Uppslagsverk

Uppslagsverk
Fig. 10.1   Uppslagsverkens resa

Uppslagsverk ingår i en kategori som kan kallas "Mervetande" på liknande sätt som bilar och tåg ingår i transport och dataspel och teater kan sägas ingå i underhållning och nöje.
Önskan att få veta mer kan välja många vägar där uppslagsverk är en.

Uppslagsverk har en intressant historia där Diderot's Encyclopédie ↓ på 1700-talet nog är det uppslagsverk som mest format vår bild av vad ett uppslagsverk är även om de flesta inte känner till bakgrunden.

Idag är omvärlden radikalt annorlunda och moderna uppslagsverk måste bygga på nya affärsmodeller (Kap. 9) och ingå i nya ekosystem. Att fånga skillnader mellan dåtidens och nutidens uppslagsverk bidrar till konversationen om framtida iterationerBiBB av denna form av Mervetande. Den normativa modellen e-Diderot (Kap. 11) anger de nya baskraven för moderna artikelsignerade uppslagsverk.

10.2Mervetande

Det vore ett misstag att betrakta digitala uppslagsverk som en moderniserad version av analoga tryckta uppslagsverk när tjänsten idag bäst kan förstås som en ny kategori. Denna tankefigur har jag använt för att konkretisera skillnader mellan den tryckta Nationalencyklopedin och den digitala tjänsten ne.se: Forskning om NE online (Kap. 15.1).

När Google och Wikipedia kom i början på 2000-talet blev detta en DisruptivBiBB förändring inte bara för producenter av produkten uppslagsverk utan också för dess innehållsproducenter - läs Wikipedia, bloggar, egna hemsidor, nyhetsbrev med mera. Men redan Diderot funderade på sådana frågor som berättas om nedan.

Mervetandets vägar har nu, så snart efter den senaste omvälvningen, breddats igen och ändrat karaktär. Enligt en rapport från konsultföretaget Activate i USA är det idag 13 miljoner som börjar söka mer kunskap via en AI-tjänst som ChatGPT och de spår att detta beteende kommer att öka.

Wolf [VD på Activate] predicts that this will grow to more than 90 million by 2027 because generative AI is capable of providing results with far greater precision and customization.
(Wall Street Journal 23.10.17).

Några stora techföretag har kanske både skapat en ny Pandoras ask och (prematurt?) lyft på locket av många dollarmiljoner kommersiella skäl. Man kan som utvecklas i uppslagsverket BiBB notera att tjänster som ChatGPT har en individanpassad dialogfunktion som traditionella uppslagsverk inte har. Och gör detta i stor skala.

Det ligger utanför denna avhandling att beskriva och diskutera hur allt smartare AI-tjänster kommer att påverka sökandet efter Mervetande men i uppslagsverket BiBB - som använder ChatGPT - finns en inledande diskussion om Uppslagsverk och AIBiBB.

10.3Forskare om uppslagsverk

Frågan om uppslagsverk har hittills intresserat forskare inom kulturvetenskap och humaniora mycket mer än forskare inom företagsekonomi. Man får en relativt aktuell överblick genom att läsa ett specialnummer om uppslagsverk 'Changing Orders of Knowledge? Encyclopedias in Transition', 2014, ref+ i den vetenskapliga Open Access tidskriften 'Culture Unbound'. Forskarna och temaansvariga Heider och Sundin skriver i introduktionen.

Ett genomgående tema är hur uppslagsverk är beroende av det förtroende som människor har för dom och hur denna 'valuta' idag fungerar i den digitala världen. En faktor som troligen nu har blivit ännu viktigare. (Heider och Sundin, 2014 ref+) Original

Medan mycket har sagts och skrivits om Wikipedia och från nästan alla vinklar (t.ex. Jullien 2012), har andra samtida, oftast online-uppslagsverk, särskilt professionella, inte fått så mycket uppmärksamhet i forskning. Ändå är de två sidor av samma mynt. (Ibid.) Original

I temanumret berörs - utöver en artikel om Store Norske Leksikon - inget eller mycket lite om uppslagsverkens framtid och eventuella nya affärsmodeller.

