Webbavhandlingar

En webbavhandling är en avhandling i webbformat, ett nytt verktyg i universitetens och högskolornas forskningskommunikation. Webbifiering är en megatrend och utmaningen är om och hur högskolevärlden kan använda webbformatet i avhandlingar för att bättre nå sina mål? Avhandlingen är en prototyp för webbavhandlingar. Den kan läsas av fler än vanligt då den är designad för både forskare och en bredare krets, är på svenska och har närmare 400 direktlänkar till uppslagsverken Wikipedia och BiBB↗. Webbavhandlingar läses på ett annat sätt än ett Pdf-format.

Avhandlingen har fyra kapitel om webbavhandlingar

I detta kapitel introduceras vad webbavhandlingar är och kan bli och hur de kan anpassas till den akademiska miljön.
Tre ekosystem för avhandlingar (Kap. 25) har ett historiskt perspektiv på hur den vetenskapliga konversationen har utvecklats från samtal till brev och böcker och i våra decennier till Pdf-format och ett möjligt webbformat. Det görs en jämförelse mellan tre ekosystem.
I Avhandlingar och forskningskommunikation (Kap. 27) framförs att begreppet "informationsbekvämlighet" (information convenience) applicerat på webbavhandlingar tillför värde till både specialister och andra intresserade.
I kapitlet Ekosystem för webbavhandlingar (Kap. 28) diskuteras några av villkoren och drivkrafterna för ett möjligt nytt ekosystem för webb-baserade avhandlingar och inte osannolikt annan forskning.

Digitalisering och webbifiering är olika saker. Man kan till exempel digitalisera samlingar i ett museum eller digitalisera ett stort antal processer i industrin. Ett Pdf-format är förvisso digitalt men den har inte ett webbformat och bygger inte på webbteknologier.

26.2 Tre kvalitetsnivåer i webbavhandlingar

Att skriva en webbavhandling är idag betydligt mer komplicerat - detta kommer att förenklas - än att producera en tryckt avhandling. Uppgiften ställer flera för mediet unika krav. Det krävs tre kvalitetsnivåer i en webbavhandling.

26.2.1 Vetenskaplighet och kunskapsutveckling

Det avgörande i en webbavhandling är om den uppfyller kraven för en doktorsavhandling enligt Högskoleförordningen och Ekonomihögskolan (Kap. 0.1), i vilka ingår att ... genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen [...] - bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Kunskapsutveckling i avhandlingar (Kap. 30.1). Om dessutom användarkvaliteten och den tekniska kvaliteten är utmärkta utgör dessa bra stöd för både vetenskaplighet och forskningskommunikation.

26.2.2 Användarkvalitet

Kraven på användarkvalitet är högre i en webbavhandling än i en tryckt avhandling eller i ett Pdf-format då läsarmiljön är mer komplex och varierande - från mobil till 'padda' och dator. Läsarna beter sig på andra sätt i en webbmiljö än i ett Pdf-format eller i en avhandling i bokformat.

Vanliga nyckelord är user experience UXWikipedia och user interface UIWikipedia. UX kan sägas handla om huruvida en besökare - på ett trovärdigt sätt - får svar på den fråga hen hade eller får löst ett viss problem, en uppgift. UI kan sägas vara det som syns på skärmen - grafisk design och bilder - och hur navigationen ser ut för att stödja de(t) mål som besökaren har. I större projekt ingår ofta olika specialister från respektive UX, UI-design och programmering. Områdena och 'best praxis' utvecklas hela tiden. Se till exempel 'The Aesthetic-Usability Effect' (Mayer, 2017, ref+).

I maj 2020 aviserade Google en större uppdatering av sin sökalgoritm genom att man lagt till en faktor 'Page experience'↗. Att tänka i sådana termer tillför värde även i akademiska texter och inte minst för en bredare krets av läsare. Konceptet Page experience bygger på ett koncept man introducerade 2020 "Core Web Vitals" ↗. Det är några centrala tekniska kriterier för att mäta och öka användarnas upplevelser av hur sidor på nätet fungerar. Ett exempel är hur snabbt en sida laddas i olika läsmiljöer. (Avhandlingen är testad för att nå den högsta kategorin, vilket den gör.)

Om att skriva för webben

Det finns många skillnader mellan att skriva för webben och att skriva en bok eller ett Pdf-format. Avhandlingen har i sin struktur och design influerats av bland andra de omfattande undersökningar som under många år presenterats av (Nielsen Norman Group, ref+). Referensen innehåller ett flertal artiklar om olika aspekter på hur man bäst skriver för läsare av webb-baserade texter.

