Webbavhandlingar

7.1   Avhandling

Webbavhandlingar är ett nytt verktyg i högskolans forskningskommunikation och samverkansuppgift. Webbifiering är en megatrend och frågan och utmaningen är hur högskolevärlden kan utveckla och införa webbformatet för att bättre nå sina mål? Avhandlingen är en prototyp för webbavhandlingar och kan läsas av såväl en mindre grupp i forskarsamhället som av en bredare läsekrets. Jag kallar detta för en avhandling som en service.
Webbavhandlingar läses på ett annat sätt än en bok eller ett Pdf-dokument.

Avhandlingen har tre kapitel om webbavhandlingar

  1. I detta kapitel introduceras vad webbavhandlingar är och kan bli och hur de kan anpassas till den akademiska miljön. Texten introducerar några grundläggande frågor om design och teknik dock utan att bli alltför teknisk. Flera fördelar med webbavhandlingar presenteras.
  2. Tre ekosystem för avhandlingar (Kap. 26) har ett historiskt perspektiv på hur den vetenskapliga konversationen har utvecklats från brev till böcker och i våra decennier till Pdf-dokument och ett möjligt webbformat. De olika teknologiernas historia är en viktig guide för att förstå dessa teknologiers roll i de vetenskapliga konversationerna. Inledningsvis redogörs för hur begreppet ekosystem blivit ett expanderande forskningsområde i företagsekonomi.
    Se också en jämförelse mellan de tre ekosystemen.
  3. I kapitlet Ekosystem för webbavhandlingar (Kap. 27) diskuteras några av villkoren och drivkrafterna för ett möjligt nytt ekosystem för webb-baserade avhandlingar och på sikt kanske annan forskning.

Digitalisering och webbifiering är olika saker. Man kan till exempel digitalisera samlingar i ett museum eller digitalisera ett stort antal processer i industrin. Ett Pdf-dokument är förvisso digitalt men den har inte ett webbformat.


7.2 Tre kvalitetsnivåer i webbavhandlingar

Att skriva en webbavhandling är idag betydligt mer komplicerat - detta kommer att förenklas - än att producera en tryckt avhandling. Uppgiften ställer flera för mediet unika krav. Det krävs tre kvalitetsnivåer i en webbavhandling.

Vetenskaplighet  ↓

Användarkvalitet  ↑↓

Teknisk kvalitet       ↑

7.2  Tre samverkande kvalitetsnivåer

7.2.1  Vetenskaplighet och kunskapsutveckling

Det helt avgörande i en webbavhandling är om den uppfyller kraven för en doktorsavhandling (Kap. 0.1). Om användarkvaliteten och den tekniska kvaliteten är utmärkta utgör de ett bra stöd för Kunskapsutveckling (Kap. 4) och vetenskaplighet.

Vetenskaplighet är inte ett 'koncept' som i dagens forskarvärld och samhälle är skilt från design och användarkvalitet. Kommer de att samverka än mer i framtiden?

7.2.2  Användarkvalitet

Kraven på användarkvalitet är högre i en webbavhandling än i en tryckt avhandling eller i ett Pdf-dokument då läsarmiljön är mer komplex och varierande - från mobil till 'padda' och dator. Läsarna beter sig på andra sätt i en webbmiljö än i ett Pdf-dokument eller i en avhandling i bokformat.

Vanliga nyckelord är UX enW - user experience och UI enW - user interface.
UX kan sägas handla om huruvida en besökare - på ett trovärdigt sätt - får svar på den fråga hen hade eller får löst ett viss problem, en uppgift. UI kan sägas vara det som syns på skärmen - grafisk design och bilder - och hur navigationen ser ut för att stödja de(t) mål som besökaren har. I större projekt ingår ofta olika specialister från respektive UX, UI-design och programmering. Områdena och 'best praxis' utvecklas hela tiden. Se till exempel 'The Aesthetic-Usability Effect' (Mayer, 2017, ref+). Som framgår av läsanvisningen (Kap. 1) och sajten har en hel del arbete lagts ner för att öka användarnyttan i flera dimensioner.