10.4Vad menar vi med uppslagsverk?

I 'What do we Think an Encyclopedia is' (Schopflin, 2014, ref+) presenteras en studie om hur producenter av uppslagsverk, bibliotekarier och studenter ser på uppslagsverk. Även om studien är fokuserad på tryckta uppslagsverk visar att alla grupperna mest värdesätter uppslagsverkens Authority, accuracy, ease of reading, structure / accessibiblity and comprehensivity kan man räkna med att dessa värden även gäller digitala uppslagsverk. Författaren säger att det behövs mer forskning om Online uppslagsverk, men tror att dessa värden fortsatt kommer att rankas högt. En annan och för denna avhandling närliggande fråga är ...

I en värld med sofistikerad webbdesign och användbarhet, skulle det vara intressant att utforska de beslut som fattas av publicister när de skapar online-encyklopedier. Speglar deras design på något sätt det ikoniska fysiska objektet? Även om det finns mycket lite forskning om användarnas beteende i förhållande till tryckta uppslagsverk (Bradford 2005 är ett sällsynt undantag) kan användarstudier göras för att undersöka hur deras motsvarigheter Online används. Och det skulle vara intressant att undersöka om design och användning av uppslagsverk skilde sig från andra online-referenskällor. (Ibid. s. 501, min emfas) Original

I 'The Encyclopaedia as a Form of the Book' (Schopflin, 2013, ref+) finns bland annat en omfattande genomgång av uppslagsverkens äldre historia. Men också enkätresultat av vad människor förväntar sig av ett uppslagsverk. Även om hennes avhandling gjordes innan digitaliseringen slog igenom så fundamentalt som idag är många observationer och reflektioner fortfarande relevanta.

Flera av de värden Schopflin refererar gäller också i den digitala världen men de kan vidareutvecklas i den nya webb- och IT-miljöns möjligheter. För att beskriva dessa har jag i den normativa modellen e-Diderot (Kap. 11) formulerat några baskrav på moderna artikelsignerade uppslagsverk. Därutöver kan olika intressenter skapa egna affärsmodeller. Uppslagsverket BiBBBiBB är ett exempel. Det bygger på baskraven i "e-Diderot" och har därutöver en unik affärsmodell.

Med den ökande acceptansen och stora användningen av Wikipedia är det mycket sannolikt att flertalets uppfattning om vad ett uppslagsverk är håller på att förändras.

10.5Uppslagsverkens auktoritet

I 'Reviewing Encyclopedia Authority' (Rasoamampianina, 2014, ref+) diskuteras uppslagsverkens auktoritet utifrån Patrick Wilsons koncept om kognitiv auktoritet (Kap. 5).

En ur denna avhandlings perspektiv mycket intressant åsiktsskillnad mellan två forskare refereras i artikeln ovan. Diskussionen handlar om huruvida auktoriteten i första hand baseras på tilltron till en enskild författare eller till den bok (bokverk) eller tjänst - till exempel ett uppslagsverk - som innehåller artikeln eller uppslagsordet. Diskussionen är nära relaterad till avhandlingens framställning av konceptet Referensstatus (Kap. 5).

Rasoamampianinas artikel har ett stycke med rubriken 'Attractiveness as a Way of Increasing Encyclopaedias’ Chance of Becoming Cognitive Authority' som knyter an till såväl denna avhandlings design och formgivning som den för moderna och innovativa uppslagsverk.

