Avhandling i företagsekonomi  (Johan Schlasberg)


Webbavhandlingar

Webbavhandlingar är avhandlingar i webbformat som finns som en unik sajt. De kan finnas i två modeller. Den första är som idag en produkt med fokus på en liten grupp läsare i forskarsamhället. Den andra modellen är att - som denna avhandling - se en avhandling som en service med ökad läsbarhet också för icke-specialister.

I kapitlet Avhandlingsformat (Kap. 26) jämförs webbavhandlingar med avhandlingar i Pdf-format och som bok. Där presenteras också en studie om underlaget vid disputationer på svenska universitet och högskolor.


F orskningsfråga: Hur länge kommer modellen att disputera på en tryckt bok att vara det normala och när ersätts den modellen formellt med underlag i digitala format?

Den tryckta avhandlingen är idag 2020 det formella underlaget vid en disputation på Ekonomihögskolan i Lund.

Är det ett stort - och intressant - steg för universitet och högskolor att acceptera en Pdf som det formella underlaget vid en disputation? Och en webbavhandling?


7.2 Tre kvalitetsnivåer i webbavhandlingar

Webbavhandlingar har en stor potential för produktion, kommunikation och påverkan som i många avseenden överstiger en tryckt avhandling och även en Pdf. Vi är i början på nya modeller och min avhandling möter, som förväntat, motståndexternal link på vägen mot att bli ett etablerat avhandlingsformat. Webbavhandlingar har en annan struktur och läses på ett annat sätt. Det krävs ett modifierat - och uppdaterat - ekosystem (Kap. 26) för att optimera formatets möjligheter.

En webbavhandling börjar inte med ett dokument i Word utan skrivs direkt i ett digitalt publiceringssystem eller kodas, som här, på annat sätt. Huvudspråket i en webbavhandling heter HTMLexternal link svW (HyperText Markup Language). Html är en global standard som utvecklas av The World Wide Web Consortium (W3C)external link .

Att skriva en webbavhandling är idag betydligt mer komplicerat - detta kommer att förenklas - än att producera en tryckt avhandling. Uppgiften ställer flera för mediet unika krav. Det krävs tre kvalitetsnivåer i en webbavhandling.

Akademisk kvalitet  ↓

Användarkvalitet  ↓

Teknisk kvalitet  ↓

7.1  Tre kvalitetsnivåer

7.2.1  Akademisk kvalitet

Det helt avgörande i en webbavhandling är om den uppfyller kraven för en doktorsavhandling (Kap. 0). Om än användarkvaliteten och den tekniska kvaliteten är utmärkta utgör de enbart basen för den akademiska acceptansprocessen.

7.2.2  Användarkvalitet

Kraven på användarkvalitet är högre i en webbavhandling än i en tryckt avhandling eller i en Pdf då läsarmiljön är mer komplicerad och icke-linjär. Läsarna beter sig på andra sätt i en webbmiljö än i en Pdf eller i en avhandling i bokformat.

Vanliga nyckelord är UXexternal link enW - user experience och UIexternal link enW - user interface. UX kan sägas handla om huruvida en besökare - på ett trovärdigt sätt - får svar på den fråga hen hade eller får löst ett viss problem, en uppgift. UI kan sägas vara det som syns på skärmen - grafisk design och bilder - och hur navigationen ser ut för att stödja de(t) mål som besökaren har. UX- och UI-design är olika men närliggande expertområden som utvecklas hela tiden. Som framgår av läsanvisningen (Kap. 0) och sajten har en hel del arbete lagts ner för att öka användarnyttan i flera dimensioner.

I maj 2020 aviserade Google en större uppdatering av sin sökalgoritm genom att man lagt till en faktor 'Page experience'.external link Att tänka i sådana termer tillför värde också i akademiska texter.

7.2.3  Teknisk kvalitet

I en webbavhandling är den tekniska kvaliteten en mer komplicerad fråga än i en tryckt avhandling eller Pdf. De två senare är former som inte kan eller är tänkta att variera med en läsares resurser. En bok är en bok och en Pdf är en digital men statisk container som inte är 'responsiv'external link enW det vill säga som dynamiskt och automatiskt anpassar sig till olika användarmiljöer. Ett enkelt exempel i denna avhandling är att menyn längst ner på 'skärmsidan' inte finns med i ett kapitels utskrift till papper eller Pdf.

w3c
14.2  W3C

En webbavhandling ska kunna läsas i många olika användarmiljöer - i en dator, i en 'padda' eller i en mobiltelefon. Inom dessa miljöer finns dessutom ett större antal konfigurationer. Detta kräver att en webbavhandling följer kodstandarden för 'webbspråket' HTMLexternal link svW external link.

