Avhandling i företagsekonomi    
Johan Schlasberg


Tre ekosystem för avhandlingar

Avhandlingen har tre kapitel om webbavhandlingar

  1. Detta kapitel har ett historiskt perspektiv på hur samverkan mellan ny teknologi och den vetenskapliga konversationen har utvecklats från brev till böcker och i våra decennier till Pdf och ett möjligt nästa webb-baserat steg. De har alla sin egen historia, funktionssätt och framtid. Historien är en viktig guide för att förstå dessa teknologiers roll i de vetenskapliga konversationerna. Inledningsvis redogörs för hur begreppet ekosystem blivit ett expanderande forskningsområde i företagsekonomi.
  2. I Webbavhandlingar (Kap. 7) introduceras vad webbavhandlingar är och hur de kan anpassas till den akademiska miljön. Texten introducerar några grundläggande frågor om design och teknik dock utan att bli alltför teknisk. Flera fördelar med webbavhandlingar presenteras.
  3. Analyserna och diskussionen i Ekosystem för webbavhandlingar (Kap. 27) undersöker några av villkoren och drivkrafterna för ett möjligt nytt ekosystem för webb-baserade avhandlingar och annan forskning.

26.2Vad är ett ekosystem?

Konceptet ekosystem enW kan härledas till en artikel 1935 av en engelsk biolog, Arthur Tansely. Defintionen utvecklades efterhand och de amerikanska bröderna Eugene och Howard Odum räknas som de som etablerade konceptet ekosystem som det idag används inom biologi och angränsade områden. The Odum School of Ecology at the University of Georgia har fått sitt namn efter Eugene P. Odum. Howard T. Odum var en av de nutida centrala forskarna inom Ecological economics enW. Bröderna Odum fick Crafoordpriset 1987.

Konceptet ekosystem har fått stort ett stort genomslag inom företagsekonomisk forskning men framför allt i näringslivet - exempelvis Ecosystem 2.0: Climbing to the next level (McKinsey, 2020)

Andra exempel är Do You Need a Business Ecosystem? (Pidun et al. , 2019) och How Do You “Design” a Business Ecosystem? (Pidun et al. , 2020) är exempel från Boston Consulting Group.

26.2.1Ekosystem i företagsekonomisk forskning

Forskningslitteraturen om begreppet ekosystem har ökat väsentligt från en blygsam start för cirka tjugo år. I Ecosystems: broadening the locus of value creation (Kapoor, 2018, ref+) finns en exponential kurva som visar tillväxten. För en historisk genomgång se också (Adner, 2017ꜜ).

Exempel på forskare som diskuterar 'Business ecosystems' är (Iivari, 2016ꜜref+) som ställer frågan How and why ecosystemic business models emerge?(Ibid. s. 98) och (Lindgren, 2016ꜜref+) och (Ganco et al. 2020ꜜ).

Inom forskningen finns olika sätt att definiera begreppet ekosystem. Adner talar om Ecosystem-as-affiliation som ...

lägger vikt vid nerbrytningen av traditionella branschgränser, ökningen av ömsesidiga beroenden och potentialen för symbiotiska relationer i produktiva ekosystem [...] I affärssammanhang, analyser som hålls på nivån "hälso-och sjukvårdens ekosystem", "Microsofts ekosystem", "Silicon Valley-ekosystemet” faller lätt in i denna kategori. (Ibid. s. 41) Originalꜜ

I Ecosystems: broadening the locus of value creation (Kapoor, 2018, ref+) framförs en analys som särskiljer forskning om ekosystem från forskning om nätverk, värdekedjor och supply-chain analyser som enlig Kapoor har ett 'mikroperspektiv'. Ekosystem har ett 'makroperspektiv'.

Kapoor understryker att forskningen om ekosystem är i en tidig fas och att många frågor återstår.