Ett visst arbete är inte bara attraktivt eftersom det kan ge läsarna den information som behövs för att förstå ett givet ämne, det anses också vara attraktivt på grund av skrivstilen, de grafiska illustrationerna, det allmänna utseendet eller den externa förpackningen. Man kan hävda att dessa funktioner inte bara fångar läsarnas uppmärksamhet, utan de ger också trevliga känslor under läsningen och uppmuntrar läsarna att läsa vidare, även om ämnen de kanske inte har letat efter. (Ibid. s. 561 ff.) Original

Det är närliggande att hävda att citatet också skulle kunna gälla hur forskning utformas och kommuniceras (Kap. 30.4). Stycket handlar om den skenbara formatneutraliteten.

10.6Uppdateringsskuld och aktualitet

Ett problematik med uppslagsverk är frågan om artiklarnas / ordens uppdateringar. Förväntningarna på uppdatering och aktualitet är mycket olika för tryckta och digitala uppslagsverk. Man kunde lätt se när ett tryckt uppslagsverk hade publicerats och flertalet läsare var medvetna om att en del artiklar inte längre var aktuella. Och därmed lite mindre tillförlitliga.

Förväntningarna på ordens aktualitet är större i digitala uppslagsverk. Det är tekniskt enkelt att göra en uppdatering i digitala uppslagsverk men detta kan medföra betydande kostnader beroende på affärsmodellen. För en betaltjänst som NE online måste denna "bäras" av producenten medan innehållet i Wikipedia kan uppdateras med endast marginella kostnader för ägaren Wikimedia Foundation. Ett av baskraven i ett modernt uppslagsverk är att det måste finnas en metadiskussion (Kap. 30.3.7) som bland annat berör denna fråga.

Artiklars aktualitet och dess inverkan på trovärdigheten är en viktig fråga i vår föränderliga värld. En äldre artikel kan fortfarande var rimligt rätt, men utan uppdatering åldras även dessa. Uppdateringsskulden är inte jämt fördelad. Inom områden som medicin och teknik märks detta tydligt medan Europas städer eller floder inte byter namn särskilt ofta. Ord som GolfströmmenBiBB och diabetes är exempel på uppslagsord som kan behöva uppdateras regelbundet. I ett modernt uppslagsverk bör såväl produktionsår som uppdateringsår finnas med. I Wikipedia kan man följa uppdateringarna i en versionshistorik.

Ett digitalt uppslagsverk kan också ha en Teknisk skuldBiBB vilken bland annat kan bero på när och under vilka förutsättningar det startades.

10.7Mervetande i skolvärlden - Sluten eller Öppen modell

Arcimboldo - bibliotekarien
Fig. 10.2   Arcimboldo
- bibliotekarien

Man kan lite förenklat säga att det finns två modeller - utöver lärarnas arbete och egna studier - för vidgat vetande (mervetande) i skolan.

Relationen mellan digitala läromedel i skolan och uppslagsverk och andra källor kallas för Öppen om Mervetandet refererar och länkar till fria tjänster och Sluten om Mervetandet finns bakom en betalvägg.

10.7.2Den slutna modellen för mervetande

I den "slutna modellen" är vidgat vetandet, oftast, kopplat till en läromedelsproducents egna tjänster innanför en betalvägg. Det kan vara till en annan lärmodul eller till ett uppslagsverk eller annan källa bakom en betalvägg.

Sluten modell för vidgat vetande i skolan
Fig. 10.3   Sluten modell för mervetande
NE efter skolan
Fig. 10.4   NE efter skoltiden

Den slutna modellen som här representeras av NE är dessutom kortsiktig - vilket bryter mot Skolverkets utbildningsmål - då nästan inga elever kommer att använda NE:s uppslagsverk när de slutat sin skolgång. Ett samhälle där kunskapens omsättning var väsentligt lägre än idag har ersatts av ökande behov att finna aktuellt trovärdigt vetande. I det perspektivet är omoderna uppslagsverk - jämför med modellen e-Diderot (Kap. 11) - bakom betalväggar begränsande och problematiska (Kap. 15.2). Detta gäller också den omdiskuterade modellen för forskningsartiklar bakom betalväggar (Kap. 28.3).

