Avhandling i företagsekonomi  
(Johan Schlasberg)


Uppslagsverk

framtid och historia

Digitala uppslagsverk
28.1   Uppslagsverkens resa

Tryckta uppslagsverk från 1700-talet har format vår bild av vad ett uppslagsverk är. De har en lång historia ↓ som det är intressant att känna till i en tid när vi relativt nyligen ersatt böcker med webbtjänster för mer vetande. Idag behöver moderna uppslagsverk nya modeller för transparens, innehåll och funktioner. De måste bygga på nya affärsmodeller (Kap. 12).

Den normativa modellen e-Diderot (Kap. 10) anger de nya Baskraven för moderna artikelsignerade uppslagsverk.

28.2Vad menar vi med uppslagsverk?

I 'What do we Think an Encyclopedia is' (Schopflin, 2014, ref+) presenteras en studie om hur producenter av uppslagsverk, bibliotekarier och studenter ser på uppslagsverk. Även om studien är fokuserad på tryckta uppslagsverk och generellt visar att alla grupperna mest värdesätter uppslagsverkens Authority, accuracy, ease of reading, structure / accessibiblity and comprehensivity. Författaren säger att det behövs mer forskning om Online uppslagsverk, men tror att dessa kriterier fortsatt kommer att rankas högt. En annan och för denna avhandling närliggande fråga är ...

I en värld med sofistikerad webbdesign och användbarhet, skulle det vara intressant att utforska de beslut som fattas av publicister när de skapar online-encyklopedier. Speglar deras design på något sätt det ikoniska fysiska objektet? Även om det finns mycket lite forskning om användarnas beteende i förhållande till tryckta uppslagsverk (Bradford 2005 är ett sällsynt undantag) kan användarstudier göras för att undersöka hur deras motsvarigheter Online används. Och det skulle vara intressant att undersöka om design och användning av uppslagsverk skilde sig från andra online-referenskällor. (Ibid. s. 501, min emfas) Original

Med den ökande acceptansen och användningen av uppslagsverket Wikipedia (Kap. 20) är det mycket sannolikt att flertalets uppfattning om vad ett uppslagsverk är förändras.

Flera av de värden Schopflin refererar gäller också i den digitala världen men de kommer att transponeras till och vidareutvecklas i den nya webb- och ITmiljöns möjligheter. För att beskriva dessa har jag i den normativa modellen e-Diderot (Kap. 10) formulerat några Baskrav på moderna artikelsignerade uppslagsverk. Därutöver kan olika intressenter skapa egna affärsmodeller. Uppslagsverket BiBB B är ett exempel. Det bygger på e-Diderot och har därutöver en unik affärsmodell.

28.3Uppslagsverkens auktoritet

I 'Reviewing Encyclopedia Authority' (Rasoamampianina, 2014, ref+) diskuteras uppslagsverkens auktoritet utifrån Patrick Wilsons koncept om kognitiv auktoritet (Kap. 9).

En ur denna avhandlings perspektiv mycket intressant åsiktsskillnad mellan två forskare refereras i artikeln ovan. Diskussionen handlar om huruvida auktoriteten i första hand baseras på tilltron till en enskild författare eller från den bok (bokverk) eller tjänst - till exempel ett uppslagsverk - som innehåller artikeln eller uppslagsordet. Diskussionen är nära relaterad till avhandlingens framställning av konceptet Referensstatus (Kap. 9).

Rasoamampianinas artikel har ett stycke med rubriken 'Attractiveness as a Way of Increasing Encyclopaedias’ Chance of Becoming Cognitive Authority' som knyter an till såväl denna avhandlings design och formgivning som den för moderna och innovativa uppslagsverk.

Ett visst arbete är inte bara attraktivt eftersom det kan ge läsarna den information som behövs för att förstå ett givet ämne, det anses också vara attraktivt på grund av skrivstilen, de grafiska illustrationerna, det allmänna utseendet eller den externa förpackningen. Man kan hävda att dessa funktioner inte bara fångar läsarnas uppmärksamhet, utan de ger också trevliga känslor under läsningen och uppmuntrar läsarna att läsa vidare, även om ämnen de kanske inte har letat efter. (Ibid. s. 561 ff.) Original

28.4Uppdateringsskuld

Ett potentiellt stort problem med uppslagsverk är frågan om uppdatering. Förväntningarna på uppdatering och aktualitet är olika för tryckta och digitala uppslagsverk. Man kunde lätt se när ett tryckt uppslagsverk hade publicerats och flertalet läsare var nog medvetna om att del uppgifter inte längre var aktuella.