I maj 2020 aviserade Google en större uppdatering av sin sökalgoritm genom att man lagt till en faktor 'Page experience'. Att tänka i sådana termer tillför värde även i akademiska texter och inte minst för en bredare krets av läsare.

Om att skriva för webben

Det finns många skillnader mellan att skriva för webben och en bok eller som ett Pdf-dokument. Avhandlingen har i sin struktur och design influerats av bland andra de omfattande undersökningar som under många år presenterats av (Nielsen Norman Group, ref+). Referensen innehåller ett flertal artiklar om olika aspekter på hgur man bäst skriver för läsare av webb-baserade texter.

7.2.3  Teknisk kvalitet

html och css bild
7.3   Språk för avhandlingar

I en webbavhandling är den tekniska kvaliteten en mer komplicerad fråga med större möjligheter än i en tryckt avhandling eller ett Pdf-dokument. De två senare är format som inte kan eller är tänkta att variera med en läsares resurser. En bok är en bok. En Pdf är en statisk container. En webbavhandling ska kunna läsas i många olika användarmiljöer.

Grunden i den moderna webbvärlden heter 'responsiv design' svW som är en design och teknologi som dynamiskt och automatiskt anpassar text och bild till olika användarmiljöer: en dator, en 'padda' eller i en mobiltelefon. Inom dessa miljöer finns dessutom ett flertal konfigurationer som olika skärmstorlekar, varierande upplösning (pixeltäthet) och läge - vertikalt och horisontellt.

w3c
7.3  W3C

W3C är ett globalt konsortium för utveckling en gemensam webbstandard.Jag har kodat varje sida i denna avhandling för att följa W3C:s standard för webbsidor. Man kan kontrollera detta via deras valideringstjänst. I webbvärlden skiljer man mellan innehållet och de regler som styr hur innehållet presenteras, ett 'stylesheet'. Den grafiska designen i avhandlingen styrs av ett för alla kapitel gemensamt stylesheet (CSS enW). Även för dessa finns en W3C-standard. Se validering för denna sajt. CSS betyder 'Cascading Style Sheet' och ordet kaskadera implicerar en hierarkisk ordning av styrande regler. Detta kräver att man är medveten om reglernas ordning inom ett CSS och att 'lokala' regler för ett kapitel eller mening ersätter en generell regel. Denna hierarki möjliggör både att man kan införa ändringar i ett CSS som slår igeom globalt på sajten och att göra lokala implementationer.

En webbavhandling börjar inte med ett dokument i Word utan skrivs direkt i ett publiceringssystem eller handkodas som här. Huvudspråket i en webbavhandling heter HTML svW (HyperText Markup Language). Detta finns i flera versioner.

Avhandlingen är designad och kodad i webbutvecklingsprogrammet Dreamweaver enW och i Photoshop enW. Sajten innehåller också en liten del Javascript enW.

7.3Akademisk acceptans för webbavhandlingar

Det är en sak att en webbavhandling kan hålla bra vetenskaplig kvalitet, bra användar- och teknisk kvalitet, och en annan att få formell acceptans i den organisatoriska högskolemiljön. Det senare är mer lokalt än generellt.

Den första (2015), och hittills enda, avhandling som jag känner till som enbart finns som en sajt är Amanda Visconti - James Joyce, Ulysses, ett projekt inom Digital humaniora. Klokt nog hade hon redan från början förankrat sitt projekt i den grupp och miljö som skulle bedöma avhandlingen. Det finns senare hybridformer av tryck och webb med en Pdf (eller trycksak) som kompletterats med digitala resurser British Library (ref+).

Varje format bär sina möjligheter och begränsningar. Att senare format - och produkter - bär starka drag av sina föregångare är naturligt. Här betyder detta att en webbavhandling måste ha flertalet karakteristikor från formaten bok och Pdf men att utmaningen är att bygga en mental och praktisk karta för de nya möjligheterna.