10.7.3Den öppna modellen för mervetande

Figuren 'Open model' visar producenter (Leverantörer) av läromedel som till exempel använder Wikipedia, Store Norske Leksikon och andra fria och öppna kunskapsresurser för att ge fördjupad kunskap utifrån enskilda läromedel.

Öppen modell för läromedel
Fig. 10.5   Öppen modell för mer vetande i skolan

Antag att skolelever i matematik, religion och samhällskunskap (eller alla andra ämnen) skulle vilja veta mer än vad som står i det aktuella läromedlet. Ett läromedel med länkar till fria källor BiBB ger eleverna kunskapskällor där de - till skillnad från NE - oftast finner externa länkar för ytterligare källgranskning och mer vetande.

En lärare som anser att det står för lite om en matematiker, om avgudadyrkan eller kvinnlig rösträtt kan till exempel själv eller tillsammans med några kollegor uppdatera Wikipedia eller annan fri källa med hög Referensstatus (Kap. 5) - till glädje för alla.

Det kommer kanske att finnas sajter eller tjänster inom till exempel Wikipedia där man kan "anmäla" att man vill ha mer publik kvalitetsgranskad information om ämnet X eller Y.

10.7.4Affärsmodeller för digitala läromedel i skolan

Digitala läromedel är en relativt ny företeelse i skolvärlden och det kommer att ta tid innan formerna för inköp, hantering och användning funnit en 'optimal' situation. Den så kallade EdTech-industrin är en av de snabbast växande industrierna i världen. Digitala läromedel ger nya intressanta möjligheter men medför också en rad pedagogiska problem och utmaningar.

Beslutsfattare av inköp av digitala läromedel behöver bygga upp en samordnad kompetens för att inte bli alltför beroende av producenternas utbud och affärsmodeller. Vilken roll kan lärare ha i utvecklingen av digitala läromedel och deras affärsmodeller?

En annan affärsmodell än den dominerande för digitala läromedel vore att ett vissa sådana utvecklades och gjorde fritt tillgängliga för alla. En intressant fråga handlar om tillgången till digitala läromedel till exempel när man slutat skolan eller för helt nya grupper.

10.8Intressenter 1980 för ett nytt uppslagsverk - SOU 1980:26

Uppslagsverk 1980
Fig. 10.6   Mervetande då

Den av utbildningsministern tillsatta Uppslagsverkskommittén beskrev behovet av ett nytt svenskt uppslagsverk i utredningen 'Mot bättre vetande' - (SOU 1980:26, ref+). Citat från utredningen.

"10.3 Om behovet av ett stort uppslagsverk

10.3.1 Det stora uppslagsverkets roll. (sid. 81)

I kapitel 3 behandlar vi behovet av uppslagsverk. Vi konstaterar där att det finns ett utbildnings- och kulturpolitiskt motiverat behov av ett nytt stort svenskt uppslagsverk. Avsaknaden av ett sådant verk utgör en kännbar brist i kunskaps- och informationsförmedlingen. Vid en internationell jämförelse står Sverige idag mycket dåligt rustat i detta avseende.

Att förmedla kunskap och information är en viktig samhällsuppgift. De stora satsningarna på utbildnings- och biblioteksväsendet samt på stödet till bl a massmedier och bokutgivning visar att samhället lägger stor vikt vid denna uppgift.

10.3.2 Användningsområdena (sid. 82)

Behovet av ett stort uppslagsverk har starkt betonats av de intervjuade personerna, framförallt av företrädarna för biblioteken. Därnäst bör man kunna räkna med ett betydande behov inom utbildningssektorn med hänsyn till det växande studerandeantalet inom bl a vuxenutbildningen och utvecklingen mot ett mer undersökande och experimentellt arbetssätt i undervisningen. Vad gäller den för upplagestorleken avgörande faktorn, nämligen allmänhetens efterfrågan, är läget mera svårbedömt.


