Uppslagsverk
Diderot's Encyclopédie ↓ på 1700-talet är nog det uppslagsverk som mest format vår bild av vad ett uppslagsverk är. Här diskuteras vad kulturvetare säger om uppslagsverk och berättas om bakgrunden till Nationalencyklopedin (NE).
Idag behöver moderna uppslagsverk bygga på nya affärsmodeller (Kap. 11) och ingå i nya ekosystem. Den normativa modellen e-Diderot (Kap. 29) anger de nya baskraven för moderna artikelsignerade uppslagsverk.
28.2Forskare om uppslagsverk
Frågan om uppslagsverk har hittills intresserat forskare inom kulturvetenskap och humaniora mycket mer än forskare inom företagsekonomi. Man får en relativt aktuell överblick genom att läsa ett specialnummer om uppslagsverk 'Changing Orders of Knowledge? Encyclopedias in Transition', 2014, ref+ i den vetenskapliga Open Access tidskriften 'Culture Unbound'. Forskarna och temaansvariga Heider och Sundin skriver i introduktionen.
Ett genomgående tema är hur uppslagsverk är beroende av det förtroende som människor har för dom och hur denna 'valuta' idag fungerar i den digitala världen. En faktor som troligen nu har blivit ännu viktigare. (Heider och Sundin, 2014 ref+) Originalꜜ
Medan mycket har sagts och skrivits om Wikipedia och från nästan alla vinklar (t.ex. Jullien 2012), har andra samtida, oftast online-uppslagsverk, särskilt professionella, inte fått så mycket uppmärksamhet i forskning. Ändå är de två sidor av samma mynt. (Ibid.) Originalꜜ
I temanumret berörs - utöver en artikel om Store Norske Leksikon - inget eller mycket lite om uppslagsverkens framtid och eventuella nya affärsmodeller.
28.3Vad menar vi med uppslagsverk?
I 'What do we Think an Encyclopedia is' (Schopflin, 2014, ref+) presenteras en studie om hur producenter av uppslagsverk, bibliotekarier och studenter ser på uppslagsverk. Även om studien är fokuserad på tryckta uppslagsverk visar att alla grupperna mest värdesätter uppslagsverkens Authority, accuracy, ease of reading, structure / accessibiblity and comprehensivity kan man räkna med att dessa värden även gäller digitala uppslagsverk. Författaren säger att det behövs mer forskning om Online uppslagsverk, men tror att dessa värden fortsatt kommer att rankas högt. En annan och för denna avhandling närliggande fråga är ...
I en värld med sofistikerad webbdesign och användbarhet, skulle det vara intressant att utforska de beslut som fattas av publicister när de skapar online-encyklopedier. Speglar deras design på något sätt det ikoniska fysiska objektet? Även om det finns mycket lite forskning om användarnas beteende i förhållande till tryckta uppslagsverk (Bradford 2005 är ett sällsynt undantag) kan användarstudier göras för att undersöka hur deras motsvarigheter Online används. Och det skulle vara intressant att undersöka om design och användning av uppslagsverk skilde sig från andra online-referenskällor. (Ibid. s. 501, min emfas) Originalꜜ
I 'The Encyclopaedia as a Form of the Book' (Schopflin, 2013, ref+) finns bland annat en omfattande genomgång av uppslagsverkens äldre historia. Men också enkätresultat av vad människor förväntar sig av ett uppslagsverk. Även om hennes avhandlingen gjordes innan digitalisering slagit igenom så fundamentalt som idag är många observationer och reflektioner fortfarande relevanta.
Flera av de värden Schopflin refererar gäller också i den digitala världen men de kan vidareutvecklas i den nya webb- och IT-miljöns möjligheter. För att beskriva dessa har jag i den normativa modellen e-Diderot (Kap. 29) formulerat några baskrav på moderna artikelsignerade uppslagsverk. Därutöver kan olika intressenter skapa egna affärsmodeller. Uppslagsverket BiBB↗ B är ett exempel. Det bygger på e-Diderot och har därutöver en unik affärsmodell.
Med den ökande acceptansen och stora användningen av Wikipedia (Kap. 20) är det mycket sannolikt att flertalets uppfattning om vad ett uppslagsverk är förändras.
