Avhandling i företagsekonomi


Uppslagsverk

Digitala uppslagsverk
28.1   Uppslagsverk

Tryckta uppslagsverk har format vår bild av vad ett uppslagsverk är. De har en lång historiareferens som det är intressant att känna till i en tid när vi helt nyligen ersatt produkten böcker med webbtjänster för mervetande. Idag behöver moderna uppslagsverk nya modeller för transparens, innehåll och funktioner och måste ha nya affärsmodeller (Kap. 12).

Den normativa modellen e-Diderot (Kap. 10) anger de nya Baskraven för moderna artikelsignerade uppslagsverk.

28.2Vem forskar om uppslagsverk?

Frågan har hittills mer intresserat forskare inom kulturvetenskap och humaniora än i ekonomi. Man får en relativt aktuell överblick genom att läsa ett specialnummer om uppslagsverk 'Changing Orders of Knowledge? Encyclopedias in Transition', 2014, ref+ i den vetenskapliga Open Access tidskriften 'Culture Unbound'. Forskarna och temaansvariga Heider och Sundin skriver i introduktionen.

One common theme throughout is how encyclopaedias depend on the trust invested in them and how this ‘currency’ is also played out in the digital world, and has probably become even more important.

While understandably a lot has been said about Wikipedia and from almost every angle (e.g. Jullien 2012), other contemporary, most often online encyclopaedias, especially professional ones, have not received that much attention in research. Yet they are two sides of the same coin. (Ibid.)

I temanumret berörs - utöver en artikel om Store Norske Leksikon - inget eller mycket lite om uppslagsverkens framtid och eventuella nya affärsmodeller.

Då min avhandling är fokuserad på uppslagsverk med signerade artiklar som bas diskuteras i denna inte, med några undantag, forskningen om Wikipedia. Min modell e-Diderot (Kap. 10) är delvis tillämpbar på Wikipedia och andra wikis.

Det finns mycket forskning om Wikipedia. Vanliga forskningsfrågor handlar om Wikipedias trovärdighet (Kap. 22) - vilken oftast varierar mellan olika användargrupper, och hur artiklar skapas och av vem. Ett exempel från Frankrike är avhandlingen 'Wikipédia, une encyclopédie collaborative en quête de crédibilité : le référencement en questions' Sahut (2015), ref+. Wikipedia är, som titeln säger, ett användargenererat uppslagsverk 'på jakt efter trovärdighet'. En studie i den avhandlingen visar att trovärdigheten varierar med utbildning och att akademiker är mer skeptiska än andra. I en annan studie visas hur Wikipedias trovärdighet ökar när skolelever tillsammans med sina lärare gör egna uppdateringar i Wikipedia. Avhandlingen har en omfattande referenslista för vidare forskning om Wikipedia.

28.3Uppslagsverkens auktoritet

I 'Reviewing Encyclopedia Authority' (Rasoamampianina, 2014. ref+) diskuteras uppslagsverkens auktoritet utifrån Patrick Wilsons koncept om kognitiv auktoritet (Kap. 9).

As traditional encyclopaedias appear to be loosing the favour of the general public, the current paper investigates the extent to which encyclopaedias are still presented as authoritative texts. (Ibid.)

En ur denna avhandlings perspektiv mycket intressant åsiktsskillnad mellan två forskare refereras i artikeln ovan. Diskussionen handlar om huruvida auktoriteten i första hand emanerar från en enskild författare eller från den artefakt - till exempel ett uppslagsverk - som innehåller artikeln eller uppslagsordet.

Although reference works such as encyclopaedias are often recognised as absolute cognitive authorities, the literature on cognitive authority tends to overlook the case of texts (and institutions) and concentrates more on the case of individuals. In fact, Bocheński (1989: 62) does not even accept that texts may hold authority. For him, the bearer of authority should be a conscious being, which is not the case with texts.

De George (1985:28) explains that, in theory, it is the author who is the authority on the topic discussed in the text, but, in practice, the author is often ignored by the readers who directly put their trust in the text. Wilson agrees with De George and further argues that there are cases where ‘a text may acquire cognitive authority independent of the authority of its author’. (Ibid.)

Diskussionen är nära relaterad till avhandlingens betoning av konceptet Referensstatus (Kap. 9) som viktig strategikomponent i Affärsmodeller för uppslagsverk (Kap. 12).

Rasoamampianinas artikel har ett stycke med rubriken 'Attractiveness as a Way of Increasing Encyclopaedias’ Chance of Becoming Cognitive Authority' som knyter an till såväl denna avhandlings design och formgivning som den för moderna och innovativa uppslagsverk.