Jag har kodat varje sida i denna avhandling för att följa W3C:s standard för webbsidor. Man kan kontrollera detta via deras valideringstjänst. Den grafiska designen i avhandlingen styrs av ett gemensamt stylesheet (CSSexternal link enW). Även för dessa finns en W3C-standard. Se validering för denna sajtexternal link.

Alla sidor är designade och kodade i Adobes webbutvecklingsprogram Dreamweaverexternal link enW och Photoshopexternal link enW. Sajten innehåller också en liten del Javascriptexternal link enW.
Det får anses som ett extra värde att en avhandling - eller troligare ett visst kapitel - kan läsas i en mobiltelefon, vilket en del redan gör.

7.3En avhandling i ett serviceperspektiv

I första hand är en avhandling en "akademisk PRODUKT" för en ämneskunnig och ofta mycket liten läsekrets. Men vad händer om man därutöver ser en avhandling - eller många andra akademiska texter - som en SERVICE? Man skulle kunna säga att målet är en form av paretooptimalitetEn ekonomisk term för att beskriva hur en förändring kan ge någon en fördel utan att andra får det sämre. Om paretooptimalitetexternal link svW. där man kan kan tillföra läsvärde till fler - betyder högre servicegrad - utan att ge avkall på den akademiska trovärdigheten. Några exempel ...

  1. Länkar till för alla tillgängliga ordförklaringar och källor som Wikipedia (som ofta har citerbara referenser) för att lätt ge läsaren en allmän introduktion i ett ämne och inte belasta texten med långa förklaringar eller en omfattande notapparat.
  2. En utvecklad Referens-och litteratursida med ett flertal funktioner. I min Referenslista (Kap. 33) finns till exempel länkar - kallade 'Kontext' - till den eller de kapitel och ibland stycke där referensen åberopas. Man kan ange om Referensen är en betaltjänst och ange eventuell länk till nerladdning - kallas här 'Online'. Man kan också ha med länkar till några för avhandlingen relevanta tidskrifter och sajter med mera. Denna extrainformation minskar inte det strikt akademiska värdet och ökar värdet för andra läsare.
  3. Citat via 'Visa mer' och Tooltips. På en webbsajt finns det flera tekniker för att visa mer information utan att man lämnar den aktuella sidan. Figurer och texter kan visas som pop-ups eller som mouse-overs. Ett exempel på det senare syns på denna sajt som en röd triangelExempel på information via en mouse-over.. 'Visa mer' är en form av "dragspel" som kan användas för att presentera längre citat eller en fördjupad analys utan att avbryta flödet i huvudtexten. Är vanligt på webben bland annat på FAQ-sidor.
  4. Long tail värde. En webbavhandling har tack vare sökmotorer ett större long tailexternal link enW värde än en digital Pdf-avhandling. Enskilda sidor har en funktion i ett avhandlingsperspektiv, men tillför också värde utanför detta och kan göra så länge.
  5. Spridning via sociala media. En webbavhandling erbjuder tack vare "tagging" av enskilda sidor möjlighet för någon att informera andra om ett kapitel, en YouTube video, en pod med mera via sociala media som Facebook och Twitter om det de finner intressant.
  6. Flera former av feedback och dialog. Invitera läsaren att sända Kommentarer och frågor (Kap. 35) och publicera ett urval av dessa. Minienkäter och modererade öppna kommentarsmöjligheter är andra möjligheter.
  7. Grupperad personalisering. En avhandling i Pdf-format hamnar automatiskt i kategorin TL;DR - Too Long Didn't Read - för att använda en känd webbakronym. I min webbavhandling ser jag olika kapitel som potentiella 'landing pages'external link enW och har förslag till närliggande kapitel.
  8. Flera språk. Det akademiska språket är för många ett hinder för läsning av avhandlingar och andra forskningstexter. Dels för att engelska närmast blivit standardspråk för forskning och dels för att det akademiska språket ofta är onödigt komplicerat. Tjänster som Google Translate blir allt smartare och gör att forskning, skriven på engelska, i allt högre grad kommer att kunna läsas på 'lokala språk'. I min avhandling har stor vikt fästs vid språk och design. Mer om språk och stil (Kap. 4)
  9. Kontinuerliga uppdateringar av kapitel och studier som exempelvis Studien om NE:s kunder (Kap. 17) och Kommentarer och frågor (Kap. 35) - ökar sannolikheten att en läsare återvänder till sajten / avhandlingen.

