Avhandling i företagsekonomi  (Johan Schlasberg)


NE - statistik

18.1Forskningsfrågor:  I vilken omfattning använde folkbiblioteken statistik om användningen av NE vid sina val av Databaser och hur är statistikens kvalitet?

Resultat:  2017 kontaktades de ≈130 folkbibliotek som då erbjöd5-6 bortföll direkt då hemsidan visade att de hade NE, men att detta inte längre var korrekt. NE. Drygt 90% svarade. Studien visade låg (<50%) statistikanvändning och kostnadsuppföljning (<15%), och stora brister i bolaget NE:s statistikservice.

I en del studier har jag vid senare kontakter återfört data från tidigare och aktuella resultat. Läs mer om "the Facts effect" (Kap. 6) och dess vetenskapliga bakgrund.

66 (23%) av 290 folkbibliotek redovisar per idag (Kap. 19) att de har NE-paketet. De senaste åren har ett ökande antal sagt upp NE.

18.2Statistikservice från bolaget NE

Nedanstående citat är exempel på några av ett tjugotal i studien erhållna erfarenheter av dålig statistikservice från bolaget NE.

Vi kan inte själva ta ut statistik ur NE, man måste begära från deras kundtjänst och så skickar de via e-post vilket ju är ganska bökigt ... vi har inte tittat på kostnaden per sökning men det vore ju såklart intressant att göra. // 2017.10, Bibliotekarie på mindre bibliotek.

Fråga om NE-statistik för 2015 och 2016: Det kan vi tyvärr inte svara på eftersom vi trots att vi efterfrågat det inte fått statistik från NE för de senaste åren. Men användningen gick ner redan tidigare och en gissning är att det sjunkit ytterligare de under år vi inte fått siffror. // 2017.10. Södertälje folkbibliotek. Årskostnad för NE 42.000 kr.

Fråga om NE-statistik för 2015 och 2016: Tyvärr har vi inte, trots upprepade förfrågningar, fått uppgifter från vår leverantör om antalet sökningar, så dom uppgifterna har vi helt enkelt inte. // 2017.10. Uppsala folkbibliotek. Årskostnad för NE 82.000 kr.

Fråga om NE-statistik för 2017: Jag har begärt att få ut statistiken från NE men de har dragit ut på att svara. Ska stöta på igen. // 2017.12. Jönköpings folkbibliotek.

Fråga om NE-statistik 2019: ... det är märkligt att NE inte kan leverera relevant statistik. Det är en bidragande orsak till att vi säger upp abonnemanget. // 2019.11. Umeå folkbibliotek.

Den statistik som biblioteket får efter förfrågan är en statisk tabell i Pdf-format utan procentuella förändringar eller analys. En vanlig elräkning är mer informativ och digitalt nåbar. Under 2017 saknades användardata för tre månader: enligt uppgift från bolaget NE till några bibliotek "på grund av en bug" vilket inte gick att åtgärda retroaktivt. Endast i några få fall har biblioteken fått statistik som separerade visningar i uppslagsverket från användning av andra tjänster i NE-paketet.

18.2.1  Tänkbara kundkrav på statistik om NE till kunderna

Några exempel som är relativt enkla att genomföra - om bolaget vill det. Och användarna kräver det.

18.3Användningen av NE på biblioteken sjunker mycket

Det är inte bara allt färre bibliotek (Kap. 19) som abonnerar på NE, utan användningen verkar också sjunka dramatiskt på många bibliotek. Se exempel nedan. Se priser och kostnad per sidvisningreferens

Minskning av NE-visningar 2016 jämfört med 2015.

2016
Huddinge - uppsagt 17 -60%
Kungsbacka -54%
Växjö -40%
Malmö -30%
Hedemora -28%
Lund - uppsagt 19 -28%
Skellefteå -42%
Växjö -40%

18.4NE på biblioteken via kommunen = ingen statistik

Enligt denna tabell med direktlänkar till 290 folkbibliotek (Kap. 19) är det mellan 15 och 20 bibliotek som har NE-paketet som en del i ett kommunavtal. Vad beror det på att dessa bibliotek sällan har någon användarstatistik och för vem har det någon betydelse?

Orsakerna kan delas upp två kategorier:
IT-tekniska och beteendegrundade.