A particular work is not only attractive because it may provide the readers with the information needed to understand a given topic, it is also considered attractive because of the writing style, the graphical illustrations, the general appearance or the external packaging. It could be argued that these features not only grab the readers’ attention, but they also provide pleasant feelings during the reading and encourage the readers to read further, even on topics they may not have been looking for. (Ibid. s. 561 ff.)

Vare sig om trovärdighet skapas via författarnas status, uppslagsverkets status eller en kombination av dessa beskriva denna i avhandlingen med att en verksamhet (ett uppslagsverk) använder referensstatus som strategi (Kap. 12).

28.4Vad menar vi med uppslagsverk?

I 'What do we Think an Encyclopedia is' (Schopflin, 2014. ref+) presenteras en studie om hur producenter av uppslagsverk, bibliotekarier och studenter ser på uppslagsverk. Även om studien är fokuserad på tryckta uppslagsverk och generellt visar att alla grupperna mest värdesätter uppslagsverkens Authority, accuracy, ease of reading, structure / accessibiblity and comprehensivity. Författaren säger att det behövs mer forskning om Online uppslagsverk, men tror att dessa kriterier fortsatt kommer att rankas högt. En annan och för denna avhandling närliggande fråga är ...

In a world where highly sophisticated approaches to web design and usability exist, it would be interesting to explore the decisions made by publishers in creating online encyclopaedia environments. Does their design reflect in any way the iconic physical item? Similarly, while there is very little research into user-behaviour in relation to hard copy encyclopaedias (Bradford 2005 is a rare exception), user-studies could be carried out, or metrics examined, to explore how their online equivalents are used. And it would be interesting to explore whether design and use of encyclopaedias differed from any other online reference sources. These questions, however, were beyond the scope of the research used in this article. (Ibid. s. 501, min emfas)

Med den ökande acceptansen och användningen av uppslagsverket Wikipedia (Kap. 22) är det mycket sannolikt att flertalets uppfattning om vad ett uppslagsverk är förändras. Detta är dock en långsam process.

Flera av de värden Schopflin refererar gäller också i den digitala världen men de kommer att transponeras till och vidareutvecklas i den nya webb- och ITmiljöns möjligheter. För att beskriva dessa har jag i den normativa modellen e-Diderot (Kap. 10) formulerat några Baskrav på moderna artikelsignerade uppslagsverk. Därutöver kan olika intressenter skapa egna affärsmodeller. Uppslagsverket BiBBexternal link B är ett exempel. Det bygger på e-Diderot och har därutöver en unik affärsmodell.


28.5Intressenter 1980 för ett nytt uppslagsverk - SOU 1980:26

Den av utbildningsministern tillsatta Uppslagsverkskommittén beskrev behovet av ett nytt svenskt uppslagsverk i utredningen 'Mot bättre vetande' - SOU 1980:26, ref+. Citat från utredningen.

"10.3 Om behovet av ett stort uppslagsverk

10.3.1 Det stora uppslagsverkets roll. (sid. 81)

I kapitel 3 behandlar vi behovet av uppslagsverk. Vi konstaterar där att det finns ett utbildnings- och kulturpolitiskt motiverat behov av ett nytt stort svenskt uppslagsverk. Avsaknaden av ett sådant verk utgören kännbar brist i kunskaps- och informationsförmedlingen. Vid en internationell jämförelse står Sverige idag mycket dåligt rustat i detta avseende.

Att förmedla kunskap och information är en viktig samhällsuppgift. De stora satsningarna på utbildnings- och biblioteksväsendet samt på stödet till bl a massmedier och bokutgivning visar att samhället lägger stor vikt vid denna uppgift.

10.3.2 Användningsområdena (sid. 82)

Den största avnämarkategorin när det gäller uppslagsverk är enskilda konsumenter som köpt verket för privat bruk. Särskilt för ett stort upp-slagsverk måste man dock räkna med att en stor del av utnyttjandet sker inom undervisning, biblioteksväsen, förvaltning och näringsliv, framförallt på institutioner som sysslar med kunskaps- och informationsförmedling. Det stora uppslagsverket ...

... spelar genom sitt omfattande och mångsidiga ...