Förväntningarna på innehållets aktualitet i digitala uppslagsverk är troligen annorlunda, inte av alla men av många. I grunden beror detta på att det är tekniskt enkelt att göra en uppdatering. Detta är dock en uppgift som kan medföra betydande kostnader. För en betaltjänst ssom NE måste denna bäras av producenten medan många - utan kostnad för "ägaren" kan uppdatera innehållet i till exempel Wikipedia. Ett av kraven i ett modernt uppslagsverk är att det måste finnas en metadiskussion, se en ny Modell för uppslagsverk (Kap. 10.3.7)

Digitala uppslagsverk kan också ha en Teknisk skuld enW vilken bland annat kan bero på när och under vilka förutsättningar det startades och hur det uppdateras.

Artiklars aktualitet är en viktig fråga i vår föränderliga värld. En äldre artikel kan fortfarande var rimligt rätt, men utan uppdatering åldras även dessa. Inom områden som medicin och teknik märks detta tydligt. I ett modernt uppslagsverk bör såväl produktionsår som uppdateringsår finnas med. Uppdateringsskulden är inte jämt fördelad inom alla områden. Vare sig Europas städer och floder byter namn särskilt ofta, men redan artikeln om Golfströmmen och diabetes måste uppdateras regelbundet. I Wikipedia kan man i en Versionshistorik följa uppdateringarna. I NE finns ingen sådan information.

28.5Wikipedia firar 20 år

Även om avhandlingen är fokuserad på uppslagsverk med signerade artiklar är det intressant att säga något om Wikipedia, som fyller 20 år 2021. Inte minst mot bakgrund av att avhandlingen har cirka 400 klickbara referenser till Wikipedia.

Det finns mycket forskning om Wikipedia. Vanliga forskningsfrågor handlar om Wikipedias trovärdighet (Kap. 20) - vilken oftast varierar mellan olika användargrupper, och hur artiklar skapas och av vem. Ett exempel från Frankrike är avhandlingen 'Wikipédia, une encyclopédie collaborative en quête de crédibilité : le référencement en questions' (Sahut 2015 ref+). Wikipedia är, som titeln säger, ett användargenererat uppslagsverk 'på jakt efter trovärdighet'. En studie i den avhandlingen visar att trovärdigheten varierar med utbildning och att akademiker är mer skeptiska än andra. I en annan studie visas hur Wikipedias trovärdighet ökar när skolelever tillsammans med sina lärare gör egna uppdateringar i Wikipedia. Avhandlingen har en omfattande referenslista för vidare forskning om Wikipedia.

Wikipedia är en av många delar i Wikimedia Foundation enW. Stiftelsen driver ett ett dussintal stora projekt enW som Wiktionary, Wikiversity, Wikidata med flera.

När man under flera år arbetar med uppslagsverk och dessutom gjort en studie som jämför NE och Wikipedia (Kap. 19) samlar man på sig en ganska stor volym av det som närmast kan kallas anekdotisk evidens. Det som är en en wikis styrka - att många kan tillföra och redigera data är också för många dess största svaghet. Många som använder Wikipedia har låg kunskap om tjänstens krav på att presentera en 'Neutral Point of View' (NPOV), kraven på referenser och administratörernas roll och funktion.

Wikipedias referensstatus är stigande i bland annat i delar av den akademiska världen.

Studien Wikizero (Wiki 2019, ref+) innehåller en omfattande diskussion om Wikipedia och har ett stort antal referenser. När jag fick kännedom om den studien noterade jag att man bland externa källor länkat till min avhandling 2019.

En intressant aspekt på Wikipedia som få känner till framgår av citatet nedan. Detta är en av faktorerna som gör tjänsten BiBB intressant där just möjligheten att presentera originalforskning är stor.

