Avhandling i företagsekonomi  
(Johan Schlasberg)


Webbavhandlingar

html och css bild
7.1   Språk för avhandlingar

Webbavhandlingar är avhandlingar i webbformat som finns som en unik sajt. Det finns idag ingen etablerad modell för hur en webbavhandling kan och bör se ut men detta kommer att klarna i takt med ökad erfarenhet och praxis. Webbavhandlingar kan anpassas till olika ämnen och situationer. Min avhandling kan läsas av såväl en mindre grupp i forskarsamhället som av en bredare läsekrets. Jag kallar detta för en avhandling som en service. Här diskuteras möjligheterna med webbavhandlingar och deras impact.

I kapitlet Ekosystem för avhandlingar (Kap. 26) diskuteras ekosystemen för avhandlingar som bok, Pdf och i webbformat. Där förs också en diskussion om drivkrafter för och emot förändring av det regelverk vid svenska universitet och högskolor som kräver en tryckt bok som underlag vid en disputation.

Digitalisering och webbifiering är olika saker. Man kan till exempel digitalisera de analoga samlingarna i ett museum eller digitalisera ett stort antal processer i industrin. En Pdf-fil är förvisso digital men den är inte ett webbformat.


F rågor: Vilka faktorer är viktiga att beakta vad avser produktion, läsarvärde, vetenskaplig utvärdering med flera vad avser webbavhandlingar?


7.2 Tre kvalitetsnivåer i webbavhandlingar

Webbavhandlingar har en stor potential för produktion, kommunikation och påverkan som i många avseenden överstiger en tryckt avhandling och även en Pdf. Vi är i början på ett nytt avhandlingsformat och min avhandling möter som förväntat såväl ointresse som okunskap och motstånd. Det gör många innovationer. Webbavhandlingar läses på ett annat sätt än en bok eller en Pdf.

En webbavhandling börjar inte med ett dokument i Word utan skrivs direkt i ett digitalt publiceringssystem eller kodas, som här, på annat sätt. Huvudspråken i en webbavhandling heter HTML svW (HyperText Markup Language) och CSS svW Cascading Style Sheets) som styr hur en sida presenteras. Html och CSS är globala standarder som utvecklas av The World Wide Web Consortium (W3C).

Att skriva en webbavhandling är idag betydligt mer komplicerat - detta kommer att förenklas - än att producera en tryckt avhandling. Uppgiften ställer flera för mediet unika krav. Det krävs tre kvalitetsnivåer i en webbavhandling.

Akademisk kvalitet  ↓

Användarkvalitet  ↓

Teknisk kvalitet  ↓

7.2  Tre kvalitetsnivåer

7.2.1  Akademisk kvalitet

Det helt avgörande i en webbavhandling är om den uppfyller kraven för en doktorsavhandling (Kap. 0). Om än användarkvaliteten och den tekniska kvaliteten är utmärkta utgör de enbart basen för den akademiska acceptansprocessen.

7.2.2  Användarkvalitet

Kraven på användarkvalitet är högre i en webbavhandling än i en tryckt avhandling eller i en Pdf då läsarmiljön är mer komplicerad och icke-linjär. Läsarna beter sig på andra sätt i en webbmiljö än i en Pdf eller i en avhandling i bokformat.

Vanliga nyckelord är UX enW - user experience och UI enW - user interface.
UX kan sägas handla om huruvida en besökare - på ett trovärdigt sätt - får svar på den fråga hen hade eller får löst ett viss problem, en uppgift. UI kan sägas vara det som syns på skärmen - grafisk design och bilder - och hur navigationen ser ut för att stödja de(t) mål som besökaren har. UX- och UI-design är olika men närliggande expertområden som utvecklas hela tiden. Som framgår av läsanvisningen (Kap. 1) och sajten har en hel del arbete lagts ner för att öka användarnyttan i flera dimensioner.

I maj 2020 aviserade Google en större uppdatering av sin sökalgoritm genom att man lagt till en faktor 'Page experience'. Att tänka i sådana termer tillför värde också i akademiska texter och inte minst för läsare av akademiska texter.