Det första bandet (av 20) av Nationalencyklopedin (NE) BiBB kom 1989 och totalt såldes cirka 180 000 exemplar fram till år 2010. Bra Böcker AB som producerade NE var nära att gå i konkurs men räddades av en privat företagsgrupp vilket beskrivs i studien Om NE Nationalencyklopedin AB (Kap. 23).

I utredningen inför NE var folkbiblioteken positiva till ett nytt nationellt uppslagsverk och det köptes nog av dem alla. Idag minskar deras intresse för NE-tjänsten varje år - endast 35 (12%) av alla 290 (Kap. 20) abonnerar 2020 på NE-paketet (uppslagsverket, ordböcker med mera) (Kap. 9.7). Som visas i studien Referensstatus på bibliotek (Kap. 21) är deras intresse dessutom noterbart lågt för fria databaser.

10.9Nytt modernt för alla fritt uppslagsverk 2020 - 2030

Digitala uppslagsverk
Fig. 10.7   Mervetande:
Då och nu

Vem kan 2020+ vara intresserad av ett nytt uppslagsverk med signerade artiklar och vem kan ha intresse av att delta ett sådant projekt? Vem och vilka kan ha nytta och behov av ett nytt uppslagsverk? Hur tänker politiker om letande efter vetande? Vad kan denna avhandling bidra med?

Behov är ett dynamiskt koncept som bland annat varierar beroende på vad man känner till, tror är möjligt och vad man tror att det "nya" kan tillföra för värde.

Forskning kan sätta in 'mervetande' i form av uppslagsverk i ett historiskt perspektiv, analysera dagens situation och som anges i punkt 4 genom en normativ forskningsmetod (Kap. 6.5) generera en ny modell.

  1. Beskriva på vilka sätt förutsättningarna för uppslagsverk - och 'mervetande' - är radikalt annorlunda idag än före sekelskiftet.
  2. I ett antal forskningsstudier (Kap. 15) presentera analyser av det uppslagsverket NE online. En intressant punkt är att NE online inte är en version av de tryckta böckerna utan är en annan kategori med en annan logik.
  3. Se uppslagsverk som en del i ett eller flera Ekosystem (Kap. 8)
  4. Formulera ett antal Baskrav - modellen e-Diderot (Kap. 30) - för moderna för alla fria artikelsignerade uppslagsverk.


Då NE är en betaltjänst finns inget fritt nationellt svenskt artikelsignerat uppslagsverk. Att bolaget NE kallar Nationalencyklopedin för Sveriges nationella uppslagsverk är mycket sannolikt vilseledande marknadsföring (Kap. 22). I Norge och Danmark (Kap. 24) finns ett för alla fritt sådant. Att något liknande ännu inte finns i Sverige är ett nationellt problem (Kap. 15.2) i dagens samhälle. Fria kunskapsresurser är likvärdiga för alla, betaltjänster är det inte.

Man kan notera att många av de motiv som angavs 1980 för ett nytt uppslagsverk är giltiga idag. Man måste hitta en modell anpassad för vår tid och våra möjligheter.

10.10Uppslagsverkens äldre historia

Ephraim Chambers Cyclopedia
Fig. 10.8   Chambers Cyclopédie, 1728

Uppslagsverk har en lång historia men det är den franska 'Encyclopédie' som kan sägas vara förebilden för vår uppfattning av vad ett uppslagsverk är. Bland föregångarna till Encyklopédin kan till exempel nämnas Chambers Cyclopedia enW från 1728. Vid denna tid fanns ingen fransk motsvarighet, men Chambers tackade nej till erbjudanden, om än lukrativa, att acceptera en fransk översättning frW. Efter hans död gjordes flera försök att åstadkomma en sådan, men projekten rann ut i sanden. Detta banade vägen för den franska Encyclopédie enW som publicerades 1751-72. Huvudredaktör och författare av ett stort antal artiklar var Denis Diderot, 1713-84, en av de största franska filosoferna under 1700-talet. Han gjorde det mesta av arbetet medan Jean le Rond d'Alembert, matematiker och fysiker med mera, var medredaktör med ansvar för matematik. D'Alembert lämnade projektet relativt tidigt då kyrkans och maktens press mot Encyclopédin var en tung överrock och medförde stora personliga risker.