Wikipedias regler tillåter inte originalforskning och att nya begrepp myntas där, utan de måste första ha publicerats, men nya begrepp kan få större spridning om de nämns på Wikipedia, och forskaren som har myntat begreppet kan därmed bli citerad mer ofta i studentuppsatser och vetenskapliga publikationer. Ibid.

Sammanfattningsvis finns det grund för att hävda att Wikipedias Referensstatus är stigande.

Det finns flera intressanta utvecklingsmöjligheter för Wikipedia. Ett exempel är 'Architecture for a multilingual Wikipedia (Vrandečić D. 2020, ref+). Författarens utgångspunkt är problemet att kunskap i Wikipedia presenteras på alla olika språk var för sig. Om man till exempel jämför svenska Wikipedia om Diderot svW och motsvarande i franska Wikpedia Diderot frW ser hur mycket mindre information en svensk läsare får.

Artikeln, som är ganska teknisk, handlar om ett projekt för att göra alla språkversionerna smart läsbara på önskat språk. Andra projekt handlar om utveckling av användargränssnittet och att höja artiklarnas kvalitet.

Ibland riktas kritik mot Wikipedia för dess brist på artiklar om kvinnor och om snedfördelningen (läs bristen på) kvinnliga bidragsproducenter. Detta problem hade till exempel kunnat minska om någon/några finansierade ett antal, gärna disputerade, kvinnor att på heltid under några år skriva om kvinnor. Kanske ett fackförbund med stora andel kvinnor som medlemmar?

28.6Intressenter 1980 för ett nytt uppslagsverk - SOU 1980:26

Uppslagsverk 1980
28.2   Uppslagsverk då

Den av utbildningsministern tillsatta Uppslagsverkskommittén beskrev behovet av ett nytt svenskt uppslagsverk i utredningen 'Mot bättre vetande' - (SOU 1980:26, ref+). Citat från utredningen.

"10.3 Om behovet av ett stort uppslagsverk

10.3.1 Det stora uppslagsverkets roll. (sid. 81)

I kapitel 3 behandlar vi behovet av uppslagsverk. Vi konstaterar där att det finns ett utbildnings- och kulturpolitiskt motiverat behov av ett nytt stort svenskt uppslagsverk. Avsaknaden av ett sådant verk utgör en kännbar brist i kunskaps- och informationsförmedlingen. Vid en internationell jämförelse står Sverige idag mycket dåligt rustat i detta avseende.

Att förmedla kunskap och information är en viktig samhällsuppgift. De stora satsningarna på utbildnings- och biblioteksväsendet samt på stödet till bl a massmedier och bokutgivning visar att samhället lägger stor vikt vid denna uppgift.

10.3.2 Användningsområdena (sid. 82)

Behovet av ett stort uppslagsverk har starkt betonats av de intervjuade personerna, framförallt av företrädarna för biblioteken. Därnäst bör man kunna räkna med ett betydande behov inom utbildningssektorn med hänsyn till det växande studerandeantalet inom bl a vuxenutbildningen och utvecklingen mot ett mer undersökande och experimentellt arbetssätt i undervisningen. Vad gäller den för upplagestorleken avgörande faktorn, nämligen allmänhetens efterfrågan, är läget mera svårbedömt.


Det första bandet (av 20) av Nationalencyklopedin (NE) kom 1989 och totalt såldes cirka 180 000 svW exemplar fram till år 2010. Bra Böcker AB som producerade NE var nära att gå i konkurs men räddades av en privat företagsgrupp vilket beskrivs i studien Om NE Nationalencyklopedin AB (Kap. 18). Den investeringen har hittills gett förluster på över 600 MSEK.

I utredningen inför NE var folkbiblioteken positiva till ett nytt nationellt uppslagsverk och det köptes nog av dem alla. Idag minskar deras intresse för NE-tjänsten varje år - endast 58 (20%) av alla 290 (Kap. 17) abonnerar 2020 på NE-paketet (uppslagsverket, ordböcker med mera) (Kap. 12). Som visas i studien Referensstatus på bibliotek (Kap. 23) är deras intresse dessutom noterbart lågt för fria databaser.

