps and Tricks" publicerat av Responsible Research in Business & Management (RRBM) säger Mats Alvesson (professor i företagsekonomi vid Lunds universitet och en av de mest citerade forskarna inom området management och organisation.) bland annat om Akademin ...

Contemporary academia: A hothouse of functional stupidity (Ibid. bild 4)
[Dagens Akademi: ett drivhus av funktionell dumhet.] (min översättning)

Utanför den akademiska sfären är begreppet 'funktionell dumhet' välkänt och ger exempelvis mer än 10.000 sökträffar på Google. Om begreppet är mer än ett populistiskt clickbait enW ska inte diskuteras här.

Alvesson - och även andra - hävdar att om forskningen vore bättre, mer intressant, mindre formulärartad ("formulaic"), mer inriktad mot teoretiskt nyskapande och mer relevant skulle den få fler läsare och åstadkomma mer påverkan ("impact"). Har Alvesson rätt om antalet läsare och påverkan? Och om sin modell för 'problemets' lösning?

Det kan anses som en rimlig verklighetsbeskrivning att mycket få personer läser avhandlingar vare sig som bok eller Pdf även om undantag finns. Då avhandlingar förväntas bidra med nya perspektiv och ny kunskap (Kap. 0.3) är detta ett problem som har flera dimensioner. En exponentiell tillväxt av forskning och artiklar leder med viss nödvändighet till färre läsare per forskningsartikel och att relativt få artiklar läses och citeras.

KORT SAGT: Det finns stora problem och utecklingen går inte åt rätt håll.

26.7.1  "Lösningen" på problemet olästa avhandlingar och artiklar

Bättre forskning är säkert en del i lösningen, men den bygger på en otillräcklig problematisering och har låg uppskalningspotential. Uttrycket kommer från entreprenörsvärlden och är en central fråga för nya projekt. Det finns tecken på att högskolorna prioriterar marknadsföringB.

Kan det finnas ett samband mellan forskning
som läses av alltför få och forskningens format?

Varje marknadsförare vet att förpackning, design och "convenience" är viktiga och ofta avgörande för en produkts eller en tjänsts framgång. Varför skulle inte detta - med anpassning - gälla också för Akademin och avhandlingar? Trovärdig kunskap är idag i en helt ny konkurrenssituation.

En stor och intressant utmaning för Akademin är en smart anpassning för att öka olika intressenters ('information convenience') informationsbekvämlighet (Kap. 25.4.1).

Innehåll är inte formatneutralt - Kunskapsutveckling i avhandlingar (Kap. 4.4 'Den skenbara formatneutraliteten') - vare sig när ny kunskap utvecklas och än mindre när kunskap ska presenteras och kommuniceras till och ingå i en dialog med andra.

En del i problemets lösning är att utveckla formatet.

26.8  Ekosystem för webbavhandlingar

Webbifiering är en megatrend inom ett mycket stort antal områden. Att även avhandlingar kan komma att genomgå inte bara en digital utan också en webb-baserad transformation är således inte osannolikt, tvärtom. Utmaningen är att göra det jag kallar webbavhandlingar på ett sätt som uppfyller en rad krav på såväl teknik och användarperspektiv som akademiska krav.

Webbavhandlingar är i en typisk 'uppstartfas' och ska etableras och marknadsföras som en sådan. Man kan jämföra med den mycket stora marknaden för akademisk publicering (Kap. 27.3.

Webbavhandlingar (Kap. 25) bygger på webbteknologier - html, CSS, javascript med flera - och är ett mer avancerat digitalt format än Pdf.

I kapitel 27 diskuteras de många utmaningarna och frågorna om det kan uppkomma ett Ekosystem för webbavhandlingar och vilka med- och motkrafterna kan vara.

Digitala verktyg: Smartare format kräver mer kunskap och större digital litteracitet. Akademin - enskilda forskare, högskoleledningar och bibliotek "måste" lära sig mer om vad som är möjligt i webbvärlden.

26.9  Jämförelse av avhandlingsformat

Detta stycke har likheter med studien Jämförelse NE och Wikipedia (Kap. 19) i den meningen att den första frågan är: HUR man ska göra en jämförelse? Att Wikipedia är bättre och mer användbart än NE var enkelt att visa men det finns inget enkelt svar att avhandlingsformatet X alltid är eller kommer att vara 'Bäst'. För att besvara frågan är man hjälpt av en situationsbaserad modell.

26.9.1Situationsbaserad modell för avhandlingsformat

När jag i slutet på 1990-talet utvecklade min mobila tjänst IDstories för att bygga broar mellan den fysiska och digitala världen (Schlasberg, 2000) ingick en modell jag kallade 'Situation-Based Services' (SBS). Den baseras på fyra frågor.

SBS har ett annat perspektiv än Location-Based Services (LBS) enW som är ett stort område inom mobil marknadsföring baserat på geografiska användardata.

1
2
3
4

Figur 26.1  Situationbaserad modell för avhandlingsformat

Man kan tänka sig ett stort antal situationer som visar att ett format är bättre än ett annat. En bok är överlägsen om man inte har ett verktyg (dator eller mobil) eller om verktyget saknar ström. Ska man skicka 100 avhandlingar till olika forskare i världen är det mer 'otympligt' att skicka dessa som fysiskt paket än som en Pdf eller ännu enklare som en länk till en webbavhandling. Vilka kriterier som är centrala eller mer perifera skiftar över tiden, som visats ovan, och beror nog oftare på den lokala akademiska kulturen än vad man vill erkänna.