28.4Uppslagsverkens auktoritet
I 'Reviewing Encyclopedia Authority' (Rasoamampianina, 2014, ref+) diskuteras uppslagsverkens auktoritet utifrån Patrick Wilsons koncept om kognitiv auktoritet (Kap. 8).
En ur denna avhandlings perspektiv mycket intressant åsiktsskillnad mellan två forskare refereras i artikeln ovan. Diskussionen handlar om huruvida auktoriteten i första hand baseras på tilltron till en enskild författare eller till den bok (bokverk) eller tjänst - till exempel ett uppslagsverk - som innehåller artikeln eller uppslagsordet. Diskussionen är nära relaterad till avhandlingens framställning av konceptet Referensstatus (Kap. 8).
Rasoamampianinas artikel har ett stycke med rubriken 'Attractiveness as a Way of Increasing Encyclopaedias’ Chance of Becoming Cognitive Authority' som knyter an till såväl denna avhandlings design och formgivning som den för moderna och innovativa uppslagsverk.
Ett visst arbete är inte bara attraktivt eftersom det kan ge läsarna den information som behövs för att förstå ett givet ämne, det anses också vara attraktivt på grund av skrivstilen, de grafiska illustrationerna, det allmänna utseendet eller den externa förpackningen. Man kan hävda att dessa funktioner inte bara fångar läsarnas uppmärksamhet, utan de ger också trevliga känslor under läsningen och uppmuntrar läsarna att läsa vidare, även om ämnen de kanske inte har letat efter. (Ibid. s. 561 ff.) Originalꜜ
Det är närliggande att hävda att citatet också skulle kunna gälla hur forskning utformas och kommuniceras (Kap. 4.4). Stycket handlar om den 'skenbara formatneutraliteten'.
28.5Uppdateringsskuld
Ett potentiellt stort problem med uppslagsverk är frågan om uppdatering. Förväntningarna på uppdatering och aktualitet är olika för tryckta och digitala uppslagsverk. Man kunde lätt se när ett tryckt uppslagsverk hade publicerats och flertalet läsare var nog medvetna om att del uppgifter inte längre var aktuella.
Förväntningarna på innehållets aktualitet i digitala uppslagsverk är troligen större, inte av alla men av många. I grunden beror detta på att det är tekniskt enkelt att göra en uppdatering. Detta är dock en uppgift som kan medföra betydande kostnader. För en betaltjänst som NE måste denna 'bäras' av producenten medan många - utan kostnad för "ägaren" kan uppdatera innehållet i till exempel Wikipedia. Ett av kraven i ett modernt uppslagsverk är att det måste finnas en metadiskussion (Kap. 29.3.7) som bland annat berör en sådan fråga.
Artiklars aktualitet är en viktig fråga i vår föränderliga värld. En äldre artikel kan fortfarande var rimligt rätt, men utan uppdatering åldras även dessa. Inom områden som medicin och teknik märks detta tydligt. I ett modernt uppslagsverk bör såväl produktionsår som uppdateringsår finnas med. Uppdateringsskulden är inte jämt fördelad inom alla områden. Vare sig Europas städer eller floder byter namn särskilt ofta medan artiklarna om Golfströmmen och diabetes är exempel på uppslagsord som måste uppdateras regelbundet. I Wikipedia kan man i en versionshistorik följa uppdateringarna. I NE finns ingen sådan information.
Ett digitalt uppslagsverk kan också ha en Teknisk skuld ↗ enW vilken bland annat kan bero på när och under vilka förutsättningar det startades och uppdateras.
28.6Wikipedia firar 20 år
Även om avhandlingen är fokuserad på uppslagsverk med signerade artiklar är det intressant att säga något om Wikipedia, som fyllde 20 år 2021. Inte minst mot bakgrund av att avhandlingen har cirka 400 klickbara referenser till Wikipedia.
Det finns mycket forskning om Wikipedia. Vanliga forskningsfrågor handlar om Wikipedias trovärdighet vilken oftast varierar mellan olika användargrupper. Ett exempel från Frankrike är avhandlingen 'Wikipédia, une encyclopédie collaborative en quête de crédibilité : le référencement en questions' (Sahut 2015 ref+). Wikipedia är, som titeln säger, ett användargenererat uppslagsverk 'på jakt efter trovärdighet'. En studie i den avhandlingen visar att trovärdigheten varierar med utbildning och att akademiker är mer skeptiska än andra. I en annan studie visas hur Wikipedias trovärdighet ökar när skolelever tillsammans med sina lärare gör egna uppdateringar i Wikipedia. Sahuts avhandling har en omfattande referenslista för vidare kunskap och forskning om Wikipedia.