7.2.3  Teknisk kvalitet

I en webbavhandling är den tekniska kvaliteten en mer komplicerad fråga än i en tryckt avhandling eller Pdf. De två senare är former som inte kan eller är tänkta att variera med en läsares resurser. En bok är en bok och en Pdf är en digital men statisk container som inte är 'responsiv' svW det vill säga som dynamiskt och automatiskt anpassar sig till olika användarmiljöer.

w3c
7.3  W3C

En webbavhandling ska kunna läsas i många olika användarmiljöer - i en dator, i en 'padda' eller i en mobiltelefon. Inom dessa miljöer finns dessutom ett större antal konfigurationer.

Jag har kodat varje sida i denna avhandling för att följa W3C:s standard för webbsidor. Man kan kontrollera detta via deras valideringstjänst. Den grafiska designen i avhandlingen styrs av ett gemensamt stylesheet (CSS enW). Även för dessa finns en W3C-standard. Se validering för denna sajt.

Alla sidor är designade och kodade i Adobes webbutvecklingsprogram Dreamweaver enW och Photoshop enW. Sajten innehåller också en liten del Javascript enW.

7.3En avhandling i ett serviceperspektiv

Artikeln 'Organizing for digital servitization: A service ecosystem perspective' (Sklyar et al. 2019 ref+) är ett bland flera exempel på den växande forskningen om servicetransformationen inom industrin. Forskningen inom området beskrivs trots ökande intresse som otillräcklig och författarna understryker att en sådan transformation kräver ...

en djup förståelse av ekosystemet och förmåga att påverka det, liksom viljan och förmågan att förändra den interna organisationsstrukturen. (Ibid. s. 456) Original

Det engelska ordet "servitization" - ses ibland på svenska som "servicifiering" - antyder en process där något övergår till att i ökande omfattning bli eller erbjudas som en service.

Hur skulle en ökad servicifiering
av avhandlingar kunna se ut?

Service och informationsbekvämlighet

Informationsbekvämlighet (information convenience) är ett bra verktyg för att diskutera grader av service och servicifiering av avhandlingar. En avhandling i bokformat har en relativt låg servicegrad då det inte finns något enkelt sätt att få veta mer om ett okänt ord, en referens eller en källa. Man kan till exempel inte heller förstora texten eller läsa på valfritt språk. I den meningen kan man säga att en 'avhandlingsbok' är en produkt. Att en tryckt avhandling kan vara bra i andra dimensioner är en annan fråga än serviceperspektivet.

Att trycka avhandlingar var den möjlighet som fanns intill för några decennier sedan. Med introduktionen av digitala textprogram och Pdf kunde informationsbekvämligheten öka. Men detta ledde endast till en begränsad transformation då drivkrafterna för mer radikala förändringar var små. Webbteknologier möjliggör nya modeller och kommer efterhand att påverka de institutionella ramarna och hur avhandlingar skrivs och läses. De grundläggande teknologiska faktorerna driver utvecklingen vidare, somliga skulle säga framåt andra inte.

Inom livsmedelsbranschen talar man om 'convenience food' och convenience är ett nyckelord i allt fler branscher. Min webbavhandling kan ses som en modell för den tankefiguren applicerad på en avhandling.

Paretooptimalitet och 'ease of use' för många

Hur kan informationsbekvämlighet för avhandlingar se ut och efter vilken logik och efter vilka kriterier ska denna 'ease of use' drivas? Är målgruppen given? Målet med ökad informationsbekvämlighet är att göra den bättre för fler utan att göra den sämre för andra. Detta kallas ofta Paretooptimalitet svW efter den italienske sociologen och ekonomen Vilfredo Pareto (1848-1923) svW.

Således ger en avhandling högre total nytta - är mer paretooptimal - om den kan ge fler högre informationsbekvämlighet utan att göra det sämre för andra. För de som känner till Pareto och paretooptimalitet gör det inte texten sämre att det finns förklarande länkar till en för alla fritt nåbar källa medan länkarna tillför värde till de som vill veta mer.