Man kan inte undgå att känna stor respekt för Encyclopédins mål redan när man läser inledningen till Diderot's cirka 30 sidor långa artikel om ordet 'Encyclopédi'

... Syftet med ett uppslagsverk är att samla kunskap som sprids runt om i världen; att lägga fram sitt system för de människor vi lever med och överföra det till dem som kommer efter oss, så att arbetet från föregående århundraden inte blir värdelöst för de kommande århundradena; och så att våra avkommor blir bättre undervisade, och samtidigt blir mer dygdiga och lyckliga och att vi inte ska dö utan att ha gjort en tjänst för mänskligheten ...Diderot: encyclopedia Original

Encyclopedie av Denis Diderot
Fig. 10.9   Encyclopédie

Bland det mest innovativa med Diderot:s Encyclopédie var insikten att koppla samman olika delar av innehållet, en sorts analog länkfunktion. En annan faktor som kan sägas ha pekat mot framtiden är att av Encyclopédins 28 band hela 11 volymer är bilder och teckningar som förklarar och berättar. Diderot som var ämnad för en prästbana och tillbringade mycket tid i de fina salongerna hade den största respekt för hantverk, en miljö han växte upp i. Engelska Wikipedia har en bra artikel om Encyclopedin enW men som förväntat är den franska artikeln om Encyclopedin frW mer uttömmande.

Mer om Denis Diderot

Det finns många böcker och artiklar om Diderot och tillkomsten av Encyclopédin. En av de senaste - 'Diderot - tänkandets lycka' (Attali, 2015), författare till många biografier och en god kännare av fransk storpolitik. Boken ger en intressant inblick i encyklopedisternas kamp mot censur, kyrkan, hovet och andra. Ett gripande porträtt av Denis Diderot och thrillerspännande om vad som hände med hans manuskript och rykte efter hans död.

Encyclopédin och 1700-talet

Vi refererar ofta till 1700-talet som Upplysningstiden svW, men censuren i Frankrike - som i våra öron något förskönande hette "la Librarie" - vållade Diderot mycket bekymmer och även personliga vedermödor då han under drygt tre månader 1749 sattes i fängelse för några kortare litterära verk som ansågs såväl blasfemiska som innehållande kritiska anspelningar mot bland andra kungen. Censuren kunde i princip drabba alla texter i Encyclopédin och när Diderot läser en bok som heter 'Traité de la culture des terres' skriver han en artikel "Jordbruk" om nya odlingssätt men aktar sig för att ge intryck av att han skulle ifrågasätta allmänningarnas rekommendationer: "Ändra inte grödornas ordning på era jordar, för det är förbjudet". (Attali sid. 114). Dessa exempel visar vilket mod på gränsen till det direkta livsfarliga Diderot uppvisade i sitt arbete med bland annat Encyclopédin.

Jean le Rond d'Alembert var en etablerad matematiker vid en tidpunkt då Diderot ännu var en okänd person. Hans medverkan i Encyclopédin begränsade sig dock till frågor om matematik, medan Diderot i princip hade ansvar för allt annat och utöver egna artiklar ständigt jagade författare till nya artiklar. Man känner till cirka 140 andra skribenter (sid 81 ff) och bland dessa finns namn som Rousseau och Voltaire.

Det finns en fransk Diderot-förening med en hemsida som tar upp en lång rad aspekter på Diderot och inte minst senare tiders forskning om Diderot.

2013 öppnade ett Diderot-museum i staden Langres, cirka 20 mil öster om Paris, där Diderot föddes 1713.