[Fråga 1: var är du?]  En del situationer är mer typiska än andra. En person som sitter vid sin dator på universitetet eller hemmakontoret är en typisk situation för en forskare. Personer på ett tåg, en parkbänk eller som är ute och går har andra situationer.

[Fråga 2: vad vill du?]  Man vill olika saker i olika situationer. Vill man läsa en hel avhandling eller bara enstaka kapitel. Kanske bara referenserna. Man kanske vill berätta för andra.

[Fråga 3: vad har du?]  Man har olika resurser i olika situationer. Dator, padda, mobil och tid.

[Fråga 4: vilka ingångar finns det?]  Vad har den eller de som förfogar över informationen (avhandlingen) gjort möjligt? En avhandling som kan läsas i flera miljöer på flera ställen och tidpunkter erbjuder en större variationsmängd vilket i sin tur ökar sannolikheten att finna läsare och utöva påverkan. Detta talar för digitala format.

Format och kvalitet: Det centrala är att varje format blir så bra som möjligt inom ramen för sina möjligheter. Detta gäller från samtal och diskussioner till böcker, Pdf och webbavhandlingar. Olikheter behöver inte betyda motsättningar.

26.9.2Några formatjämförelser

Tre kvalitetsnivåer (kap. 25.2) är centrala för hur avhandlingar ska utvärderas och bedömas: vetenskapligheten, läsarperspektivet och det tekniska perspektivet. Idag är ett breddat läsarperspektiv och det tekniska perspektivet i en Pdf-avhandling och en bok närmast osynliga och obedömda medan de är viktiga faktorer i en webbavhandling. Jämförelserna kan göras mer systematiska i en framtida studie men anger några centrala punkter.

  1. Vetenskaplighet:
    Alla formaten kan erbjuda tillräcklig vetenskaplighet. Pdf och webbavhandlingar - som en service (Kap. 25.4) - gör det lättare för en läsare att till exempel via länkar läsa referenser.
  2. Läsbarhet:
    Man kan bläddra i böcker och göra anteckningar i marginalen och på tomma sidor. Webbmiljön erbjuder mycket stora möjligheter till design av text, bilder, ljud och "rich media". Dessutom erbjuds lätt användbara läsarstöd som automatisk översättning, intern och extern navigering - inklusive stöd för personer med nedsatt syn eller hörsel. Kapitel eller textavsnitt kan lät skrivas eller delas (Kap. 1.3).
  3. Produktion:
    En bok och Pdf är idag enklast att producera men kräver en ny version av hela texten efter varje ändring. För webbavhandlingar krävs ett publiceringssystem (Kap. 25.6.) liknande de i vilka journalister kan skapa en "text" utan att kunna programmering.
  4. Impact i forskarvärlden:
    Idag har en 'avhandlingsbok' mest en symbolisk betydelse. Detta borde erkännas genom att göra dessa till ett option och absolut inte var ett underlag för själva disputationen. Pdf är överlägset bäst då det finns såväl en kommersiell som en akademisk infrastruktur för avhandlingar i Pdf-format. Böcker och Pdf är etablerade format vilket (ännu) inte gäller för webbavhandlingar.
  5. Impact till en bredare läsekrets:
    Tryckta avhandlingar har mycket liten spridning. Idag är Pdf bäst med ett viktigt undantag för all forskning som ligger bakom en betalvägg. Pdf är vanligen stora dokument vilket begränsar användbarheten. Pdf-dokument lämpar sig inte för läsning i mobiltelefoner. Unika kapitel i webbavhandlingar kan mycket lättare hittas via sökmotorer än kapitel i en Pdf och lätt delas via sociala media.
  6. Användar- och läsaranalys:
    För artiklar i digitala tidskrifter finns goda möjligheter att följa antalet nerladdningar och citeringar. För avhandlingar i Pdf-formatet finns flera digitala arkiv med varierande statistikservice. I ingetdera fallen kan man (till exempel författaren) få uppgift om vilka sidor som lästs.

    I en webbavhandling finns andra möjligheter att få information om vad som lästs med mera. Ett verktyg som Google Analytics - som jag använder på denna sajt - är ett av flera sätt att se vad besökare egentligen gör.

    En webbavhandling kan kopplas samman med kraftfulla verktyg för förbättring av forskningens kommunikation.

  7. Avhandlingar i ett miljöperspektiv:
    Det publiceras enligt SCB cirka 3.000 avhandlingar per år i Sverige. Kostnaden kan uppskattas till cirka 100 MSEK per år. Ju färre tryckta avhandlingar desto lägre lagrings- och transportkostnader och sammanlagd miljöpåverkan. Thesis cards (Kap. 25.6) kan vara fysiska bärare av 'ingångar' till avhandlingar och annan forskning och bör tryckas av tryckerier med återplanteringssystem - se till exempel Printreleaf.

26.10  Historiska utvecklingdrag

Formerna för de vetenskapliga konversationerna har förändrats mycket genom historien och den digitala revolutionen gör att historien inte har tagit slut. Nya teknologier har varit både förutsättning och drivkaft för de vidgade konversationskretsarna. Det är många fler som deltar och det utvecklas nya former för att kombinera globala och lokala samtal. I den stora världen har flertalet avhandlingar och artiklar nog samma impact som en näve småsten på en blank vattenyta. Konkurrensen om relevant och trovärdig kunskap har ökat.

Publicerades: augusti 2020.   
Uppdaterad senast: 12 september 2022

Webbavhandlingar ← 25
Tre ekosystem för avhandlingar
→ 27 Ekosystem för webbavhandlingar



12 kommentarer.  Din är välkommen.   Om delning av en sida i avhandlingen (Kap. 1.3).

Innehållsförteckning med alla underrubriker finns på - webbavhandling.se/innehall/