28.7Nytt modernt för alla fritt uppslagsverk 2020 - 2030

Digitala uppslagsverk
28.3   Uppslagsverk då och nu

Vem kan 2020+ vara intresserad av ett nytt uppslagsverk med signerade artiklar och vem kan ha intresse av att delta ett sådant projekt? Vem och vilka kan ha nytta och behov av ett nytt uppslagsverk? Hur tänker politiker om letande efter vetande? Vad kan denna avhandling bidra med?

Behov är ett dynamiskt koncept som bland annat varierar beroende på vad man känner till, tror är möjligt och vad man tror att det "nya" kan tillföra för värde.

Forskning kan sätta in 'mervetande' i form av uppslagsverk i ett historiskt perspektiv, analysera dagens situation och genom en normativ och konstruktiv forskningsmetod (Kap. 6.3 och 6.4) ...

  1. Beskriva på vilka sätt förutsättningarna för uppslagsverk - och 'mervetande' - är radikalt annorlunda idag än före sekelskiftet.
  2. I ett antal studier (Kap. 24) presentera analyser av det tidigare dominerande svenska uppslagsverket NE och hur det fungerar - och inte. Och om den radikala transformationen av bolaget NE och vad detta kan innebära för framtiden.
  3. Formulera ett antal Baskrav - modellen e-Diderot (Kap. 10) - för moderna för alla fria artikelsignerade uppslagsverk.
  4. Konstruera en affärsmodell för ett nytt uppslagsverk - BiBB - som bygger på modellen e-Diderot.

Då NE är en betaltjänst finns inget nationellt svenskt artikelsignerat uppslagsverk. I Norge och Danmark (Kap. 20) finns ett för alla fritt sådant. Att detta ännu inte finns i Sverige är noterbart i det som många kallar ett Kunskapssamhälle. Fria kunskapsresurser är likvärdiga för alla, betaltjänster är det inte.

28.8Uppslagsverkens äldre historia

Ephraim Chambers Cyclopedia
28.4   Chambers Cyclopédie, 1728

Uppslagsverk har en lång historia men det är den franska 'Encyclopédie' som kan kan sägas vara förebilden för vår uppfattning av vad ett uppslagsverk är. Bland föregångarna till Encyklopédin kan till exempel nämnas Chambers Cyclopedia enW från 1728. Vid denna tid fanns ingen fransk motsvarighet, men Chambers tackade nej till erbjudanden, om än lukrativa, att acceptera en fransk översättning frW. Efter hans död gjordes flera försök att åstadkomma en sådan, men projekten rann ut i sanden. Detta banade vägen för den franska Encyclopédie enW som publicerades 1751-72. Huvudredaktör och författare av ett stort antal artiklar var Denis Diderot, 1713-84, en av de största franska filosoferna under 1700-talet. Han gjorde det mesta av arbetet medan Jean le Rond d'Alembert, matematiker och fysiker med mera, var medredaktör med ansvar för matematik. D'Alembert lämnade projektet relativt tidigt då kyrkans och maktens press mot Encyclopédin var en tung överrock och medförde stora personliga risker.

Det finns många lexika och encyklopedier i världen. En guide till några av dessa - med en inledande diskussion - finns i 'Lexikon över lexikon' (Hansson, 2017. ref+)

Man kan inte undgå att känna stor respekt för Encyclopédins mål redan när man läser inledningen till Diderot's cirka 30 sidor långa artikel om ordet 'Encyclopédi'

... Syftet med ett uppslagsverk är att samla kunskap som sprids runt om i världen; att lägga fram sitt system för de människor vi lever med och överföra det till dem som kommer efter oss, så att arbetet från föregående århundraden inte blir värdelöst för de kommande århundradena; och så att våra avkommor blir bättre undervisade, och samtidigt blir mer dygdiga och lyckliga och att vi inte ska dö utan att ha gjort en tjänst för mänskligheten ...Diderot: encyclopedia Original

Encyclopedie av Denis Diderot
28.5   Encyclopédie

Bland det mest innovativa med Diderot:s Encyclopédie var insikten att koppla samman olika delar av innehållet, en sorts analog länkfunktion. En annan faktor som kan sägas ha pekat mot framtiden är att av Encyclopédins 28 band hela 11 volymer är bilder och teckningar som förklarar och berättar. Diderot som var ämnad för en prästbana och tillbringade mycket tid i de fina salongerna hade den största respekt för hantverk, en miljö han växte upp i. Engelska Wikipedia har en bra artikel om Encyclopedin enW men som förväntat är den franska artikeln om Encyclopedin frW mer uttömmande.