Drivkrafter för förnyelse av modellen för avhandlingar
webbteknologier och informationsbekvämlighet
7.4   Drivkrafter

Gutenbergrevolutionen möjliggjorde bland mycket annat att avhandlingar kunde tryckas. Digitala textprogram och Pdf-formatet blev de centrala verktygen för en efterföljande teknikgenerations avhandlingar.

Precis som el håller på att bli viktigare för drift av bilar kommer webbteknologier (webbifiering) att vara en grundläggande drivkraft för framtidens avhandlingar. Webbifiering möjliggör större informationsbekvämlighet - för fler - än tidigare paradigm.

De olika ekosystemen erbjuder olika och ofta unika begränsningar och möjligheter. Varje paradigm konstruerar ett (delvis) nytt ekosystem (kap. 26).

Den webb-baserade transformationen av akademisk forskning kommer att göra forskningen bättre i många avseenden och öka läsekretsen. Detta kommer att se olika ut beroende ämne, forskningsuppgiften, forskarens intressen och kompetens, institution, högskola och regelverk (Kap. 27).

7.4Några möjligheter med och i en webbavhandling

7.4.1  Fler läsare och större impact

För att få fler läsare och intressenter av avhandlingar och mycket annan akademisk forskning krävs ökad tillgänglighet och större informationsbekvämlighet. Dessa aspekter är mer centrala än att forskningen - i varje fall inom företagsekonomi - skulle bli teoretiskt bättre (Kap. 26). Ett bättre format är idag viktigare än orealistiska förhoppningar om att bättre forskning ger fler läsare.

7.4.2  Större potential än bok och Pdf

Avhandlingar i bokformat har ingen "uppsida". Tvärtom har de efterhand reducerats till uniforma verk med låg design och typografisk fantasilöshet. Avhandlingar i Pdf-format (Kap. 26.5) har också en begränsad "uppsida" då själva formatet är nära kopplat till bokformatet.

Webbformatet har de senaste åren utvecklats i snabb takt och nya möjligheter (Kap. 26.6) kommer att utvecklas under många år framåt.

7.4.3  En smartare Referenslista

Referenslistan är en viktig del i en avhandling och kan denna göras smartare och mer användbar för många ökar såväl analysmöjlighten av avhandlingen som dess värde i andra sammanhang. Man kan diskutera vilka funktioner som en 'smartare' referenslista ska innehålla.

I min Referenslista (Kap. 33) finns till exempel länkar - kallade 'Kontext' - till det eller de kapitel och ibland stycke där referensen åberopas. Man kan ange om Referensen är en betaltjänst och ange eventuell länk till nerladdning eller en fri resurs - kallas här 'Online'. Man kan också ha med länkar till några för avhandlingen relevanta tidskrifter och sajter med mera. Denna extrainformation minskar inte det akademiska värdet och ökar värdet för andra läsare. Min avhandling har lite drygt 1.000 externa länkar för mer information och verifiering. I kapitlens referenser anger "ref+" att mer information finns direkt online via Referenslistan.

7.4.4  Bättre Design och högre Webbnivå

Idag är Designvetenskap ett omfattande och variationsrikt ämne på ett stort antal universitet. Design har många facetter från funktioner till varumärkesidentiter, från resursoptimering till estetik. Det är ett rimligt antagande att även en mer inbjudande och intressant design av avhandlingar har betydelse.

Tack vare webbkodning och annan utveckling kan till exempel såväl avhandlingar som uppslagsverk nå en högre vad jag kallar "Webbnivå" (Kap. 10.4). Begreppet handlar om hur väl en tjänst använder webbens möjligheter. Webbnivån är en av de kritiska faktorerna för till exempel ett uppslagsverks affärsmodell (Kap. 12) och diskuteras mer i kapitlet Modell för uppslagsverk. En hög webbnivå är ett av målen med det nya uppslagsverket BiBBB.