7.4Några möjligheter med och i en webbavhandling

Webbifiering används här som ett samlingsbegrepp för olika webbteknologier, interaktivitet och publicering via internet.

Den webb-baserade transformationen av akademisk forskning kommer att göra forskningen bättre i många avseenden och öka läsekretsen. Detta kommer att se olika ut beroende ämne, forskningsuppgiften, forskarens intressen och kompetens, institution och regelsystem. Några möjligheter ...

  1. Forskningens kommunikativa kvaliteter kan och kommer att öka i betydelse och bli en mer integrerad del i forskningsarbetet. Ökad läsvänlighet genom automatisk formatanpassningexternal link enW (till PC, mobil och padda), bättre visuell kommunikation, design, typografi och User experienceexternal link enW. // Mer om kommunikation och språk.
  2. Möjlighet att presentera mer aktuella och dynamiska datai de genomförda studierna och i analyserna.
  3. Ökad 'Findabilityexternal link enW' för att nyckelbegrepp och sidor kan bli hittade via sökmotorer och komma 'högt upp' bland svaren. Möjlighet att presentera information i olika nivåer - från översikt till grunddata.
  4. Tack vare webbkodning och annan utveckling kan till exempel också uppslagsverk nå en högre vad jag kallar "Webbnivå" (Kap. 10). Begreppet handlar om hur väl en tjänst eller produkt använder webbens möjligheter. Webbnivån är en av de kritiska faktorerna för till exempel ett uppslagsverks affärsmodell (Kap. 12) och diskuteras mer i kapitlet Modell för uppslagsverk. En hög webbnivå är ett av målen med det nya uppslagsverket BiBBexternal linkB.
  5. Nya publiceringsmönster kan bli en del av Open Access modellen och ett alternativ eller komplement till betaltidskrifterna. Även det akademiska meriteringsystemet kan komma att påverkas.
  6. Det är mycket svårt att få såväl forskare som en bredare krets att läsa långa texter - t ex en avhandling. I en webbavhandling är det lättare att få läsare till de delar som en (okänd) läsare vill ta del av. Analys av denna sajts besöksdata styrker denna beskrivning.
  7. Punkterna ovan bidrar till att forskning får en ökad impact (Kap. 30) i samhället. Detta tillmäts allt större värde av bland annat forskningsfinansiärer.
  8. En mer användbar referenslista med länkar till kontext på relevant sida och till nerladdningsbar information. Ett stort antal interna länkar underlättar för läsaren att hitta relaterade texter. Min avhandling har lite drygt 1.000 externa länkar för mer information och verifiering. I kapitlens referenser anger "ref+" att mer information finns direkt online via Referenslistan.
  9. En avhandlingsprocess där författaren kommer att kunna välja mellan olika modeller för en öppen eller lösenordsskyddad publikation. Min avhandling är ett exempel på en relativt öppen modell vilket gett en del feedback från fler 'intressenter' under avhandlingsprocessen. Mer om att effektivisera avhandlingsprocessen
  10. Inlärning av nya kompetenser inom webb och kommunikation och ett nytt arbetssätt. Dessa kunskaper är värdefulla vare sig doktoranden väljer en akademisk eller en annan kariär - vilket ungefär hälften av doktoranderna i företagsekonomi på EHL gör. Om några år krävs mindre kunskap i programmering då en webbavhandling kan produceras i ett Research Management System (RMS)referens
  11. Möjligheter att lätt göra ändringar som alla direkt kan ta del av. Man kan datera en text och lagra olika versioner, versionering. Genom tidsstämpling kan en text utvecklas även efter till exempel en disputation.

7.5Ett Research Management System (RMS) och experiment

I framtiden kommer, föreslår och förutspår jag, doktoranderna att erbjudas vad man kan kalla ett Research Management System (RMS) vilket är ett för ändamålet designat Content Management System (CMS)external link svW som kräver ingen eller bara ringa kunskap om programmering. Doktoranderna får ett publiceringsverktyg som ger väsentligt större möjligheter än att 'använda Word och Pdf. Utbildning kommer att ges i RMS och en central universitetskompetens kan bistå med bland annat mer avancerad kommunikationskompetens. En annoteringstjänstexternal link enW kan byggas in i ett RMS-system.

