Bolags rätta ägare

Vem är egentligen ett bolags bästa ägare?

Ägarfrågan ser olika ut ur ett koncernperspektiv och ur ett dotterbolags perspektiv, uppifrån och ner kontra nerifrån och upp. Frågan diskuteras först generellt och appliceras sedan på ägande av uppslagsverkꜜ.

En aspekt på ägandets logik har sin bas i teorierna om "Socioemotional Wealth (SEW)ꜜ. I familjeägda företag ser man ofta annorlunda på ägandet än i mer tjänstemannastyrda bolag. Denna teoribildning används för att formulera en möjlig förklaring till varför Tönnesson-gruppen accepterat att förlora över 600 MSEK på förvärvet och driften av bolaget NE (Kap. 23).

12.2Koncernperspektivet

I börsnoterade företag kan man ofta läsa kommentarer kring koncernens portföljstrategi och portföljbolag. Här ett exempel ...

Vi har under året arbetat med Midways övergripande portföljstrategi och dotterbolagens strategier. I en ekonomi med ett allt högre tempo och en hårdare konkurrens är det av största vikt att skapa värde i våra dotterbolag. Detta gör vi genom en aktiv ägarstyrning och genom att våra bolag har kopplingar som möjliggör synergier. Resultatet blir att vi skapar lönsamhet genom en portfölj med färre och större enheter. Under inledningen av 2018 fortsätter vi arbetet med att se över och uppdatera koncernens övergripande portföljstrategi ... Källa: Midway's årsredovisning 2017 - Online. Hämtat 2018.11.01.

Midway utgör en klassisk modell i den meningen att man är aktiv inom några få sektorer, att man ständigt arbetar med sin portföljstrategi och sina portföljbolag och att det är viktigt att utvinna synergieffekter både vid förvärv och i det löpande arbetet. Även exitstrategiernaꜜ ses med olika logik i familjeföretag och i tjänstemannastyrda bolag. Detta gäller inte alla företag men så många att det finns en observerbar och intressant skillnad.

12.3Dotterbolagsperspektivet - koncernmiljön

Vad är värdet för företaget X att tillhöra koncernen Y? I den välkända 'Boston-matrisen'Wikipedia analyseras de ingående företagen eller produktområdena ur ett portföljperspektiv, det vill säga uppifrån och ner. Det finns betydligt färre forskningsstudier - jag har ännu inte hittat någon - som belyser det motsatta perspektivet. Det får nog betraktas som ovanligt om en dotterbolagsledning initierar studier för att belysa att bolaget borde ha en bättre ägare.

Det kan finnas många fördelar för ett bolag att ingå i en koncern: finansiell trygghet - om än med krav, stöd av centrala tjänsteresurser som HR, juridik och finans med flera. Rekrytering av kompetens kan också underlättas och det kan ge karriärmöjligheter för de anställda.

Men det jag kallar ett dotterbolags 'Koncernmiljö' kan också ge väsentliga nackdelar för dotterbolaget.

12.4Synergimatris

Synergieffekter är ett allmänt plusord som kan behöva kvalificeras för att beskriva och avgöra eventuella synergieffekter. Man kan skilja mellan det man kan kalla 'horisontella synergieffekter' - mellan systerbolag i en företagsgrupp och 'vertikala synergieffekter' mellan ett moderbolag och ett dotterbolag.

I en 'Synergimatris' skulle man kunna skilja mellan mottagna och avgivna 'synergipoäng'. Dessa kan också vara negativa. Ett apoteksbolag skulle troligen få negativa synergipoäng om ett systerbolag i koncernen säljer cigaretter. Att Tönnesson-gruppen har ett bolag som säljer sprit ger inga positiva synergipoäng vid NE:s försäljning av kunskapstjänster till skolor. Det är nog tur för NE att kommunernas inköpare - och lärarna - inte känner till detta. Hade Volvo, IKEA eller H&M kunnat äga dotterbolag som säljer sprit? Och som NE:s ägare lobba för gårdsförsäljning av sprit?