7.4.5  Språk

Avhandlingar skrivna på författarens eget språk kan tack vare fria tjänster som Google Translate läsas allt bättre på engelska och andra språk. Här finns en form av motsättning mellan att skriva för en smal i första hand akademisk publik och en större nationell krets av intressenter. Många har troligen även ett mer levande akademiskt språk när det baseras på det egna språket. I min avhandling har stor vikt fästs vid språk och design (Kap. 4.1.4)

7.4.6  Ökad "Findability"

Om en avhandling ska bli läst - om så bara ett kapitel eller två - måste den hittas. Ju högre upp en viss sökfråga eller sökbegrepp om något i en avhandling visas vid en Googlesökning desto fler läsare. Ökad 'Findability enW' är ett nyckelbegrepp för att via sökmotorer komma 'högt upp' bland svaren. Detta kräver en design som uppfyller ett flertal av sökalgoritmens villkor. Detta görs bättre i en webbavhandling än i en Pdf i en arkivtjänst.

En webbavhandling erbjuder tack vare "tagging" av enskilda sidor möjlighet för någon att informera andra om ett kapitel, en YouTube video, en pod med mera via sociala media som Facebook, Linkedin och Twitter om det de finner intressant.

7.4.7  Ökar forskningsfinansiärers intresse för en avhandling

Som bland annat diskuteras i kapitlen impact (Kap. 30) och är värde (Kap. 4.2) intresset - och kraven - ökande bland forskningsfinansiärer för att forskningen sprids och får en önskad impact i samhället. En del i den processen är ökad tillgänglighet för forskning och fler läsare.

7.4.8  Ökar näringslivets intresse för en avhandling

Idag är det mycket få personer i näringslivet som läser en avhandling i företagsekonomi. En avhandling som en service och på ett nationellt språk ökar möjligheten att få fler läsare i näringslivet vilket skulle bidra till ökad korsbefruktning mellan Akademi och praktik.

7.4.9  Läsardialog och Vanliga frågor

I avhandlingsprocess hålls seminarier där kritik och synpunkter välkomnas. I de ämnen och på sätt som är lämpliga kan även läsare utanför en smal krets inviteras att komma med frågor och framföra synpunkter. Detta kan göras på olika sätt. Jag har valt en öppen process där kapitel publicerats i form av "pågående arbete". Detta har öppnat upp för Kommentarer (Kap. 35) och möjlighet att besvara en del Vanliga frågor (FAQ) (Kap. 36). Och även en del kommentarer via en blogg.

7.5Från många experiment till nytt ekosystem

Det är stor skillnad mellan olika enstaka experiment eller projekt med en webb-baserad avhandling och ett nytt stort ekosystem för webbavhandlingar.

Det ligger i tiden att många experimenterar med sätt att använda webbformatet i akademisk forskning och i avhandlingar. Den första (2015), och hittills enda, avhandling som jag känner till som enbart finns som en sajt är Amanda Visconti - James Joyce, Ulysses, ett projekt inom Digital humaniora. Det finns senare hybridformer av tryck och webb med en Pdf (eller trycksak) som kompletterats med digitala resurser British Library (ref+)).

Tidskriften Distill är en plattform för att presentera forskning i webbformat

Nätet är ett kraftfullt medium för att dela nya tankesätt. Under de senaste åren har vi sett många kreativa exempel på sådant arbete. Men traditionell akademisk publicering förblir fokuserad på PDF, vilket förhindrar denna typ av kommunikation. Original

interaktiva artiklar
7.5   Interaktiva sajter

Webbsidan Communicating with interactive articles har ett stort antal mycket intressanta exempel på interaktiva experiment och sajter inom flera områden.

Inom det som kallas 'Digital humaniora' är intresset stort för möjligheterna med ny teknik. På Umeå universitet finns Humlab och vid Göteborgs universitet finns Digital Humaniora.

Men vare sig exemplen från tidskriften Distill eller inom Digital humaniora tar upp frågor kring hur man skulle kunna utveckla ett nytt ekosystem för webb-baserade avhandlingar.

7.6Strukturfrågor för webbavhandlingar

För att webbavhandlingar ska bli ett nytt ekosystem finns det en rad faktorer som måste hanteras, somliga större andra mindre. Utöver att få centrala resurser på plats är det viktigt att olika invändningar lyfts fram och besvaras (Kap. 26.11).