IP och statistik
18.1   IP-adresser och statistik

Bägge kategorierna kan i sin tur som figuren visar bero på något bolaget NE gör eller inte gör och samma sak gäller kommunerna. (A) skulle kunna betyda att frånvaron av statistik beror på ett teknisk fråga hos NE och (C) och (D) att det beror på en teknisk och en beteendefråga i en kommun. Då underlag idag saknas för att besvara dessa frågor inleddes en undersökning i januari 2019.

Varje dator har en statisk eller dynamisk IP-adressexternal link svW. Den tekniska frågan är om dessa kommuners modell för IP-hantering möjliggör en separat mätbarhet mellan NE-access via till exempel en skola och ett folkbibliotek?

Frågan om IP-adresser är självklart inte begränsad till NE-användning eller en enskild organisation som ett bibliotek, en skola eller en förvaltning, utan berör statistik och kanske fakturering för många tjänster. Frågan är således generellt intressant.

Några effekter av bristen på användarstatistik för bibliotek

En effekt av kommunavtalen är att biblioteken erbjuder en tjänst (NE) som de i många fall inte är särskilt intresserade av -  Biblioteket betalar inte för NE, och vi skulle vi säga upp den om vi hade haft kostnader för den. För oss som kommunalt bibliotek är NE ingen tjänst som vi skulle köpa p.g.a låg efterfrågan, men som kommunen (skolförvaltningen) betalar för när de abonnerar på bolagets Läromedelspaket. (Bibliotekarie i Helsingborg. Uppdatering: Helsingborgs folkbibliotek har inte längre NE.)

18.5Små bibliotek betalar upp till ~20 gånger mer per invånare

Folkbiblioteken köper ett digitalt paket med tillgång till framför allt uppslagsverket och en del ordböcker. Cirka 70% har en version med åtkomst endast biblioteket. Cirka 30% kan nå tjänsterna från hemmet etc om man loggar in. De olika versionerna förklarar inget av den stora prisskillnaden mellan vad små och stora bibliotek får betala per invånare.

Ett avgörande skäl till att NE:s prismodell accepteras av många är att biblioteken abonnerar helt separat på NE (=svag förhandlingskraft) och att de har låg vetskap om vad andra betalar.

NE:s stafflade prismodell är den största förklaringen till att små bibliotek kan få betala upp till cirka 20 gånger mer per invånare än stora, en prismodell som idag saknar teknisk grund och påminner om Televerket när det kostade mer att ringa från Malmö till Stockholm än till Helsingborg. Mindre kommuner har färre biblioteksabonnemang. Medelvärdet för vad folkbiblioteken betalar är idag c:a 1 kr per invånare/år.

Mouse over i tabellen ger priset per bibliotek. (H) = även NE "hemma".

Prisexempel:

  kr per inv.  
Arjeplog (2.863) 6.53 ~19.000
Överkalix (3.402) 3.47 ~12.000
Kungsör (8.558) 3.04 ~26.000
Hylte (10.944) 2.91 ~32.000
Mörbylånga (14.924) 2.68 ~40.000
Surahammar (10.033) 2.21 ~22.000
Mellerud (9.407) 1.88 ~18.000
Trollhättan (57.998) 1.85 ~35.000
Uppvidinge (9.578) 1.85 ~18.000
Ronneby (29.515) 1.84 ~54.000
Ånge (9.502) (H) 1.82 ~17.000
Heby (13.371) 1.58 ~22.000
Lysekil (14.586) 1.58 ~23.000
Ale (29.843) 1.43 ~43.000
Danderyd (32.717) 1.33 ~42.000
Varberg (62.341) 0.84 ~52.000
Upplands Väsby (44.330) 0.67 ~30.000
Lund (119.054) (H) 0.55 ~65.000
Växjö (90.183) (H) 0.47 ~42.000
Skellefteå (72.471) 0.47 ~34.000
Västerås (148.880) (H) 0.47 ~70.000
Södertälje (95.310) 0.45 ~42.000
Haninge (86.872) 0.41 ~36.000
Halmstad (98.935) 0.36 ~36.000

Uppdaterad i oktober 2020. Röd linje markerar att NE-abonnemanget upphört.

18.6Kostnad per sidvisning i NE

Flertalet folkbibliotek har ingen eller dålig NE-statistik.