Avhandlingen är skriven för webben. Detta betyder bland annat att resultat ofta placeras högt upp på en sida och att en inledning gärna ska väcka intresse för vidare läsning. De fyra punkter som inleder kapitlen 25-28 om webbavhandlingar är ett exempel på en textmodell för läsning via webben. Andra exempel är sammanfattningen av studierna om digitala NE (Kap. 15) och "Tips" för närliggande kapitel. Det är rimligt att tro att vetenskapliga texter i stigande grad kommer att influeras av "Digital first", ett uttryck med referens till "Mobile first".

26.2.3 Teknisk kvalitet

html och css bild — Fig. 26.3 Språk
för avhandlingar

I en webbavhandling är den tekniska kvaliteten en mer komplicerad fråga med större möjligheter än i en tryckt avhandling eller i ett Pdf-format. De två senare är format som inte kan eller är tänkta att variera med en läsares resurser och olika tekniska användarmiljöer. En bok är en bok. En Pdf är en statisk container. En webbavhandling kan läsas i många olika användarmiljöer.

Grunden i den moderna webbvärlden heter 'responsiv design'Wikipedia som är en design och teknologi som dynamiskt och automatiskt anpassar text och bild till olika användarmiljöer: en dator, en 'padda' eller i en mobiltelefon. Inom dessa miljöer finns dessutom ett flertal konfigurationer som olika skärmstorlekar, varierande upplösning (pixeltäthet) och lägen - vertikalt och horisontellt.

W3C↗ är ett globalt konsortium för utveckling en gemensam webbstandard.Jag har kodat varje sida i denna avhandling för att följa W3C:s standard för webbsidor. Man kan kontrollera detta via deras valideringstjänst. I webbvärlden skiljer man mellan innehållet och de regler som styr hur innehållet presenteras, ett 'stylesheet'. Den grafiska designen i avhandlingen styrs av ett för alla kapitel gemensamt stylesheet (CSSWikipedia). Även för dessa finns en W3C-standard. Se validering för denna sajt↗. CSS betyder 'Cascading Style Sheet' och ordet kaskadera implicerar en hierarkisk ordning av styrande regler. Detta kräver att man är medveten om reglernas ordning inom ett CSS och att 'lokala' regler för ett kapitel eller mening ersätter en generell regel. Denna hierarki möjliggör både att man kan införa ändringar i ett CSS som slår igenom globalt på sajten och att göra lokala implementationer.

En webbavhandling börjar inte med ett dokument i Word utan skrivs direkt i ett publiceringssystem eller har handkodats som i denna avhandling. Huvudspråket i en webbavhandling heter HTMLWikipedia (HyperText Markup Language) som finns i flera versioner.

Avhandlingen är programmerad i webbprogrammet DreamweaverWikipedia och i PhotoshopWikipedia. Sajten innehåller också en liten del JavascriptWikipedia.

26.3Dynamiska data och interaktivitet

Figuren nedan är ett exmpel på hur man kan ha med dynamiska data och interaktiv grafik i en webbavhandling. Källa: Ourworldindata.org↗. Publiceringstillstånd enligt Creative commonsBiBB.

26.4Akademisk acceptans för webbavhandlingar

Det är en sak att en webbavhandling kan hålla bra vetenskaplig kvalitet, bra användar- och teknisk kvalitet, och en annan att få formell acceptans i den organisatoriska högskolemiljön. Det senare är mer lokalt än generellt.

Den första (2015), och hittills enda, avhandling som jag känner till som enbart finns som en sajt är Amanda Visconti - James Joyce, Ulysses↗, ett projekt inom Digital humaniora. Klokt nog hade hon redan från början förankrat sitt projekt i den miljö som skulle bedöma avhandlingen. Det finns senare hybridformer av tryck och webb med en Pdf (eller trycksak) som kompletterats med digitala resurser.

Varje format bär sina möjligheter och begränsningar. Att senare format - och produkter - bär starka drag av sina föregångare är naturligt. Här betyder detta att en webbavhandling måste ha flertalet karakteristikor från formaten bok och Pdf och att utmaningen är att bygga en mental och praktisk karta för de nya möjligheterna.

26.5Avhandlingar för flera läsekretsar

En avhandling har flera kategorier av läsare och läsningen sker vid olika tidpunkter med en början på interna seminarier till en betygsnämnd vid en disputation och sedan i vidare ringar inom forskningsfältet. En mindre del av forskningsresultaten når en bredare publik via media och högskolornas lagstadgade samverkansuppgift↗.