Sekretess och versionering

Bland funktionerna i ett RMS-system finns flera nivåer av sekretesshantering och versionering. Detta ger flera möjligheter att välja vem som ska få ta del av vilket material och när. Man kan ha ett privat "work-space", ett som handledaren kan ta del av och annotera etc. Man kan välja sin cirklar. Vissa "ytor" kan vara kollaborativa. Jämför tjänster som Trelloexternal link och andra.

7.6Formella aspekter och effektivitet

Behöver de formella krav som styr utbildningens mål (överordnat) och en avhandlings utformning (underordnat) ändras för acceptans av en webbavhandling?

En webbavhandling är inte i konflikt med forskarutbildningens överordnade målexternal link (referens till Ekonomihögskolan i Lund) utan erbjuder möjligheter att förstärka dessa. En avhandling som enbart är publicerad på en webbsajt eller är en kombination av en webbsajt och en kortare tryckt text följer andra formfaktorer, men det ändrar självklart inte de generella kvalitetskraven.

7.7Effektivare avhandlingsprocesser kräver kortare ledtider

Det ligger i allas intresse att en avhandlingsprocess är så effektiv som möjligt. Detta är inte oförenligt med bildning och eftertanke. En avhandlingsprocess innehåller ett antal ledtider i form av väntan på andras läsning och seminarier. En webbavhandling kan utöver andra fördelar bidra till att minska ledtiderna.

Jag informerades av studierektorn att det skulle ta fem till sex månaderexternal link från ett färdigt manus till dess att ett slutseminarium skulle kunna äga rum. Detta är inte acceptabelt, men jag saknar data för att säga vad som är normalt.

En väg att förkorta ledtiderna är att minska de sekventiella processstegen till förmån för parallella processteg.

En webbavhandling bör öka möjligheterna att snabbare hitta intresserade opponenter då avhandlingsprojektet hela tiden kan vara tillgängligt i en kombination av Öppna och Lösenordsskyddade versioner. En opponent kan ta ställning till om hen vill åtaga sig uppdraget redan innan ett seminarieunderlag är klart. Genom versionering i ett Research Management System kan doktoranden parallellt arbeta vidare med avhandlingen. Kanske behövs en "Förändringslogg" för viktigare ändringar. Frågor om lagring och stoppdatum diskuteras nedanreferens

Digitala stödjande tjänster för doktorandens egen effektivitet

Doktorander och andra måste erbjudas enkel och fri tillgång till andra digitala stödjande tjänster som utvärderats - och troligen upphandlats - av respektive universitet eller institution på central nivå. Ett exempel är digitala projektplatser dit intresserade personer kan inviteras. Ett annat exempel är språk- och stavningsgranskning via tjänster som Grammarlyexternal link, en tjänst jag använder parallellt med andra som fria Svenska.seexternal link som drivs av Svenska Akademin.

7.8Vem kan vi lära av?

Många arbetar sedan flera år arbetar med att utveckla mer digitala former för avhandlingar och akademisk kunskapsproduktion och kunskapsspridning.

Man kan t ex läsa mer på The Graduate Center Digital Initiatives (GCDI)external link på City University of New York. Franska SciencePo Medialabexternal link är ett annat exempel. Det finns många fler och det är viktigt att följa utvecklingen inom detta "område" som också är relevant för ämnet företagsekonomi på svenska universitet.

Tidskriften Distillexternal link - A modern medium for presenting research

The web is a powerful medium to share new ways of thinking. Over the last few years we’ve seen many imaginativeexternal link examples ofexternal link suchexternal link workexternal link. But traditional academic publishing remains focused on the PDF, which prevents this sort of communication.

Reactive diagramsexternal link allow for a type of communication not possible in static mediums.
Om man går till länksidan ovan kan man se ett interaktiv bild på en 'neural turing machine'.

7.3   Reaktiva diagram

På Göteborgs universitet pågår intressant forskning inom Digital Humanioraexternal link. Amanda Visconti - James Joyce, Ulyssesexternal link är ett exempel från USA på en avhandling som enbart finns i webbformat. Vi är i början på en ny fas.

7.9Frågor om och invändningar mot webbavhandlingar - Ja, men ...