Forskning om ekosystem representerar ett framväxande paradigm (Kuhn 1962), där forskningen ännu inte har konvergerat mot begrepp, antaganden, mekanismer och tillvägagångssätt. Bristen på konvergens beror delvis på skillnader i mål och forskningsfrågor. Delvis härrör det från de betydande teoretiska och metodologiska utmaningar som följer med en sådan forskningssträvan. (Ibid.) Originalꜜ

Kapoor säger att ett ekosystem kan vara en produkt eller en tjänst och kan ha eller inte ha en ... plattformsbaserad teknologisk arkitektur..

ett ekosystem omfattar en uppsättning aktörer som bidrar till det fokala kunderbjudandets värde. (Ibid.) Originalꜜ

Han skriver vidare att forskning om ekosystem måste vara tvärvetenskapligt och innefatta ett flertal olika metoder och ...

att bedriva empirisk forskning inom ekosystem innebär dessutom att man utvecklar en hög grad av kontextuell kunskap. (Ibid.) Originalꜜ

Det sista citatet är i god överensstämmelse med min diskussion om balansen mellan generell och situationell kunskap (Kap. 5.3.1).

I Towards a theory of Ecosystems (Jacobides et al., 2018, ref+) inleds med en littereraturgenomgång som identifierar tre grupper av forskning om ekosystem. Den första är "business ecosystems" med fokus på ett centralt företag, den andra gruppen har fokus på ett "innovation ecosystem" som tar sin utgångspunkt från en specifik innovation eller "value proposition". Den tredje gruppen kretsar kring "platform ecosysystems" och har fkous på the interdependence between platform sponsors and their complementors.. Jacobides et al. definierar ekosystem så här ...

Ett ekosystem är ett antal aktörer med olika grader av multilaterala, icke-generiska komplementariteter som inte är helt hierarkiskt kontrollerade. (Ibid.) Originalꜜ

Modularitet och icke generiska komponenter (som t ex. el och vatten) som integreras på olika sätt är i fokus för Jacobides. Artikelns syfte är att komplettera tidigare forskning genom att beakta när och hur ekosystem skapas och vad som skiljer dessa från andra organisationsformer.

Mer om hur ekosystem skapas och speciellt för webbavhandlingar och annan forskning diskuteras i Ekosystem för webbavhandlingar Kap. 27.

26.3Ett ekosystems bredd och täthet

Som framgår av sammanfattningarna handlar forskningen om ekosystem om framväxten av mer eller mindre hårt integrerade grupper av företag baserat på några olika kriterier. I min avhandling används begreppet ekosystem på ett delvis annat sätt.

TÄTHET. En intressant fråga inom området är en diskussion om olika grader av beroenden mellan företag och andra aktörer inom ett större ekosystem. I min terminologi skulle jag beskriva detta som olika grader av "Täthet". Apple har ett ekosystem med hög täthet medan produktionen av vankliga böcker har låg täthet om än vissa aktörer har mycket mer inflytande än andra.

Ekosystem tar tid att utveckla och har vanligen många aktörer. Vissa ekosystem kan dock drivas av en stark central aktör - Apple är ett bra exempel - medan andra, mindre täta, växer fram i samverkan mellan ett flertal aktörer. Formatet Pdf skapades av en stark aktör (Adobe) men de insåg att ett globalt genomslag krävde att formatet frikopplades från upphovsföretaget.

Vissa ekosystem erbjuder - och kräver - en intern standardisering för såväl utvecklare som marknadsförare. Utvecklare av appar för Apple måste följa Apples standard. För ekosystemet Android enW gäller andra regler. Det finns en global - och extern - standard för webben - World Wide Web Consortium (W3C) men det kan finnas flera ekosystem med egen logik och regelverk 'inom' en standard. Exempelvis kan sägas att USA och Kina har olika "webb-ekosystem".