12.5Socioemotionellt värde - Socioemotional wealth (SEW)

Under det senaste tjugo åren har det vuxit fram en allt starkare teoribildning med fokus på ägandet av och i familjeföretag. En artikel som ofta refereras inom detta område är 'Socioemotional Wealth in Family Firms: Theoretical Dimensions, Assessment Approaches, and Agenda for Future Research' (Berrone et al. 2012). Den inleder med att säga att tidigare forskning av familjeföretag hade stora metodproblem, var deskriptiv och oteoretisk. Författarna argumenterar för att

Det är en allmän uppfattning inom området att familjeföretag inte bara är en unik fenomenologisk miljö utan skiljer sig väsentligt från icke-familjeföretag. (Ibid. s. 259) Originalꜜ

Författarna refererar till tidigare forskning av Gomez et al (2007) som utvecklade en 'Socioemotional wealth' theory. En central tes i denna är att

.. företag fattar beslut med utgångspunkt i företagets dominerande huvudmän. [...] Därför bedömer familjeföretagare problem utifrån hur åtgärder kommer att påverka deras socioemotionella status. Vid hot mot denna status är familjen villig att ta beslut som inte drivs av en ekonomisk logik. I själva verket skulle familjen vara villig att riskera företaget om det är vad som krävs för att bevara det socioemotionella värdet. (Ibid. s. 259) Originalꜜ

SEW-teorin hävdar att ledande personer i ett familjeföretag är beredda att fatta beslut som bortser från kraftigt negativa finansiella konsekvenser om besluten bibehåller det socioemotionella värdet i familjen. Det får anses ha ett högt socioemotionellt värde att äga det av många respekterade uppslagsverket NE.
I vissa kretsar kan också liknande värde erhållas av att ett bolag i Tönnesson-gruppen fått ett stort antal internationella priser för sin "premium vodka".

SEW-teorin skulle kunna förklara varför huvudägaren (familjen) har accepterat stora finansiella förluster - över en miljard kronor - i dessa verksamheter.

Acceptansen av förluster har enligt SEW-teorin också ett samband med i vilken omfattning de finansiellt negativa besluten påverkar familjens livsstil. Den frågan har inte studerats i denna avhandling.

12.5.1Exit enligt teorierna om Socioeconomic Wealth

Enligt 'To Merge, Sell, or Liquidate? Socioemotional Wealth, Family Control, and the Choice of Business Exit' (Chirico et al., 2020) är det vanligt att familjeföretag optimerar andra faktorer än icke-familjeägda företag inför - till exempel generationsskifte eller vid svaga resultat. Studien bygger på ett omfattande statistiskt material om svenska företag. Enligt SEW-teorin är det annorlunda (ofta svårare) för ett familjeföretag än för andra företag att sälja eller på annat sätt avveckla en verksamhet.

I icke-familjeägda företag är dåliga finansiella resultat den vanligaste orsaken till att ägarna vill "lämna" ett företag genom till exempel genom försäljning, fusion eller nerläggning. I familjeägda företag hävdar författarna att dåliga resultat kan få motsatt effekt.

Vår teori utökar denna logik [i SEW-teorin] genom att föreslå att SEW-bevarandemotivet blir starkare, inte svagare (Gómez-Mejía et al., 2011; Hoskisson et al., 2017), när det kombineras med större affärsrisker. Under tvång gör familjeägare inte strategiska val som leder till ökade ekonomiska fördelar utan tenderar att i allt högre grad prioritera socioemotionella mål för att besluta om de ska lämna eller fortsätta verksamheten. (Ibid. s. 1369 ff.) Originalꜜ

I studien Om NE Nationalencyklopedin AB (Kap. 23) redovisas bolagets historia men också hur försämrade resultat lett till förändrade redovisningsprinciper och interna transaktioner för att skydda balansräkningarna i flera av gruppens bolag.