Då det ännu inte finns någon etablerad form för hur webbavhandlingar får eller bör se ut måste man prova sig fram. Den grundläggande ambitionen är att digitala avhandlingar i webbformat ska tillföra värde såväl under som efter forskningsprocessen. Det ligger i sakens natur att detta inte är tänkt att ske på bekostnad av vetenskaplig kvalitet.

  1. Lagring och tillgänglighet. Frågan om arkivering och hantering av webbavhandlingar (Kap. 26) behandlas mer ingående i kapitlet Avhandlingsformat. Arkivering av sajter blir allt vanligare.
  2. Fysisk och Digital spikning. Även om det är lätt att ändra i en webbavhandling måste den ha ett stoppdatum efter vilket man inte får göra ändringar. Man kan tänka sig att en sammanfattning spikas fysiskt, där en sådan tradition finns, med adressen till webbavhandlingen.
  3. Webbavhandlingar kan vara mycket olika. Det är välkänt från teknikhistorien att nya koncept och produkter ofta - framför allt i början - behåller delar av tidigare format. Den första generationens sajter var ofta digitala kopior av trycksaker. Man kan förvänta att webbavhandlingar efterhand kommer att utformas olika.
  4. Navigation i en webbavhandling. I en traditionell avhandling har författaren genom paginering 'bestämt' i vilken ordning sidorna ska läsas även om flertalet troligen har sin egen läsmodell. Många akademiker är så vana vid den linjära formen att de upplever navigering i en webbavhandling som ett problem. Webbavhandlingar kan för en del kräva att man ska över en form av inlärningströskel, men om man vill är denna ganska låg. Navigeringens fördelar i en webbavhandling kan till exempel formuleras som citatet nedan

    ... Din kodning gör det oerhört enkelt (i alla fall för en från den yngre generationen) att navigera, granska och inhämta kunskap. (se hela citatet)

Webbavhandlingar - utmaningar

Det kommer att ta lite tid innan webbavhandlingar finner sina former, både vad avser innehåll och acceptans. BiBB.se är en konstruktiv utmaning i det akademiska systemet och kommer med rimlig sannolikhet att bli accepterad som en avhandling i Lund eller på annat universitet (Har redan accepterats på Halmstad högskola). Andra early adopters är välkomna att höra av sig för att visa intresse.

Jag funderar löpande på hur webbavhandlingar kan göras smartare både tekniskt och för olika läsare och intressenter.

7.10Konkurrens mellan högskolor

Ekonomihögskolan i Lund ( EHL) är mycket engagerad i frågorna om internationell rankingexternal link och ackrediteringexternal link. Inte bara av statusskäl och för samverkansmöjligheter, utan för att det påverkar EHLs intäkter och verksamheten.

Det ligger i tiden att en såväl bred som djup digital kompetens är ett kriterium som kommer att växa i betydelse såväl vid rekrytering av studenter och lärare som i kontakter med näringsliv och förvaltningar.

7.4   Digital kompetens

Videon ovan från konsultföretaget McKinsey lyfter fram en modern attityd till digitalisering och den kan med vissa ändringar också gälla strategin för webbifiering och forskning på EHL och andra lärosäten. Att höja den digitala kompetensprofilen är en del i en viktig förändringsprocess.

Min grundsyn är att man måste prova sig fram. Man måste ta kalkylerade risker för att komma vidare och detta gäller också hur man kan producera och presentera en avhandling. Som sägs i den illustrativa videon från McKinsey, i framgångsrika organisationer är "people unafraid to stretch boundaries".

Experiment är en form av entreprenörskap och det borde passa bra på en institution i företagsekonomi. Men det har det inte gjort hittillsexternal link.

I oktober 2018 tillkännagav MITexternal link att man startar ett nytt College of Computing med 1 miljard USD i startkapital. Nyhetsrubriken var 'MIT reshapes itself to shape the future'. Som kan ses i videon nedan finns en bred insikt om hur 'computing and AI' kommer att förändra världen och att vi måste förstå både tekniska, etiska och samhälleliga konsekvenser och möjligheter i denna utveckling. Se också konferens på MIT i mars 2019 om 'Addressing the promises and challenges of AI'external link.

7.5   MIT - College of Computing

Publicerades: maj 2016.   Uppdaterad: 8 oktober 2020



Ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Webbavhandlingar och affärsmodeller för uppslagsverk'.
Feedback: 9 kommentarer.  Din är välkommen.

Innehållsförteckning med närmare 300 underrubriker finns på - bibb.se/avhandling/innehall/