... innehåll en särskilt stor roll i bibliotekens referensarbete. En stor del av de frågor som användarna ställer kan lättast besvaras med hjälp av ett sådant verk. Det kan också täcka luckor i referensbeståndet. Flertalet bibliotek har inte möjlighet att tillhandahålla ett brett sortiment av referensverk. Ett stort uppslagsverk är också ett viktigt hjälpmedel i utbildningen. Det kan komplettera och ibland även ersätta läroböcker och andra studiemedel, bl a vid olika typer av specialarbeten. (sid. 82)

10.3.3 Bedömning av behov och efterfrågan (sid. 82-83)
Det ingår i våra direktiv att samla in synpunkter på ett nytt stort uppslagsverk från olika håll i samhället och på grundval härav ställa samman krav och önskemål som ställs från konsumenthåll. Vi har valt att belysa behovet av ett stort uppslagsverk genom att närmare studera sektorer där användningen av uppslagsverk är särskilt betydelsefull. Vi har i det syftet genomfört intervjuer med företrädare för bibliotek, skolor och massmedier (se avsnitt 3.3). Särskilt bibliotekarier som arbetar med referensarbete har stor kunskap och erfarenhet av hur uppslagsverk används och vilka behov som finns. De uppgifter som vi har samlat in från olika tänkbara avnämargrupper tillåter emellertid inte några generella slutsatser om de marknadsmässiga förutsättningarna för utgivning av ett nytt stort uppslagsverk. Vi har också medvetet avstått från att försöka göra en sådan allmän marknadsbedömning.

Behovet av ett stort uppslagsverk har starkt betonats av de intervjuade personerna, framförallt av företrädarna för biblioteken. Därnäst bör man kunna räkna med ett betydande behov inom utbildningssektorn med hänsyn till det växande studerandeantalet inom bl a vuxenutbildningen och utvecklingen mot ett mer undersökande och experimentellt arbetssätt i undervisningen. Vad gäller den för upplagestorleken avgörande faktorn, nämligen allmänhetens efterfrågan, är läget mera svårbedömt.


Frågorna om behov och användningsområden avslutas med

"Sammanfattningsvis anser vi emellertid att det påvisbara behovet inom olika samhällssektorer av ett nytt stort uppslagsverk är stort och att det motiverar kraftfulla ansträngningar i syfte att åstadkomma ett sådant verk. Vi återkommer till frågan om behovet av statliga insatser". (Ibid. s 32)

Det första bandet (av 20) av Nationalencyklopedin (NE) kom 1989 och totalt såldes cirka 180 000external link svW exemplar fram till år 2010. Bra Böcker AB som producerade NE var nära att gå i konkurs men räddades av en privat företagsgrupp vilket beskrivs i studien Om NE Nationalencyklopedin AB (Kap. 18). Den investeringen har hittills visat förluster på över 600 MSEK.

I utredningen inför NE var folkbiblioteken positiva till ett nytt nationellt uppslagsverk och det köptes nog av dem alla. Idag minskar deras intresse för NE-tjänsten varje år - endast 66 (23%) av alla 290 (Kap. 19) abonnerar 2020 på NE-paketet (uppslagsverket, ordböcker med mera) (Kap. 12). Som visas i studien Databaser på bibliotek external link är deras intresse dessutom noterbart lågt för fria databaser.

28.6Nytt modernt för alla fritt uppslagsverk 2020 - 2030

Vem kan 2020+ vara intresserad av ett nytt uppslagsverk med signerade artiklar och vem kan ha intresse av att delta ett sådant projekt? Vem och vilka kan ha nytta och behov av ett nytt uppslagsverk? Vad kan denna avhandling bidra med?

Behov är ett dynamiskt koncept som bland annat varierar beroende på vad man känner till, tror är möjligt och vad man tror att det "nya" kan tillföra för värde.

Forskning kan sätta in 'mervetande' i form av uppslagsverk i ett historiskt perspektiv, analysera dagens situation och genom en normativ och konstruktiv forskningsmetod (Kap. 6) - punkterna 3 och 4.

  1. Beskriva på vilka sätt förutsättningarna för uppslagsverk - och 'mervetande' - är radikalt annorlunda idag än före sekelskiftet.
  2. I ett antal studier (Kap. 30) presentera analyser av det tidigare dominerande svenska uppslagsverket NE och hur det fungerar - och inte. Och om den radikala transformationen av bolaget NE och vad detta kan innebära för framtiden.
  3. Formulera ett antal Baskrav - modellen e-Diderot (Kap. 10) (Kap. 10) - för moderna för alla fria artikelsignerade uppslagsverk.
  4. Konstruera en affärsmodell för ett nytt uppslagsverk - BiBB - som bygger på modellen e-Diderot.

Då NE är en betaltjänst finns inget nationellt svenskt artikelsignerat uppslagsverk. I Norge och Danmark (Kap. 22) finns ett för alla fritt sådant. Att detta ännu inte finns i Sverige är noterbart i det som många kallar ett Kunskapssamhälle. Fria kunskapsresurser är likvärdiga för alla, betaltjänster är det inte.