Uppslagsverket Wikipedia är en av många delar i ekosystemet Wikimedia Foundation↗ enW. Stiftelsen driver ett ett dussintal stora projekt↗ enW som Wiktionary, Wikiversity, Wikidata med flera.
När man under flera år arbetar med uppslagsverk och dessutom gjort en studie som jämför NE och Wikipedia (Kap. 19) samlar man på sig en ganska stor volym av det som närmast kan kallas anekdotisk evidens. Det som är en en wikis styrka - att många kan tillföra och redigera data är också för många dess största svaghet. Många som använder Wikipedia har låg kunskap om tjänstens krav på att presentera en 'Neutral Point of View' (NPOV), kraven på referenser och administratörernas roll och funktion.
Wikipedias referensstatus är stigande i bland annat i delar av den akademiska världen.
Studien Wikizero (Wiki 2019, ref+) innehåller en omfattande diskussion om Wikipedia och har ett stort antal referenser. När jag fick kännedom om den studien noterade jag att man bland externa källor länkat till min avhandling 2019.
Wikipedia accepterar inte originalforskning
En intressant aspekt på Wikipedia som nog få känner till framgår av citatet nedan.
Wikipedias regler tillåter inte originalforskning och att nya begrepp myntas där, utan de måste första ha publicerats, men nya begrepp kan få större spridning om de nämns på Wikipedia, och forskaren som har myntat begreppet kan därmed bli citerad mer ofta i studentuppsatser och vetenskapliga publikationer. (Ibid.)
Det finns flera intressanta utvecklingsmöjligheter för Wikipedia. Ett exempel är 'Architecture for a multilingual Wikipedia (Vrandečić D. 2020, ref+). Författarens utgångspunkt är problemet att kunskap i Wikipedia presenteras på alla olika språk var för sig. Om man till exempel jämför svenska Wikipedia om Diderot↗ svW och motsvarande i franska Wikipedia Diderot↗ frW ser hur mycket mindre information en svensk läsare får.
Artikeln, som är ganska teknisk, handlar om ett projekt för att göra alla språkversionerna smart läsbara på önskat språk. Andra projekt handlar om utveckling av användargränssnittet och att höja artiklarnas kvalitet.
Ibland riktas kritik mot Wikipedia för dess brist på artiklar om kvinnor och om snedfördelningen (läs bristen på) kvinnliga bidragsproducenter. Detta problem hade till exempel kunnat minska om någon/några finansierade ett antal, gärna disputerade, kvinnor att på heltid under några år skriva om kvinnor. Kanske ett fackförbund med stora andel kvinnor som medlemmar?
Sammanfattningsvis finns det grund för att hävda att Wikipedias Referensstatus är stigande.
28.7Intressenter 1980 för ett nytt uppslagsverk - SOU 1980:26
Den av utbildningsministern tillsatta Uppslagsverkskommittén beskrev behovet av ett nytt svenskt uppslagsverk i utredningen 'Mot bättre vetande' - (SOU 1980:26, ref+). Citat från utredningen.
"10.3 Om behovet av ett stort uppslagsverk
10.3.1 Det stora uppslagsverkets roll. (sid. 81)
I kapitel 3 behandlar vi behovet av uppslagsverk. Vi konstaterar där att det finns ett utbildnings- och kulturpolitiskt motiverat behov av ett nytt stort svenskt uppslagsverk. Avsaknaden av ett sådant verk utgör en kännbar brist i kunskaps- och informationsförmedlingen. Vid en internationell jämförelse står Sverige idag mycket dåligt rustat i detta avseende.
Att förmedla kunskap och information är en viktig samhällsuppgift. De stora satsningarna på utbildnings- och biblioteksväsendet samt på stödet till bl a massmedier och bokutgivning visar att samhället lägger stor vikt vid denna uppgift.