Encyclopédie Méthodique

Encyclopédie Méthodique
Fig. 10.10  Volym om ekonomi

Encyclopédie Méthodique enW är en omfattande och för flertalet idag okänd encyklopedi som kom ut mellan 1782 och 1832 i inte mindre än cirka 206 volymer. Initiativtagare var den franske författaren och förläggaren Charles-Joseph Panckoucke. Han dog 1798 men utgivningen fortsattes av olika familjemedlemmar.

Under senare år har ett ökande antal forskare intresserat sig för "Méthodique", ett bra exempel är 'From Encyclopédie to Encyclopédie méthodique revision and expansion' (Hardesty Doig 2013).

Här ska inte göras en genomgång av de jämförelser som är bokens centrala innehåll men det finns punkter i introduktionen som förbinder överväganden om hur en encyklopedi "skulle" göras vid den tiden och dagens diskussion om modeller för uppslagsverk (Kap. 11).

Till skillnad från sin mycket mer kända föregångare är innehållet i Encyclopédie MéthodiqueBiBB sorterat och publicerat i ämnesområden och inte i alfabetisk ordning. Självklart var man medveten om behovet av uppdateringar och att trycka supplement var en av lösningarna. Diderot och Panckoucke kände varandra och diskuterade möjligheterna att inkludera delar av l'Encyclopédie i Méthodique. Diderot var till en början negativ till detta men ändrade sin uppfattning. Diderot och d'Alembert hade diskuterat en ämnesindelning men föredrog en alfabetisk ordning då de trodde att författarna av artiklar i en ämnesordning ofta skulle föredra att publicera texter fristående och i sitt eget namn.

En intressant frågeställning där forskare / skribenter idag har än fler fora att publicera sig i. En annan och också aktuell fråga gäller synen på läsaren.

De bägge verken är också olika i sin ton där l'Encyclopédien är mer polemisk är den i Méthodique som är overall tone measured and scientific.

Panckoucke positionerade inte the 'Méthodique' som en 'machine de guerre' som skulle förändra sättet att tänka, ett viktigt mål för 'Encyklopedien'. Snarare utformades 'Methodique' till stor del för att ge instruktioner till en publik som önskade en solid grund inom vissa områden. Den uppmärksamme läsaren med god allmänbildning och som var villig att anstränga sig för att förstå även de tekniska och vetenskapliga texterna; ett möjligt undantag är 'Mathématiques' .. [... Samtidigt hade 'Méthodique' stor dragningskraft för proffs och specialister. (Ibid. sid 4 ff) Original

Man kan tro att dåtidens encyklopedister och författare hade varit i "lika" delar överraskade och positiva när dagens nya teknologier gjort det möjligt att i ett verk förena flera av deras ambitioner.

Redan en diagonal läsning av några av de mycket detaljrika kapitlen i boken om "Méthodique" visar på problem som vikten vid urval av ord / artiklar i en encyklopedi och hur uppdateringar ska göras. Det vore att föra det för långt att här ange en rad intressanta exempel från boken.

Det finns likheter mellan dåtidens diskussioner om modeller för ORD i uppslagsverk och modellen för ORD i uppslagsverket BiBB.

10.11Wikipedia firar 20 år

Även om avhandlingen är fokuserad på uppslagsverk med signerade artiklar är det intressant att säga något om Wikipedia, som fyllde 20 år 2021. Inte minst mot bakgrund av att avhandlingen har cirka 400 klickbara referenser till Wikipedia.

Det finns mycket forskning om Wikipedia. Vanliga forskningsfrågor handlar om Wikipedias trovärdighet vilken oftast varierar mellan olika användargrupper. Ett exempel från Frankrike är avhandlingen 'Wikipédia, une encyclopédie collaborative en quête de crédibilité : le référencement en questions' (Sahut 2015 ref+). Wikipedia är, som titeln säger, ett användargenererat uppslagsverk 'på jakt efter trovärdighet'. En studie i den avhandlingen visar att trovärdigheten varierar med utbildning och att akademiker är mer skeptiska än andra. I en annan studie visas hur Wikipedias trovärdighet ökar när skolelever tillsammans med sina lärare gör egna uppdateringar i Wikipedia. Sahuts avhandling har en omfattande referenslista för vidare kunskap och forskning om Wikipedia.