7.4Avhandlingar i ett serviceperspektiv

Artikeln 'Organizing for digital servitization: A service ecosystem perspective' (Sklyar et al. 2019 ref+) är ett bland flera exempel på den växande forskningen om servicetransformationen inom industrin. Forskningen inom området beskrivs trots ökande intresse som otillräcklig och författarna understryker att en sådan transformation kräver ...

en djup förståelse av ekosystemet och förmåga att påverka det, liksom viljan och förmågan att förändra den interna organisationsstrukturen. (Ibid. s. 456) Original

Det engelska ordet "servitization" - ses ibland på svenska som "servicifiering" - antyder en process där något övergår till att i ökande omfattning bli eller erbjudas som en service.

Hur skulle en ökad servicifiering av avhandlingar kunna se ut?

7.4.1 Informationsbekvämlighet

Informationsbekvämlighet (information convenience) är ett bra verktyg för att diskutera grader av service och servicifiering av avhandlingar. En avhandling i bokformat har en relativt låg servicegrad då det inte finns något enkelt sätt att få veta mer om ett okänt ord, en referens eller en källa. Man kan till exempel inte heller förstora texten eller läsa på valfritt språk. I den meningen kan man säga att en 'avhandlingsbok' är en produkt. Att en tryckt avhandling kan vara bra i andra dimensioner är en annan fråga än serviceperspektivet.

Att trycka avhandlingar var den möjlighet som fanns intill för några decennier sedan. Med introduktionen av digitala textprogram och Pdf kunde informationsbekvämligheten öka. De grundläggande teknologiska faktorerna driver utvecklingen vidare, somliga skulle säga framåt andra inte. Webbteknologier möjliggör nya modeller och har potential att påverka de institutionella ramarna och hur avhandlingar skrivs och läses.

Inom livsmedelsbranschen talar man om 'convenience food' och convenience är ett nyckelord i allt fler branscher. Min webbavhandling kan ses som en modell för den tankefiguren applicerad på en avhandling.

7.4.2 Paretooptimalitet och 'ease of use' för många

webbteknologier och informationsbekvämlighet
7.4   Drivkrafter och ease of use

Hur kan informationsbekvämlighet för avhandlingar se ut och efter vilken logik och efter vilka kriterier ska denna 'ease of use' drivas? Är målgruppen given? Målet med ökad informationsbekvämlighet är att göra den bättre för fler utan att göra den sämre för andra. Detta kallas ofta Paretooptimalitet svW efter den italienske sociologen och ekonomen Vilfredo Pareto (1848-1923) svW.

Således ger en avhandling högre total nytta - är mer paretooptimal - om den kan ge fler högre informationsbekvämlighet utan att göra det sämre för andra. För de som känner till Pareto och paretooptimalitet gör det inte texten sämre att det finns förklarande länkar till en för alla fritt nåbar källa - om Pareto - medan länkarna tillför värde till de som vill veta mer.

7.5Möjligheter i webbavhandlingar

7.4.1  Fler läsare och större impact

Flera forskare (Alvesson et al., 2017) har visat att flertalet forskningsstudier inom samhällsvetenskap har mycket få läsare (Kap. 26.6). För att få fler läsare och intressenter av avhandlingar och mycket annan akademisk forskning krävs i första hand större sannolikhet att många hittar den. Att googla för att få veta mer görs idag regelbundet av många, både forskare och andra.

7.5.2  Ökad 'Findability' och format

Ju högre upp bland resultaten en sökfråga om något i en avhandling visas vid en Googlesökning desto fler läsare. Ökad 'Findability enW' är ett nyckelbegrepp för att via sökmotorer komma 'högt upp' bland svaren. Detta kräver utöver bra innehåll en design som uppfyller ett flertal av sökalgoritmens villkor. Googles sökmotor läser en källas mobila presentation (rendering) vilket är ett naturligt format i en webbavhandling men inte i en Pdf. Testa själv att läsa min avhandling och vilken Pdf-avhandling som helst i företagsekonomi i en mobiltelefon. Min avhandling kan läsas överallt av nästan alla.