Den dominerande modellen är att en avhandling nästan enbart har fokus på en mindre krets av specialister och forskare. Om forskningen ska nå andra behöver den vanligen paketeras om till populärvetenskap eller tidningsartiklar. Språket behöver ändras och referensvolymerna tuktas.

En webbavhandling erbjuder möjligheter till att vidga läsekretsen redan i sin design. Utmaningen är om man kan göra det enklare - mer "convenient" - för fler kategorier av läsare utan att det blir sämre för specialisterna? Akademisk forskning har de senaste decennierna blivit allt mer specialiserad. Inom företagsekonomi betyder detta att forskare inom fälten marknadsföring, organisation, redovisning och strategi sällan läser varandras arbeten. Logiken bakom detta ska inte utvecklas här utan nämns för att understryka att det inte finns en gräns - mellan forskare och allmänhet - utan en serie gränser eller cirklar med olika grader av förförståelse.

Man kan säga att en webbavhandling erbjuder sina läsare en högre grad av service än vad som är möjligt i en tryckt avhandling och i en pdf. Denna service kan utformas på olika sätt. Ett exempel i denna avhandling är de många direktlänkarna till information om till exmpel ord och personer som många läsare kanske inte är familjära med. Att enkelt leverera mervetande är en bra service. Att enkelt kunna hantera avhandlingen kapitelvis om man så önskar är också en serviceaspekt.

Fler frågor om forskningskommunikation utvecklas i Avhandlingar och forskningskommunikation (Kap. 27)

26.6Infrastruktur för webbavhandlingar

Avhandlingar ingår i en infrastruktur av regler och stödsystem. Reglerna är till exempel vilka format som accepteras som underlag för olika interna forskarseminarier och själva disputationen. Arkivering är ett exempel på ett stödsystem som i sin tur har formatregler och en institutionell ram. Frågorna utvecklas i kapitlet Ekosystem för webbavhandlingar (Kap. 27).

26.7 Publiceringssystem för webbavhandlingar

För att formatet webbavhandlingar ska spridas i skala krävs ett publiceringssystem, ett Content Management System (CMS)Wikipedia som kräver ingen eller bara ringa kunskap om programmering. Journalister på en tidning och kommunikatörer på en högskola skriver alla i ett CMS.

I framtiden förutspår jag att doktoranderna kommer att erbjudas ett 'Research Management System (RMS)' vilket är ett för ändamålet designat CMS. Doktoranderna får därmed ett nödvändigt publiceringsverktyg. En annoteringstjänstWikipedia kan byggas in i ett RMS-system.

Många avhandlingar skulle nog bli bättre - mer variationsrikt språk och bli tydligare - om de skrevs på doktorandens hemspråk och "appöversattes" till önskat språk. En utveckling som i ett globalt perspektiv öppnar många nya möjligheter. Manuell finjustering av språk med mera kan göras när så behövs. Tjänster som Google translate blir allt bättre vilket visats i flera test och är mellan vissa språk i paritet med professionell manuell översättning.

Bland funktionerna i ett RMS-system finns versionering (Wikipedia är ett exempel på en sajt med versionering) och sekretesshantering. Detta ger flera möjligheter att välja vem som ska få ta del av vilket material och när. Man kan ha ett privat "work-space", ett som en handledare kan ta del av och annotera etc. Man kan välja sin cirklar. Vissa "ytor" kan vara kollaborativa. Jämför med en tjänst som Trello↗.

Min avhandling är ett exempel på en öppen modell, som har för- och nackdelar, för ökad feedback under avhandlingsprocessen. Andra kommer att välja en annan modell. Även i denna avhandling finns viss information bakom ett lösenord (Kap. 2.7).

Rätt enkelhet

Det är en utmaning att göra flera aspekter på webbavhandlingar enklare. 'Insanely simple. The obsession that drives Apple's success' (Segall, 2012). Enklare att producera, enklare att läsa, enklare att få acceptans för och enklare att bli en del i ett nytt Ekosystem för webbavhandlingar (Kap. 28).

26.8 En effektivare avhandlingsprocess

Datorerna blev väsentligt snabbare när man övergick från en seriell till en parallell processhanteringWikipedia. Kan detta vara en modell för att effektivisera den akademiska skriv- och publiceringsprocessen? Kan ledtiderna kortas? Vad kan bli bättre fortare?