En grupp av ekosystem benämns ibland som walled gardens enW vilket betyder att vissa tjänster och appar endast är nåbara om man betalar inträde eller på annat sätt kommit att räknas som tillhörande. I den akademiska världen är betaltjänster som byggts av de stora förlagen för tillgång till vetenskapliga artiklar exempel på walled gardens. Förlaget Elsevier - som står för cirka 30% av Bibsams kostnadsbudgetꜜ på närmare 500 MSEK - hade 2019 en vinst på drygt 10 miljarder SEK. . För att ge en volymuppfattning kan noteras att Elsevier 2019 redovisade over two million articles submitted and one billion articles consumed by researchers. Det är inte ovanligt att det kostar 30-40+ USD att läsa - (köpa en Pdf av) - en enda artikel i flertalet av Elseviers tidskrifter om man inte är knuten till ett universitet. (Det finns speciella regler för externa 'walk in' användare på högskolebiblioteken.)

Bolaget NE:s integration mellan sin läromedelstjänst och uppslagsverket NE, Läromedel i skolan och uppslagsverk (Kap. 29) är ett exempel på ett slutet system till skillnad från ett öppet system.

Här har texten fokus på avhandlingar, som diskuteras nedan, men man kan använda samma modell för annan vetenskaplig produktion och presentation.

26.3.1Tre ekosystem för avhandlingar: bok, Pdf och webbformat

Ekosystem i företagsvärlden är ett koncept som bör ses som ett verktyg för att se ett mönster. Om man applicerar det verktyget på produktion, spridning och läsning av avhandlingar, och relaterar mönstret till utvecklingen från äldre tider till idag (imorgon) av de vetenskapliga konversationerna kan man tala om tre ekosystem.

26.4Ekosystem för tryckta avhandlingar

Tryckpressen revolutionerade boken och världen. Idag kan unika böcker via Print-on-Demand enW snabbt produceras i såväl enstaka som stora upplagor. Ett sätt att kategorisera böcker är att göra detta efter användarsituationer. 'Pocketböcker' och 'Coffee table books' är bra exempel. 'Avhandlingsböcker' har aldrig varit någon "storsäljare" och många exemplar hamnar ofta på vindar och i källare. Författaren Göran Greider berättade i DN (2020.07.24) att han gräver ner avhandlingar i trädgården. Kanske en form av cirkularitet:-)

Tryckta avhandlingar kan sägas var ett ekosystem inte enbart för att de är tryckta utan också för att de har en månghundraårig historia med olika tryckteknologier, mängder av leverantörer och distributörer. Användarna har hög kunskap om hur man kan använda en bok. I dagligt tal är en avhandling för många, även forskare och högskolor, en tryckt bok skriven av och för specialister med ett svårbegripligt språk. Webbavhandlingar-som-en-service (Kap. 7.3) kan inom nog alla ämnen bidra till att ändra och modernisera den föreställningen.

I Sverige trycks avhandlingar i 20-100 exemplar. Tendensen är sjunkande upplagor. På Ekonomihögskolan i Lund krävs idag 20 tryckta exemplar, (EHL, 2018) (Kap. 33) mot tidigare 100. Förändringen har skett stegvis och har av berörda troligen uppfattats som okontroversiell och positiv. Den huvudsakliga användningen av tryckta avhandlingar är som underlag vid en disputation (Kap. 26b) och för arkivering på respektive institution (?) och ett fåtal högskolebibliotek. Plus några författarexemplar.

På många högskolor finns mallar som anger vilka typsnitt och punktstorlekar som accepteras. Detta bidrar till konformism, lågt intresse för design och färre läsare.

26.4.1  Studie om avhandlingsregler på svenska högskolor

I augusti 2020 gjordes en studie Avhandlingsformat i Sverige (Kap. 26b) för att kartlägga reglerna för disputationsunderlaget på våra högskolor. Studiens resultat omfattar en majoritet av landets institutioner.

Studien är kopplad till forskningsfrågan om webbavhandlingar (Kap. 2.2) och detta kapitel om ekosystem. Datainsamlingen hade två huvudfrågor.