7.5.3  Om läsning och delning av kapitel till andra

Det är mycket mer sanolikt att en läsare intresserar sig för ett fåtal kapitel i en avhandling än läser allt. Designen i en webbavhandling lämpar sig utmärkt för den 'läsmodellen'. I Läsanvisningen (Kap. 1.3) visas att det är mycket enkelt att dela ett kapitel / en sida i en webbläsare till andra. Eller att skriva ut den del av en text man kanske vill ha på papper eller spara ner.

7.5.4  Större potential än bok och Pdf

Avhandlingar i bokformat har ingen "uppsida". Tvärtom har de tyvärr efterhand reducerats till uniforma verk med låg design och ofta typografiska inskränkningar i typsnitt och annat. Avhandlingar i Pdf-format (Kap. 26.5) har också en begränsad "uppsida" då formatet har låg teknisk utveckling och är nära kopplat till bokformatet.

Webbformatet har de senaste åren utvecklats i snabb takt och nya möjligheter (Kap. 27.6) kommer att utvecklas under många år framåt.

Det hade varit möjligt att i avhandlingen använda betydligt mer 'multimedia', javascript och dynamiska inslag. Huvudskälet till att detta inte gjorts är att det inte - av situationella faktorer - hade underlättat möjligheterna att få min webbavhandling formellt accepterad.

7.5.5  Högre 'Webbnivå' och bättre Design

Idag är Designvetenskap ett omfattande och variationsrikt ämne på ett stort antal universitet. Design har många facetter från funktioner till varumärkesidentiter, från resursoptimering till estetik. Det är ett rimligt antagande att även en mer inbjudande och intressant design av avhandlingar har stor betydelse. Tänk Apple utan design. Läs mer om den illusoriska formatneutraliten (Kap. 4.4).

Tack vare webbkodning och annan utveckling kan till exempel såväl avhandlingar som uppslagsverk nå en högre vad jag kallar "Webbnivå" (Kap. 10.4). Begreppet handlar om hur väl en tjänst använder webbens möjligheter. Webbnivån är en av de kritiska faktorerna för till exempel ett uppslagsverks affärsmodell (Kap. 12).

7.5.6  Analyser av läsandet

Den som inte har olästa böcker i bokyllan kan räcka upp handen nu. Det går inte heller att mäta om och vad någon läst i en avhandling som någon laddat ner från en sajt eller ett digitalt arkiv. Läsningen av en webbsida sätter däremot spår som kan registreras och följas. Det är lätt att se vilka kapitel i denna avhandling som har flest visningar och hur länge någon stannar på en sida. Det går också att följa 'the customer journey', som det kallas i digital marknadsanalys. i vilken ordningen besöktes enn sida och så vidare. Denna avhandling använder tjänsten Google Analytics.

Analysdata är en grund för att förbättra en webbavhandling på liknande sätt som de kan förbättra Lunds universitets hemsida. Antalet sidvisningar på en sajt följer vanligen en Zipfkurva svW med få sidor med många visningar och många med få visningar.

7.5.7  Smartare referenser och referenslista

Referenserna och referenslistan i en webbavhandling kan göras smartare och mer användbara för många vilket ökar såväl analysmöjlighten av avhandlingen som dess värde i andra sammanhang. "(ref+)" i en referens betyder att mer information finns direkt online via kapitlet 'Referenser'

I avhandlingens Referenser (Kap. 33) anger "| Kontext |" en länk till det eller de kapitel och ofta stycke där referensen nämns. Ofta anges om referensen finns i en betaltjänst och eller om det finns en länk till nerladdning eller en fri resurs - kallad 'Online' eller 'Local'. Det senare anger att filen finns på samma server som sajten. Några filer finns bakom ett 'öppet lösenord'- se Läsanvisningar (Kap. 1.6).