10.3.2 Användningsområdena (sid. 82)
Behovet av ett stort uppslagsverk har starkt betonats av de intervjuade personerna, framförallt av företrädarna för biblioteken. Därnäst bör man kunna räkna med ett betydande behov inom utbildningssektorn med hänsyn till det växande studerandeantalet inom bl a vuxenutbildningen och utvecklingen mot ett mer undersökande och experimentellt arbetssätt i undervisningen. Vad gäller den för upplagestorleken avgörande faktorn, nämligen allmänhetens efterfrågan, är läget mera svårbedömt.
Det första bandet (av 20) av Nationalencyklopedin (NE) kom 1989 och totalt såldes cirka 180 000↗ svW exemplar fram till år 2010. Bra Böcker AB som producerade NE var nära att gå i konkurs men räddades av en privat företagsgrupp vilket beskrivs i studien Om NE Nationalencyklopedin AB (Kap. 16).
I utredningen inför NE var folkbiblioteken positiva till ett nytt nationellt uppslagsverk och det köptes nog av dem alla. Idag minskar deras intresse för NE-tjänsten varje år - endast 43 (15%) av alla 290 (Kap. 17) abonnerar 2020 på NE-paketet (uppslagsverket, ordböcker med mera) (Kap. 11.7). Som visas i studien Referensstatus på bibliotek (Kap. 23) är deras intresse dessutom noterbart lågt för fria databaser.
28.8Nytt modernt för alla fritt uppslagsverk 2020 - 2030
Vem kan 2020+ vara intresserad av ett nytt uppslagsverk med signerade artiklar och vem kan ha intresse av att delta ett sådant projekt? Vem och vilka kan ha nytta och behov av ett nytt uppslagsverk? Hur tänker politiker om letande efter vetande? Vad kan denna avhandling bidra med?
Behov är ett dynamiskt koncept som bland annat varierar beroende på vad man känner till, tror är möjligt och vad man tror att det "nya" kan tillföra för värde.
Forskning kan sätta in 'mervetande' i form av uppslagsverk i ett historiskt perspektiv, analysera dagens situation och som anges i punkt 4 genom en normativ forskningsmetod (Kap. 6.3 och 6.4) generera en ny modell.
- Beskriva på vilka sätt förutsättningarna för uppslagsverk - och 'mervetande' - är radikalt annorlunda idag än före sekelskiftet.
- I ett antal forskningsstudier (Kap. 24) presentera analyser av det tidigare dominerande svenska uppslagsverket NE och hur det fungerar - och inte. Och förklara varför.
- Se uppslagsverk som en del i ett eller flera Ekosystem (Kap. 10)
- Formulera ett antal Baskrav - modellen e-Diderot (Kap. 29) - för moderna för alla fria artikelsignerade uppslagsverk.
Då NE är en betaltjänst finns inget fritt nationellt svenskt artikelsignerat uppslagsverk. Att bolaget NE kallar Nationalencyklopedin för Sveriges nationella uppslagsverk är vilseledande marknadsföring (Kap. 15). I Norge och Danmark (Kap. 20) finns ett för alla fritt sådant. Att något liknande ännu inte finns i Sverige är ett klart problem och en brist (Kap. 24.8) i det som många kallar ett kunskapssamhälle. Fria kunskapsresurser är likvärdiga för alla, betaltjänster är det inte.
Man kan notera att många av de motiv som angavs 1980 för ett nytt uppslagsverk är lika giltiga idag även om man måste hitta en modell anpassad för vår tid och våra möjligheter.
28.9Uppslagsverkens äldre historia
Uppslagsverk har en lång historia men det är den franska 'Encyclopédie' som kan kan sägas vara förebilden för vår uppfattning av vad ett uppslagsverk är. Bland föregångarna till Encyklopédin kan till exempel nämnas Chambers Cyclopedia↗ enW från 1728. Vid denna tid fanns ingen fransk motsvarighet, men Chambers tackade nej till erbjudanden, om än lukrativa, att acceptera en fransk översättning↗ frW. Efter hans död gjordes flera försök att åstadkomma en sådan, men projekten rann ut i sanden. Detta banade vägen för den franska Encyclopédie↗ enW som publicerades 1751-72. Huvudredaktör och författare av ett stort antal artiklar var Denis Diderot, 1713-84, en av de största franska filosoferna under 1700-talet. Han gjorde det mesta av arbetet medan Jean le Rond d'Alembert, matematiker och fysiker med mera, var medredaktör med ansvar för matematik. D'Alembert lämnade projektet relativt tidigt då kyrkans och maktens press mot Encyclopédin var en tung överrock och medförde stora personliga risker.