Resultatet sammanfattat i tabellformat (Kap. 26.b) visade att Umeå universitet var den enda - finns fler? - högskola där man disputerade på ett digitalt underlag, på övriga på en tryckt bok. Frågan förefaller endast undantagsvis ha varit föremål för diskussion.

När blir tryckta avhandlingar
ett frivilligt tillval och inte ett krav?

26.5Ekosystem för Pdf-avhandlingar

Pdf-formatet är inte skapat för att vara ett programspråk för läsning och användning i digitala miljöer utan är i första hand ett standardiserat underlag för tryckning. Se Adobes beskrivning av Pdf. Pdf-formatet accepterades och infördes relativt snabbt i den akademiska världen men tillräcklig uppmärksamhet har inte ägnats åt Pdf-formatets betydande svagheter och problem vid läsning och användning.

Formatet Pdf enW skapades 1993 av det amerikanska företaget Adobe och blev en öppen standard 2008. Det finns en internationell organisation - Pdf Association - för att utveckla och marknadsföra Pdf-formaten. Det finns flera varav PDF/A är för långvarig arkivering. Flertalet läsare kan hantera en Pdf-fil via den fria appen Adobe Reader men betydligt färre använder Pro-versionen för producenter av text, formulär med mera som kräver redigeringsmöjligheter.

I artikeln 'PDF: Still Unfit for Human Consumption, 20 Years Later' (Nielsen, 2020, ref+) - som är en välkänd expert inom användarfrågor - sägs bland annat

PDF-filer är vanligtvis stora mängder av text och bilder. Formatet är avsett och optimerat för utskrift. Det är i sig oåtkomligt, obehagligt att läsa och besvärligt att navigera online. Varken tid eller förändringar i användarnas beteende har mildrat vår evidensbaserade hållning i detta ämne. Även 20 år senare är PDF-filer fortfarande olämpliga för konsumtion i det digitala miljöer. Använd inte PDF-filer för att presentera digitalt innehåll som kan och bör vara en webbsida. (Nielsen J., 2020 ref+) Originalꜜ

Idag är det normala att avhandlingar skrivs i Word och sparas som en Pdf. Ekosystemet för böcker och det för Pdf-formatet är överlappande bland annat i den meningen att en Pdf är en digital kopia av en "avhandlingsbok". Den mest utmärkande skillnaden är att de har olika arkiverings- och åtkomstmodeller.

En Pdf är en container

En avhandling i Pdf-format är en linjär berättelse med samma kapitelordning som i en tryckt avhandling. Detta är en naturlig följd av att den, i detta sammanhang, nästan alltid är ett tryckunderlag.

En Pdf-fil kan självklart ha både interna och externa länkar, men varje ändring kräver att läsaren har tillgång till hela den senaste Pdf-filen. En Pdf är en container, där ändringar i innehållet kräver en ny container.

Även om eventuella Javascript i en Pdf-fil inte ska kunna kompromettera det egna systemet tvekar eller avstår många från att ladda ner Pdf-filer på grund av säkerhetsaspekter. Jämfört med ett avhandlingskapitel i en webbläsare är en avhandling i Pdf-format ett mycket stort dokument.

En Pdf-avhandling lämpar sig mycket dåligt för läsning och navigering i mobiler vilket är en allt vanligare användarsituation. Myndigheten för Digital Förvaltning (DiGG) arbetar med att ...

Offentliga aktörers webbplatser och mobila applikationer ska vara tillgängliga. Kravet finns i lagen om tillgänglighet till digital offentlig service. (Ibid. Hämtat 2020.11.16)

En digital avhandling är idag synonymt med en Pdf - men kanske inte imorgon ...

av TVÅ SKÄL: Teknologiutvecklingen driver förändringar och forskningskommunikationen letar och finner nya vägar.

26.6  Problemet olästa avhandlingar och olästa artiklar

Det kan anses som en rimlig verklighetsbeskrivning att mycket få personer läser avhandlingar vare sig som bok eller Pdf även om undantag finns. Då avhandlingar förväntas bidra med nya perspektiv och ny kunskap (Kap. 0.3) är detta ett problem som har flera dimensioner. En exponentiell tillväxt av forskning och artiklar leder med viss nödvändighet till färre läsare per forskningsartikel och att relativt få artiklar läses och citeras. Flertalet avhandlingar och artiklar har samma impact som en näve småsten på en blank vattenyta.