7.5.8  Språklig stil och översättningar

Avhandlingar skrivna på författarens eget språk kan tack vare fria tjänster som Google Translate läsas allt bättre på engelska och andra språk. Här finns en form av motsättning mellan att skriva för en smal i första hand akademisk publik och en större nationell krets av intressenter. Många har troligen även ett mer levande akademiskt språk när det baseras på det egna språket. I min avhandling har stor vikt fästs vid språk och design och figurer (Kap. 4.8)

En webbavhandling erbjuder tack vare "tagging" av enskilda sidor möjlighet för någon att informera andra om ett kapitel, en YouTube video, en pod med mera via sociala media som Facebook, Linkedin och Twitter om det de finner intressant.

7.5.9  Ökar forskningsfinansiärers intresse för en avhandling

Som bland annat diskuteras i kapitlen Kunskapsutveckling i avhandlingar (Kap. 4.2) och Ekosystem för forskningskommunikation (Kap. 30.3 och 30.4 ökar intresset och kraven bland forskningsfinansiärer för att forskningen sprids och får en ökad impact i samhället. En viktig del i den processen är ökad och enkel tillgänglighet till forskningen vilket ger fler läsare.

7.5.10  Ökar näringslivets intresse för en avhandling

Idag är det mycket få personer i näringslivet som läser en avhandling i företagsekonomi. En avhandling som en service och på ett nationellt språk ökar möjligheten att få fler läsare i näringslivet vilket skulle bidra till ökad korsbefruktning mellan Akademi och praktik.

7.5.11  Läsardialog och Vanliga frågor

I avhandlingsprocessen hålls seminarier där kritik och synpunkter välkomnas. I de ämnen och på sätt som är lämpliga kan även läsare utanför en smal krets inviteras att komma med frågor och framföra synpunkter. Detta kan göras på olika sätt. Jag har valt en öppen process där kapitel publicerats i form av "pågående arbete". Detta har öppnat upp för Kommentarer (Kap. 100) och möjlighet att besvara en del Vanliga frågor (FAQ) (Kap. 101) och ha en Blogg om avhandlingen (Kapp. 102. Dessa tre kapitlen ingår inte i avhandlingen.

7.5.12  Frågor och kritiska synpunkter om webbavhandlingar

Självklart finns det ett antal 'kritiska' frågor man kan ställa om webbavhandlingar. Några har att göra med hur de produceras, andra med hur de ska kunna anpassas till varierande insitutionella regler och om de får acceptans av olika grupper av bedömare och läsare. Läs mer i Ekosystem för webbavhandlingar (Kap. 27.8).

7.6Thesis cards. Atoms to Bits

Det är en megatrend att etablera broar mellan den fysiska världen och den digitala världen. Idag kallas detta ofta för the Internet of Things (IoT), på svenska 'Sakernas internet svW'. Jag började arbeta med detta i slutet av 90-talet och fick två patent inom mobila tjänster (Schlasberg, 2000ꜜref+) kopplade just till nya sätt att etablera smarta broar mellan 'atomer' och 'bitar'.

qr-kod till avhandlingens startsida
7.5   QR-kod
till avhandlingen

'Thesis card' är mitt namn på ett tryckt kort som är en ingång, en bärare, till en avhandling. På detta kort finns bland annat en QR-kod som lätt gör att man via appen 'Kamera' kan scanna koden och då öppnas önskad sida. // Scanna QR-koden med en mobil eller iPad. // Den här avbildade koden gör att min avhandlings startsida öppnas. Avhandlingen är kodad för att kunna läsas i en mobil men det är bättre i en läsplatta eller i ett större format.