Man kan inte undgå att känna stor respekt för Encyclopédins mål redan när man läser inledningen till Diderot's cirka 30 sidor långa artikel om ordet 'Encyclopédi'
... Syftet med ett uppslagsverk är att samla kunskap som sprids runt om i världen; att lägga fram sitt system för de människor vi lever med och överföra det till dem som kommer efter oss, så att arbetet från föregående århundraden inte blir värdelöst för de kommande århundradena; och så att våra avkommor blir bättre undervisade, och samtidigt blir mer dygdiga och lyckliga och att vi inte ska dö utan att ha gjort en tjänst för mänskligheten ...Diderot: encyclopedia↗ Originalꜜ
Bland det mest innovativa med Diderot:s Encyclopédie var insikten att koppla samman olika delar av innehållet, en sorts analog länkfunktion. En annan faktor som kan sägas ha pekat mot framtiden är att av Encyclopédins 28 band hela 11 volymer är bilder och teckningar som förklarar och berättar. Diderot som var ämnad för en prästbana och tillbringade mycket tid i de fina salongerna hade den största respekt för hantverk, en miljö han växte upp i. Engelska Wikipedia har en bra artikel om Encyclopedin↗ enW men som förväntat är den franska artikeln om Encyclopedin↗ frW mer uttömmande.
Mer om Denis Diderot
Det finns många böcker och artiklar om Diderot och tillkomsten av Encyclopédin. En av de senaste - 'Diderot - tänkandets lycka' (Attali, 2015), författare till många biografier och en god kännare av fransk storpolitik. Boken ger en spännade inblick i encyklopedisternas kamp mot censur, kyrkan, hovet och andra. Ett gripande porträtt av Denis Diderot och thrillerspännande om vad som hände med hans manuskript och rykte efter hans död.
Encyclopédin och 1700-talet
Vi refererar ofta till 1700-talet som Upplysningstiden↗ svW, men censuren i Frankrike - som i våra öron något förskönande hette "la Librarie" - vållade Diderot mycket bekymmer och även personliga vedermödor då han under drygt tre månader 1749 sattes i fängelse för några kortare litterära verk som ansågs såväl blasfemiska som innehållande kritiska anspelningar mot bland andra kungen. Censuren kunde i princip drabba alla texter i Encyclopédin och när Diderot läser en bok som heter 'Traité de la culture des terres'↗ skriver han en artikel "Jordbruk" om nya odlingssätt men aktar sig för att ge intryck av att han skulle ifrågasätta allmänningarnas rekommendationer: "Ändra inte grödornas ordning på era jordar, för det är förbjudet". (Attali sid. 114). Dessa exempel visar vilket mod på gränsen till det direkta livsfarliga Diderot uppvisade i sitt arbete med bland annat Encyclopédin.
Jean le Rond d'Alembert var en etablerad matematiker vid en tidpunkt då Diderot ännu var en okänd person. Hans medverkan i Encyclopédin begränsade sig dock till frågor om matematik, medan Diderot i princip hade ansvar för allt annat och utöver egna artiklar ständigt jagade författare till nya artiklar. Man känner till cirka 140 andra skribenter (sid 81 ff) och bland dessa finns namn som Rosseau och Voltaire.
Det finns en fransk Diderot-förening↗ med en hemsida som tar upp en lång rad aspekter på Diderot och inte minst senare tiders forskning om Diderot.
2013 öppnade ett Diderot-museum ↗ i staden Langres, cirka 20 mil öster om Paris, där Diderot föddes 1713.
Det finns många lexika och encyklopedier i världen. En guide till några av dessa - med en inledande diskussion - finns i 'Lexikon över lexikon' (Hansson, 2017. ref+)
Publicerades: 2016.
Uppdaterad senast: 17 september 2022
Avhandlingsformat i Sverige← 27
Uppslagsverk: historia och framtid
→ 29 Ny modell för uppslagsverk
12
kommentarer. Din är välkommen. Om delning av en sida i avhandlingen (Kap. 1.3).
Summary