12.6Rätt ägare av uppslagsverk

Uppslagsverk (Kap. 10) är små verksamheter där flera av dessa förlorat kampen mot sökmotorerna. Wikipedia är ett undantag och så också till exempel det specialiserade Stanford Encyclopedia of Philosophy (SEP) Store Norske Leksikon (Kap. 24.9)

Ägandets betydelse för digitala uppslagsverk är inte en marginell fråga och den har accentuerats i en "digital värld" där avsändaren ofta tillmäts större värde än budskapet. Författarna av artiklar och texter i ett uppslagsverk har väsentligt fler kanaler att kommunicera i och det finns idag en annan relation mellan Referensstatus (Kap. 5) och ägande. Kraven på transparens har ökat.

12.6.1Rätt ägare av uppslagsverket NE

Historiskt har bolaget NE:s tillhörighet till Tönnesson-gruppen (Kap. 23) fram till för några år sedan varit mycket positiv för uppslagsverkets överlevnad. Efter den digitala tsunamin med Google och Wikipedia valde man att i ökande grad integrera uppslagsverket i sin nya satsning på läromedelstjänster - Uppslagsverk (Kap. 10).

Bolaget bytte därvid inte bara affärsmodell för uppslagsverket utan också innehållsstrategi för uppslagsverket och övergick till det jag kallar en "Notismodell" - Nya uppslagsord i NE (Kap. 17) - där cirka 90% är korta notiser skrivna av den egna redaktionen. Detta aktualiserar en både viktig och intressant diskussion om hur Sverige ska få ett fritt och modernt allmänt uppslagsverk baserat på signerade artiklar - som Store Norske Leksikon. Ett nytt uppslagsverk är ett av projekten i BiBBBiBB.

Tönnessongruppen är verksam inom ett flertal spridda affärsområden Om NE Naionalencyklopedin AB (Kap. 23.4). Är uppslagsverket NE:s synergivärde av att tillhöra Tönnesson-gruppen övervägande positivt eller negativt? Svaret beror i hög grad på vilket tidsperspektiv man väljer. I ett kontrafaktiskt scenario hade NE gått i konkurs för många år sedan och då nya andra intressenter - som högskolor och andra - engagerat sig på ett sätt som idag är etablerat i Norge och Danmark.

12.6.2Rätt ägare av Store Norske Leksikon (SNL)

Efter några misslyckade försök att erbjuda Store Norske Leksikon (Kap. 24.2) som betaltjänst blev uppslagsverket för några år sedan fritt. I samband med detta övertogs ägandet av en stiftelse där idag samtliga norska universitet och högskolor är representerade. SNL är en väsentligt modernare tjänst än NE.

12.6.3Rätt ägare av uppslagsverket BiBB och BiBB Akademi

Uppslagsverket BiBB bygger på den normativa modellen e-Diderot (Kap. 11) där transparens är en av grundbultarna. BiBB skulle på sikt kunna ägas av en icke vinstdrivande stiftelseBiBB med nära koppling till Sveriges universitet och högskolor, som det är i Norge. Även andra ägare som är intresserade av att Sverige får ett nytt fritt uppslagsverk baserade på signerade artiklar är tänkbara.

12.7Diskussion

Analyserna ovan lyfter fram ägandets betydelse och med bas i teorierna om Socioeconomic Wealth ges en tänkbar förklaring till ägaraspekterna på uppslagsverket NE, bolaget NE och koncernbolaget Purity Vodka AB.

Även om SEW-teorin ger viss generell vägledning om hur en eventuell "avveckling" av uppslagsverket NE från Tönnesson-gruppen - där huvudägaren fyllde 80 år 2020 - skulle kunna aktualiseras finns det ett antal unika aspekter som behöver vägas in. En diskussion om dessa ligger utanför avhandlingen.

Berrone et al. säger också att SEW-teorin har ett prediktivt värde vilket vore ett stöd för att göra prediktioner om uppslagsverket och bolaget NE.

Det finns en tydlig koppling mellan teoribildningen om Socioeconomic Wealth och det jag kallar affärsmodellers tysta gränser (Kap. 13).

Publicerades: november 2018.
Uppdaterad: 4 augusti 2024

Ny modell för uppslagsverk: e-Dideot ← 11

Bolags rätta ägare
→ 13 Affärsmodellers tysta gränser

12 kommentarer. Din är välkommen.

Innehållsförteckning med alla underrubriker finns på - webbavhandling.se/innehall/