Cirka 50% av de som svarat om användningen av NE säger att de inte har någon statistik. Cirka 10% säger att de har statistik, men att de inte tagit fram kostnaden per sidvisning.

Många bibliotek har höga kostnader per sidvisning i NE. Kostnaden är för 2017 och statistiken från 2016, 2015 för Hylte. Då NE:s användarstatistik inte kan anses helt tillförlitlig är uträkningarna lite osäkra, men den generella trenden är troligen att kostnaden per visning är högre 2017. Se några exempel:

Kr per sida  
902 Hylte - uppsagt 18
845 Örnsköldsvik - uppsagt 17
711 Danderyd
590 Trollhättan - uppsagt 17
571 Mörbylånga - uppsagt 19
350 Skellefteå
215 Västerås
147 Uppvidinge
124 Sollentuna - uppsagt 18
115 Lysekil
100 Karlskrona
60 Haninge
55 Huddinge - uppsagt 17>
14 Ale - uppsagt 19
7 Växjö
6 Kungsbacka
4 Lund - uppsagt 19

Uppdaterad i oktober 2020. Röd linje markerar att NE-abonnemanget upphört.

18.7Internationell statistikstandard - Counter

statistik
18.2   Internationell statistikvalidering

Counterexternal link är en internationell icke vinstdrivande organisation som drivs av bland annat många bibliotekexternal link. Den startade för cirka femton år och provides the standard that enables the knowledge community to count the use of electronic resources. Known as the Code of Practice, the standard ensures vendors and publishers can provide their library customers with consistent, credible and comparable usage data.

BIBSAMexternal link på Kungliga Biblioteket som bland annat träffar inköpsavtal för bolaget NE:s tjänster är såvitt jag känner till den enda organisation som kräver att NE ska vara en certifierad Counter leverantör. Det är NE inte idag enligt lista på Counter.

Hade folkbiblioteken haft mer samordning av sina inköp av Databaser, idag ingen eller ringa, hade de med större tyngd kunnat kräva samma eller en bättre statistikservice än vad BIBSAM-avtalet anger att bolaget NE ska ge landets universitet, högskolor och ett antal myndigheter.

18.8Diskussion

Studien är en av flera för att på olika sätt öka kunskapen om begreppet 'Referensstatus' (Kap. 9) (Kap. 9), hur denna kan förändras över tiden och kan påverka bolaget NE:s affärsmodell (Kap. 12). Ett skäl, utöver de ovan diskuterade, till varför folkbiblioteken har så relativt låg statistikkunskap om användningen av NE kan vara att NE har så hög Referensstatus att man inte anser sig behöva grunda sina beslut på en uppdaterad databaserad analys.

En annan faktor som kan ha betydelse vid folkbibliotekens val av preesenterade Databaser kan vara deras historiska fokusering på att nästan enbart presentera Köpta databaser (Kap. 25). Den studien visar tydligt hur mycket bättre folkbibliotekens databasservice skulle kunna bli - utan kostnader.

Analyser tar tid och trängs mycket lätt ut av de dagliga sysslorna. Många folkbibliotek skriver på sin hemsida att NE uppdateras dagligen, men har nog en mycket diffus uppfattning om med hur dessa - Nya uppslagsord i NE (Kap. 24) ser ut och vem som skriver dess. NE har idag det man kan kalla för en Notismodell (Kap. 24) för nya uppslagsord.

Bra och använd statistik kan förtydliga beslutsunderlag och bidra till bättre beslut och utgör inte en motsättning till andra faktorer i en helhetsbedömning. Alla resultat är bearbetade och lagrade och i en Excel-tabell.

Studien kan tolkas som att NE:s Referensstatus minskar dels som en följd av minskande användning på folkbiblioteken och dels i minskande exponering mot en bredare allmänhet.

18.9Uppföljning av studien

I oktober 2020 inleddes en mindre uppföljning av denna studie. Resultaten av denna kommer att publiceras här. Synpunkter är välkomna.

Publicerades: 2017.   Uppdaterad: 18 oktober 2020



Ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Webbavhandlingar och affärsmodeller för uppslagsverk'.
Feedback: 9 kommentarer.  Din är välkommen.

Innehållsförteckning med närmare 300 underrubriker finns på - bibb.se/avhandling/innehall/