28.7Uppslagsverkens äldre historia

Ephraim Chambers Cyclopedia
28.2   Chambers Cyclopédie, 1728

Uppslagsverk har en lång historia men det är den franska 'Encyclopédie' som kan kan sägas vara förebilden för vår uppfattning av vad ett uppslagsverk är. Bland föregångarna till Encyklopédin kan till exempel nämnas Chambers Cyclopediaexternal link enW från 1728. Vid denna tid fanns ingen fransk motsvarighet, men Chambers tackade nej till erbjudanden, om än lukrativa, att acceptera en fransk översättningexternal link frW. Efter hans död gjordes flera försök att åstadkomma en sådan, men projekten rann ut i sanden. Detta banade vägen för den franska Encyclopédieexternal link enW som publicerades 1751-72. Huvudredaktör och författare av ett stort antal artiklar var Denis Diderot, 1713-84, en av de största franska filosoferna under 1700-talet. Han gjorde det mesta av arbetet medan Jean le Rond d'Alembert, matematiker och fysiker med mera, var medredaktör med ansvar för matematik. D'Alembert lämnade projektet relativt tidigt då kyrkans och maktens press mot Encyclopédin var en tung överrock och medförde stora personliga risker.

Det finns många lexika och encyklopedier i världen. En guide till några av dessa - med en inledande diskussion - finns i 'Lexikon över lexikon' (Hansson, 2017. ref+)

Man kan inte undgå att känna stor respekt för Encyclopédins mål redan när man läser inledningen till Diderot's cirka 30 sidor långa artikel om ordet 'Encyclopédi'

... Indeed, the purpose of an encyclopedia is to collect knowledge disseminated around the globe; to set forth its general system to the men with whom we live, and transmit it to those who will come after us, so that the work of preceding centuries will not become useless to the centuries to come; and so that our offspring, becoming better instructed, will at the same time become more virtuous and happy, and that we should not die without having rendered a service to the human race ... Diderot: encyclopediaexternal link

Encyclopedi
28.3   l'Encyclopédie

Bland det mest innovativa med Diderot:s Encyclopédi var insikten att koppla samman olika delar av innehållet, en sorts analog länkfunktion. En annan faktor som kan sägas ha pekat mot framtiden är att av Encyclopédins 28 band hela 11 volymer är bilder och teckningar som förklarar och berättar. Diderot som var ämnad för en prästbana och tillbringade mycket tid i de fina salongerna hade den största respekt för hantverk, en miljö han växte upp i.

Mer om Denis Diderot

Det finns många böcker och artiklar om Diderot och tillkomsten av Encyclopédin. En av de senaste - 'Diderot - tänkandets lycka' (Attali, 2015), författare till många biografier och en god kännare av fransk storpolitik. Boken ger en spännade inblick i encyklopedisternas kamp mot censur, kyrkan, hovet och andra. Ett gripande porträtt av Denis Diderot och thrillerspännande om vad som hände med hans manuskript och rykte efter hans död.

Encyclopédin och 1700-talet

Vi refererar ofta till 1700-talet som Upplysningstidenexternal link svW, men censuren i Frankrike - som i våra öron något förskönande hette "la Librarie" - vållade Diderot mycket bekymmer och även personliga vedermödor då han under drygt tre månader 1749 sattes i fängelse för några kortare litterära verk som ansågs såväl blasfemiska som innehållande kritiska anspelningar mot bland andra kungen. Censuren kunde i princip drabba alla texter i Encyclopédin och när Diderot läser en bok som heter 'Traité de la culture des terres'external link skriver han en artikel "Jordbruk" om nya odlingssätt men aktar sig för att ge intryck av att han skulle ifrågasätta allmänningarnas rekommendationer: "Ändra inte grödornas ordning på era jordar, för det är förbjudet". (Attali sid. 114). Dessa exempel visar vilket mod på gränsen till det direkta livsfarliga Diderot uppvisade i sitt arbete med bland annat Encyclopédin.

Jean le Rond d'Alembert var en etablerad matematiker vid en tidpunkt då Diderot ännu var en okänd person. Hans medverkan i Encyclopédin begränsade sig dock till frågor om matematik, medan Diderot i princip hade ansvar för allt annat och utöver egna artiklar ständigt jagade författare till nya artiklar. Man känner till cirka 140 andra skribenter (sid 81 ff) och bland dessa finns namn som Rosseau och Voltaire.

Det finns en fransk Diderot-föreningexternal link med en hemsida som tar upp en lång rad aspekter på Diderot och inte minst senare tiders forskning om Diderot.

2013 öppnade ett Diderot-museum external link i staden Langres, cirka 20 mil öster om Paris, där Diderot föddes 1713.

Publicerades: 2016.   Uppdaterad: 8 oktober 2020



Ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Webbavhandlingar och affärsmodeller för uppslagsverk'.
Feedback: 9 kommentarer.  Din är välkommen.

Innehållsförteckning med närmare 300 underrubriker finns på - bibb.se/avhandling/innehall/