Avhandling i företagsekonomi  (Johan Schlasberg)


Vanliga frågor (FAQ) och Blogg

36.1Vanliga frågor

Frågor som kan intressera flera blir ibland en FAQ-post.

1Är avhandlingen färdig?

Den är ännu inte färdig i den meningen att den är godkänd som avhandling på Ekonomihögskolan i Lund eller annan högskola. Innehållet är dock i allt väsentligt klart och förbättras löpande till dess att ett examinationstillfälle kräver stopp.

2Kan man få en webbavhandling accepterad som avhandling?

På Ekonomihögskolan i Lund (EHL) som på nästan alla högskolor och universitet i Sverige - se studie om Avhandlingsformat (Kap. 27) krävs att man disputerar på en tryckt bok. En webbavhandling (Kap. 7) är 'ännu' inte ett accepterat format.

3Varför fortsätta med en webbavhandling i Lund när systemet inte godkänner det?

Enligt min uppfattning är en webbavhandling och inte minst en avhandling som en service (Kap. 7.3) väsentligt mycket bättre för många användare - inklusive forskare än en tryckt bok. Innovationer möter alltid motstånd.

Att lägga fram avhandlingen i Lund har nog mest nostalgiska skäl men arbete pågår för att finna en företagsekonomisk institution med intresse för att ligga i den digitala framkanten.

4För vem skriver du?

Frågan baseras på en mejlkommentar från en professor i Företagsekonomi men liknande har sagts av andra forskare i företagsekonomi.

Om du menar att din primära målgrupp är allmänhet snarare än vetenskap och avhandling så kommer det att bli problem [...att få en avhandling godkänd].

I webbvärlden behöver det inte finnas en motsättning mellan att skriva för en bredare intressegrupp och att skriva 'vetenskapligt' för en smal forskarkrets. Ett av avhandlingens väsentligaste bidrag är just att försöka förena olika läsarter i samma "projekt". Min primära målgrupp är en bredare intressentgrupp och bland annat därför är avhandlingen en sajt, har cirka 400 länkar till Wikipedia och en unik design.

En webbavhandling kan göras Paretooptimal (Kap. 7.3) - bättre för några utan att göra den sämre för andra. Webbformatet ger en bredare läsekrets många möjligheter medan det - ännu en tid - ger många akademiker problem då det är annorlunda än en linjär framställning.

5Varför har avhandlingen/sajten en Läsanvisning?

Är det en svaghet eller en styrka att denna avhandling har en Läsanvisning (Kap. 1)? Vanliga avhandlingar har ingen läsanvisning utöver en Innehållsförteckning (Kap. 3) så det kan sägas vara en svaghet att en webbavhandling 'behöver' en läsanvisning.

Men den behövs av minst två skäl. Forskare och inte minst bedömare av denna webbavhandling är vana vid en ganska linjär läsning - från pärm till pärm - och att man lättare kan "hoppa" till önskat kapitel är ovant och kräver viss inlärning för att navigera smart. För en bredare allmänhet är en Läsanvisning inklusive några förklaringar och tips en bra guide för en bättre läsupplevelse. En ny större sajt är som att komma till en ny stad. En karta och några gatunamn gör det lättare att finna det man söker. Och det oväntade.

6Hur annorlunda får en webbavhandling vara för att bli godkänd?

I Högskoleförordningen finns inga regler om hur en avhandling ska se ut (Kap. 33). Där står enbart att en sådan ska vara godkänd för en doktorsexamen.

Det är de lokala reglerna vid respektive lärosäte och institution som avgör de aktuella kraven. Mot den bakgrunden kan till exempel Ekonomihögskolan i Lund (EHL) och Konstfack ha olika kravbilder. Regler kan ändras och undantag kan ibland beviljas av särskilda skäl. Reglerna på bland annat EHL anger en sådan möjlighet.

En webbavhandling har helt andra kriterier än en traditionell avhandling. Ska en webbavhandling, och inte minst första gången en sådan publiceras utveckla sin egenart eller i möjligaste grad likna en traditionell avhandling? Jag driver min avhandling i riktning mot att utveckla möjligheterna - utan avkall på att vara vetenskaplig - medan andra och starka krafter driver och pressar avhandlingen i det vanligas riktning.

I bästa fall är detta en konstruktiv motsättning som "alla" lär något av. Men hur annorlunda? Det är en fråga om intresset för nya digitala modeller för avhandlingar. Det finns alltid early adopters på någon högskola.

7Varför är flertalet citat på engelska och oöversatta?

Skälet är att avhandlingen har olika läsargrupper. Den primära målgruppen, en bredare allmänhet, antas ha lägre intresse för citat från vetenskapliga källor än forskare inom området. För den senare gruppen antas citaten på originalspråk ha större trovärdighet än mina eventuella översättningar. För de som vill läsa citaten på till exempel svenska rekommenderas utmärkta Google Translateexternal link.


36.2Blogg

Bloggen är tänkt att säga något om vad som händer i avhandlingsprocessen. Den första posten var i oktober 2020.

2020.10.16: Förbättrad navigering på sajten

Nyligen infördes att det efter varje intern länk finns ett kapitelnummer som visar vart länken leder. I en webbavhandling är det viktigt att göra det lättare för Läsarna (Kap. 7.2.2) att hitta det man är intresserad av. Flera användarstudier visar att "klickbenägenheten" ökar om man får mer information om vart en länk leder.

2020.10.12: Avhandlingen finns nu på en separat domänadress

Avhandlingen finns nu endast på webbavhandling.se. Uppslagsverket BiBB finns kvar på bibb.se. Tiden var mogen för denna uppdelning där avhandlingen länge varit en undersajt på bibb.se. Förändringen kommer att göra det lättare för 'Akademin' att hantera avhandlingen och är ett vältimat steg för den vidare kommersialiseringen av uppslagsverket BiBB.

2020.10.04: KO-anmälan av NE Sverige AB

feedback

13 september 2020 anmälde jag NE Sverige AB till Konsumentombudsmannen för vilseledande marknadsföring - se studien NE och marknadsföringslagen (Kap. 17).

Publicerades: 2020.   Uppdaterad senast: 3 november 2020



Ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Webbavhandlingar och affärsmodeller för uppslagsverk'.

9 kommentarer.  Din är välkommen.

Innehållsförteckning med närmare 300 underrubriker finns på - bibb.se/avhandling/innehall/