Mer om Denis Diderot

Det finns många böcker och artiklar om Diderot och tillkomsten av Encyclopédin. En av de senaste - 'Diderot - tänkandets lycka' (Attali, 2015), författare till många biografier och en god kännare av fransk storpolitik. Boken ger en spännade inblick i encyklopedisternas kamp mot censur, kyrkan, hovet och andra. Ett gripande porträtt av Denis Diderot och thrillerspännande om vad som hände med hans manuskript och rykte efter hans död.

Encyclopédin och 1700-talet

Vi refererar ofta till 1700-talet som Upplysningstiden svW, men censuren i Frankrike - som i våra öron något förskönande hette "la Librarie" - vållade Diderot mycket bekymmer och även personliga vedermödor då han under drygt tre månader 1749 sattes i fängelse för några kortare litterära verk som ansågs såväl blasfemiska som innehållande kritiska anspelningar mot bland andra kungen. Censuren kunde i princip drabba alla texter i Encyclopédin och när Diderot läser en bok som heter 'Traité de la culture des terres' skriver han en artikel "Jordbruk" om nya odlingssätt men aktar sig för att ge intryck av att han skulle ifrågasätta allmänningarnas rekommendationer: "Ändra inte grödornas ordning på era jordar, för det är förbjudet". (Attali sid. 114). Dessa exempel visar vilket mod på gränsen till det direkta livsfarliga Diderot uppvisade i sitt arbete med bland annat Encyclopédin.

Jean le Rond d'Alembert var en etablerad matematiker vid en tidpunkt då Diderot ännu var en okänd person. Hans medverkan i Encyclopédin begränsade sig dock till frågor om matematik, medan Diderot i princip hade ansvar för allt annat och utöver egna artiklar ständigt jagade författare till nya artiklar. Man känner till cirka 140 andra skribenter (sid 81 ff) och bland dessa finns namn som Rosseau och Voltaire.

Det finns en fransk Diderot-förening med en hemsida som tar upp en lång rad aspekter på Diderot och inte minst senare tiders forskning om Diderot.

2013 öppnade ett Diderot-museum i staden Langres, cirka 20 mil öster om Paris, där Diderot föddes 1713.

28.9Forskare om uppslagsverk

Frågan har hittills mer intresserat forskare inom kulturvetenskap och humaniora än inom företagsekonomi. Man får en relativt aktuell överblick genom att läsa ett specialnummer om uppslagsverk 'Changing Orders of Knowledge? Encyclopedias in Transition', 2014, ref+ i den vetenskapliga Open Access tidskriften 'Culture Unbound'. Forskarna och temaansvariga Heider och Sundin skriver i introduktionen.

Ett genomgående tema är hur uppslagsverk är beroende av det förtroende som människor har för dom och hur denna 'valuta' idag fungerar i den digitala världen. En faktor som troligen nu har blivit ännu viktigare. (Heider och Sundin, 2014 ref+) Original

Medan mycket har sagts och skrivits om Wikipedia och från nästan alla vinklar (t.ex. Jullien 2012), har andra samtida, oftast online-uppslagsverk, särskilt professionella, inte fått så mycket uppmärksamhet i forskning. Ändå är de två sidor av samma mynt. (Ibid.) Original

I temanumret berörs - utöver en artikel om Store Norske Leksikon - inget eller mycket lite om uppslagsverkens framtid och eventuella nya affärsmodeller.

Publicerades: 2016.   Uppdaterad: 16 februari 2021



Ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Webbavhandlingar och affärsmodeller för uppslagsverk'.

10 kommentarer.  Din är välkommen.

Innehållsförteckning med närmare 300 underrubriker finns på - webbavhandling.se/innehall/