Många forskare uttrycker att det finns en kris inom samhällsvetenskaplig forskning och 'management studies' - för en genomgång se Forskningskommunikation och påverkan (Kap. 30.2), nedan ett exempel.

I ett webinar 2020 "Doing Meaningful Research: Traps and Tricks" publicerat av Responsible Research in Business & Management (RRBM) säger Mats Alvesson (professor i företagsekonomi vid Lunds universitet och en av de mest citerade forskarna inom området management och organisation.) bland annat om Akademin ...

Contemporary academia: A hothouse of functional stupidity (Ibid. bild 4)
[Dagens Akademi: ett drivhus av funktionell dumhet.] (min översättning)

Utanför den akademiska sfären är begreppet 'funktionell dumhet' välkänt och ger exempelvis mer än 10.000 sökträffar på Google. Om det är ett bra begrepp ska inte diskuteras här. Och än mindre om denna 'dumhet' minskar eller ökar i Akademin.

Alvesson - och även andra - hävdar att om forskningen vore bättre, mer intressant, mindre formulärartad ("formulaic"), mer inriktad mot teoretiskt nyskapande och mer relevant skulle den få fler läsare och åstadkomma mer påverkan ("impact"). Har Alvesson rätt om antalet läsare och påverkan? Och om sin modell för 'problemets' lösning?

KORT SAGT: Det finns stora problem och utecklingen går inte åt rätt håll.

26.6.1  "Lösningen" på problemet olästa avhandlingar och artiklar

Bättre forskning är säkert en del i lösningen, men den bygger på en otillräcklig problematisering och har låg uppskalningspotential. Uttrycket kommer från entreprenörsvärlden och är en central fråga för nya projekt. Det finns tecken på att högskolorna prioriterar marknadsföringB.

Kan det finnas ett samband mellan forskning
som läses av alltför få och forskningens format?

Varje marknadsförare vet att förpackning, design och "convenience" är viktiga och ofta avgörande för en produkts eller en tjänsts framgång. Varför skulle inte detta - med anpassning - gälla också för Akademin och avhandlingar? Trovärdig kunskap är idag i en helt ny konkurrenssituation.

En stor och intressant utmaning för Akademin är en smart anpassning för att öka olika intressenters ('information convenience') Informationsbekvämlighet (Kap. 7.4.1).

Innehåll är inte formatneutralt - Kunskapsutveckling i avhandlingar (Kap. 4.4 'Den illusoriska formatneutraliteten') - vare sig när ny kunskap utvecklas och än mindre när kunskap ska presenteras och kommuniceras till andra.

En del i problemets lösning är att
utveckla formatet och inte minst mer webbifiering

Digitala verktyg: Smartare format kräver mer kunskap och större digital litteracitet. Akademin - enskilda forskare, högskoleledningar och bibliotek "måste" lära sig mer om vad som är möjligt i webbvärlden.

26.7  Ekosystem för webbavhandlingar

Webbifiering är en megatrend inom ett mycket stort antal områden. Att även avhandlingar kan komma att genomgå inte bara en digital utan också en webb-baserad transformation är således inte osannolikt, tvärtom. Utmaningen är att göra det jag kallar webbavhandlingar på ett sätt som uppfyller en rad krav på såväl teknik och användarperspektiv som akademiska krav. I den meningen är denna avhandling ett gesällprov (Kap. 0.6). Det kommer att bli väsentligt lättare att skapa en webbavhandling när det finns ett Publiceringssystem (Kap. 7.6.) för webbavhandlingar.

Webbavhandlingar (Kap. 7) bygger på webbteknologier - html, CSS, javascript med flera - och är ett betydligt mer avancerat digitalt format än Pdf.