Uppslagsverket Wikipedia är en av många delar i ekosystemet Wikimedia Foundation enW. Stiftelsen driver ett ett dussintal stora projekt enW som Wiktionary, Wikiversity, Wikidata med flera.

Många som använder Wikipedia har låg kunskap om tjänstens krav på att presentera en Neutral Point of View (NPOV)BiBB, kraven på referenser och administratörernas funktion. Här har folkbiblioteken en viktig uppgift.

Studien Wikizero (Wiki 2019, ref+) innehåller en omfattande diskussion om Wikipedia och har ett stort antal referenser. När jag fick kännedom om den studien noterade jag att man bland externa källor länkat till min avhandling 2019.

Wikipedia accepterar inte originalforskning

En intressant aspekt på Wikipedia som nog få känner till framgår av citatet.

Wikipedias regler tillåter inte originalforskning och att nya begrepp myntas där, utan de måste första ha publicerats, men nya begrepp kan få större spridning om de nämns på Wikipedia, och forskaren som har myntat begreppet kan därmed bli citerad mer ofta i studentuppsatser och vetenskapliga publikationer. (Ibid.)

Det finns flera intressanta utvecklingsmöjligheter för Wikipedia. Ett exempel är 'Architecture for a multilingual Wikipedia (Vrandečić D. 2020, ref+). Författarens utgångspunkt är problemet att kunskap i Wikipedia presenteras på alla olika språk var för sig. Om man till exempel jämför svenska Wikipedia om Diderot svW och motsvarande i franska Wikipedia Diderot frW ser hur mycket mindre information en svensk läsare får.

Artikeln, som är ganska teknisk, handlar om ett projekt för att göra alla språkversionerna smart läsbara på önskat språk. Andra projekt handlar om utveckling av användargränssnittet och att höja artiklarnas kvalitet. Det är oklart hur utvecklingen inom AI och generative AI - som ChatGPTBiBB - kan komma att påverka Wikipedia. Man använder AI sedan flera år medan det pågår en intensiv intern diskussion om effekterna av generativ AI.

Ibland riktas kritik mot Wikipedia för dess brist på artiklar om kvinnor och om snedfördelningen (läs bristen på) kvinnliga bidragsproducenter. Detta problem hade till exempel kunnat minska om någon/några finansierade ett antal kvinnor att på heltid under några år skriva om kvinnor. Kanske ett fackförbund med stora andel kvinnor som medlemmar?

Sammanfattningsvis finns det god grund för att hävda att Wikipedias Referensstatus (Kap. 5) är stigande. Och så också inom i varje fall delar av den akademiska världen.

10.12Uppslagsverkens framtid

Men uppslagsverk i framtiden (Kap. 11) vare sig bör eller kommer att se ut som digitaliserade kopior på de volymer som förr fanns i många bokhyllor. Den digitala miljön ger helt nya möjligheter. Det finns ett samband mellan hur innehållet och formatet i ett uppslagsverk utvecklas och långsiktigt hållbara Affärsmodeller för uppslagsverk (Kap. 9).

Uppslagsverkens framtid är nära kopplad till hur formerna för Mervetande kommer att utvecklas.

Publicerades: 2016.   
Uppdaterad senast: 5 mars 2024

Affärsmodeller-for-uppslagsverk← 9
Uppslagsverk: historia och framtid
→ 11 Ny modell för uppslagsverk



12 kommentarer.  Din är välkommen.   Dela denna sida

Innehållsförteckning med alla underrubriker finns på - webbavhandling.se/innehall/