Ett Thesis card kan innehålla en kort sammanfattning av avhandlingen eller annan önskad text. Det kan ersätta "spikning" av tryckta avhandlingar, en tradition som kan uppgraderas i ett nytt webb-baserat ekosystem. I ett scenario trycks säg 300-500 Thesis Cards där en del finns tillgängliga - och kan spikas på institutionen - och finnas på andra lämpliga fysiska platser. En intresserad person kan ta med sig ett Thesis Card eller scanna en kod. Ett Thesis Card kan designas, ha en eller flera webbadresser och ha en QR-kod och/eller en NFC tag till en video med mera. Ett Thesis card och kan också skickas med vanlig post och tryckas som ett visitkort eller förslagsvis i A-5 format. Många möjligheter.

7.7Infrastruktur för webbavhandlingar

Avhandlingar ingår i en infrastruktur av regler och stödsystem. Reglerna är till exempel vilka format som accepteras som underlag för olika interna forskarseminarier och själva disputationen. Arkivering är ett exempel på ett stödsystem som i sin tur har formatregler och en institutionell ram. Frågorna utvecklas och diskuteras i Ekosystem för webbavhandlingar (Kap. 27).

7.8 Publiceringssystem för webbavhandlingar

För att formatet webbavhandlingar ska spridas i skala krävs ett publiceringssystem, ett Content Management System (CMS) svW som kräver ingen eller bara ringa kunskap om programmering. Journalister på en tidning och kommunuikatörer på en högskola skriver alla i ett CMS.

I framtiden förutspår jag att doktoranderna kommer att erbjudas ett 'Research Management System (RMS)' vilket är ett för ändamålet designat CMS. Doktoranderna får därmed ett publiceringsverktyg som ger väsentligt större variationsmöjligheter än att kombinationen Word och Pdf. En annoteringstjänst enW kan byggas in i ett RMS-system.

Många avhandlingar skulle nog bli bättre - mer variationsrikt språk och bli tydligare - om de skrevs på doktorandens hemspråk och "appöversattes" till önskat språk. En utveckling som i ett globalt perspektiv öppnar många nya möjligheter. Manuell finjustering av språk med mera kan göras när så behövs. Tjänster som Google translate blir allt bättre vilket visats i flera test och är mellan vissa språk i paritet med professionell manuell översättning.

Bland funktionerna i ett RMS-system finns versionering (Wikipedia är ett exempel på en sajt med versionering) och sekretesshantering. Detta ger flera möjligheter att välja vem som ska få ta del av vilket material och när. Man kan ha ett privat "work-space", ett som en handledare kan ta del av och annotera etc. Man kan välja sin cirklar. Vissa "ytor" kan vara kollaborativa. Jämför med en tjänst som Trello.

Min avhandling är ett exempel på en relativt öppen modell för ökad feedback (kapitel 100 och 101) under avhandlingsprocessen. Andra väljer en annan modell.

7.9 En effektivare avhandlingsprocess

Datorerna blev väsentligt snabbare när man övergick från seriell till parallell processhantrering enW. Kan detta vara en modell för att effektivisera den akademiska skriv- och publiceringsprocessen? Kan ledtiderna kortas?

Det kan vara enklare att finna opponenter om man enbart kan skicka en länk till en webbavhandling till några intressenter snarare än att skicka en Pdf. Det är möjligt att webbavhandlingar kan göra att fler vill delta i seminarier, i den kollegiala konversationen (Kap. 4.2.1)

Betrakta det som nästan omöjligt att få en senior forskare inom samma ämne - utöver en opponent och kanske betygsnämnden - att läsa hela ditt avhandlingsmanus. Än svårare är det att få läsare från ett annat ämne om man gör en tvärvetenskaplig ansats (Kap. 6.2). Att ta sig an en stor Pdf tar lång tid.

Som författare är man nog både nöjd och mer av en realist om några vill läsa ett fåtal kapitel. Det är enkelt att skicka en länk till ett kapitel eller två till potentiella intressenter av en webbavhandling. Första steget är att väcka intresse.