I kapitel 27 diskuteras de många utmaningarna och frågorna om det kan uppkomma ett Ekosystem för webbavhandlingar och vilka med- och motkrafterna kan vara.

26.8  Jämförelse av avhandlingsformat

Tre faktorer och perspektiv är dominerande för i vilka format avhandlingar ska utvärderas och accepteras: vetenskapligheten, läsarperspektivet och det tekniska perspektivet. I den akademiska världen har läsarperspektivet hittills haft alltför liten tyngd vilket har drabbat även forskarna och forskningen. Idag är det tekniska prspektivet i en Pdf-avhandling och en bok närmast osynligt medan det är viktigt i en webbavhandling.

  1. Vetenskaplig kontrollmöjlighet:
    Webbavhandlingar - som en service (Kap. 7) - ger bäst kontrollmöjligheter genom rikligt med länkar och ett smart referensssystem.
  2. Läsbarhet:
    Sämst i tryckta avhandlingar och Pdf. Webbmiljön erbjuder mycket stora möjligheter till design av text, bilder, ljud och "rich media". Dessutom lätt använbara läsarstöd som automatisk översättning, intern och extern navigering - inklusive stöd för personer med nedsatt syn eller hörsel. Enkel utskrift av kapitel eller text.
  3. Produktion:
    Pdf är idag enklast att producera mewn kräver en ny version av hela texten efter varje ändring. För webbavhandlingar krävs ett (Kap. 7.6.) (Kap. 7.6.) liknande de i vilka journalister kan skapa en "text" utan att kunna programmering.
  4. Impact i forskarvärlden:
    Idag är Pdf bäst. Det finns såväl en kommersiell som en akademisk infrastruktur för Pdf-hantering. Böcker och Pdf är etablerade läsformat vilket inte gäller för webbavhandlingar.
  5. Impact till en bredare läsekrets:
    Tryckta avhandlingar har mycket liten spridning. Idag är Pdf bäst med ett viktigt undantasg för all forskning som ligger bakom en betalvägg. Pdf är vanligen stora dokument vilket begränsar användbarheten. Pdf lämpar sig inte för läsning i mobiltelefoner. Unika sidor i webbavhandlingar kan hittas via sökmotorer och lätt delas via sociala media.
  6. Användar- och läsaranalys:
    För artiklar i digitala tidskrifter finns goda möjligheter att följa antalet nerladdningar och citeringar. För avhandlingar i Pdf-formatet finns flera digitala arkiv med varierande statistikservice. I ingetdera fallen kan man (till exempel författaren) få uppgift om vilka sidor som lästs.

    I en webbavhandling finns andra möjligheter att få information om vad som lästs med mera. Ett verktyg som Google Analytics - som jag använder på denna sajt - är ett av flera sätt att se vad besökare egentligen gör.

    En webbavhandling kan kopplas samman med kraftfulla verktyg för förbättring av forskningens kommunikation.

  7. Avhandlingar i ett miljöperspektiv:
    Det publiceras enligt SCB cirka 3.000 avhandlingar per år i Sverige. Kostnaden kan uppskattas till cirka 100 MSEK per år. Ju färre tryckta avhandlingar desto lägre lagrings- och transportkostnader och sammanlagd miljöpåverkan. Thesis cards (Kap. 27) kan och bör tryckas av tryckerier med återplanteringssystem - se till exempel Printreleaf.

Publicerades: augusti 2020.   
Uppdaterad senast: 9 maj 2022

Bolags rätta ägare← 25
Tre ekosystem för avhandlingar
→ 27 Ekosystem för webbavhandlingar



Ingår i Johan Schlasbergs avhandling
'Forskningskommunikation, webbavhandlingar och affärsmodeller för uppslagsverk'.

12 kommentarer.  Din är välkommen.   Om delning av en sida i avhandlingen (Kap. 1.6).

Innehållsförteckning med närmare 300 underrubriker finns på - webbavhandling.se/innehall/