7.6.1   Ett Content Management System (CMS-r) för produktion av avhandlingar

I framtiden kommer, föreslår och förutspår jag, doktoranderna att erbjudas vad man skulle kunna kalla ett 'Research Management System (RMS)' vilket är ett för ändamålet designat Content Management System (CMS) svW som kräver ingen eller bara ringa kunskap om programmering. Doktoranderna får ett publiceringsverktyg som ger väsentligt större möjligheter än att 'använda Word och Pdf. En annoteringstjänst enW kan byggas in i ett CMSr-system.

Bland funktionerna i ett CMSr-system finns flera nivåer av sekretesshantering och versionering. Detta ger flera möjligheter att välja vem som ska få ta del av vilket material och när. Man kan ha ett privat "work-space", ett som handledaren kan ta del av och annotera etc. Man kan välja sin cirklar. Vissa "ytor" kan vara kollaborativa. Jämför tjänster som Trello och andra.

Min avhandling är ett exempel på en relativt öppen modell vilket gett feedback, som kommenterats ovan, under avhandlingsprocessen.

7.6.2   Lagring och tillgänglighet.

Frågan om arkivering och hantering av webbavhandlingar (Kap. 26.6) kan lösas på flera sätt. Här har universitetsbiblioteken en viktig uppgift. De avhandlingar i bokformat och i Pdf-format som idag arkiveras är att betrakta som avslutade "projekt". Man kan tänka sig att webbavhandlingar finns tillgängliga i mer än en version för att till exempel kunna innehålla uppdatering av länkar.

7.6.3   Aktörer och utbildning i ekosystemet webbavhandlingar

Ekosystem är komplicerade nätverk av många aktörer och kompetenser. I kapitlet Ekosystem för avhandlingar (Kap. 26.6) diskuteras bland annat om det kommer att bli lokala (nationella) aktörer som blir centrala aktörer i ett nytt ekosystem eller om det blir globala aktörer som Google och de stora förlagen.

Det kommer att behövas en grundkurs för forskare och studenter för att förklara vad en webbavhandling är eller kan vara. För de som direkt väljer att skapa en webbavhandling krävs utbildning i såväl i CMSr som flera andra aspekter. Högskolorna behöver utveckla ny kompetens för bistå doktorander och studenter. Särskild utbildning bör riktas mot lärare, forskare och administratörer som kan behöva stärka sin digitala litteracitet.

7.8Konkurrens mellan ekonomihögskolor

Ekonomihögskolan i Lund ( EHL) är mycket engagerad i frågorna om internationell ranking och ackreditering. Inte bara av statusskäl och för samverkansmöjligheter, utan för att det påverkar intäkterna och verksamheten. EHL kom 2020 på 75:e plats i Financial Times ranking av handelshögskolor i Europa.

Det ligger i tiden att en såväl bred som djup digital kompetens är ett kriterium som kommer att växa i betydelse såväl vid rekrytering av studenter och lärare som i kontakter med näringsliv och förvaltningar. Att acceptera och stärka utvecklingen av webb-baserade format på såväl Master- som forskarnivå är en säker väg mot förbättrad ranking. Detta är inget djärvt påstående men kommer att kräva väsentligt ökad digital komptens.

I oktober 2018 tillkännagav MIT att man startar ett nytt College of Computing med 1 miljard USD i startkapital. Nyhetsrubriken var 'MIT reshapes itself to shape the future'. Som kan ses i videon nedan finns en bred insikt om hur 'computing and AI' kommer att förändra världen och att vi måste förstå både tekniska, etiska och samhälleliga konsekvenser och möjligheter i denna utveckling.

7.6   MIT - College of Computing

Publicerades: maj 2016.   Uppdaterad: 8 januari 2021



Ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Webbavhandlingar och affärsmodeller för uppslagsverk'.

9 kommentarer.  Din är välkommen.

Innehållsförteckning med närmare 300 underrubriker finns på - webbavhandling.se/innehall/