7.10Drivkrafter för ett nytt ekosystem

om framtiden för ett ekosysystem i webbformat
7.6   Historia och Framtid

Genom att betrakta backspegeln kan man bara se en början på Framtiden. Tekniska innovationer som Gutenbergs rörliga typer är ett epokgörande exempel på hur en ny teknologi kan förändra vetenskapens villkor och de vetenskapliga konversationerna på oväntade sätt. Ekosystem är komplicerade och växer fram långsamt. Dessa frågor diskuteras i Ekosystem för webbavhandlingar (Kap. 27). Skiften av en omvälvande natur har både drivkrafter och en del motkrafter.

Enkelhet

Det är en utmaning att göra flera aspekter på webbavhandlingar enklare. 'Insanely simple. The obsession that drives Apple's success' (Segall, 2012). Enklare att producera, enklare att läsa, enklare att få acceptans för och enklare att bli en del i ett nytt Ekosystem för webbavhandlingar (Kap. 27).

7.11Ja, men ... frågor och invändningar om webbavhandlingar

Det är både normalt och rimligt att nya idéer möts av frågor, stora och små. Bland annat har ett antal specialister i DiVA tillfrågats om sin syn på hantering av webbavhandlingar. Här listas några frågor som inkommit. De anges utan avsändare. Se också Kommentarer (Kap. 100) och i Vanliga frågor (FAQ) (Kap. 101) om hela avhandlingen.

1Vem har upphovsrätt till en webbavhandling?

I en tryckt avhandling eller en Pdf-avhandling ställs inte den frågan. Det beror på att texterna vanligen är skrivna i Word och att den manuella hanteringen på ett tryckeri anses vara så standardiserad att någon delad upphovsrätt inte är aktuell. Tryckeriets och andras bidrag kan likväl ha varit värdefulla. Att artiklar i en sammanläggningsavhandling kan ha medförfattare är en annan sak. För detta finns andra regler.

Om en webbavhandling skrivs i ett publiceringssystem (Kap. 7.5) kan det jämföras med beskrivningen ovan. Om det krävts manuell design och kodning i större omfattning skulle detta i ett fåtal fall kunna vara en grund för en självständig immateriell rättighet utöver det vetenskapliga innehållet. Detta kan behövas avtalas i projektets inledning. Målet är att ett CMS-system för avhandlingar ska vara så bra att doktoranden själv i analogi med en Pdf-avhandling ska kunna göra en webbavhandling. Och därmed blir de upphovsrättsliga frågorn enkla att hantera.

2Ska alla webbavhandlingar bedömas lika?

Konstnärliga avhandlingar har redan idag regler som skiljer sig från till exempel reglerna i samhällsvetenskap och humaniora. Tiden får utvisa hur webbavhandlingar ska utvärderas. Efterhand kommer det att växa fram en eller några dominerande modeller. Att de ska bedömas på ett likartat sätt betyder inte att de kommer att se ut på samma sätt.

3Hur ska en sajt "låsas" inför examination och efter en disputation?

Idag finns inte ett sätt att optimalt kombinera flexibilitet och kravet på att ett innehåll (en sajt) fixeras i tiden. I någon form av standard växer fram är det rimligt att det regleras i en överenskommelse mellan doktoranden, handledaren och institutionen / fakulteten.

En Pdf-avhandling som läggs in i DiVA är som "ett lagt kort ligger". Webbavhandlingar kommer på ett säkert att kunna lagras i olika versioner inklusive en slutlig version. Dessa kan vara publika eller inte. Webbavhandlingars eventuella uppdateringar - till en annan sajt eller dokument - efter en disputation är bland flera andra frågor där man måste testa olika lösningar.

Publicerades: maj 2016.   
Uppdaterad senast: 19 juni 2022

Forskningsmetoder← 6
Webbavhandlingar
→ 8 Case Impact Studies



Ingår i Johan Schlasbergs avhandling
'Ekosystem för uppslagsverk, forskningskommunikation och avhandlingar'

12 kommentarer.  Din är välkommen.   Om delning av en sida i avhandlingen (Kap. 1.6).

Innehållsförteckning med alla underrubriker finns på - webbavhandling.se/innehall/