Det kan till exempel vara lättare att finna opponenter på seminarier och disputationen om man enbart kan skicka en länk till en webbavhandling till några intressenter snarare än att skicka en Pdf. Det är möjligt att webbavhandlingar kan bidra till att fler vill delta i seminarier och i den kollegiala konversationen (Kap. 30.2.1)

Det är nästan omöjligt att få en senior forskare inom samma ämne, för att inte tala om angränsande ämnen, att läsa (hela) ditt avhandlingsmanus. Det är i varje fall min erfarenhet och de svar jag får när seniora forskare tillfrågas generellt. Än svårare är det att få läsare från ett annat ämne om man gör en tvärvetenskaplig ansats (Kap. 6.2). Att ta sig an en stor Pdf tar lång tid och har en ganska hög starttröskel..

Som författare är man nog mer av en realist om några vill läsa ett fåtal kapitel. Det är enkelt att skicka en länk till ett kapitel eller två till potentiella intressenter av en webbavhandling. Första steget är alltid att väcka intresse: Davies (71) är en klassiker om intressant forskning (Kap. 30.11).

26.9Drivkrafter för ett nytt ekosystem

om framtiden för ett ekosysystem i webbformat — Fig. 26.5 Historia och Framtid

Genom att betrakta backspegeln kan man bara se en början på Framtiden. Innovationer har ofta många drag av sina föregångare. Jag kallar detta för framstegens tillbakablickande (Kap. 11.5). Tekniska innovationer som Gutenbergs rörliga typer är ett exempel på hur en ny epokgörande teknologi kan förändra vetenskapens villkor och de vetenskapliga konversationerna. Ekosystem är komplicerade och växer fram långsamt. Dessa frågor med tonvikt på avhandlingar i webbformat diskuteras i Ekosystem för webbavhandlingar (Kap. 28). Skiften av en omvälvande natur har både drivkrafter och motkrafter.

26.10Ja, men ... frågor och invändningar om webbavhandlingar

Det är både normalt och rimligt att nya idéer möts av frågor, stora och små. Bland annat har ett antal specialister i DiVA tillfrågats om sin syn på hantering av webbavhandlingar. Här listas några frågor som inkommit. De anges utan avsändare. Se också Kommentarer (Kap. 100) och i Vanliga frågor (Kap. 101) om hela avhandlingen.

1Vem har upphovsrätt till en webbavhandling?

I en tryckt avhandling eller en Pdf-avhandling ställs inte den frågan. Det beror på att texterna vanligen är skrivna i Word och att den manuella hanteringen på ett tryckeri anses vara så standardiserad att någon delad upphovsrätt inte är aktuell. Tryckeriets och andras bidrag kan likväl ha varit värdefulla. Att artiklar i en sammanläggningsavhandling kan ha medförfattare är en annan sak. För detta finns andra regler.

Om en webbavhandling skrivs i ett publiceringssystem (Kap. 26.5) kan det jämföras med beskrivningen ovan. Om det krävts manuell design och kodning i större omfattning skulle detta i ett fåtal fall kunna vara en grund för en självständig immateriell rättighet utöver det vetenskapliga innehållet. Detta kan behövas avtalas i projektets inledning. Målet är att ett CMS-system för avhandlingar ska vara så bra att doktoranden själv i analogi med en Pdf-avhandling ska kunna göra en webbavhandling. Och därmed blir de upphovsrättsliga frågorna enkla att hantera.

2Ska alla webbavhandlingar bedömas lika?

Konstnärliga avhandlingar har redan idag regler som skiljer sig från till exempel reglerna i flertalet andra vetenskaper. Tiden får utvisa hur webbavhandlingar ska utvärderas. Efterhand kommer det att växa fram en eller några dominerande modeller. Att de ska bedömas på ett likartat sätt betyder inte att de kommer att se ut på samma sätt.
Vetenskaplighet kan ha flera former och format.

3Hur ska en sajt "låsas" inför examination och efter en disputation?

Idag finns inte ett sätt att optimalt kombinera flexibilitet och kravet på att ett innehåll (en sajt) fixeras i tiden. När någon form av standard växer fram är det rimligt att det regleras i en överenskommelse mellan doktoranden, handledaren och institutionen / fakulteten.

En Pdf-avhandling som läggs in i DiVA är som "ett lagt kort ligger". Webbavhandlingar kommer på ett säkert att kunna lagras i olika versioner inklusive en slutlig version. Dessa kan vara publika eller inte. Webbavhandlingars eventuella uppdateringar - till en annan sajt eller ett pdf-format - efter en disputation är bland flera andra frågor där man måste testa olika lösningar.

Publicerades: maj 2016.
Uppdaterad senast: 9 oktober 2024

Tre ekosystem för avhandlingar ← 25
Webbavhandlingar
→ 27 Avhandlingar och forskningskommunikation

12 kommentarer. Din är välkommen.

Innehållsförteckning med alla underrubriker finns på - webbavhandling.se/innehall/